Vad är en cykel? – Juridisk översiktskurs för cyklister – (Del 1/5)

Datum:
18 april 2016 09:52
Cykelbilen Alleweder Jennie Fasth

Cykelbilen Alleweder

Vad är en cykel? Kan en cykel se ut hur som helst? Vart finns alla bestämmelser? Fler och fler väljer cykeln som fordon men det är inte alltid lätt att hålla koll på lagar och regler. Många lagar är skrivna utifrån biltrafik och detsamma gäller många trafiklösningar. Ibland går det lätt att finna svaren, ibland finns inga svar och i många fall hamnar cykeln i en sorts gråzon. Happyride kommer i denna artikelserie att titta närmare på olika trafikregler, trafiksituationer och diskutera lagstiftningen.

Något som är viktigt att tänka på när det pratas trafik, är att det inte finns några rättigheter. Lagstiftning och trafikregler är baserat på skyldigheter. Dessutom behöver vi inledningsvis också titta på hur olika typer av fordon definieras juridiskt. Detta hittar man i LDEF (Lagen om vägtrafikdefinition).

Hur definieras egentligen en cykel?

Raptobike liggcykel Christian Fasth

Raptobike liggcykel

För att räknas som en cykel ska fordonet vara konstruerat för en hastighet över 20 km/timmen. Om fordonet är konstruerat för att framföras i gångfart (5-7 km/h) ska det framföras på gångbanan och ska därmed följa reglerna för gående. Om ett fordon framförs snabbare än gångfart ska det följa regler för cykel. Även en rullstol kan definieras som cykel, om den är försedd med spakdrivanordning eftersom spaken påverkar en vevanordning.

Cyklar behöver inte ha pedaler

Definitionen av cykel har även breddats till att också avse eldrivna fordon utan tramp- och vevanordning såsom elskotrar, elrullstolar och tvåhjuliga fordon som så kallade balansfordon, tex Segway som framförs stående och styrs med gyroteknik. Det rör sig om fordon som kan ses som alternativ till cykel, så kallade förflyttningsfordon. Dessa fordon klassas numera även som cykel och ska framföras på cykelbana.

Elcyklar

För att en elcykel i lagens mening ska klassas som cykel, måste ett antal krav uppfyllas. Motorn får endast ha en kontinuerlig märkeffekt på 250W och inte ge krafttillskott över 25 km/h. Cykeln måste vara försedd med en sensor som känner av att cyklisten trampar för att motorn ska kopplas in. Cykeln får inte ha ett gasreglage som kan driva cykeln framåt i hastigheter över 6 km/h om inte cyklisten samtidigt trampar. En del importerade elcyklar från framförallt Asien kan vara försedda med gasreglage som driver cykeln på egen hand, dessa cyklar blir då i lagens mening mopeder. Elcyklar måste även uppfylla EU:s produktsäkerhetsdirektiv 2001/95/EG och Europastandard (EN15194:2011) och batteriet måste uppfylla säkerhetskrav enligt BATSO 01.

Elcykel med mopedstatus

Nytt från den 1 januari 2016 är att elcykeln anpassats genom ett EU-direktiv så att cyklar med motorkapacitet högre än 250W och upp till 4000W även blir godkända för vägtrafik i Sverige. Det innebär således att det numera finns ytterligare två klassningar att hålla reda på.

  1. Elcyklar med motorer som har en kapacitet mellan 250W och 1000W får endast ge ett krafttillskott upp till 25 km/h. Elcykel enligt den nya klassningen blir med andra ord inte snabbare men däremot starkare. För att framföra denna typ av elcykel krävs att föraren fyllt 15 år, innehar förarbevis (körkort, traktorkort eller förarbevis med behörighet AM) samt trafikförsäkring. Föraren är också tvungen att bära hjälm. Den här typen av elcykel får framföras på cykelbana om skyltning inte säger annat.
  2. Elcyklar med motorer som har en kapacitet mellan 1000W och 4000W får ge krafttillskott upp till 45 km/h. Denna klassning räknas i juridisk mening som en moped klass 1 och kräver att föraren fyllt 15 år, innehar förarbevis (körkort eller förarbevis med behörighet AM). Fordonet kräver även registreringsskylt, trafikförsäkring och föraren måste bära hjälm. Elcykel som klassas som moped klass I får inte framföras på cykelbana.

