Cyklisten och vägmärkena – Juridisk översiktskurs för cyklister – (Del 3/5)

Datum:
20 april 2016 08:03
Ur boken: Ärtor suger snaps Barbro Johansson

Ur boken: Ärtor suger snaps

”Vägmiljöer och gator som är konsekvent utformade förmedlar ett tydligt budskap till trafikanten. Det ger goda förutsättningar för att hantera och ordna de delar som bygger upp helheten, där vägmärkena ingår.Så står det på Transportstyrelsens hemsida, ändå är det inte helt ovanligt att cyklisters färdvägar saknar både kontinuitet och tydlighet.

För den som cyklar samma sträcka dagligen är detta troligtvis inget större problem eftersom man är bekant med området. För cyklister som inte är bekanta med staden, kan däremot tydlig skyltning och tydliga trafikutformningar vara avgörande för trafiksäkerheten. Otydlighet är dessutom oftast förenat med både konflikter och olycksrisker. Varje trafikant har förvisso en skyldighet att ta reda på vilka trafikregler som gäller på sträckan man färdas på, men ibland kan skyltningen vara förvirrande eller saknas helt, inte minst på cyklistens färdväg. Kommunerna har dessutom lokala trafikföreskrifter och trafiklösningar som kan se mycket olika ut.

”Idag utsätts trafikanten för en mängd konkurrerande budskap. Det är svårt men viktigt att nå fram med det enskilda budskap ett vägmärke representerar. Vägmärket bör därför placeras och monteras med stor omsorg för att bidra till ett fungerande visuellt helhetsintryck.” (Trafikverket) I denna artikel kommer vi att titta närmare på hur vägmärken och olika trafikutformingar kan påverka cyklistens färdväg.

DSC_0054

Cykelfartsgator – cyklistens gator

Under våren 2017 lanserades den nationella cykelstrategin. Trafikutskottet betonar vikten av en sammanhängande och säker infrastruktur där cykelns roll som fordon och transportsätt ska stärkas. En nationell cykelstrategi hade kunnat ge Sveriges kommuner enhetliga riktlinjer och juridisk tyngd för olika trafiklösningar. Så blev dock inte fallet men en del benämningar föreslogs få juridisk tyngd såsom cykelfartsgator.

Cykelfartsgator finns bland annat i Holland, Tyskland, Schweiz och Österrike. Regleringen skiljer sig något mellan länderna men benämningen innebär i stora drag, att det är en väg med blandtrafik men som ska ge cykeln fördelar jämfört med biltrafiken. Cykelfartsgatorna är oftast hastighetsbegränsade till mellan 20-30 km/h och oftast enkelriktade. Bilister ska anpassa sin hastighet och placering så att de inte utgör vare sig en fara eller ett hinder för cyklisterna. Cykelfartsgatorna har anlagts på stråk där cykeln är det dominerande fordonet eller planeras att bli det. Motorfordon är tillåtna men cyklisten har alltså företräde.

Cykelfartsgator i Sverige

Rent juridiskt finns cykelfartsgator ännu inte reglerat någonstans i den svenska lagstiftningen. Det innebär dock inte att det inte finns några, det finns faktiskt cykelfartsgator i både Linköping och Göteborg. I statens offentliga utredning om ökad och säkrare cykling – en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv (SOU 2012:70) tas cykelfartsgator upp som cykelgator: ”Inrättandet av cykelgator sänder också viktiga politiska och psykologiska signaler om att cykling är ett eget transportsätt och att cyklisterna prioriteras. På sikt kan detta leda till ökad cykling”. I utredningen presenteras även förslag på hur cykelgator skulle kunna regleras rent juridiskt, men är än så länge fortfarande kvar i ett juridiskt limbo.

Cykelfartsgata i Linköping Johannes Nelsson

Cykelfartsgata i Linköping

Linköping

”Trafik på cyklistens villkor”. Linköpings kommun var först ut i Sverige med att anlägga cykelfartsgator. Pilotprojektet startades 2008 tillsammans med dåvarande Vägverket. Efter en positiv utvärdering av VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) gjorde Linköpings kommun en hemställan till Näringsdepartementet om skyltar, dels för 20 km/h samt även specifik skylt för cykelfartsgata.

