Styrstångsfyllan

Datum:
13 juli 2016 15:30

Sedan midsommar har vi kunnat läsa en rad olika artiklar i media kopplat till den så kallade styrstångsfyllan eller styrfyllan som det även kallas då en cyklist cyklar i alkoholpåverkat tillstånd. För många är det en självklarhet att lämna bilnycklarna hemma och ta cykeln till festligheterna, något som nu alltså blivit en het debatt. Vi bestämde oss för att titta närmare på debatten, juridiken och benämningen styrstångsfylla.

Debatten tog fart när Bilprovningen och Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) nyligen presenterade sin senaste undersökning angående folks alkoholvanor. Enkäten genomfördes på respektive förbund/företags webbplats mellan den 29 april och 7 juni. Sammanlagt besvarade 420 personer enkäten, varav 56 procent av män och resten kvinnor.

Av de svarande ansåg 14 procent att det var ok att köra bil efter ett glas vin, det var dubbelt så många som föregående år. Siffran har dock legat stadigt på 30 procent under tidigare års undersökningar vilket gör att 14 procent ändå kan ses som ett resultat i rätt riktning. Nytt för i år var att även cyklister tillfrågats i undersökningen och där var siffrorna betydligt högre. 61 procent ansåg att det var ok att cykla efter ett glas vin och 40 procent ansåg att det var ok att sätta sig på cykeln efter två glas vin. Att sätta sig bakom styret efter tre glas vin var ok enligt 24 procent.

Trots att 420 personer kanske inte kan ses som något större antal så har enkätundersökningen fått stor uppmärksamhet.

Motioner

Debatten är dock inte ny, redan 2005 lämnades en motion in till riksdagen om lagstadgad promillegräns för cyklister. Avsändaren var Gunilla Tjernberg (KD) och bakgrunden till förslaget var en dåvarande undersökning av Ulf Björnstig (professor på enheten för kirurgi vid Umeå universitet och f.d. trafiksäkerhetsdirektör på Vägverket) samt Per-Olof Bylund (Akut- och katastrofmedicinskt centrum vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå). I undersökningen gjordes gällande att 80 % av de cyklister som får allvarliga skallskador nattetid varit onyktra. Under åren 1990 och 2003 följde Björnstig och Bylund upp nära 500 cyklister som drabbats av allvarliga skallskador och hjärnskakningar i Umeås innerstad. Resultaten ansågs vara entydiga: alkohol och cykling är en livsfarlig kombination.

”Berusade cyklister har svårare med balans och koordination. Vid fall har man även svårare att skydda huvudet. I studien konstaterar forskarna att fyra av tio cyklister som ådrog sig skador var berusade vid olyckstillfället. Bland de cykelolyckor som skedde kvälls- och nattetid var hela 80 % av cyklisterna onyktra. Cyklisterna rör sig i trafiken på samma sätt som mopedister och bilister, och samma krav torde kunna ställas på dem. Riksdagen har beslutat om en nollvision och då bör man kunna kräva att samma regler, med en alkoholgräns på 0,2 ‰, ska gälla för alla trafikanter, oavsett om det är en motoriserad eller omotoriserad tvåhjuling.”

Utskottets förslag avslogs och i kammarens beslut blev det också avslag.

Utredningar kopplat till cykel och alkoholintag

Ulf Björnstig som fortsatt sitt arbete med skallskador kopplat till alkoholpåverkan, presenterade 2015 undersökningen: Trafikolycka – en oväntad tragedi i vardagen. Björnstig skriver även där att skallskadade cyklister oftast är alkoholpåverkade. Av 493 olycksdrabbade cyklister var 41 procent påverkade av alkohol. En av anledningarna ansågs vara att cykling kräver en hög motorisk färdighet, vilket försämras under alkoholpåverkan. Enligt Björkstigs undersökning så är cyklisters belastning på sjukvård och försäkringskassa ensamt lika mycket som övriga trafikanter tillsammans. Om detta enbart involverar alkoholrelaterade olyckor eller olyckor generellt framgår inte. Vidare går även att läsa att idag räknas inte cykling i alkoholpåverkat tillstånd som något trafikbrott och anses därmed som allmänt accepterat, något som Björkstig ser som en direkt koppling till olycksstatistiken och främst skallskador.

