Samspelet i trafiken – Juridisk översiktskurs för cyklister – (Del 2/5)

Datum:
19 april 2016 08:32

DSC_0181

Vad händer när olika trafikslag ska samsas på en och samma yta? Är det alltid trafikantens fel när det uppstår konflikter eller kan det vara så att infrastrukturen i sig kan skapa konflikter? Sverige ligger ca 30 år efter cykelnationer som Holland och Danmark när det gäller cykelinfrastrukturen, något som gradvis håller på att byggas tillbaka men kanske inte alltid med de tydligaste trafiklösningarna. Vad som ses som okunskap skulle alltså i själva verket handla om såväl otydlig lagstiftning som inkonsekvent och otydlig cykelinfrastruktur som påverkar såväl cyklister som andra trafikanter. I denna artikel kommer vi att titta på olika korsningspunkter.

Den 14 september 2015 infördes lagändringar för cykelpassage och cykelöverfart. Vad som tidigare kallats för en cykelöverfart blev en cykelpassage och cykelöverfart fick en helt ny innebörd. Diskussionerna har varit många och förvirringen stor, såväl för cyklister som övriga trafikanter. Pressen uttryckte det i många sammanhang som att cyklister fått en motorväg, men så är inte fallet.

Cykelöverfart Jennie Fasth

Ny skyltning för cykelöverfart

 

Bevakad cykelpassage Jennie Fasth

Bevakad cykelpassage

Cykelpassage

Cykelpassager finns både som bevakade och obevakade. En cykelpassage anses bevakad om trafiken regleras med trafiksignaler. Cyklister som ska färdas ut på cykelpassager ska iaktta omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. Detta förtydligas i TraF 6kap. 6§: Cyklande eller förare av moped klass II som ska färdas ut på en cykelpassage ska sänka hastigheten och ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara.

Cykelpassage ska även sedan den 15/10 2018 vara utmärkt med M16 vägmarkering (två rader ”sockerbitar”) som får kombineras med en M15 vägmarkering övergångsställe då övergångsstället genom en så kallad förenklad markering, ersätter ena raden med ”sockerbitar”.

Cykelöverfart Jennie Fasth

Cykelöverfart med förenklad markering

Cykelöverfart

Cykelöverfarter ska å andra sidan ha specifik vägmarkering (M16 och M14) och vägmärke (B8) samt en utformning med hastighetsdämpande åtgärder som säkrar att fordon inte förs med högre hastighet än 30 km/h. Även här kan en förenklad markering göras som nämns ovan. Vid en cykelöverfart har korsande trafik alltid väjningsplikt, MEN med tillägget att cyklist som färdas ut på en cykelöverfart från en cykelbana ska ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos fordon som närmar sig överfarten. Fordonsförare har väjningsplikt mot cyklande som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten (TraF 3kap 61 a §). I princip blir cykelöverfart en form av zebralag för cyklister och det är inte alls säkert att korsande trafik lämnar företräde. Om cyklisten ”just ska färdas ut på cykelöverfarten”, blir en tolkningsfråga och även en osäkerhet.

I teorin ska cyklisten alltså lämnas företräde men i praktiken så måste denne sakta ner före överfart för att vara säker på att korsande trafik verkligen stannar, knappast något som kan kallas motorväg. De cykelöverfarter som finns tycks dock fungera bra och i takt med att fler cykelöverfarter anläggs så kommer även den nya B8-skylten och dess innebörd att bli ett vanligare inslag i trafiken.

Jennie Fasth

Cykelöverfart med M16 vägmarkering (”sockerbitar”), M14 väjningslinje och M15 markering för övergångsställe

Vägmarkering för cykelpassage och cykelöverfart

Definition av en cykelpassage är: en del av väg som är avsedd att användas av cyklande för att korsa en körbana eller en cykelbana. Tidigare behövde cykelpassager inte märkas ut på något speciellt sätt för att räknas som en cykelpassage men från och med den 15 oktober 2018 måste nu cykelpassager likt cykelöverfarter, märkas ut med M16 vägmarkering. Kravet på M16 vägmarkering är å ena sidan väldigt bra eftersom framförallt cykelpassage som inte har något vägmärke, syns bättre. Men samtidigt blir kravet på två rader så kallade ”sockerbitar”, problematiskt i den alltmer förtätade staden både när det gäller cykelpassager och cykelöverfarter. Speciellt intill ett övergångsställe och inte minst vid cykelöverfarter som dessutom ska förses med en M14 väjningslinje. Det blir med andra ord väldigt många vägmarkeringar på en ibland mycket begränsad yta. Därför gjordes även ett tillägg i de nya bestämmelserna om vägmarkering så kallad förenklad markering som innebär att M15 övergångsställe får ersätta en av begränsningslinjerna dvs ena raden med ”sockerbitar” av M16 markeringen. Detta gäller för såväl cykelpassage eller en cykelöverfart.