Kommunen fick dock avslag vilket innebär att cykelfartsgatorna idag är hastighetsreglerade med blå/vit E11-skylt (rekommenderad lägre hastighet). Hastigheten på 20 km/h blir således endast en rekommendation (2kap 10§ Vägmärkesförordningen 2007:90). ”Märket anger en vägsträcka eller ett område där särskilda åtgärder vidtagits eller där förhållandena är sådana att det är lämpligt att färdas med lägre hastighet än den högsta tillåtna.” E11-skylten har inte samma juridiska styrka som de orange/röda C31-märkena (hastighetsbegränsning). Det blir därmed fullt lagligt att färdas i högre hastighet som i detta fall är 30km/h. För att undvika trafikolyckor skall dock en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna (TraF 2 kap 1§)

Tilläggstavlan för cykelfartsgata blir enbart en upplysningsskylt då benämningen cykelfartsgata inte har någon juridisk verkan. Utformningen av gatorna är även de samma som övriga kringliggande gator d.v.s. inga direkta avsmalningar eller andra åtgärder är gjorda. Hastighetsgränsen i området kring respektive gata är som tidigare nämnt, 30km/h. Korsande gator är också skyltade med cykelfart i korsningens närhet och har väjningsplikt mot huvudstråket. Trafikreglerna är således de samma som på allmän väg.

Cykelfartsgata i Linköping Johanndes Nelsson

Cykelfartsgata i Linköping

Hur mycket blir då egentligen en cykelfartsgata, cyklistens gata?

Enligt kommunen så upplever cyklisterna trots allt att det fungerar bra. För att förtydliga cyklisternas företräde (och de få bilister som färdas på sträckan), har väjningsplikt skyltats på samtliga gator som ansluter till cykelfartsgatorna. På cykelfartsgatorna färdas det idag tre gånger fler cyklister än bilister, något som Linköpings kommun ser som en viktig förutsättning för att cykelfartsgatorna ska fungera. Kommunen anser även att den rekommenderade maxhastigheten på 20km/h efterföljs.

Cykelfartsgata i Linköping Johannes Nelsson

Angränsande gata till cykelfartsgata i Linköping

 

Cykelfartsgata i Göteborg Jennie Fasth

Cykelfartsgata i Göteborg

Göteborg

I Göteborg blev Västra Hamngatan den första cykelanpassade gatan i staden. På sikt är det tänkt att genom cykelfartsgator, skapa cykelvänliga stråk i staden utan att anlägga separata cykelbanor. ”Ambitionen har varit att göra en så tydlig struktur att inga skyltar ska behövas för att upplysa om vilken typ av trafikmiljö det är fråga om. Känslan och intrycket ska vara att det är en gata utformad för cyklister men att även bilister är välkomna om de kör på ett sätt som tar hänsyn till cyklisternas behov av säkerhet, utrymme och fart”, kan läsas i den uppföljningsstudie som Göteborgs stad gjorde 2013 efter att cykelfartsgatan längs med Västra Hamngatan anlades.

I Göteborg finns således ingen specifik skyltning för cykelfartsgata. Gatorna är heller inte reglerade på något speciellt sätt d.v.s cyklisten har likt i Linköping, inte något specifikt företräde utan det är själva utformningen som ”styr”. I Göteborg har cykelfartsgatorna smalnats av för att bilister inte ska kunna köra om cyklisten. Även ytskiktet har anpassats genom att en smal remsa av asfalt löper längs med gatan för att visa vart cyklisten ska cykla. Cykelfartsgatorna har även försetts med farthinder för att hålla hastigheten nere. Möjlighet finns för bilar att parkera längs med gatan och längs med asfaltsremsan ligger även sten. Den stenbelagda ytan ska fungerar som säkerhetszon för bildörrar samt syftar också till att hålla bilistens hastighet nere. Om säkerhetszonen är tillräckligt bred när det gäller större bilar är något tveksamt som vi kan se på en av bilderna. Någon rekommenderad hastighet finns inte skyltat vilket innebär att det är samma hastighet som resten av Västra Hamngatan som gäller. Men åter igen så ska trafikanten enligt TraF 2kap 1§ iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna för att undvika olyckor.

Eftersom cykelfartsgator inte finns rent juridiskt så är det de allmänna reglerna i Trafikförordningen som gäller. I TraF 3kap 7§ står det att cykel ska föras så nära som möjligt den högra kanten av vägrenen eller av den bana som används. På de cykelfartsgator som smalnats av likt Västra Hamngatan i Göteborg är det svårt att utröna vad som ska anses som kant.  Här är asfaltsremsan placerad i mitten på gatan med stenbelagd yta på vardera sida vilket innebär att cyklisten hamnar mitt i vägen. Det är heller inte förbjudet för en bilist att köra om, men enligt TraF 3kap 32 § får en förare endast köra om, om det kan ske utan fara.

