Provrullat: Turner Flux möter 2 Tobias

Datum:
15 juni 2006 12:21

 

Tobias/Frost på solspräckliga stigar… 

Det är inte varje dag man får chansen att provrulla en Turner Flux. Flux ligger på andra plats i Turners ramhierarki med 6 ramar från XC-race till DH-race, mellan ultralätta viktbegränsade Nitrous och tåliga skog & berg anpassade FiveSpot. Så när tillfället bjöds av importören North American Flyers så slet undertecknad åt sig hojen, kastade sig upp i sadeln och ut på stigarna för att se om den verkligen var den lilla snabba stigslukare som den uppges att vara. Så varsågoda, här kommer en liten subjektiv utsvävning om hur det kändes i terränglådan.

Lite bakgrund…

Turner var ett av de tidiga företagen att utveckla en bakdämpad ram och dessutom började de använda fourbar och även den mytiska Horst-linken nästan på en gång. Sen starten har Turner ständigt utvecklat sin grundläggande chassidesign och förfinat den konstant, och allteftersom åren gått har de adderat allt fler modeller till sitt program och fått en allt större kultartad trofasthet hos sina många kunder.

För Turner har under alla år ständigt och lågmält vårdat sitt varumärke och dessutom alltid fört en garantiprofil som bara ökat på deras goda rykte. Turner har ibland sammanfattats med orden Horstlink, fourbar, kvalitet, kundkontakt och fantastisk fjädringsfunktion. Många Turner-ägare instämmer ständigt i lovsången och försvarar "sitt" märke enträget om man scannar av forumen på nätet. Nöjda kunder helt enkelt, som sprider sin glädje med andra ord.

Nu var detta exemplar av den tidigare varianten med Horstlänkage och inte den senaste modellen med Turners nya TNT-design. Men efter att ha pluggat igenom en del forum med debatter och testkommentarer, och även Turners egen information så läste jag mig till att det ska vara en mycket minimal förändring på rörelsen på bakaxeln, ca 1mm på de fyra tum som Fluxen levererar bak. Därmed tänker jag inte ge mig in i några resonemang om detta heller utan bara låta åkupplevelsen tala…

Själv har jag bara tidigare haft en mycket kort kontakt med en Turner, jag har bara rullat någon kilometer på en 5 Spot i lite småstökig terräng. Men även om det inte var en otrevlig provsmakning så var det inte någon himlaöppnande upplevelse heller. Alldeles för kort tur och jag gillade inte setupen på den alls, för kort gaffel och därmed för brant styrvinkel för min smak. Turnernyfikenheten har dock legat latent länge men tyvärr förblivit outlevd och detta trots att jag ändå varit i alperna tillsammans med en 5 Spot ägare, men jag kom mig aldrig för att testa den då. Det kom nog lite för mycket afterbikeöl i vägen tror jag.

Så när det en dag ringde och jag blev tillfrågad om jag kunde provrulla en Turner Flux så högg jag snabbt som en svanstrampad kobra och skyndade mig iväg för att vrida den ur Markus F:s klofingrade händer innan han ångrade sig. Trevligt och turligt nog så var den i perfekt storlek för mina 171 cm med taxben, så minimala justeringar behövdes innan avfärd. Bakdämp och gaffel var utmärkt inställda för min något tyngre vårvikt och med lite snabbare retur så som jag gillar på stökiga stigar i bra skogsfart. Sadelhöjden justerades snabbt, bromshandtagen vinklades upp och styret vreds till rätt position innan jag nyfiket trampade iväg ut i Hellas.

Utrustning…

Utrustningen var rätt exklusiv och med betoning på kvalitet men eftersom detta inte är ett fulltest så ska jag bara omnämna den som hastigast.

Fox Float RP3 kändes trivsamt "fjäderdämpigt" liknande i sitt slag och störde aldrig eller gjorde sig inte heller påmind genom gung. Det kändes definitivt aldrig behövligt att vrida och ha sig med lockouten heller.

SRAM X9 bakväxel, växelreglage och en X-Gen framväxel skötte hela kedjeflyttningen problemfritt och enkelt, tum-tum reglagen passar mig som gärna har lång- och pekfingrarna på bromshandtagen hela tiden.

Thomson stolpe o styrstam blingade till lite fint i silver och FSA:s kolfibervevar ledde pedalerna runt runt och det skar en lite i hjärtat varje gång man råkade slå i dem i stigens stenar.