Även VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) har valt att djupdyka i ämnet och just nu pågår ett projekt som ska öka forskares kunskapen om synen på alkohol i samband med cykling. Studien förväntas vara klar till årsskiftet. Enligt VTI  finns det idag liten kunskap i ämnet och förhoppningen är att resultaten av studien kan användas i diskussioner om åtgärder för att minska antalet alkoholrelaterade cykelolyckor. Förutom synen på alkohol i samband med cykling så kommer analys även att göras av dödsolyckor där cyklisten varit alkoholpåverkad.

”I ett första steg kommer vi att använda oss av Trafikverkets djupstudiedata för att analysera dödsolyckor där cyklister varit alkoholpåverkade, både singel- och kollisionsolyckor. Syftet är att studera vad som utmärker alkoholrelaterade olyckor och om de skiljer sig från olyckor där cyklisten varit nykter”, säger Henriette Wallén Warner, forskare på VTI.

Det kommer även att göras intervjuer med cyklister. Materialet kommer därefter att analyseras utifrån tre olika perspektiv: ett sociologiskt perspektiv, ett psykologiskt perspektiv samt ett fenomenografiskt perspektiv som exempelvis fokuserar på variationer av cyklisters uppfattning om i vilka situationer/trafikmiljöer onykter cykling kan anses vara godtagbart. I samband med att projektet blev känt, började media skriva om en potentiell promillegräns för cyklister men enligt VTI har projektet inget direkt syfte att utreda en promillegräns för cykling.

Vad säger lagen?

I  TraF 3kap 1§ står det tydligt att fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande eller bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt. Eftersom cykeln i juridisk mening är ett fordon så gäller även detta cykel.

Till skillnad från motorfordon så finns det inte någon promillegräns för cykel. Det innebär dock inte att cyklister inte kan bli straffade för berusning på cykel. Tvärtom så är det fullt möjligt att bli åtalad för exempelvis vårdslöshet i trafik. I Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott står följande:

”Brister vägtrafikant, den som för spårvagn eller den som någon annanstans än på väg för motordrivet fordon i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna, döms för vårdslöshet i trafik till dagsböter”.

”Om någon vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn gör sig skyldig till grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom, döms för grov vårdslöshet i trafik till fängelse i högst två år”.

Om vi tittar på första stycket så nämns vägtrafikant och tittar vi i Lag (2001:559) om vägdefinitioner så kan vi hitta följande förklaring: ”Trafikant är den som färdas eller annars uppehåller sig på en väg eller i ett fordon på en väg eller i terräng samt den som färdas i terräng”. Alltså gäller första stycket även cyklister. Andra stycket däremot nämner specifikt motordrivet fordon samt spårvagn vilket innebär att den cyklist inte kan göra sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik.

När kan man anses som vårdslös?

I prop 1994/95:23 (s 122) till lagändringen 1 januari 1995 står bland annat: ”…bör från det straffbara området för vårdslöshet i trafik undantas sådana förfaranden där trafikanten på grund av tillfällig ouppmärksamhet eller bristande förmåga gjort en felbedömning av trafiksituationen. Lika så bör rena manövreringsmisstag normalt inte leda till ansvar enligt aktuell bestämmelse. Avsikten med den föreslagna lydelsen är att ansvar för vårdslöshet i trafik skall förbehållas sådana beteenden i trafiken som är att beteckna som vårdslösa i egentlig mening. Det skall härvidlag vara utan betydelse om en trafikolycka inträffat eller ej. Detta innebär ett kraftigare understrykande av att det trafikfarliga beteendet verkligen skall vara täckt i subjektivt hänseende. Under Trafikbrottslagens tillämpningsområde skall sålunda främst hänföras sådana fall där trafikanten gjort sig skyldig till medvetet risktagande. Vid överträdelse av en trafikregel skall vid bedömningen hänsyn tas till regelns större eller mindre betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt”.