Cykelfartsgata i Göteborg Jennie Fasth

Cykelfartsgata i Göteborg

Cykelfartsgata i Göteborg Jennie Fasth

Cykelfartsgata i Göteborg

Skillander mellan de olika cykelfartsgatorna

Det råder uppenbara skillnader mellan cykelfartsgatorna i de båda städerna. I Linköping har det arbetats mycket med skyltning medan gatornas utformning i stort sett är desamma som vilken gata som helst. I Göteborg har kommunen arbetat mycket med gatornas utformning men i gengäld saknas skyltning. För en cyklist som inte är van vid städernas cykelinfrastuktur kan båda alternativen skapa förvirring. Båda alternativen presenteras dessutom som cyklistens gata men med samma trafikregler som på allmän väg, så har cyklisten egentligen inga juridiska fördelar på en cykelfartsgata.

Göteborgs kommun har uppvaktat regeringen med önskan att kunna reglera gator som cykelfartsgata framförallt med syfte att kunna skylta upp gatorna. Det råder dock delade meningar om just skyltningar och frågan blir om gatans utformning är så tydlig att det inte behövs någon skyltning? Göteborg har idag heller inga formella riktlinjer för utformningen av cykelfartsgator, detta kommer dock att ändras framöver eftersom kommunen anser att det behövs tas fram utformningsprinciper. Men i dagsläget ska cykelfartsgatorna i alla fall vara försedda med farthinder.

I Linköping vill kommunen inte bygga fler cykelfartsgator förrän benämningen finns reglerad rent juridiskt. Förhoppningen är att cykelfartsgator genom den nationella cykelstrategin ska få en juridisk tyngd så att staden på allvar kan prioritera cyklisterna.

Blivande cykelboulevard? Jennie Fasth

Blivande cykelboulevard?

Vad är en en cykelboulevard?

Ett annat exempel på trafiklösning som heller inte finns rent juridiskt är den cykelboulevard, som ska anläggas i Malmö vid områdena Holma/Kroksbäck. Det har även visat sig vara svårt att utröna hur Malmö Stad tänkt sig att cykelboulevarden ska se ut. Några få kommentarer går att finna i de olika utredningarna som gjorts för områdena: ”Cykelboulevarden ska vara en spännande cykelväg genom området som bidrar till att fler får chansen att uppleva Kroksbäck och Holma inifrån.”

På sidan Hållbar stad går det även att läsa följande:

”Vad är då ”världens första cykelboulevard”? Det är en vacker, effektiv och annorlunda gång- och cykelväg i ett mestadels grönt sammanhang. Den ska vara skön att röra sig längs. En hyllning till de som cyklar och går i staden!”

Texterna säger inget om själva utformningen eller hur/om cyklisten kommer att prioriteras. På Malmö Stads gatukontor finns det heller inte någon närmare information att hämta, cykelboulevarden är än så länge bara en vision i planprogrammet.

Holma/Kroksbäck i Malmö Jennie Fasth

Holma/Kroksbäck i Malmö

Cykelboulevard utomlands

Vi kan i alla fall konstatera att det inte blir världens första cykelboulevard. Själva benämningen cykelboulevard finns redan i både USA och Australien. I Portland Oregon liknar cykelboulevarden en cykelfartsgata, en gata med blandtrafik där hastigheten sänkts och utformningen av gatan designats för att ge cyklister företräde. Trafikvolymen av motorfordon ska vara låg, boulevarden ska binda ihop olika cykelbanor med varandra och överfarter vid korsande vägar ska underlättas för cyklister. Det ska även finnas skyltningar som visar att boulevarden är en prioriterad väg för cyklister.

I Australien är visionerna att cykelboulevarder ska bidra till en lugn miljö med trafik i lägre hastigheter. Även här pratar vi blandtrafik men där cyklisten placeras mer synligt och korsningar ska bli säkrare att ta sig över. Fartdämpande åtgärder och ny typ av trafikljud för gående och cyklister ska även finnas. Dedikerat utrymme för cyklister och avsmalnade gator ska också hjälpa till att ge cyklisterna företräde på boulevarden.