TRaF 6kap 4 b § ”Den som färdas med en tvåhjulig moped klass II som är konstruerad för att drivas med en tramp- och vevanordning och där motorn inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen ska använda cykelhjälm eller annat lämpligt huvudskydd.”

Eftersom enbart benämningen tvåhjulig finns i lagtexten är det osäkert om elcykel med tre hjul eller fler kräver mc-hjälm eller innebär att föraren befrias från hjälmkrav? När vi tittar i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skyddshjälm (TSVFS 1987:10) 3:3 kan vi läsa att ”skyddshjälm behöver inte användas vid färd med sådan trehjulig motorcykel och moped vilka har överbyggnad till skydd för föraren. Exempel på sådant fordon är trehjulig moped av fabrikat ”Shopper” med överbyggnad.” Det skulle med andra ord innebär att elcykel med tre hjul eller fler och som klassas som moped klass II kräver mc-hjälm.

Sparkcykel Jennie Fasth

Sparkcykel

Lekfordon

Enhjulig cykel har TSV (Trafiksäkerhetsverket) hänfört till lekfordon. Även sparkcykel räknas som lekfordon och ska framföras på gångbana. Lekfordon räknas således inte som cykel. Undantag finnas för eldriven sparkcykel som överskrider 6 km/h. I LDEF (Lagen om vägtrafikdefinition) har hänvisning dock gjorts till 2011:579 (Lag om leksakers säkerhet). Uppfyller en eldriven sparkcykel kraven som anges i 2011:579 och framförs i en högre hastighet än gångfart, ska den framföras på cykelbana och därmed följa reglerna för cykel.

Tandemcykel för hela familjen Cykelfabriken

Tandemcykel för hela familjen

Tandemcyklar

Tandemcykel definieras däremot av någon anledning inte bland vägtrafikdefinitionerna. Det finns ingenting i lagen som reglerar hur ett sådant fordon ska vara konstruerat annat än att tandemcyklar enligt TSFS 2010:144 2kap 2§ ska ha två av varandra oberoende färdbromssystem. Hur personerna ska vara placerade i förhållande till varandra är fritt val så länge konstruktionen inte innebär en fara för trafiksäkerheten. Exakt vad som kan anses som en fara för trafiksäkerheten framgår inte i lagtexten. Under utarbetandet av gällande trafiklagstiftning diskuterades förvisso att det förekommit att ett antal cyklar svetsats ihop på längd eller bredd och att denna konstruktion samt framförande skulle kunna betraktas som mindre trafiksäkert. Här känns det dock som om texten refererar till risken med potentiellt dålig svetsning vid hemmabyggen eftersom det idag finns trafiksäkra tandemcyklar på den svenska marknaden med plats för hela familjen.

Bred last på cykel MoveByBike

Bred last på cykel

Med detta öppnar vi för frågan om hur lång och hur bred en cykel får vara?

När det gäller cykelns bredd och längd så finns det faktiskt inga specificerade krav i lagen. Så länge en cykel är försedd med tramp- och vevanordning och kan manövreras säkert så kan cykeln alltså vara hur lång och hur bred som helst.

Vilket kan bli något spännande när måtten på en dubbelriktad cykelbana enligt Trafikverkets GCM-handbok rekommenderas att ligga på 2,5 m. Trafikverket har även tagit fram mått för olika trafikanters utrymmesbehov där cykel inkl. cyklist hamnar på o,75 m i bredd, 2,oo m i längd och 1,90 m i höjd. Utrymmesbehoven används för att beräkna banbredder. (VU 94S-2) Det kan tilläggas att måttet på en helt ordinär lastcykel med tre hjul eller fler vanligtvis startar på 0,90 m.

Avsaknaden på maxmått gäller även el-cyklar med tramp- och vevanordning. Det är först när man börjar prata om förflyttningsfordon utan tramp- och vevanordning som det kommer in restriktioner för fordonets mått. Dessa restriktioner går att finna i TFSF 3kap 9§: ”Fordonet får ha en längd av högst 1,6 m och bredd av högst 0,75 m”. Med undantag för fordon som framförs av personer med funktionshinder, där fordonet får ha den längd och bredd som behövs.