Här får vi titta på de olika nyckelorden och att kombinera alkoholförtäring med cykling torde hamnar under medvetet risktagande. Sen ska då överträdelsen av trafikregeln dessutom bedömas med hänsyn till regelns större eller mindre betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt. Räcker det med att cyklisten vinglat till på cykelbanan? Troligtvis inte eftersom prop 1994/95:23 även nämner att trafikfarliga beteendet verkligen skall vara täckt i subjektivt hänseende.

Vad menas då med ett betryggande sätt?

Om cyklisten däremot inte uppvisar ett så trafikfarligt beteende till den grad att det räknas som vårdslöshet i trafik, kan cyklisten ändå anses ha brutit mot lagen? Det blir svårt att avgöra eftersom det som tidigare nämnt inte finns någon promillegräns utan bara benämningen i TraF 3kap 1§ att ett fordon inte får föras av den som är påverkad av alkohol till den grad att fordonet inte kan framföras ”på ett betryggande sätt”. Vad är då ett betryggande sätt? Det har vi inte kunnat få svar på utan det blir en tolkningsfråga och upp till den enskilde polismannen att avgöra.

Om olyckan skulle vara framme

Skulle cyklisten orsaka en olycka exempelvis under influenser av alkohol så kan denne även bli åtalad för ”vållande till kroppsskada” och/eller ”framkallande av fara för annan.”

8 § ”Den som av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa, döms för vållande till kroppsskada eller sjukdom till böter eller fängelse i högst sex månader.
Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas
1. om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller
2. om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag.” (SFS 2001:348)

Kommentarer:
”Vållande till kroppsskada eller sjukdom är oaktsamhetsvarianten av misshandel (jfr 5 §). Att av oaktsamhet orsaka någon smärta eller försätta någon i vanmakt är dock inte straffbart. I sin bedömning tar rätten ställning till om gärningsmannen har varit oaktsam till att kroppsskadan eller sjukdomen uppstått. Även här görs bedömningen om en gärning är att anses som ringa eller av normalgraden ifall offret har behövt uppsöka sjukhus för vård eller inte”.

9 § ”Utsätter någon av grov oaktsamhet annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, dömes för framkallande av fara för annan till böter eller fängelse i högst två år.”

Kommentarer:
”För att någon skall kunna dömas för framkallande av fara för annan är en förutsättning att det skall föreligga en konkret fara. Om det bara föreligger abstrakt fara kan den som orsakat handlingen ej dömas till ansvar enligt denna paragraf. Att konkret fara föreligger kan beskrivas som att i just denna situation så brukar det normalt sett medföra att en effekt som beskrivs i paragrafen inträffar på grund av en viss handling som gärningsmannen utfört. Det brukar även beskrivas så att det är möjligt eller sannolikt att effekten inträffar på grund av gärningsmannens agerande”.

Kan berusning på cykel påverka körkortet?

Svaret på frågan är ja. För den som vill ta körkort, kan berusning på cykel innebära att lämpligheten ifrågasätts och körkortstillstånd kan nekas. Körkortslagen (1998:488) 3kap 2§ säger att körkortstillstånd får meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av ett körkortspliktigt fordon.

I andra stycket kan vi läsa vidare att lämplighet med hänsyn till de personliga förhållandena förutsätter att sökanden inte är opålitlig i nykterhetshänseende och i övrigt kan antas komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken.

Vem som anses som olämplig avgör Transportstyrelsen enligt Körkortsförordningen (1998:980) 3kap 7§ andra stycket: ”Om Transportstyrelsen vid prövning av en ansökan om körkortstillstånd finner att sökanden inte förekommer i de register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister eller lagen (1998:621) om misstankeregister och att uppgift om omhändertagande enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. inte förekommer i vägtrafikregistret, behöver någon ytterligare utredning om sökandens personliga förhållanden inte göras.”

Om det vid prövning av ansökan om körkortstillstånd finns hinder mot att meddela körkortstillstånd på grund av sökandens personliga förhållanden, ska en tid bestämmas före vars utgång körkort inte får utfärdas (spärrtid). Spärrtiden ska vara lägst en månad och högst tre år. (Körkortslagen (1998:488) 3kap 9§)

Att inte meddelas körkortstillstånd anses dock inte som ett straff i sig utan kallas särskild rättsverkan av brott d.v.s en annan konsekvens av ett brott annat än påföljd.