Maverick SC gaffeln är en luftfjädrad upsidedown konstruktion med nästan 5 tums slag, den reagerar snabbt och flyter fram fint över stöket och är "förhållandevis" styv för att vara en gaffel med bara axeln som mothåll mot vridkrafter. Den är betydligt styvare än den äldre och liknande konstruerade Marzocchi Shiver SC som jag testrullade för några år sedan. Den gaffeln styrde ut när man skråade över en sluttande häll trots att man höll emot extra, något som Maverick:en inte visade någon större tendens till. Men den ska under inga som helst omständigheter jämföras med en modern och vanlig rätt-sida-upp gaffel med 20mm axel, då är det en klar skillnad som märks tydligt. Men annars om den ställs mot de ultralätta xc-gafflarnas skrå så är den "styv", lätt och snabb med en mycket lätthanterad lockout som bonus. Lite oroande var några droppar olja som blötte ner innerbenen efter dagens stökstötande.

De smala 2.1 däcken Weirwolf och Exiwolf, fram respektive bak, rullade snabbt, lätt och med finfint grepp på de torra stigarna jag surfade fram över.

Magura Marta SL var bromsarna som övertygade med en skön bromskänsla, bra modulation och kolfiberhandtag känns ju alltid lyxigt.

Mest nämnvärt och den enskilda komponent som gav mig den största aha-upplevelsen var faktiskt baknavet från Hadley. Med 108 grepp-punkter så gav det en enormt direkt överföring av trampkraften och man verkligen märkte hur detta gav ett bättre kraftflyt och att det var betydligt lättare att ligga på topp på utväxlingen. Navet hamnade direkt på min inköpslista med dyra men absolut-måste-ha-produkter, trots att det lät som en ilsken geting jagade en hela tiden när man rullade. Som sagt ett måste-inköp!!!

På stigen…

Turner Flux är Turners "hela-skogen-hoj" för den som gillar långa turer på slingriga stigar och gärna trampar upp och gärna mycket och länge. Inte en XC-rejser direkt men närapå. Och det märktes direkt när den kom ut på de slingriga rotstigarna i Hellas. Jag upplevde den som lätt, mycket lätt faktiskt, och drivet var skönt direkt när man trampade till oavsett om det var på platten eller uppför.

Eftar att ha slingrat omkring på de stökiga stigarna en stund började jag känna mig hemma och kunde trampa på lite mer. Nu har jag en härligt singlespeedsabbad trampteknik så inledningsvis trampade jag stora stygga fyrkanter så att säga, men upplevde aldrig något gung att tala om. Visst rör den sig men det var så minimalt att jag inte tänkte på det alls trots min tunga trampstil. Efter att ha insett mitt misstag att jag bara hade stoppat den i 4:an bak och mellanklingan fram och trampade omkring á la enpetare som vanligt, så började jag växla och sitta ner och spinna så som en heldämpad hoj förtjänar att framföras.

Om den varit trevlig innan så blev den nu det den var ämnad att vara. En snabb, kvick, lätthanterlig liten stigsväljare som glatt sög en vidare ut på en lycko-stig-frossa och som ristade ett stort flin på mitt ansikte. Den kändes verkligen som en hoj för hela-skogen-hela-dagen och som om man lätt skulle orka med många långa mil i sadeln på. Det är bara att veva upp stigmilen under hjulen och njuta av flytet.

När jag petade ner kedjan på lillklingan för lite klättertest så var den skönt neutral och åt sig över rötter, stenar och allmänt klättervingel utan att tappa greppet, det var bara att glida fram på sadeln och mala på med benen. Även när man stod upp och fulbröt sig över de sista metrarna eller större tekniska hinder så kändes den stabil och vridstyv på ett betryggande sätt.

De stökiga och periodvis brötbranta utförslöporna jag släppte ner den för gav en bra och kontrollerad känsla även när höjdmetrarna svepte förbi i högre fart. Visst, det är ingen utförssläde á la storbergshojar men den var ändå betryggande lätthanterlig och stabil när man släppte på utför.

Stor trevnad kort och gott på hela det register stigar jag lyckades stoppa under hjulen i vårvärmen. Jag önskade faktiskt att det var ett längre test så jag kunde fått ta den på längre, svettigare och styggare turer för att känna om den verkligen var så sirenlockande som den verkade…

Undertecknad kan bara avsluta med en enkel snabbsammanfattning: Om du söker en ram för både långa sköna dagsturer på stökiga slingriga stigar och även vill kunna rulla upp ett långlopp under dina smala däck med bra trampeffektivitet, så är Turner Flux ett val väl värt att begrunda.