Cykelbanan eller vägbana, fritt val för den som fyllt 15 år

Med tanke på att det saknas specifika krav för längd och bredd för cyklar, är det kanske extra positivt att det från och med den 1 augusti 2018 är tillåtet att välja om man vill cykla på vägbanan eller cykelbanan. Tidigare fick undantag endast göras om användningen av vägbanan ansågs lämpligare med hänsyn till färdmålets läge. Vad som exakt menades med detta, har inte klarlagts. Cyklar med fler hjul än två hade däremot möjlighet att använda vägbanan om det ansågs lämplighet med hänsyn till fordonets bredd. Den nya lagändringen låter följande:

3kap. 6§ Vid färd på väg ska fordon föras på körbana. Detta gäller dock inte fordon för vilka enligt 1 kap. 4 § andra stycket bestämmelserna om gående ska tillämpas. Cyklar och tvåhjuliga mopeder klass II ska vid färd på väg föras på cykelbana om sådan finns. Om särskild försiktighet iakttas får dock cyklande och förare av tvåhjuliga mopeder klass II får dock om särskild försiktighet iakttas använda körbanan i stället för cykelbanan om

1. den cyklande fyllt 15 år och
2. den högsta tillåtna hastigheten på körbanan är högst 50 kilometer i timmen och i övrigt när det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge.

Om särskild försiktighet iakttas får trehjuliga mopeder klass II föras på en cykelbana med ringa trafik och tillräcklig bredd. Är en bana avsedd för viss trafik får annan trafik förekomma på banan endast för att korsa den.
Särskilda bestämmelser om användning av vägrenen finns i 12 §.

Lagändringen är förvisso inte helt villkorslös. Vad som räknas som särskild försiktighet och ringa trafik blir en tolkningsfråga. Dessutom kvarstår kravet om att vägbana endast får användas utifrån färdmålets läge om hastigheten på vägbanan överskrider 50 km/h. Mer information om lagändringen finns här.

Frakta på cykel Jennie Fasth

Frakta på cykel

Hur mycket får en cykel lastas?

Enligt Transportstyrelsen gäller reglerna i TraF 6kap. 4 § ”Cyklande eller mopedförare får inte transportera gods som är så tungt eller stort att cykeln eller mopeden inte kan manövreras säkert eller så att annan trafik hindras.” Med andra ord finns heller inga regler för lastens tyngd så länge cykeln är byggd för att kunna ta vikten och därmed även manövreras säkert. Vad beträffar ”att hindra trafiken” så får godset inte vara i vägen för andra trafikanter. Samtidigt har vi redan konstaterat att det inte finns några lagkrav när det gäller längd eller bredd på själva cykeln vilket i sig skulle kunna utgöra ett hinder på cykelbanor, även utan last.

Innebär då det att lasten inte får sticka ut?

Transportstyrelsen hänvisar vidare till  TraF 5kap. 82-83§§
”Vid färd på väg skall lastens yttersta del vara tydligt utmärkt när lasten skjuter ut framför ett fordon eller mer än en meter bakom ett fordon. Som last räknas även redskap och utrustning som inte är fast monterad på fordonet. Last som skjuter ut mindre än en meter framför fordonet behöver dock inte märkas ut om den utskjutande delen tydligt framgår för andra trafikanter.”

”Last som i sidled skjuter ut utanför fordonet och är mer än 260 centimeter bred eller skjuter ut mer än 20 centimeter utanför fordonet skall vid färd på väg vara tydligt utmärkt. Sådan utmärkning behövs dock inte om de utskjutande delarna ändå tydligt framgår för andra trafikanter. Som last räknas även redskap och utrustning som inte är fast monterad på fordonet.”

Eftersom cykeln inte nämns specifikt i lagtexten så gäller samma regler som för andra fordon dvs att det är fullt tillåtet att lasten sticker ut, bara den märks ut ordentligt så att det framgår för andra trafikanter.

Lasta i lastcykel Jennie Fasth

Lasta i lastcykel

Vad säger då lagen om lastcyklar?

Lastcyklar finns inte uttryckligen nämnda i TraF (Trafikförordningen) men lite här och var kan man läsa om cyklar med tre hjul eller fler. Det finns givetvis även tvåhjuliga lastcyklar. I många lagrum benämns cykeln enbart som tvåhjulig vilket innebär att cyklar med tre hjul eller fler inte omfattas av lagtexter med denna formulering. Ett exempel på detta är andra stycket i TraF 3kap 48§ ”på en gång- eller cykelbana får andra fordon än tvåhjuliga cyklar eller mopeder klass II inte stannas eller parkeras”. 

