Cyklisten som den notoriske lagbrytaren – Juridisk översiktskurs för cyklister – (Del 4/5)

Datum:
21 april 2016 09:58

DSC_0215

Det finns nog inget annat trafikslag där det pratas så mycket om beteende som när det gäller cykling. Nog finns det trafiksyndare överallt men få trafikanter buntas ihop till en homogen grupp såsom cyklister. Är vi cyklister exceptionellt dåliga på att följa trafikregler eller ligger det mer bakom än så? I denna artikel kommer vi att titta närmare tre kategorier som oftast diskuteras i samband med cyklisters beteende: hastighet, tecken och placering.

Vi kör igång direkt med en av Sveriges kanske mest omdiskuterade cykelbanor, cykelbanan där cyklister ”tvingas bryta mot lagstiftningen”.

Cykelkonst i Karlstad Aviva Barczewska

Cykelkonst i Karlstad

Konsten att placera sig rätt

Som kan läsas i TraF 3kap 11§ så får inget fordon med något hjul föras på ett spärrområde eller heldragen linje. Det blir onekligen svårt att inte föra något hjul över den heldragna linjen (M8 vägmarkering) på cykelbanan och tillika konstprojektet i Karlstad. Det är är dessutom ytterst tveksamt om några av undantagen i lagtexten kan göras gällande? Första punkten nämner att undantag kan göras med försiktighet om fordonet skall kunna passera ett hinder på vägen. Hindret i det här fallet blir den heldragna linjen i sig. Cykelbanan är dubbelriktad och den heldragna linjen skulle mycket väl kunna ses som ett sätt att separera de båda körfälten. Enligt Transportstyrelsen förklarar M8 vägmarkeringen på följande sätt: ”Den förekommer normalt på körbanor med 2 körfält i vardera riktningen. Dubbel heldragen linje finns också på vägar med ett körfält i vardera riktningen, där förbudet behövs. Du får inte med något hjul köra till vänster om en dubbel heldragen linje.”

Vi får även veta att enligt TraF 3kap 7 § så ska cyklisten hålla till höger: ”Vid färd på väg skall fordon föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen och som är avsett för fordonet. Cykel, moped och fordon som är konstruerat för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen eller som inte får föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen skall föras så nära som möjligt den högra kanten av vägrenen eller av den bana som används.”

Här har vi då grundbestämmelserna, så hur är det då tänkt på cykelbanan?

Cykelkonst i Karlstad Aviva Barczewska

Cykelkonst i Karlstad

I ett uttalande till Värmlands folkblad säger Karin Karlsson (verksamhetschef inom kultur- och fritidsförvaltningen och ordförande i rådet för konstnärlig gestaltning på Karlstads kommun) att vägen är för smal för en mittlinje och att det hade blivit för trångt med en sådan. På frågan om cyklisterna inte kan tolka linjen som en trafikhänvisning säger Karin: ”Det vore helt omöjligt och galet. Man kan inte gå i snirklar, det syns att det är en bild.” För att förtydliga att det handlar om konst, har kommunen lagt till en extra ”kringla” vid ena startpunkten. Karin säger följande: ”Ingen ska behöva uppleva att det här är en mittlinje, och sedan blir det bara kaos.”

Jo, det är ju ganska uppenbart att det är en omöjlighet att cykla innanför den heldragna linjen, i alla fall om man vill undvika kaos som Karin Karlsson uttrycker det. Men bara för att kommunen anlägger ett konstprojekt så innebär det egentligen inte att lagstiftningen faller bort, så om vi ska vara nitiska så kvittar det hur många kringlor sträckan förses med. Faktum kvarstår ändå att cykelbanan enligt 2§ i Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner, är en väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II. Och som nämnts tidigare så står det under rubriken ”fordons plats på väg” i TraF 3kap 11§ att inget fordon med något hjul föras på en heldragen linje. Nu räknas dock inte strecket som mittlinje så cyklisterna behöver inte oroa sig för lagbrott. Men om det är lämpligt att ”leka” med ett trafikslags färdväg på detta sätt kan däremot diskuteras. Tilläggas bör även att markeringsmassan blivit tjockare än en vanlig mittlinje då linjen på vissa ställen ligger dubbel i och med svängningarna i mönstret. Detta påverkar cyklisternas komfort och orsakar mer vibrationer i styret.