Foto 2016-03-30 15 17 15

Vägmarkeringar och vikten av dessa

Markeringar i marken har i en del fall ingen direkt juridisk verkan utan fungerar som rekommendationer och/eller komplement till vägmärkesskyltarna. I Vägmärkesförordningen 4kap 2§ 2007:90 framgår det dock att ”vägmarkeringar används för att reglera trafiken eller för att varna eller vägleda trafikanter, antingen separat eller tillsammans med vägmärken eller andra anordningar.” Det är just frågan när vägmarkeringen blir annat än ett komplement, som ibland kan vara svår att utröna.

Stopplikt Jennie Fasth

Stopplikt

När vägmarkeringen spelar stor roll

Ett exempel där vägmarkering spelar en stor roll är vid stopplikt. ”M13 Stopplinje, markeringen anger var ett fordon skall stannas enligt ett vägmärke eller en trafiksignal” (Vägmärkesförordningen 4kap 8§). Trafikanten ska först och främst stanna vid den heldragna linjen och om sådan inte finns eller på något sätt är dold, ska stoppet ske jämte stoppskylten. TraF 3kap 19 § ”En förare som har stopplikt eller skall stanna på grund av trafiksignal skall stanna vid stopplinje. Om stopplinje saknas skall föraren stanna omedelbart före signalen eller innan föraren kör in på den korsande vägen, leden eller spårområdet”.

Väjningsplikt utan hajtänder Jennie Fasth

Väjningsplikt utan hajtänder

Väjningsplikt gäller från skylten

När det gäller väjningsplikten gäller denna från skylten (B1-skylt) och inte från M14-markeringen (hajtänder). M14-markeringen anger endast den linje som fordon inte bör passera när föraren iakttar väjningsplikt. TraF 3kap 5 § ”Förare som har väjningsplikt skall tydligt visa sin avsikt att väja genom att i god tid sänka hastigheten eller stanna. Föraren får köra vidare endast om det med beaktande av andra trafikanters placering, avståndet till dem och deras hastighet inte uppkommer fara eller hinder.”

På vissa ställen så saknas helt M14-markeringen som på bilden. B1-skylten sitter före cykelpassagen, alltså gäller väjningsplikt mot all korsande trafik, inkluderat cyklister.

 

Gatukonst i Karlstad Jennie Fasth

Gatukonst i Karlstad

Vägmarkeringar som förvirrar

Vägmarkeringar är tänkta att förtydliga för trafikanter om vilka trafikregler som gäller, men ibland kan de snarare förvirra. Ibland kan det t.o.m. vara svårt att urskilja trafikupplysning från konstverk. Stenplattor som uppmanar olika trafikanter att samsas på lika villkor på angiven sträcka, skulle kunna ses som en vänlig upplysning till gångtrafikanter att på gatan kan det förekomma både bilar, budbilar och cyklar.

C3 Förbud mot trafik med motordrivet fordon än moped klass II Jennie Fasth

C3 Förbud mot trafik med motordrivet fordon annat än moped klass II

Eller kanske inte….
Bredvid konstverket sitter nämligen en C3-skylt (förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass II). Det går således bra att cykla men varken bil eller budbil får vistas på ytan. Frågan ställdes till Karlstad kommun om det inte var så att informationen kunde missuppfattas. Men kommunen ansåg att det var så självklart att det enbart var tal om ett konstverk på marken, att några missuppfattningar inte kändes troligt.

Dubbel- eller enkelriktad cykelbana?

Dubbelriktad cykelbana i Karlstad Jennie Fasth

Dubbelriktad cykelbana i Karlstad

Dubbelriktad cykelbana i Karlstad Jennie Fasth

Dubbelriktad cykelbana i Karlstad

Lika så kan det vara lätt att låta sig luras att en cykelbana är enkelriktad fast den i själva verket är dubbelriktad. Cykelsymbolerna på marken (M26) eller cykelmyrorna som de också kallas, har ingen juridisk verkan annat än visa lämplig färdväg för cykel och moped klass II. Men varför anses då ett håll vara en lämpligare färdväg på en dubbelriktad cykelbana? På samma cykelbana sitter dessutom en identisk M26-markering längre bort men då vänd åt andra hållet. Frågan ställdes till Karlstad kommun, om det inte fanns risk att markeringarna gjorde att cykelbanan uppfattades som enkelriktad. Svaret blev kort och gott att det är skyltningen som avgör och det är inte skyltat enkelriktat på sträckan.