Får trehjuliga cyklar stå still på cykelbanan?

En cykel med tre hjul eller fler får alltså inte stanna eller parkeras på cykelbanan. Att cykeln inte får parkeras på cykelbanan torde inte ses som så märkligt, men formuleringen i lagen öppnar däremot för frågan hur det var tänkt att cyklisten ska göra för att stanna på ett korrekt sätt. Vi ställde frågan till Transportstyrelsen och blev hänvisade till de allmänna bestämmelserna i TraF 3kap 47-57§§.

I 3kap. 47§ 1p kan vi förvisso läsa att ”Ett fordon får inte stannas eller parkeras på en sådan plats eller på sådant sätt att fara uppstår eller att trafiken onödigtvis hindras eller störs” men sedan har vi då följande formulering i nästföljande paragraf (TraF 3kap 48§) att cyklar med tre hjul eller fler inte får stanna eller parkeras på cykelbanan.

Utifrån Transportstyrelsens svar kan vi inte annat än dra slutsatsen att vad som står i 48§ är verkningslöst så länge cyklisten inte bryter mot några av de övriga allmänna bestämmelserna som att exempelvis hindra övrig trafik.

Skjutsa på cykel Jennie Fasth

Skjutsa på cykel

Hur får jag skjutsa på cykel?

TraF 6 kap 3§. ”På en cykel eller en moped får inte samtidigt färdas flera personer än cykeln eller mopeden är byggd för. När en cykel eller moped klass II har lämpliga säten och effektivt skydd mot hjulekrarna får dock på fordonet färdas ytterligare 1. ett barn under tio år, om den som styr fordonet har fyllt femton år, eller 2. två barn under sex år, om den som styr fordonet har fyllt arton år.”

Det har hänt att polisen hävdat att cykeln är konstruerad för så många personer som det finns trampanordning till. Det står dock inget i lagen om att alla personer på cykeln måste delta i framdrivningen av cykeln.

Benämningen är byggd för öppnar onekligen möjligheter för tolkningar. Under fordons last i TraF 5 kap 79-80§§ står följande:
79 § ”På eller i ett fordon får passagerare inte tas med i sådant antal eller placeras på sådant sätt att fara kan uppstå.”
80 § ”Last får inte medföras på eller i ett fordon på sådant sätt att den kan 1. utgöra fara för person, 2. orsaka skador på egendom, 3. släpa efter eller falla av fordonet, 4. orsaka störande dammbildning eller liknande, 5. försvåra körningen av fordonet, eller 6. framkalla onödigt buller. Lasten skall vara fastgjord om det krävs med hänsyn till lastutrymmets eller lastens beskaffenhet. Om det behövs skall lasten vara övertäckt.”

Cykelbuss Jennie Fasth

Cykelbuss

Om vi börjar med att titta på 79§ så framgår det att så länge passagerarna sitter säkert så finns det inga begränsningar för hur många som vistas på cykeln. Finns det dessutom lämpliga säten och effektivt skydd mot hjulekrarna får det dessutom färdas ytterligare 1. ett barn under tio år, om den som styr fordonet har fyllt femton år, eller 2. två barn under sex år, om den som styr fordonet har fyllt arton år, enligt TraF 6 kap 3§.

Skjutsa med lastcykel Cykelfabriken

Skjutsa med lastcykel

Märk väl att passagerare som nämns i 79§ inte innefattar någon ålder. Alltså torde det vara i sin ordning att även skjutsa vuxna på en lastcykel så länge passageraren anses sitta säkert och lasten inte överskrider cykelns angivna lastkapacitet. Säkerhetsbedömningen blir upp till varje enskilt fall.

Hög last på cykel MoveByBike

Hög last på cykel

Last

Vi vet även att cykeln i sig inte har några måttbegränsningar så länge det finns tramp- och vevanordning. Inte heller när det kommer till last. I 80§ görs undantag om lasten anses utgöra en fara, är dåligt förankrat, påverkar cykelns köregenskaper eller på något sätt stör andra trafikanter. Dessa punkter är dock inget som förtydligas någonstans i lagen utan även här blir det enskild bedömning. Så länge lasten är ordentligt förankrad och inte överstiger cykelns lastkapacitet så borde allt anses vara i sin ordning.