Här hade allt kanske kunnat vara frid och fröjd om det inte vore för frågan vad som gäller då för de ”passager” som saknar M16 vägmarkering? Det finns inget i lagtexten som säger att kommunerna måste måla om vid alla cykelpassager, bara att en cykelpassage ska vara utmärkt med M16 vägmarkering där en av begränsningslinjerna får utgöras av markering M15 övergångsställe.

Cyklister som färdas över dessa numera odefinierbara passagerna är fortfarande skyldiga att iaktta omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. TraF 3 kap 62§ kan också delvis göras gällande om det finns ett övergångsställe i anknytning till ”passagen”. ”En förare som närmar sig ett övergångsställe, en cykelpassage eller en cykelöverfart ska anpassa sitt körsätt så att han eller hon inte tvingas stanna på övergångsstället, passagen eller överfarten. Förordning. Men finns inget övergångsställe eller skyltning om väjningsplikt så har den korsande trafiken inga direkta regler att följa annat än att hastigheten alltid ska anpassas efter trafikförhållandena.

Vi passade också på att fråga Transportstyrelsen vad en tidigare cykelpassage blir om den inte märks ut enligt de nya reglerna och svaret vi fick var: vet inte. Enligt Transportstyrelsen blir det upp till de rättsvårdande myndigheterna att bedöma/avgöra.

Skylt i Gävle Tony Nordin

Kommunens skylt i Gävle

Tolkningarna har som sagt varit många och olika. Inte heller blir det bättre av att vissa kommuner sätter upp egna skyltar med felaktiga påståenden. Gävle kommuns skylt stämmer t.e.x inte överens med bestämmelserna för cykelöverfart.

TraF 3kap 21 § ”En förare som från en väg kör in på en annan väg som är huvudled, motorväg eller motortrafikled och där accelerationsfält saknas, har väjningsplikt mot fordon på den väg föraren kör in på. Väjningsplikten gäller dock inte där föraren kommer in på huvudleden, motorvägen eller motortrafikleden utan att byta körfält.
En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg
1. från en parkeringsplats, en fastighet, en bensinstation eller från något annat liknande område i anslutning till vägen,
2. från en stig, en ägoväg eller någon annan liknande utfartsväg,
3. från en cykelbana, en gågata, ett gångfartsområde eller från terräng, eller
4. efter att ha korsat en gång- eller cykelbana.
En förare har dessutom väjningsplikt mot fordon på en körbana när föraren kommer in på den från en vägren eller från en sådan cykelbana som är en del av vägen.
Väjningsplikten enligt första och andra styckena gäller inte cyklande och förare av moped klass II som ska korsa en körbana eller cykelbana på en cykelöverfart.”

Cirkulationsplatser

En annan typ av korsningspunkt är cirkulationsplatser (också kallade rondeller) och när det gäller cirkulationsplatser så kan de se ut på många olika sätt. Grundregeln är dock att fordon som ska köra in i cirkulationsplatsen har väjningsplikt mot all trafik som befinner sig inne i cirkulationsplatsen (TraF 3kap 22§). I anknytning till en cirkulationsplats kan det finnas övergångsställe samt cykelpassage och trafikanter på dessa anses inte befinna sig inne i cirkulationsplatsen. Eventuell väjningsplikt regleras därför separat.

Väjningsplikt efter cykelpassage Jennie Fasth

Väjningsplikt efter cykelpassage

Vem väjer för vem?

Den röda bilen på bilden ovan har genom zebralagen (TrF 3kap 60-61§§), väjningsplikt gentemot gående men inte väjningsplikt mot cyklister eftersom B1-skylten (väjningsplikt) är placerad efter cykelpassagen. I lagen kan dock läsas att en förare som närmar sig en obevakad cykelpassage ska anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklande och mopedförare som är ute på cykelpassagen men det ger ändå inte cyklisten något uttalat företräde annat än om denne redan befinner sig ute på passagen. Här är det alltså cyklistens skyldighet att iaktta omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna dvs stanna om det så behövs.