Tydlig vägmarkering av dubbelriktad cykelbana Jennie Fasth

Tydlig vägmarkering av dubbelriktad cykelbana

Generellt är alla cykelbanor i Sverige dubbelriktade om inte skyltning anger annat. Detta är något som vi svenskar är vana vid men det räcker att vi blickar över sundet till Danmark, så ser det helt annorlunda ut. Här är enkelriktade cykelbanor det absolut vanligaste och för någon som är van vid enkelriktade cykelbanor, kan markeringen lätt missuppfattas. Dessutom känns det fortfarande märkligt att genom att använda M26-markering visa lämplig färdväg åt ett håll på en dubbelriktad cykelbana. Kommunerna är även restriktiva med att sätta ut för många skyltar vilket innebär att det kan vara glest mellan skyltarna. Markering som bilden ovan är ett enkelt sätt att förtydliga vad som gäller.

Skyltar och vägmärkens placering spelar roll

Enkelriktad cykelbana i Malmö Jennie Fasth

Enkelriktad cykelbana i Malmö

Kanske är det just ovanligheten med enkelriktade cykelbanor som gör att det kan bli lite si och så med skyltningen?
2kap 3 § Vägmärkesförordningen: ”Vägmärken är uppsatta på höger sida av vägen, banan eller körfältet om inte annat framgår av denna förordning eller av föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning. Förbudsmärken och påbudsmärken som är uppsatta över körbanan gäller endast det körfält som de har placerats över. Märke C31, hastighetsbegränsning, gäller dock i förekommande fall även vägrenen intill det körfält märket placerats över.”

Här har båda skyltarna (C1 och D4) placerats till höger om cykelfältet och budskapet blir i teorin: här är en påbjuden cykelbana men du får inte cykla in på den eftersom det är förbud mot infart med fordon.

Korrekt placering av C1-skylten  förbud mot infart med fordon hade varit till vänster om cykelfältet för att visa att förbudet avser vägen, men gissningsvis har detta inte varit möjligt p.g.a. platsbrist. Istället har C1-skylten placerats på höger sida men till vänster om D4 (påbjuden cykelbana) och på så sätt förväntas cyklisterna lista ut att förbudet enbart gäller vägen, vilket kanske inte är någon större nöt att knäcka? Frågan är dock om det är rimligt att skyltningen är så otydlig? Cykelmyran (M26) på marken visar förvisso lämplig färdväg men det är ingen påbjuden körriktning.

Enkelriktad cykelbana i Malmö Jennie Fasth

Enkelriktad cykelbana i Malmö

Värre blir det längre ner på samma väg. Här sitter C1- och D4-skyltarna över varandra. D4 påbjuden cykelbana är korrekt placerad men C1 förbud mot infart med fordon är åter igen placerad till höger om både väg och cykelfält. Här finns dessutom ingen synlig vägmarkering som visar lämplig färdväg. Det skulle vara det faktum att cykelfältet ligger till höger, som avslöjar att cyklisten faktiskt får färdas där, men åter igen är tydlighet A och O i trafiken.

Enkelriktad cykelbana i Stockholm Krister Isaksson

Enkelriktad cykelbana i Stockholm med tydlig skyltning

Lösningar när det är ont om utrymme

Det finns dock lösningar för att förtydliga om det är ont om utrymme. C1-skylten (förbud mot infart med fordon) är placerad till vänster om cykelbanan och på D4-skylten (påbjuden cykelbana) sitter en pil påklistrad, som motsvarar påbudsmärke D2 (påbjuden körbana ). Med denna skyltning blir det tydligare för cyklisten att se vad som gäller. Skylten för förbud mot infart med fordon sitter korrekt placerad och för att hjälpa cyklisten så har påbjuden cykelbana försetts med en påklistrad pil, detta för att D4-skylten egentligen skulle suttit till höger om cykelbanan.

M26 vägmarkering som visar lämplig färdväg för cykel och moped klass II Jennie Fasth

M26 vägmarkering som visar lämplig färdväg för cykel och moped klass II

Är alla utmarkerade färdvägar lämpliga?