Barn och cykelhjälm Jennie Fasth

Barn och cykelhjälm

Hjälmkrav vid skjutsning av barn då?

 TraF 6 kap 4 a §: ”Den som är under femton år och färdas med en tvåhjulig cykel skall använda cykelhjälm eller annat lämpligt huvudskydd.”

Det står uttryckligen att det gäller tvåhjulig cykel vilket innebär att det enligt lag inte finns något hjälmtvång för barn under 15 år som färdas på en cykel med tre hjul eller fler. Troligtvis är detta en miss i lagen då cyklar med tre hjul eller fler tidigare syftade till trehjuliga barncyklar alternativ cykel med stödhjul. Sedermera har utvecklingen gått framåt och cyklar med tre hjul eller fler har idag fått en helt annan innebörd. Här har lagtexten helt enkelt inte hängt med.

Detsamma gäller cykelkärra även om det finns tolkningar som säger att eftersom en cykelkärra är en påhängsanordning på en cykel (vanligtvis tvåhjulig) så ska den anses bli en del av cykeln och därmed ska barnet ha hjälm enligt 6kap 4a§ men det finns inget lagstöd för detta.

NTF skriver på sin hemsida: ”Sedan årsskiftet 2004/2005 är det obligatoriskt för barn upp till 15 år att använda cykelhjälm när de cyklar eller blir skjutsade på en tvåhjulig cykel. Cykelföraren bär ansvar för att passagerare under 15 år bär cykelhjälm. Det innebär att det faktiskt inte är lag på att använda hjälm i cykelkärran, men självklart rekommenderas det för barnens säkerhet!”

Hemmabyggen

Kanske är det lagens utformning som öppnat för cykelns utveckling? Eftersom det i princip bara är fantasin som sätter stopp för den händige att bygga just sin drömcykel. Inte minst bland lastcyklar kan vi se en ökning av specialbyggen och speciallösningar för att underlätta det vardagliga arbetet. Här kan du läsa mer om lastcykelns många användningsområden.

Blivande cykel Velomobilbyggeriet

Blivande cykel

Hemmabyggd cykelbil Velomobilbyggeriet

Hemmabyggd cykelbil

Att bygga en cykel kan innebära allt från att köpa en färdig ram att bygga utifrån, bygga en egen ram eller modifiera en befintlig cykel. Men är det något som man bör tänka på juridiskt när det vankas hemmabygge?

Alla cyklar måste ha broms

Dels måste cykeln som tidigare nämnts vara trafiksäker. Samtliga cyklar måste även vara försedda med minst en broms enligt TSFS (Transportstyrelsens författningssamling) 2010:144 2kap 2§.

För cykel med tre hjul eller fler gäller dessutom följande: TSFS 2010:144 2kap 2-3§§ och 4-5§.

”Tandemcykel, transportcykel, cykel med tre eller flera hjul och cykel med tillkopplat fordon ska dock ha två av varandra oberoende färdbromssystem. Färdbromsen ska kunna minska farten på cykeln och få denna att stanna säkert och snabbt.”

3 § ”Cykel med tre eller flera hjul eller med tillkopplad sidvagn ska ha parkeringsbroms som uppfyller kraven i 5 §. Parkeringsbromsen ska på sluttande mark kunna hålla kvar cykeln även om föraren lämnat denna.”

4§ Färdbromsen bör kunna ge cykeln en retardation av 3 m/s vid en manöverkraft av högst 196 N med handmanövrerat reglage och 490 N med fotmanövrerar reglage.

5 § ”Parkeringsbromsen ska vara så konstruerad att den kan kvarhållas i ansatt läge på helt mekanisk väg.”

Slutligen måste eventuella passagerare sitta säkert och lasten förankras väl, inte påverka köregenskaperna eller innebära fara som nämns i TraF 5 kap 79-80§§.