Cykelbanan som slutar tvärt Jennie Fasth

Cykelbanan som slutar tvärt

Cykelbanan som gatukontoret glömde

Vi går vidare till en cykelbana där cyklister på allvar riskerar att bryta mot lagstiftningen. Det tog lite tid att fastställa vad som egentligen gäller på cykelbanan som löper längs med John Ericssons väg i Malmö. Enligt Malmö Stad så handlar det om en ”felande länk” som aldrig riktigt färdigställts. Plötsligt slutar cykelbanan tvärt och som cyklist är det svårt att utröna om det är tillåtet att fortsätta rakt fram. Det finns förvisso ingen D4-skylt (Påbjuden cykelbana) men å andra sidan finns det heller ingen skylt som säger slut på påbjuden cykelbana (D11-2). Fortsatt utmarkerad färdväg saknas helt. Så var får jag cykla och vad är sträckan vi ser rakt fram på bilden?

Vi bad Transportstyrelsen att ta en titt på bilden och deras bedömning var att det inte såg ut som om cykelbanan fortsatte och i så fall får cyklisten inte fortsätta sin färd rakt fram. Skulle cyklisten fortsätta sin färd rakt fram så hamnar denne till synes på allmän väg och cyklar dessutom mot trafiken. Den streckade linjen är högst troligt en M2-markering och anger en körbanas yttre gräns. Cyklisten får förvisso använda vägrenen enligt TraF 3kap 12§ men i TraF 3kap 7 § kan vi läsa att ”vid färd på väg skall fordon föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen och som är avsett för fordonet. Cykel, moped och fordon som är konstruerat för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen eller som inte får föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen skall föras så nära som möjligt den högra kanten av vägrenen eller av den bana som används.” Märk väl, till höger i färdriktningen.

Transportstyrelsen hänvisade oss till kommunen för mer klarhet och mycket riktigt så bekräftar Malmö Stad att cykelbanan slutar i tomma intet. Det som skulle kunna tolkas som fortsatt färdväg rakt fram är alltså en vägren där cyklisten definitivt inte få cykla mot trafiken. Anledningen till den ”felande länken” är att cykelbanorna tidigare varit enkelriktade innan beslut togs om att samtliga cykelbanor skulle vara dubbelriktade om inget annat angavs. Avsaknaden av cykelbana på sträckan löstes således med att cyklisten cyklade på vägrenen en bit innan det var möjligt att komma på cykelbanan igen.

Cyklist kommer från "rätt håll" Jennie Fasth

Cyklist kommer från ”rätt håll”

Cyklisten kommer från "rätt håll" och nyttjar väggrenen en bit för att sen komma på cykelbanan igen. Jennie Fasth

Cyklisten kommer från ”rätt håll” och nyttjar vägrenen en bit för att sen komma på cykelbanan igen.

Men när färdvägen väl blev dubbelriktad så uppstod problemet med att cyklister som kommer i motsatt riktning, leds ut i vägrenen och mot trafiken. Rådet vi får från kommunen är att ta oss över John Ericssons väg till höger vilket kan bli knivigt då gatan är en högt trafikerad huvudled utan överfart. Men få alternativ ges.

IMG_7602
Cyklisten får inte cykla direkt till vänster om träden eftersom det är skyltat Förbud mot infart av fordon (C1).

IMG_7609

Vidare till vänster om C1-skylten finner vi en D5-skylt (Påbjuden gångbana) som innebär att banan endast är avsedd för gående, med undantag för barn på cykel upp till det året de fyller 8 (TraF 3kap 12a §). Om gångbanan anses löpa på båda sidorna om lyktstolpen har vi inte kunnat få svar på men mycket tyder på att det är så och att lyktstolpen endast använts för att hålla nere antalet stolpar vid hållplatsen för bussarna som körs under matcherna på den närliggande arenan.

IMG_7611

Sist men inte minst har vi allra längst till vänster, skylten C2 (Förbud mot trafik med fordon). Under C2-skylten finns dock en liten räddning i form av tilläggsskylten om att förbudet endast gäller genomfart.

Hur ska då cyklisten göra för att fortsätta sin färd rakt fram och samtidigt hålla sig på rätt sida om lagen?