Skylt placerad före cykelpassage men hajtänder efter Jennie Fasth

Väjningsplikt skyltat före cykelpassage och hajtänder placerat efter passagen

Hade skylten suttit före cykelpassagen och M-17 väjningslinjen (hajtänderna) efter passagen så hade bilisten haft väjningsplikt mot både gående och cyklister. Märk väl att det är skyltens placering som styr och inte markeringen M-17 väjningslinje i marken (hajtänderna).

Det finns dock ett gissel med denna utformning och det är att cyklisten har ingen företrädesrätt bara för att den korsande trafiken måste väja, cyklisten ska likväl sänka hastigheten och ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara (TraF 6 kap. 6 §).

Väjningsplikt före cykelpassage Jennie Fasth

Väjningsplikt skyltat före cykelpassage och hajtänder placerat efter passage

Utformningen är upplagd för konflikter och inte alls att rekommendera. Dels finns det en generell inställning att det är vid ”hajtänderna” som väjningsplikten börjar gälla. I själva verket så gäller väjningsplikten som sagt från skylten enligt både Transportstyrelsen och Trafikverket. Detta innebär att bilisten har väjningsplikt mot cyklisten trots att det är en obevakad cykelpassage, men så har vi även det faktum att det inte är en cykelöverfart och således ska cyklisten ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara.  Så vem väjer för vem? Olycksstatistiken vid Turbinen i Malmö är hög och om detta har ett samband med nämnd utformning, har vi inte lyckats utröna men klimatet är hårt under rusningstiderna och trafikanterna många.

Cirkulationsplats Jennie Fasth

Cirkulationsplats

Den svarta bilen ovan är på väg ut ur cirkulationsplatsen och grundregeln är att högersvängande trafik som är på väg ut ur en cirkulationsplats ska lämna företräde för korsande trafik dvs. både för gående och cyklister som är på eller på väg ut på övergångsstället/cykelpassagen. Men eftersom det är en cykelpassage så ska cyklisten sänka hastigheten och ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara.

För att krångla till det ytterligare så är väjningsskylten till höger på bilden, placerad efter cykelpassagen vilket innebär att den korsande trafiken inte har väjningsplikt för cykelpassagen (närmast fotografen sett).

Cyklist i cirkulationsplats

Cyklist leds in i cirkulationsplats Jennie Fasth

Cyklist leds in i cirkulationsplats

Cyklist i cirkulationsplats

Cirkulationsplats

Cyklist leds ut ur cirkulationsplats och in på cykelfält Jennie Fasth

Cyklist leds ut ur cirkulationsplats och in på cykelfält

Allt som oftast händer det också att cykelfält leder in cyklisten i själva cirkulationsplatsen och då gäller samma regler för cyklister som för övrig trafik. Företräde lämnas för trafik inne i cirkulationsplatsen. Zebralagen gäller även för cyklister som ska lämna företräde för gående vid övergångsställen.

Cykelfält i cirkulationsplatsen

Cykelfält inne i cirkulationsplats

Cykelfält i cirkulationsplats Jennie Fasth

Cykelfält i själva cirkulationsplatsen

Ibland förses även cirkulationsplatser med cykelfält inne i själva cirkulationsplatsen. Liksom på bilderna ovan, gäller samma trafikregler för cyklisten som för övrig trafik: företräde lämnas för den trafik som redan befinner sig i cirkulationsplatsen. Cyklisten leds i detta fall in från anknytande cykelbana och väjningsplikten för övrig trafik är placerad före cykelfältet dvs cyklisten ska lämnas företräde.

Cykelfältet kan som på bilden nedan även märkas ut extra med färg.

C1-skylt förbud mot infart med fordon Jennie Fasth

C1-skylt förbud mot infart med fordon

För att förtydliga ytterligare att cyklisten ska nyttja cirkulationsplatsen och röra sig i samma riktning som övrig trafik, har en C1-skylt förbud mot infart med fordon satts upp på cykelbanan. TrF 3kap 13 § ”I en cirkulationsplats skall ett fordon föras motsols i cirkulationen runt rondellen.” Cyklisten får med andra ord inte gena. Genom att placera cykelfältet hela vägen runt i själva cirkulationsplatsen, blir cyklisten en del av trafiken på ett helt annat sätt än vid traditionella cykelpassager eller cykelfält som enbart leder cyklisten in eller runt cirkulationsplatsen.

Samspelet mellan trafikanter vid cykelpassager

Även om vi har fått en rad cykelöverfarter i Sverige så är ändå cykelpassager det mest vanliga. Som nämnts tidigare så uppstår det gärna konflikter mellan cyklister och andra trafikanter vid korsningspunkter och vi fortsätter att titta närmare på cykelpassager.