Mycket mer än så säger inte lagen. Det kan dock finnas fler saker att tänka på som skulle kunna sättas under benämningen trafiksäker men som inte står ordagrant i lagtexten. Många tänker kanske inte på att en cykels köregenskaper vid inbromsning förändras drastiskt med last. Om en cykel exempelvis byggs om för att ta större last än vad den från början var tänkt för, så kan den befintliga bromsanordningen behöva ses över. Detsamma gäller ramens konstruktion, att den kan ta den extra vikten utan att knäckas. Utöver detta bör även hjulen ses över då de kan vara för klena för att tåla den nya vikten.

Cykel ska ha ringklocka

Förutom att en cykeln ska vara försedd med en fungerande broms (med undantag för cyklar med tre hjul eller fler som ska ha fler fungerande bromsar) så ska cykeln även vara försedd med ringklocka. Frågan om det går bra att byta ut klockan mot tuta blir något av en tolkningsfråga. I TSFS 2010:144 2kap. 20§ står det bara ”cykel ska ha ringklocka”. Man skulle kunna tänka sig att ringklockan då måste ha ett plingande ljud. Men enligt Transportstyrelsen, finns det inga krav på hur den ska se ut eller låta. Ringklocka och en fungerande broms är alltså grundkravet för att en cykel ska kunna färdas lagligt.

Barncyklar Jennie Fasth

Barncykel

Måste barncyklar ha fotbroms?

För barncyklar finns det dock krav på vilken typ av broms som används. Cyklar med en sadelhöjd mellan 435 mm och 635 mm, mätt från markytan och till den övre delen av sadeln i sitt högsta läge, måste enligt TSFS 2010:144 (Transportstyrelsens författningssamling) 2 kap 4§ 3st vara försedda med fotbroms. Detta skulle teoretiskt sett gälla framförallt 12 till 16 tums barncyklar. Men det skulle även kunna gälla vissa BMX- eller Trialcyklar med låg ram som hamnar under angivna mått. Dessa saknar nästan alltid fotbroms. Ett liten inskränkning i lagen finns dock och det är att lagrummet endast gäller fordon som tagits i bruk efter den 1 juli 2009. Det kan med andra ord bli svårt att bevisa.

Belysning Jennie Fasth

Belysning

Lysen och reflexer

Märk väl att grundkraven för att en cykel ska färdas lagligt, inte innefattar belysning eller reflexer. Detta beror på att belysning och reflexer endast är ett krav under mörker, i skymning eller gryning och i övrigt när väderleken eller andra omständigheter gör det nödvändigt ha en lykta som visar vitt eller gult ljus framåt och en som visar rött ljus bakåt. Således behöver cykeln inte vara utrustad med vare sig lampor eller reflexer så länge den framförs dagtid med god sikt. (TraF 3 kap 73§)

När cykeln däremot ska färdas i mörker eller vid gryning alternativt skymning så gäller följande: Vitt fast sken fram som ska synas på 300 m avstånd. Rött fast eller blinkande (minst 200ggr/min) sken bak som även det ska synas på 300 m avstånd. Om inte lamporna har godkända inbyggda reflexer så måste detta kompletteras med en vit reflex fram och en röd reflex bak. Cykeln ska även vara försedd med sidoreflexer i vitt eller orange. (TraF 3kap. 76§) (TSFS 2010:144 2kap. 14§ och 17-19§§)

TFTS 2010:144 2kap 17§ ”Har strålkastaren bländande ljus ska den snabbt kunna bländas av. Dessa krav gäller inte sidvagn eller annat tillkopplat fordon.”

Reflexer och dess placering

Förutom att det nämns i lagtexten att det ska finnas reflexer fram, bak och på sidorna på cykeln så nämns inget i TFTS 2010:144 2 kap 17§ om exakt placering av reflexerna. Oftast sägs det att det måste finnas orange reflex på hjulens sidor men detta är inget krav. Lagen säger endast att cykeln ska vara försedd med sidoreflexer i vitt eller orange. Många cykeldäck har exempelvis inbyggda reflexer på sidan och är cykeln försedd med dessa så uppfyller man de lagstadgade kraven. Även lamporna fram och bak vara försedda med reflexer och då behövs inga ytterligare reflexer.

Vad säger bestämmelserna om typ av reflex?

TSFS 2010:144 18§ säger att reflexanordning framtill och baktill på cykel ska:

  1. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 3, klass IVA, eller
    2 vara typgodkänd av Vägverket eller Trafiksäkerhetsverket enligt Vägverkets föreskrifter (VVFS 1993:18) om nationella typgodkännanden.