Alternativet finns som sagt att försöka ta sig över den hårt trafikerade huvudleden till höger. Alternativ två blir att ta till vänster. Eftersom kantlinjen (M2) fortsätter hela vägen fram till cykelbanans slut torde det inte vara tillåtet för cyklisten att cykla ut på denna då det innebär att cyklisten då cyklar på vägrenen och mot trafiken. Nu tror vi inte att den metern eller två skulle orsaka någon större skada, men eftersom vi är ute efter att finna den helt lagliga vägen så går vägrenen för säkerhets skull helt bort.

IMG_7595

Istället skulle cyklisten kunna korsa den intilliggande gångbanan för att ta sig ut på vägen till vänster. TraF 3kap 6§ ”Är en bana avsedd för viss trafik får annan trafik förekomma på banan endast för att korsa den.” Dessutom finns det en glipa i den heldragna linjen. C2-skylten (Förbud mot trafik med fordon) hade som tidigare nämnt en tilläggsskylt som endast gav förbud mot genomfart. Alltså får cyklisten nyttja vägen så länge denne viker av innan vägen tar slut och det är just detta alternativ som ges. Cyklisten kan nämligen fortsätta sin färd i rätt riktning en bit ner på gatan.

Cyklister som cyklar mot trafiken Jennie Fasth

Cyklister som cyklar mot trafiken

Många cyklister väljer trots skyltningen att cykla mot trafiken. Även om det inte finns ursäkter för att bryta mot lagen så är det inte rimligt att en färdväg kräver så mycket analys för att säkerställa att den som färdas på sträckan, efterfölja gällande lag.

En relativt enkel lösning på problemet

Jennie Fasth

Vägren blev cykelbana

Jennie Fasth

Cykelöverfart

Efter decennier av förvirring, fixade Malmö stad under 2017 äntligen till cykelbanan. På ett relativt enkelt sätt förvandlades vägrenen till en cykelbana och cyklisterna kan nu färdas vidare utan att begå lagbrott. Som grädde på moset tillkom även en cykelöverfart för att underlätta för cyklisterna att korsa den hårt trafikerade John Ericssons väg.

DSC_0717

Placering i bredd

Vi tittar åter igen på TraF 3kap 7 §: ”Vid färd på väg skall fordon föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen och som är avsett för fordonet. Cykel, moped och fordon som är konstruerat för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen eller som inte får föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen skall föras så nära som möjligt den högra kanten av vägrenen eller av den bana som används.”

Finns det undantag?

Om en cykel utan elassistans framförs i högre hastighet än 40 km/h, hur ser kravet på placering ut då? Innebär det att exempelvis landsvägscyklister som är ute och tränar på landsväg och som håller en högre hastighet än 40 km/h, undantas från kravet att ligga placerad till höger så länge de inte stör övrig trafik? Trafikverket hänvisar oss till Transportstyrelsen som ger oss det korta svaret att en cykel inte är konstruerad för hastighet över 40 km/h alltså gäller TraF 3 kap 7§.

Vi är något tveksamma till Transportstyrelsens svar eftersom cyklar inte har hastighetsmätare, vilket borde göra det omöjligt att säga att en cykel är konstruerad för en viss hastighet. Racercyklar i tävlingar kommer regelbundet upp på hastigheter över 50 km/h och de landsvägscyklister som vi frågat vittnar alla om att 40 km/h eller mer inte alls är en orimlig hastighet och att på fartpass kan det göras så mycket som 50 km/h.

”Klunga” definieras inte i trafiklagstiftningen

Vi bollar frågan vidare till polisen och får bekräftat att lagen är luddig och öppnar för tolkningar. Polisen vi pratar med anser å ena sidan att cyklisten bör hålla så långt till höger som möjligt men tillägger: ”vad är egentligen som möjligt?”. Ur ett säkerhetsperspektiv är det kanske inte rimligt att cyklisten ska ligga längst ut i vägrenskanten i så höga hastigheter utan denne kanske behöver komma in i vägbanan för att kunna cykla säkert. Beträffande att cykla i bredd så nämner polisen även att hen inte sett något om att en ”klunga” finns definierat i trafiklagstiftningen men att det möjligtvis skulle kunna sammanliknas med andra grupper i kolonn som exempelvis hästar eller marscherande grupper med soldater. Här finns det praxis på hur de ska framföras i bredd vilket lämpligen bör vara att de tar upp ungefär en fordonsbredd, håller till höger och är väl uppmärkta. Polisen klargör dock att detta enbart är tolkningar. Vi kan heller inte hitta cykling i grupp eller klunga definierat i lagstiftningen och tillsynes finns det inga rättsfall i ämnet som kan vägleda. Troligtvis skulle rätten behöva pröva om cykla i klunga skulle kunna sammanliknas med andra grupper i kolonn som polisen är inne på.