Obevakad cykelöverfart Jennie Fasth

Obevakad cykelöverfart

Vägen ovan är försedd med väjningsplikt vilket innebär att fordon på den allmänna vägen har väjningsplikt. Dessutom är cykelbanan obruten vilket gör att även cyklister i detta fallet ska lämnas företräde. Ändå råder det osäkerhet i korsningspunkten över vem som ska väja för vem.

Blockerad cykelöverfart Jennie Fasth

Blockerad cykelpassage

Den svarta bilen måste köra fram för att se trafikflödet på den korsande vägen som hen ska köra ut på. Detta är inte en engångsföreteelse utan såhär ser det ut för all trafik som ska ut på korsande väg, sikten är dålig och den korsande trafiken är intensiv. När detta görs, blockeras både cykelbana och gångbana för korsande trafikanter. Samtidigt står väjningspliktskylten placerad på vänster sida om cykelbanan vilket innebär att cykelbanan tillsynes inte omfattas av väjningsplikten utan här gäller högerregeln.

”Vägmärken är uppsatta på höger sida av vägen, banan eller körfältet om inte annat framgår av denna förordning eller av föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning. Förbudsmärken och påbudsmärken som är uppsatta över körbanan gäller endast det körfält som de har placerats över. Märke C31, hastighetsbegränsning, gäller dock i förekommande fall även vägrenen intill det körfält märket placerats över” (Vägmärkesförordningen 2kap 3 §).

Om skylten istället suttit höger om cykelbanan så hade både väg och cykelbana omfattats av väjningsplikten. Men för damen med cykelhjälm på bilden gäller alltså högerregeln enligt vad som kan läsas i Vägmärkesförordningen.

Högerregel och väjningsplikt Jennie Fasth

Cykelpassage med högerregel och väjningsplikt

Cykelpassage Jennie Fasth

Cykelpassage med högerregel och väjningsplikt

Cyklister som färdas längs med den obrutna cykelbanan ska lämnas företräde av trafik på den allmänna vägen men för cykelbanan till höger efter den allmänna vägen råder högerregeln och det är här som det lätt blir rörigt. Eftersom bilarna inte har tillräckligt med sikt vid väjningslinjen, kör de gärna fram ytterligare och blockerar då cykelbanan. Samtidigt riskerar cyklister att blockera vägen när högerregeln brukas för den anknytande cykelbanan, något som hör till vanligheten då sträckan är ett av stadens största pendlingsstråk med många cyklister under rusningstider.

Cykelpassage Jennie Fasth

Cykelpassage

Cykelpassage Jennie Fasth

Cykelpassage

Dålig sikt blockerar cykelbanan Jennie Fasth

Dålig sikt blockerar cykelbanan

Korsningspunkten påvisar att oavsett om samtliga inblandade trafikanter följer trafikreglerna till punkt och prickar så är risken ändå stor att det uppstår konflikter som kan relateras till utformningen av korsningspunkten snarare än trafikkunskapen hos den enskilda trafikanten. Sen finns det givetvis undantag.

Korsningspunkter där cyklister möts från många olika håll

Pendlingsstråk Malmö Jennie Fasth

Korsningspunkt där cyklister möts från många olika håll

Pendlingsstråk Malmö Jennie Fasth

Korsningspunkt där cyklister möts från många olika håll

Samsas på liten yta

Även irritation mellan cyklister kan uppstå och mycket är kopplat till underdimensionerade cykelbanor speciellt vid pendlingsstråk. I de flesta korsningspunkterna som sker på cykelbanor gäller högerregeln. Cyklister ska oftast på en mindre yta svänga både höger, vänster och fortsätta rakt fram. Eftersom ytan är liten, räcker det i princip att en cyklist kommer från höger och ska rakt fram samtidigt som det kommer en eller två och ska svänga vänster, så är cykelbanan blockerad. De cyklister som ska till höger eller rakt fram får antingen vänta eller cykla en bit på gångbanan, något som vare sig är lagligt eller uppskattat. På bilderna ovan är framkomligheten för de cyklister som ska fortsätta rakt fram blockerad.