För den som redan har körkort kan även berusning på cykel ge konsekvenser i form av så kallat körkortsingripande. Om det finns anledning att anta att en körkortsinnehavare inte uppfyller de förutsättningar som gäller för att inneha körkort, ska Transportstyrelsen skyndsamt utreda hans eller hennes lämplighet. Transportstyrelsen får då höra socialnämnd, Polismyndigheten, Kriminalvården eller någon annan myndighet, om nämndens eller myndighetens yttrande har betydelse för ärendet. (Körkortsförordningen 5kap 2§) En cyklist kan exempelvis få sitt körkort indraget om denne till följd av berusning på cykel, blir dömd för vårdslöshet i trafik.

Hur arbetar polisen?

Enligt VTI så följs inte nykterhet hos cyklister upp rutinmässigt av polisen, vilket gör att kunskapen är begränsad. Vi frågade en polisen om hur deras arbete såg ut gällande cyklister och potentiella nykterhetskontroller och fick följande svar:

”Vad gäller vårt trafiksäkerhetsarbete i dag rörande cyklister och alkohol så bedriver vi inget riktat arbete mot alkoholrelaterat cyklande då vi inte har några indikationer/statistik/underrättelser på att det skulle vara ett problem.”

Polisen tillägger att det inte förekommer några nykterhetskontroller på cykelstråk och att det dessutom saknas lagstöd för att göra alkoholutandningsprov på andra än förare av motorfordon. ”Att ta cykeln hem från en fest är ju enligt lag OK om man kan framföra sig och en cykeln på ett säkert sätt.” Polisen tillägger att brottsligt blir det när några av ovanstående lagrum kan göras gällande, något som också går i linje med vad som sägs i TraF 14kap 15§:

”En polisman skall hindra fortsatt färd som sker i strid mot denna förordning eller mot någon föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen, om den fortsatta färden medför påtaglig fara för trafiksäkerheten eller någon annan väsentlig olägenhet.

Styrstångsfylla och promillegräns

På många ställen går det att läsa om att lagrummet om styrstångsfylla tagit bort, men har det överhuvudtaget existerat? Har det någon gång funnit någon promillegräns för cykel och har benämningen styrstångsfylla kommit därifrån? Vi frågade Transportstyrelsen och fick svaret:

”Nej, någon sådan gräns har inte funnits på så sätt att det angetts ett promillevärde. Uttrycket styrstångsfylleri är bara något som man förr allmänt talade om när Polis/länsman var tvungen att ta hand om någon som var så pass berusad på cykeln att han utgjorde en fara, kanske främst för sig själv.”

Vad vet vi egentligen?

Att alkohol har en påverkan på en förare står klart. På MHF´s hemsida går det bland annat att läsa att omdömet hos en alkoholpåverkad förare försämras, lika så synförmågan och så kallat tunnelseende uppstår. En alkoholpåverkad förare kan även ha en längre reaktionstid än normalt och samspel mellan nerver och muskler försämras i takt med stigande alkoholhalt vilket leder till att precisionen i rörelserna också försämras. Även uppmärksamheten brister. Oavsett om texten är skriven utifrån framförande av motorfordon så är även cykeln ett fordon och cyklisten en fordonsförare. Alltså gäller detta även cyklisters förmåga att framföra en cykel under alkoholpåverkan.

Vad som dock har varit svårt att utröna är om de alkoholrelaterade olyckorna som ligger till grund för statistiken, endast kan kopplas till alkoholförtäring eller om det finns fler faktorer som spelat in i olycksförloppet?

Under 2013 presenterades Trafikverkets rapport: En analys av cykel-singelolyckor. Rapporten finansierades av Skyltfonden och genomfördes i form av en enkätstudie i Göteborg. Resultatet visade att ungefär 70% av alla cykelolyckor, som lett till akutsjukvård i Göteborg var singelolyckor, det vill säga olyckor utan annan inblandad trafikant. De flesta olyckorna har inträffat på grund av brister i vägförhållanden (37%), men eget beteende (27%) och förhållanden på platsen (11%) visade sig också vara betydande orsaker.