Vi konstaterar att cyklister förvisso ska färdas efter varandra enligt TraF 6kap 1§ men att det å andra sidan inte är förbjudet att cykla i bredd om detta kan ske utan fara eller olägenhet i trafiken. Vad som anses som fara och olägenhet blir även det en tolkningsfråga.

Men hur var det med avståndet till framförvarande fordon?

Enligt TraF 3kap 2§, ska avståndet till ett framförvarande fordon anpassas så att det inte finns risk för påkörning om det saktar in eller stannar. Cyklister som cyklar i klunga ligger onekligen tätt. Kan det vara så att det rentav skulle vara olagligt att cykla i klunga? Även här blir det en tolkningsfråga. Polisen skulle förmodligen inte bötfälla cyklister för att de cyklar tätt och skulle cyklisterna råka köra ihop, är det högst tveksamt om ens cyklisterna kan anmäla varandra utifrån gällande lag. De har ju trots allt själv valt att cykla med. Däremot skulle det kunna tänkas att försäkringsbolagen vid olycka där cyklister kört ihop när de cyklat i klunga, skulle kunna vägra att betala ut ersättning utifrån TraF 3kap 2§ med motiveringen att cyklisten varit oaktsam och inte följt lagen. Detta är dock spekulationer då inget sådant fall har kunnat hittas.

Kalmar Grand Prix 2015

Kalmar Grand Prix 2015

Hastighet

Hur var det då med själva hastigheten? Det fanns ju inga krav på hastighetsmätare på cyklar. En del cyklister kör runt med en cykeldator som håller koll på sträckan och som även kan visa hastighet men än så länge är detta helt frivilligt. Med andra ord så kan det vara närmast en omöjlighet att veta exakt i vilken hastighet cyklisten hållit. Hur kan det då komma sig att cyklister kan bli bötfällda för fortkörning när det inte finns lag på hastighetsmätare?

Kalmar Grand Prix 2015

Kalmar Grand Prix 2015

2013 bötfälldes 15 cyklister vid Götgatsbacken för att de enligt polisen kört ”extremt fort” i förhållande till de gående på gågatan. Enligt artikeln i Göteborgs-Posten behövde polisen i ett sådant läge inte mäta hastigheten. Det var nämligen så uppenbart att de cyklade bra mycket fortare än tillåtet. I artikeln nämns en hastighetsgräns på 7 km/h.

Vad säger lagen om hastighet?

Ett fordons hastighet ska anpassas till vad trafiksäkerheten kräver. Hänsyn ska även tas till väg-, terräng-, väderleks- och siktförhållandena, fordonets skick och belastning samt trafikförhållandena i övrigt. Hastigheten får aldrig vara högre än att föraren behåller kontrollen över fordonet och kan stanna det på den del av den framförvarande vägen eller terrängen som han eller hon kan överblicka och framför varje hinder som går att förutse (TraF 3kap 14 §). Eftersom cykeln enligt lag är ett fordon så omfattas även cyklister av dessa lagrum. Detsamma gäller punkterna i 15§ om särskild hänsyn.

Bullit record attempt 2015

Vad är gångfart och vad är extremt fort?

Cyklarna framfördes på gågata och enligt TraF 8kap 1 § 1p får fordon inte föras med högre hastighet än gångfart. Vad är då gångfart? Benämningen gångfart återkommer på flera ställen i de svenska lagrummen men någon exakt hastighet nämns inte. Ändå finns det en uttalad hastighet som dessutom varierar mellan 5-7 km/h. Vart kommer denna hastighet ifrån och hur kan någon bötfällas utifrån en hastighetsbegränsning som inte ens finns reglerad i lagtexten? Vi börjar med att fråga Transportstyrelsen och får egentligen inget direkt svar. De konstaterar enbart vad vi redan vet, att ”promenadtakt” eller gångfart anses vara 5-7 km/h. Transportstyrelsen hänvisar även till att sunt förnuft ska göra att högre hastighet än normal gångfart inte ska förekomma på gångfartsområden. Vi skickade frågan vidare till polisen och fick svaret att hastigheten på 5-7 km/h är fastställt genom en dom i Hovrätten. Gällande de 15 bötfällda cyklisterna i Götgatsbacken så var det helt enkelt uppenbart att man körde för fort, någon närmare förklaring får vi inte.