Korsningspunkter som kan ge upphov till missförstånd Jennie Fasth

Korsningspunkter som kan ge upphov till missförstånd

Risken för missförstånd

Just den här korsningspunkten kan även ge upphov till olycksrisker då motorfordon och cyklister får grönt samtidigt. Korsningen är utformad på ett sådant sätt att cyklisten får cykla fram till det bortre trafikljuset och leds där ut i vägen genom ett cykelfält för att fortsätta rakt fram. För en bilist som ska svänga höger kan de uppfattas som om cyklisten ska fortsätta till höger men svänger istället av till vänster för att komma ut på cykelfältet och fortsätta färden rakt fram. Det blir därför extra viktigt för cyklisten att visa tecken och för bilisten att vara uppmärksam. Lösningen med att cyklisten i korsningen dessutom leds ut i vägen är heller inte lyckad.

Bevakad cykelpassage Jennie Fasth

Bevakad cykelpassage

Bevakad cykelpassage

Även om en cykelpassage är bevakad så innebär det inte per automatik att samspelet mellan trafikanter blir bättre.
Speciellt inte när tre olika typer av trafikslag får grönt samtidigt.

När alla får grönt på samma gång Jennie Fasth

När alla får grönt på samma gång

Korsningen Fersens väg och Regementsgatan i Malmö är en hårt trafikerad korsning och på bilden ovan syns tydligt effekten av att cyklister, bilister och gående får grönt samtidigt. Den svarta bilen som ska svänga höger blockerar halva cykelbanan när företräde ska ges till gående. Cyklisten får kryssa mellan bilarna och möte blir svårt, speciellt med lastcykel.

Cykla på övergångsställe Jennie Fasth

Cykla på övergångsställe

Cykla på övergångsställe

Vid rusningstid kan det även se ut såhär och då kan det vara frestande att som cyklist, cykla över övergångsstället samtidigt som gående passerar om cykelpassage saknas. Allt som oftast går det att läsa att cyklister absolut inte får cykla på övergångsställen, detta stämmer dock inte. Det är inte förbjudet att cykla på övergångsstället men väjningsplikten gäller endast gående vilket innebär att bilisterna inte är skyldiga att lämna cyklisten företräde. TraF 3kap 61 § ”Vid ett obevakat övergångsställe har en förare väjningsplikt mot gående som gått ut på eller just ska gå ut på övergångsstället.”

I TraF 3kap 3p. står det dessutom att cyklisten måste hålla till omständigheterna tillräckligt låg hastighet vid övergångsställen. Troligtvis syftar skrivelsen även till färd själva övergångsställen då detta går i linje med grundbestämmelserna om att anpassa hastigheten efter trafikförhållanden.

 

Väjningsplikt, farthinder och huvudled Jennie Fasth

Cykelpassage försedd med väjningsplikt

Väjningsplikt och huvudled Jennie Fasth

Cykelpassage försedd med väjningsplikt

Konfliktdesign

Även om en korsningspunkt kanske har klockren skyltning så kan utformningen ändå ge blandade signaler. På denna sträcka är cyklisternas färdväg upphöjd och obruten men försedd med väjningsplikt. Alltså har cyklisten väjningsplikt mot korsande trafik. Den upphöjda cykelbanan fungerar dock som en fartdämpande åtgärd för den korsande trafiken som är en huvudled men som i anknytning till korsningspunkten ändå måste väja för gående på övergångsstället.

Skyltningen är förvisso solklar men relativt ovanlig. I Sverige arbetas det väldigt lite med trafikskyltning på cykelbanor för att reglera cykeltrafiken, till skillnad från vårt grannland Danmark. Varför det är så är det ingen som kunnat svara på. Rimligtvis borde även cyklistens färdväg regleras med hjälp av skyltning. En stor missuppfattning är att alla upphöjda cykelbanor ska lämnas företräde, men så är alltså inte fallet. Det är rådande skyltning som gäller även om själva utformningen kan ge sken av annat. Denna korsningspunkt demonstrerar klassisk konfliktdesign. Vad som ser ut att vara en sak är i själva verket en annan, därför är det viktigt att hålla koll på skyltningen.

Väjningsplikt på cykelbanan i anknytning till cykelöverfart Jennie Fasth

Väjningsplikt på cykelbanan i anknytning till cykelöverfart

En utformning som fungerar

Väjningsplikten på de korsande cykelbanorna vid Kungsgatan/Exercisgatan i Malmö är något lättare att förstå. Här lämnar cyklisterna endast företräde för cykeltrafik som kommer från eller ska över cykelöverfarten samt gångtrafikanter. Ett prioriterat cykelstråk där samspelet fungerar.