Som vi tydligt kunde läsa i Vägmärkesförordningen 4kap 2§ så kan vägmarkeringar vägleda trafikanten även utan tillhörande skyltning. Frågan blir dock vad det är för vägledning som Malmö Stad tänkt sig med M26-markeringarna i bilden? M26 ska nämligen visa lämplig färdväg för cykel och moped II, som i detta fall innebär att korsa en av stadens mest trafikerade huvudleder. På andra sidan huvudleden saknas dessutom både skyltning och vägmarkering för att förtydliga cyklistens fortsatta färdväg. Frågan blir om en vägmarkering som denna är rimlig ur trafiksäkerhetssynpunkt?

Gävle kommuns egna skylt Tony Nordin

Gävle kommuns egna skylt

Skyltar som inte är vägmärken

På tal om skyltar och risk för missförstånd så har Gävle kommun satt upp egna skyltar som säger att cyklister alltid har väjningsplikt in på väg från cykelbana. Påståendet är felaktigt då cyklister sedan 2014-09-01, enligt lag har företräde vid cykelöverfarter. Enligt Transportstyrelsen är det förbjudet att sätta upp egna vägmärken som inte stämmer överens med vägmärkesförordningen. Om skylten ska ses som ett vägmärke eller affisch med trafiksäkerhetsbudskap blir en tolkningsfråga. Om någon vill dra det till sin spets, så blir det alltså ett uppdrag för domstol att utröna om kommunen brutit mot vägmärkesförordningen.

E7 Gågata Jennie Fasth

E7 Gågata

När skyltar ser nästan likadana ut

Skyltar kan även se väldigt snarlika ut men kan innebära stora skillnader för cyklister. Exempel på detta är D5-skylten påbjuden gångbana och anvisningsmärket E7 gågata. På gågator får cyklar framföras om inget annat anges genom tilläggstavlor. Cyklar ska då framföras i gångfart enligt TraF 8kap 1§ 1p. Gångfart finns inte reglerat i någon lagtext men enligt en hovrättsdom är hastigheten för gångfart fastställd till  5-7 km/h.

D5 Påbjuden gångbana Jennie Fasth

D5 Påbjuden gångbana

Påbjuden gångbana markerar däremot ett område endast avsett för gångtrafikanter, här är det således helt förbjudet att cykla. En kommun som reagerat på likheten mellan märkena är Linköpings kommun som 2013, i ett svar på en remiss från Näringsdepartementet, tar upp skyltarnas likhet i ett förslag till ändring i vägmärkesförordningen. ”D5 påbjuden gångbana och E7 gågata är för lika varandra och bör utformas tydligare så att det är lättare att förstå vad märkena betyder”. Än är inga ändringar gjorda så det gäller att ha fortsatt extra koll på skyltens form för att undvika böter.

D6 Påbjuden gång- och cykelbana Jennie Fasth

D6 Påbjuden gång- och cykelbana

Felaktig skyltning kan ge konsekvenser

Cyklister påverkas även vid felskyltningar. Det händer förvånansvärt ofta att skyltarna D6 och D7 blandas ihop. Antingen har det ”bara” blivit fel eller så har kommunen asfalterat om en sträcka och glömt vägmarkeringen tillhörande D7-skylten. Oavsett anledning så blir det förvirrande om vad som egentligen gäller rent juridiskt på sträckan. Hur ska en cyklist förhålla sig till den tvetydiga skyltningen?

På bilden ovan är sträckan skyltad med D6 Påbjuden gång- och cykelbana, märket anger gemensam bana för gående och cyklande. Men om vi kikar närmare på bilden så är ju ytan inte gemensam utan separerad med vägmarkeringen M8 (heldragen linje) och M26 (lämplig färdväg för cykel och moped klass II) samt M27 (markering för bana eller lämplig färdväg för gående). Transportstyrelsen bekräftar tidigare resonemang om att markeringen enbart visar bana eller lämplig färdväg för gående och cyklister och är således ej är tvingande. Transportstyrelsen tillägger dock att det är logiskt att efterfölja markeringarna för att slippa incidenter då väghållaren varit tydlig hur man vill separera gående och cyklister. Samtidigt så är det trafikmärket som trafikanten ska rätta sig efter och en gemensam bana för gående och cyklister innebär mycket riktigt att hela ytan får nyttjas av såväl gående som cyklister.

Frågan blir hur en rättssak vid exempelvis olycka mellan cyklist och gående hade sett ut med denna typ av skyltning? I målet B 14467-15, avgjordes 2016-02-22 en unik dom där Göteborgs tingsrätt resonerar kring markeringen i cykelbanan och kallar markeringen för en påbjuden körriktning fast både lagtext och Transportstyrelsen klart och tydligt påpekar att vägmarkeringen endast är en vägledning och inte tvingande. Cyklisten blev enbart friad p.g.a. vägmarkeringen var sliten och syntes dåligt. Kan det vara så att trafiklagstiftningen för cyklister är så komplex att inte ens rättsväsendet klarar av att reda ut vad som egentligen gäller?