Nästa fråga blir, vad är ”extremt fort”? Eftersom inga hastighetsmätningar gjordes av polisen vid det aktuella tillfället så blir det svårt att veta vad som anses som extremt fort. Detta blir högst individuellt och skulle behöva prövas rättsligt.

DSC_0277

Hur regleras hastigheten på cykelbanorna?

På cykelbanor och cykelfält är det den angränsade vägen som styr maxhastigheten om det inte finns skyltning som säger annat. Enligt de trafikplanerare som vi pratat med så ska vägen ligga närmare än 6 meter för att cykelbanan och cykelfältet ska omfattas av vägens hastighet. Det skulle krasst innebära allt från 30-50 km/h i tätbebyggt område. För de friliggande cykelbanorna som ligger mer än 6 meter från angränsande väg och utan hastighetsanpassad skyltning blir maxhastigheten den maxhastighet som finns inom tätbebyggt område TraF 3kap 17 §:

”Inom tättbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen. Om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön får kommunen meddela föreskrifter om att den högsta tillåtna hastigheten inom ett tättbebyggt område eller del av ett sådant område ska vara 30 eller 40 kilometer i timmen. Utom tättbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 70 kilometer i timmen (bashastighet). Trafikverket får meddela föreskrifter om att den högsta tillåtna hastigheten på en väg ska vara 80, 90, 100 eller 110 kilometer i timmen.”

På kombinerad gång- och cykelbana nämns varken ”gångfart” eller specifik hastighet. Cyklisten ska dock iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna (TraF 2kap 1§). Cyklisten behöver alltså inte enligt lag hålla gångfart men ska anpassa hastigheten efter rådande omständigheter.

Hastighet

Det är kanske inte så troligt att vardagscyklisten susar runt i 50 km/h inne i stadskärnan men det kan vara bra att hålla koll på vad de lokala trafikföreskrifterna säger samt vara uppmärksam på skyltningen. Däremot är det inte alls ovanligt att en cyklist kommer upp i en hastighet på 30 km/h eller något över. Givetvis ska fordonets hastighet anpassas till vad trafiksäkerheten kräver men det blir ändå en intressant tanke att 30 km/h benämns som ”tävlingsfart” med cykel och samma hastighet ses som trafiksäkert med bil då hastighetsanpassningar i innerstaden diskuteras. Skulle du som cyklist vara ute och cykla terräng och vilja dra på lite så gäller gäller bestämmelserna i första, andra och tredje styckena (TraF 3kap 17 §) endast vid färd med motordrivet fordon.

Värt att tänka på

Vi har hittills gått igenom cyklistens skyldigheter vid färd på väg. Låt oss en stund vända på frågan och titta på vad fordonsförare av motorfordon bör tänka på när cyklister befinner sig på vägen. Det handlar trots allt om ett gemensamt samspel i trafiken. Låt oss för enkelheten skull säga att cykelbana saknas och vägen som cyklisten befinner sig på är smal. För att avgränsa frågan ytterligare så väljer vi samma tema: hastighet, tecken och placering.

Först och främst så har vi grundbestämmelserna i TraF 2kap 2§: ”För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna.” Detta gäller samtliga trafikanter.

TraF 3kap 2§: ”Avståndet till ett framförvarande fordon skall anpassas så att det inte finns risk för påkörning om det saktar in eller stannar. Avståndet skall också anpassas så att andra trafikanters omkörning underlättas.” Även cykeln klassas som ett fordon vilket innebär att övrig trafik måste anpassa avståndet till framförvarande cyklist. Om vägen är smal och cykelbana saknas så torde det bli svårt att hävda att cyklisten avsiktligen stör eller hindrar trafiken. Kanske är detta dessutom enda möjliga färdvägen? Oavsett om cyklisten håller maxhastigheten eller ligger under, så ska avståndet alltså anpassas.