Cirkulationsplatserna som inte existerar

Spillepengen i Malmö Christian Fasth

Spillepengen i Malmö

Spillepengen i Malmö Christian Fasth

Spillepengen i Malmö

Sist men inte minst så ska vi kika på cirkulationsplatserna som inte är några cirkulationsplatser utan vanliga korsningspunkter där högerregeln reglerar trafiken. Det finns nämligen inga specifika cirkulationsplatser för cykeltrafik i Sverige även om det vid första anblicken kan se så ut.

Vid Spillepengen i Malmö ligger stadens nyaste ”cirkulationsplats” eller trevägskorsning med stenkonstverk som det egentligen är.

Räknare Jennie Fasth

Räknare på Kaptensgatan i Malmö som visar att stråket trafikeras av många cyklister varje dygn

Kaptensgatan i Malmö Jennie Fasth

Fyrvägskorsning vid Kaptensgatan i Malmö

Kaptensgatan tillhör ett av Malmös största pendlingsstråk. Här möts dagligen 8.000-10.000 cyklister och ytan är kraftigt underdimensionerad där cyklister från fyra håll möts. Korsningspunkten som kallas cirkulationsplats av många cyklister är i själva verket bara en stenklädd cirkel runt en stolpe och inget mer. På platsen gäller högerregeln enligt TraF 3kap 18 § ”När två fordons kurser skär varandra har förare väjningsplikt mot det fordon som närmar sig från höger.”

Möllevången i Malmö Jennie Fasth

Fyrvägskorsning vid Möllevången i Malmö

Möllevången i Malmö Jennie Fasth

Fyrvägskorsning vid Möllevången i Malmö

Detsamma gäller vid Möllevångstorget (Malmö) på den relativt nybyggda ytan. Ännu en fyrvägskorsning med högerregel.

Varför finns det inga cirkulationsplatser för cyklister?

Eskilstuna kommun förklarar fördelarna med cirkulationsplatser på följande sätt: ”Anledningen till varför cirkulationsplatser ses som en bra lösning är att de ökar trafiksäkerheten såväl som framkomligheten.” Hur kan det då komma sig att trots ökad cykelanvändning, så arbetar i dagsläget ingen svensk kommun med att skapa denna trafiksäkerhet eller framkomlighet när det gäller cykeltrafik. De trafikplanerare vi pratat med har främst hänvisat till platsbrist. Det finns helt enkelt för lite plats vid korsningspunkter på cykelbanorna för att bygga cirkulationsplatser.

I Danmark ser det helt annorlunda ut. Här är cyklister exempelvis tvingade att ta ett varv i cirkulationsplatsen utanför Fisketorvet innan man kan köra på cykelbron Cykelslangen. Detta gör att trafiken flyter på bra när de ca 18.000 cyklisterna dagligen tar sig över cykelbron samtidigt som det underlättar för de cyklande kunderna som ska till Fisketorvet.

Cirkulationsplats vid Fisketorvet i Köpenhamn Jennie Fasth

Cirkulationsplats vid Fisketorvet i Köpenhamn

Cirkulationsplats vid Fisketorvet i Köpenhamn Jennie Fasth

Cirkulationsplats vid Fisketorvet i Köpenhamn

Fisketorvet Jennie Fasth

Fisketorvet

Fisketorvet Jennie Fasth

Fisketorvet

I nästa avsnitt tittar vi närmare på cyklisten och vägmärkena.

 

 

Senaste kommentarer

John Blaze 2016-04-28 05:40

Ytterligare frågor:

Vad är det för skillnad på cykelled och cykelbana?

Att jag frågar beror på att cykelbanetvånget inte gäller för cykelleder, det är iaf min tolkning.

Om vi tänker oss en bilväg bredvid e...

Jennie Fasth 2016-04-28 20:26

Cykelled finns inte definierad i vägtrafikförordningen, enbart cykelbana och cykelfält. Om cykelled fråntas regeln blir en tolkningsfråga då det tillsynes är väg/led/yta avsedd för cykeltrafik.

https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010...

John Blaze 2016-04-29 16:10

Det enda rimliga (enligt mig iaf. :)) är att man håller utkik efter eventuell cykelbana på den väg man cyklar på. Om nu "leden" bredvid bilvägen definieras som väg, ja då är det en väg och inte en cykelbana. Cyklisten kan välja fritt vilken väg den v...

eketjall 2016-04-29 16:35

Cykelbana är definierat som väg.
"Cykelbana: En väg eller del av en väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II"

Jonas D 2016-05-04 08:46

https://www.youtube.com/watch?v=WOToCjWV1yc