 TnT rullar Flux i nattens mörker…

Några få pannlampstimmar i Hellas med en för liten ram och feljusterad bakdämpare (för mjuk) gav mig följande intryck: En ram för Långloppscyklisten som även gillar heldagar på tekniska stigar.
Jämför så klart med min egen 5-Spot som jag har över 500h tillsammans med och kan konstatera att det är en Turner. Dvs. dämpkvalitén, vridstyvheten och känslan finns där. Dock märks avsaknaden av den extra tummen i röven (alltså en tums slaglängd och inte något annat). Istället får man en mer trampvillig och betydligt kvickare ram. Helt klart den ram jag skulle välja för traditionell XC och heldagsepics på stig.

Klättringsmässigt märktes att ramen var för liten, det var svårare att hålla nere framhjulet. Något som jag inte tivlar på fungerar minst lika bra som min 5-Spot om jag hade testat rätt storlek. Dock fungerar bakdämpningen bättre för klättringar, det märks att kraften kommer ut i bakhjulet bättre. Om det är en fråga om 4" vs. 5" eller Fox RP3 vs. Romic Twin-Tube vet jag inte, förmodligen en kombination.

Någon riktig utförslöpa fick jag inte testa i platta Hellas, men som sagt märktes det att det inte är lika mycket slaglängd. Man måste välja sina linjer mer noggrant. Bromsandet påverkar dämpningen precis som på 5-Spoten, dvs. den hårdnar något men inte speciellt mycket alls.

Tyvärr var ramen av den äldre Horst-länktypen och inte den nyare TNT-designen. Hade varit skoj att testa den också, även om det jag läst indikerar att ingen av de två designerna är bättre eller sämre än den andra. Flera har testat nya länkaget på sina gamla cyklar och därmed kunnat jämföra mycket klinsikt. I övrigt tycker jag det är ett av Turners kvalitétstecken, att den största designförändringen på över tio år är att ett länkage har flyttat någon cm så att det nu sitter på andra sidan om bakaxeln. Själva huvuddesignen är alltså finslipad under många år.

Utrustningsmässigt märktes framförallt Hadley-baknavet. Det känns fel att prata om antalet ingreppspunkter (108) på detta nav, ty det kändes som det alltid var grepp. Det var inte fråga om punkter utan det var alltid där. Mycket trevligt. Det högst irriterande och höga ljudet var dock inte alls trevligt, vissa tycker det låter mysigt men jag vill ha mina cyklar tysta. Återstår alltså att trampa hela djävla tiden. ;) För ett inköp, det måste det bli!

Övrigt på utrustningsfronten fanns ett par mycket trevliga Magura Marta SL. Helt rätt val för denna cykel, lätta bromsar med en mycket god känsla av både kraft och modulation! SL är iofs. helt horribelt dyra men de finns ju utan kolfiberhandtag för en något rimligare peng.

Framgaffeln sticker också ut, en up-side-down Maveric singelkrona. Ser exklusiv ut och är även det i plånboken. Dämpkvalitén var även mycket bra. Dock märks det att den inte är speciellt vridstyv så fort man kör mot någon längsgående "kant" i terränglådan, torkade hjulspår t.ex.. Eller när man ska köra uppför en trottoarkant i flack vinkel. Inte alls trevlig känsla när framhjulet vrider sig något i sidled fast man håller styret still helt still. Då överkompenserar man och när hjulet kommit över kanten fjädrar det tillbaka och helt plötsligt har man styrt för mycket.

För att återgå till ramen och Turner kan jag intyga att de rent underhållsmässigt är mycket bra och förblir styva och fina i baktriangeln. Om något trots allt skulle strula litar jag fullt ut på att både tillverkare och svensk importör sköter det hela på ett föredömligt sätt.

Söker du en FS-ram för både Finnmarkstur och heldagsskojs i Hellas/Lunsen/Delsjön etc., då är det här ramen för dig! Till hösten lockas det dessutom med en 29er-version av Flux, ska bli mycket spännande att se! En ram som kommer att överleva många av dina andra komponenter på cykeln.

Prismässigt ligger Flux ramen på ca 15 000 kronor, lite beroende av dagskursen på dollar. Vid intresse kontakta www.northamericanflyers.com

Kommentera och diskutera den här artikeln

Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.