DSC_0475

Hastighet

När vi ändå är inne på hastighet så ska ett fordons hastighet anpassas till vad trafiksäkerheten kräver. Hänsyn ska också tas till väg-, terräng-, väderleks- och siktförhållandena, fordonets skick och belastning samt trafikförhållandena i övrigt. Hastigheten får aldrig vara högre än att föraren behåller kontrollen över fordonet och kan stanna det på den del av den framförvarande vägen eller terrängen som han eller hon kan överblicka och framför varje hinder som går att förutse. (TraF 3kap 14§) Även särskilda fall som nämns i 15§ ska efterföljas.

Tecken

Föraren av motorfordon ska precis som cyklisten ge tecken för att visa avsikten att ändra fordonets placering (TraF 3kap 65§). Omkörning får endast ske om detta kan göras utan fara (TraF 3kap 32§) och framförallt så ska den förare som kör om, lämna ett betryggande avstånd i sidled mellan sitt fordon och det fordon som körs om (33§). Den sistnämnda paragrafen brukar ge upphov till diskussioner och inte sällan även konflikter. Vad är ett betryggande avstånd? I lagtexten finns inga siffror angivna så vi frågade Transportstyrelsen och fick följande svar: ”Det finns ingen specifik siffra på betryggande avstånd. Det beror naturligtvis på hur situationen ser ut. Sunt förnuft.” 

Avstånd

I Queensland Australien har man gått längre än till sunt förnuft och införde under 2014 en lagändring på försök som innebär att förare av motorfordon ska hålla ett avstånd på en meter vid omkörning i 60 km/h eller lägre och 1,5 meter vid hastigheter över 60 km/h. Utvärdering ska göras under april 2016 för att se om lagen ska bli permanent.

Visa tecken Jennie Fasth

Visa tecken

Visa dina avsikter

På NTF´s hemsida kan vi läsa följande: ”I trafiklagstiftningen finns ingen definition av begreppet ”fordonsförare”. Helt klart är att den som manövrerar en bil eller ett annat fordon måste anses som förare. Även den som cyklar eller kör moped är alltså fordonsförare.

Gör dig hörd om det behövs

TraF 3kap 64 §: ”När det behövs för att förebygga eller avvärja fara, skall en förare ge ljud- eller ljussignaler eller på något annat lämpligt sätt väcka andra trafikanters uppmärksamhet. Signaler får inte ges längre än nödvändigt.”

För cyklister innebär detta i stort sett att använda ringklockan. Som vi nämnde redan i artikelseriens första del: Vad är en cykel, är grundkravet på en cykel att den har en fungerande broms samt en fungerande ringklocka. Grundkravet på ringklocka är just för att kunna förebygga och avvärja fara. Som vi även nämnde, kunde en ringklocka låta precis hur som helst. Det finns inget lagkrav på att den måste plinga men som sista stycket i TraF 3kap 64§ nämner så får signalen oavsett vilken typ det är, inte ges längre än nödvändigt.

Visa tecken vid sväng Jennie Fasth

Visa tecken vid sväng

Visa tecken

TraF 3kap 65 §: ”När en förare avser att starta från en vägkant eller att vända, svänga, byta körfält eller ändra fordonets placering i sidled på något annat inte oväsentligt sätt skall föraren ge tecken med körriktningsvisaren för att visa sin avsikt. Om fordonet inte har körriktningsvisare, skall föraren i stället visa sin avsikt genom att sträcka ut armen. En förare som avser att stanna eller hastigt minska farten skall ge tecken med stopplyktan för att visa sin avsikt. Om fordonet inte har någon stopplykta skall föraren i stället visa sin avsikt genom att höja armen. Tecken skall ges i god tid innan den avsedda manövern genomförs och vara väl synligt och otvetydigt. Teckengivningen skall upphöra så snart manövern är avslutad.”

Om vi börjar med att titta på första meningen så inser vi ganska snabbt att lagrummet förmodligen är skrivet för motordrivna fordon men att cykeln ändå tagits in under samma paragraf. Att visa tecken samtidigt som man ska starta från vägkanten och eventuellt även sätta sig upp på cykeln kan bli något knivigt och får lösas med att cyklisten i så fall först sträcker ut armen och sen sätter sig upp på cykeln och därefter lämnar vägkanten. Förmodligen har då redan trafikanterna som sett cyklistens tecken, passerat och cyklisten skulle behöva visa tecken på nytt.