D7-2 Påbjudna gång- och cykelbanor Jennie Fasth

D7-2 Påbjudna gång- och cykelbanor

Nästa felskyltning var en mer problematisk nöt att knäcka även för Transportstyrelsen. D7-2 skylten (Påbjudna gång- och cykelbanor), anger banor som är delade genom vägmarkering, skiljeremsa eller liknande i en del för gående och en del för cyklande. Symbolernas placering på märket anger vilken del av banan som är avsedd för gående respektive cyklande. Vi visade bilden för Transportstyrelsen och fick följande svar: ”Den bifogade bilden visar inte vägmarkering, skiljeremsa eller liknande i en del för gående och en del för cyklande, och det ställer till det eftersom cykel är ett fordon och skall framföras på höger sida.”

Mycket riktigt så står det i TraF 3kap 7§: Vid färd på väg skall fordon föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen och som är avsett för fordonet. Cykel, moped och fordon som är konstruerat för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen eller som inte får föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen skall föras så nära som möjligt den högra kanten av vägrenen eller av den bana som används.”

Hur cyklisten ska förhålla sig till skyltningen fick vi inget direkt svar på men om vi utgår från reglerna att det är skyltningen som styr så ska cyklisten hålla till vänster på sträckan. Vid en eventuell olycka blir det även här svårt att veta hur domstolen resonerat.

Lätt att missa

Sist men inte minst kära medcyklister, ta en extra titt när ni cyklar förbi D7-skylten (Påbjudna gång- och cykelbanor). Det finns nämligen två varianter: D7-1 och D7-2 (cykelbana till vänster och cykelbana till höger). Det är ytterst lätt att missa skillnaden, speciellt om det saknas tillhörande vägmarkering.

I nästa avsnitt tittar vi närmare på myten om cyklisten som den notoriske lagbrytaren

Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.

Senaste kommentarer

NAnders 2019-07-11

Mmm, fast jag skrev ju att det bara är tillåtet att parkera in cykeln om den också kan kommas åt.

Eld 2019-07-10

Enkla lösningen? Ställ din egen bil på gatan och cyklarna på bilens plats inne på tomten.

Lufsen 2019-07-10

Hej, Din gissning att gatan saknar trottoarer är helt korrekt. Borde jag ha nämnt. Gatan är en typisk något smal villagata som anställda på närbelägna arbetsplatser samt pendlare upptäckt och nu allt mer "invaderar" då den närbelägna parkeringspl...

Ollvar 2019-07-08

Så många regler... När jag åkte downhill (longboard) långt över hastighetsgränsen och blev stoppad av farbror blå på väg upp för backen igen så sa dom bara "ta det försiktigt", skulle jag kört cykel i samma hastighet så skulle jag åkt på böter antar ...

NAnders 2019-07-08

Sammanfattning: Du får parkera din cykel där, men det kan vara fullt tillåtet att samtidigt parkera en bil utanför din cykel. Ingen har någon ensamrätt till gatuparkering, varken villaägaren som uppfattar gatustumpen utanför tomten som "hans" efte...

Olby 2019-07-07

Utsocknes bilförare har samma rätt till FORDONSparkeringen som era cyklar. Sedan brukar det finnas lokala ordningsföreskrifter som reglerar hur länge fordon får stå parkerade.

Lufsen 2019-07-07

Vad gäller för cykelparkering framför egen villa på villagata. Vi, våra barn och deras kompisar och besökande brukar ha våra cyklar parkerade på gatan framför huset under dagarna stående längs staketet. Utsocknes bilförare och pendlare försöker...

Jonas D 2016-05-04

WOToCjWV1yc

eketjall 2016-04-29

Cykelbana är definierat som väg. "Cykelbana: En väg eller del av en väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II"

John Blaze 2016-04-29

Det enda rimliga (enligt mig iaf. :)) är att man håller utkik efter eventuell cykelbana på den väg man cyklar på. Om nu "leden" bredvid bilvägen definieras som väg, ja då är det en väg och inte en cykelbana. Cyklisten kan välja fritt vilken väg den v...