För den som har lite äldre cykel, säger lagen följande:

  • Reflexanordning som monterats före den 1 april 1986 får vara av typ som godkänts enligt ECE-reglemente 3 klass I eller I A.
  • Reflexanordning baktill, som monterats före den 1 april 1986, får vara av typ som före den 20 maj 1980 godkänts av Statens provningsanstalt.
  • Reflexanordning framtill, som monterats före den 1 september 1985, får vara av icke godkänd typ.

19§ Reflexanordning på sidan på cykel ska:

  1. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 3, klass IVA, eller
  2. vara typgodkänd av Vägverket eller Trafiksäkerhetsverket enligt Vägverkets föreskrifter (VVFS 1993:18) om nationella typgodkännanden. Kravet i första stycket gäller inte om minst ett av cykelns däck är av typ som godkänts enligt ECE-reglemente 88.
  • Reflexanordning på sidan, som monterats före den 1 september 1985 får vara av icke godkänd typ.

Last på cykel vid färd i mörker

TraF 3kap 82 § ”Vid färd på väg skall lastens yttersta del vara tydligt utmärkt när lasten skjuter ut framför ett fordon eller mer än en meter bakom ett fordon. Som last räknas även redskap och utrustning som inte är fast monterad på fordonet. Last som skjuter ut mindre än en meter framför fordonet behöver dock inte märkas ut om den utskjutande delen tydligt framgår för andra trafikanter.
 
Under mörker, i skymning och gryning och i övrigt när det är påkallat av väderleken eller andra omständigheter skall lasten märkas ut
1. framtill med en lykta som visar vitt ljus framåt och med vita reflexer, och
2. baktill med en lykta som visar rött ljus bakåt och med röda reflexer.
 Reflexerna skall vara placerade så lågt att de kan återkasta skenet från andra fordons halvljus.”

TraF 3kap 83 § ”Last som i sidled skjuter ut utanför fordonet och är mer än 260 centimeter bred eller skjuter ut mer än 20 centimeter utanför fordonet skall vid färd på väg vara tydligt utmärkt. Sådan utmärkning behövs dock inte om de utskjutande delarna ändå tydligt framgår för andra trafikanter. Som last räknas även redskap och utrustning som inte är fast monterad på fordonet. Under mörker, i skymning eller gryning och i övrigt när det är påkallat av väderleken eller andra omständigheter skall sådan last som avses i första stycket alltid märkas ut

1. framtill med en lykta som visar vitt ljus framåt och med vita reflexer, och

2. baktill med en lykta som visar rött ljus bakåt och med röda reflexer. Lyktorna och reflexanordningarna skall i sidled sitta mindre än 40 centimeter innanför lastens yttersta kant. Om lasten är mer än 260 centimeter bred skall dock lyktorna och reflexerna sitta på lastens yttersta kant. Reflexerna skall vara placerade så lågt att de kan återkasta skenet från andra fordons halvljus.”

Extra belysning Jennie Fasth

Extra belysning

Belysningen ska sitta på cykeln

Det är viktigt att tänka på att oavsett om man som cyklist tillfälligt har pimpat cykeln med ljusslingor, har lysande hjälm eller vantar, så måste cykeln ändå vara utrustad med korrekt belysning och reflexer enligt lagrummen som nämns ovan, vid färd i mörker.

Extra belysning

Om man följer reglerna för lagstadgad belysning på sin cykel, finns det några hinder att förse cykeln med extra belysning såsom ljusslingor eller dylikt? Eller förse sig själv med extra belysning genom mössor, hjälmar eller vantar med inbyggd belysning? Ljusslingor kan ju fås i flera olika färger, finns det några restriktioner för hur dessa bör placeras?

Enligt Transportstyrelsen är det fritt fram att förse sig själv eller cykeln med extra belysning i valfria kulörer så länge man

  1. Har lagstadgad belysning på cykeln, och
  2. Inte bländar någon medtrafikant med belysningen så som nämns i TraF 3kap 67§.
Cyklande poliser Jennie Fasth

Cyklande poliser

Kan en cykel ses som utryckningsfordon?