Körriktningsvisare och stopplyktor på cykel?

Cykeln har ju vanligtvis inte någon körriktningsvisare som nämns i andra meningen så då ska cyklisten alltså visa tecken genom att sträcka ut armen. Med vanligtvis inte, menar vi att det faktiskt finns cyklar som har körriktningsvisare exempelvis vissa velomobiler där cyklisten sitter långt ner och kan ha svårt att få ut armen. Velomobiler kan även vara försedda med stopplyktor. Om en cyklist på något sätt skulle lyckas montera på körriktningsvisare som syns väl både framtill och baktill och för den delen även stopplyktor, ja då torde hen slippa sträcka ut armen. Fordonet följer då TraF 3kap 65§. För de cyklar som trots allt inte är försedda med stopplyktor, ska cyklisten visa sin avsikt genom att höja armen.

Gäller att ha bra balansförmåga

Även sista meningen i TraF 3kap 65§ vittnar om att lagrummet inte är helt anpassat för cyklister: ”Teckengivningen skall upphöra så snart manövern är avslutad.” Detta skulle krasst innebära att cyklisten är tvungen att hålla armen utsträckt under hela svängen, något som kanske inte klingar så väl med TraF 3kap 66 §: ”Även om en förare givit signal eller tecken är han eller hon skyldig att försäkra sig om att den avsedda manövern kan göras utan fara eller onödigt hinder för någon annan.” Det kan ju vara lätt att vingla till vid sväng med bara en hand på styret och handen som hålls utsträckt genom hela svängen skulle troligtvis heller inte bli så populär på en smalare cykelbana eller vid möte.

Tecken för stopp Jennie Fasth

Tecken för stopp

 

Glad cyklist

Glad cyklist

Minst en hand på styret

Sist men inte minst så ska cyklande enligt TraF 6kap 2§ hålla minst en hand på styret. En lagbrytande segergest?

I nästa avsnitt tittar vi närmare på konsten att parkera sin cykel.

Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.

Senaste kommentarer

NAnders 2019-07-11

Mmm, fast jag skrev ju att det bara är tillåtet att parkera in cykeln om den också kan kommas åt.

Eld 2019-07-10

Enkla lösningen? Ställ din egen bil på gatan och cyklarna på bilens plats inne på tomten.

Lufsen 2019-07-10

Hej, Din gissning att gatan saknar trottoarer är helt korrekt. Borde jag ha nämnt. Gatan är en typisk något smal villagata som anställda på närbelägna arbetsplatser samt pendlare upptäckt och nu allt mer "invaderar" då den närbelägna parkeringspl...

Ollvar 2019-07-08

Så många regler... När jag åkte downhill (longboard) långt över hastighetsgränsen och blev stoppad av farbror blå på väg upp för backen igen så sa dom bara "ta det försiktigt", skulle jag kört cykel i samma hastighet så skulle jag åkt på böter antar ...

NAnders 2019-07-08

Sammanfattning: Du får parkera din cykel där, men det kan vara fullt tillåtet att samtidigt parkera en bil utanför din cykel. Ingen har någon ensamrätt till gatuparkering, varken villaägaren som uppfattar gatustumpen utanför tomten som "hans" efte...

Olby 2019-07-07

Utsocknes bilförare har samma rätt till FORDONSparkeringen som era cyklar. Sedan brukar det finnas lokala ordningsföreskrifter som reglerar hur länge fordon får stå parkerade.

Lufsen 2019-07-07

Vad gäller för cykelparkering framför egen villa på villagata. Vi, våra barn och deras kompisar och besökande brukar ha våra cyklar parkerade på gatan framför huset under dagarna stående längs staketet. Utsocknes bilförare och pendlare försöker...

Jonas D 2016-05-04

WOToCjWV1yc

eketjall 2016-04-29

Cykelbana är definierat som väg. "Cykelbana: En väg eller del av en väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II"

John Blaze 2016-04-29

Det enda rimliga (enligt mig iaf. :)) är att man håller utkik efter eventuell cykelbana på den väg man cyklar på. Om nu "leden" bredvid bilvägen definieras som väg, ja då är det en väg och inte en cykelbana. Cyklisten kan välja fritt vilken väg den v...