Till sist så får en cykel inte vara utrustad med larmanordning (TFTS 2010:144 1kap 3§). Larmanordning i fordonssammanhang står för blåljus och siren. En nationell regel säger att i Sverige är det endast utryckningsfordon som får utrustas med larmanordning. Eftersom ett utryckningsfordon ska vara ett motorfordon så kan inte en cykel klassas som utryckningsfordon.

Trots att vi börjar få cyklande poliser runt om i landet så innebär lagtexten alltså att deras cyklar inte får utrustas med vare sig blåljus eller siren. Enligt Polisen och transportstyrelsen så finns inga undantag.

Avsaknaden av larmanordning gör även att nedanstående lagrum inte kan göras gällande.
TraF 2 kap 5§ 1 punkten ”En trafikant skall lämna fri väg för utryckningsfordon som avger signal med föreskriven larmanordning.” Södermalmspolisens cyklande enhet har dock under cykelpatrull, visselpipa med sig. Detta för att på motsvarande sätt som siren påkalla trafikanters uppmärksamhet men inte utifrån att påkallar fri väg utan istället för att förmå någon att stanna eller avbryta farliga beteenden. Patrullen har dessutom cykelbelysning fram som kan blinka blått men det får endast användas som varningslampor i de fall cykelpatrullen stoppat trafik.

TraF 11kap 12§ ”Föraren av ett utryckningsfordon får i trängande fall kräva fri väg för fordonet genom att ge signal med föreskrivna larmanordningar. Föraren är trots signalerna skyldig att ta hänsyn till andras säkerhet.” Gällande denna fråga så har Södermalmspolisen beslutat att den cyklande enheten som regel inte ska jaga trafikanter och heller inte bryta mot bestämmelser som undantas förare under utryckning, exempelvis cykla mot rött och ignorera stopplikt. Även höga hastigheter ska undvikas så att inte allmänheten utsätts för fara. Det finns dock undantag och det är vid nöd och nödvärn då det handlar om att rädda liv. Då har polisen både en möjlighet och skyldighet att frångå gällande lagar och regler.

I nästa avsnitt tittar vi närmare på samspelet i trafiken.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.

Senaste kommentarer

NAnders 2019-07-11

Mmm, fast jag skrev ju att det bara är tillåtet att parkera in cykeln om den också kan kommas åt.

Eld 2019-07-10

Enkla lösningen? Ställ din egen bil på gatan och cyklarna på bilens plats inne på tomten.

Lufsen 2019-07-10

Hej, Din gissning att gatan saknar trottoarer är helt korrekt. Borde jag ha nämnt. Gatan är en typisk något smal villagata som anställda på närbelägna arbetsplatser samt pendlare upptäckt och nu allt mer "invaderar" då den närbelägna parkeringspl...

Ollvar 2019-07-08

Så många regler... När jag åkte downhill (longboard) långt över hastighetsgränsen och blev stoppad av farbror blå på väg upp för backen igen så sa dom bara "ta det försiktigt", skulle jag kört cykel i samma hastighet så skulle jag åkt på böter antar ...

NAnders 2019-07-08

Sammanfattning: Du får parkera din cykel där, men det kan vara fullt tillåtet att samtidigt parkera en bil utanför din cykel. Ingen har någon ensamrätt till gatuparkering, varken villaägaren som uppfattar gatustumpen utanför tomten som "hans" efte...

Olby 2019-07-07

Utsocknes bilförare har samma rätt till FORDONSparkeringen som era cyklar. Sedan brukar det finnas lokala ordningsföreskrifter som reglerar hur länge fordon får stå parkerade.

Lufsen 2019-07-07

Vad gäller för cykelparkering framför egen villa på villagata. Vi, våra barn och deras kompisar och besökande brukar ha våra cyklar parkerade på gatan framför huset under dagarna stående längs staketet. Utsocknes bilförare och pendlare försöker...

Jonas D 2016-05-04

WOToCjWV1yc

eketjall 2016-04-29

Cykelbana är definierat som väg. "Cykelbana: En väg eller del av en väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II"

John Blaze 2016-04-29

Det enda rimliga (enligt mig iaf. :)) är att man håller utkik efter eventuell cykelbana på den väg man cyklar på. Om nu "leden" bredvid bilvägen definieras som väg, ja då är det en väg och inte en cykelbana. Cyklisten kan välja fritt vilken väg den v...