Där olycksorsaken var kopplad till det egna beteende sågs hög hastighet som den vanligaste faktorn, tätt följd av distraktion. Majoriteten av olyckorna inträffade på gång- och cykelbana (40%). Hälften hade skett på gemensam och hälften på separerad bana. Olyckor på gemensam bana angavs ofta, bero på vägförhållanden. Däremot hade majoriteten av de olyckor som inträffat på separerad bana angetts bero på annan trafikants beteende. Under kategorin det egna beteendet går det att läsa att 18 procent angett att de var stressade, 19 procent att de var påverkade eller okoncentrerade på annat sätt och 20 procent, att de kört för fort. Alkoholkonsumtion nämns inte uttryckligen men skulle troligtvis kunna hamna under påverkad eller okoncentrerade på annat sätt. Frågan blir då hur många procent av de 19 procenten som varit alkoholrelaterade?

Finns det lösningar och skulle de i så fall fungera?

Polisen vi frågar har som tidigare nämnts, inte några indikationer/statistik/underrättelser på att berusning hos cyklister är så stort att det skulle vara ett problem. Så länge inte polisen anser att det är ett problem så kommer det troligtvis heller inte att sättas in några specifika åtgärder. Dessutom finns det i dagsläget inga juridiska stöd för alkoholutandningsprov på annat än förare av motorfordon.

Enligt VTI finns även för liten kunskap i ämnet och förhoppningarna med den pågående studien, är att resultaten ska kunna användas i diskussioner om åtgärder för att minska antalet alkoholrelaterade cykelolyckor. Vad dessa åtgärder skulle kunna vara, framgår inte. Dessutom meddelar VTI att forskningsprojekt ska analyserar dödsolyckor där cyklisten varit alkoholpåverkad samt undersöka synen på alkohol i samband med cykling. Kommer resultatet av projektet att kunna ge en klarare bild över om det finns ett problem eller inte?

Även om det rent juridiskt inte är olagligt att cykla alkoholpåverkad så kan vi tydligt se i lagtexterna att det finns konsekvenser. Som cyklist är det fullt möjligt att bli dömd för att ha cyklat berusad och det är t.o.m möjligt att bli av med körkortet. Allt hänger dock på omständigheterna och mycket blir tolkningsfrågor. Behövs det lagändringar och i så fall hur skulle dessa se ut?

De enda konkreta förslagen som presenterats är lagkrav på hjälmanvändning för vuxna och en lagstadgad promillegräns för cyklister. Hjälmkravet kopplas till antalet skallskador vid olyckor då föraren varit alkoholpåverkad. Som vi nämnt tidigare har det varit svårt att utröna om olycksfallen enbart kan kopplas till alkoholpåverkan eller om det funnits fler orsaker till olyckorna exempelvis brister i drift och underhåll? Vid en lagstadgad promillegräns för cyklister blir frågan om promillegränsen ska följa de gränser som finns för motorfordon och hur skulle berusning på cykel i så fall straffas till skillnad från idag. Ska det vara möjligt att förbjuda en cyklist att använda cykel om denne fällts för exempelvis vårdslöshet i trafik?

Alcoho-lock Alcoho-lock

Alcoho-lock

Alkolås på cykel?

I Japan är det straffbart att cykla alkoholpåverkad och kan ge en böter på 1miljon JPY eller ett fängelsestraff upp till 5år. Trots detta så har landet fortfarande ett problem med framförallt att yngre människor cyklar berusade. Företaget KOOWHO har därför tagit fram världens första alkolås för cyklar. Låset är integrerat med en smartphone-app. Cyklisten måste göra ett alkoholutandningsprov för att få upp låset. Skulle utandningsprovet bli positivt så kommer det ett meddelande på mobilen att cyklisten inte kan använda cykeln. Ett meddelande går även iväg från appen till minst en registrerad person (släkting, familjemedlem eller vän) som blir notifierad att personen försöker cykla hem i berusat tillstånd. Kanske får vi snart se något liknande på den svenska marknaden?

Senaste kommentarer

Makten 2016-07-18 20:36

Verktygsköparen. Låter som en kriminalroman:-))

Hasse#7 2016-07-18 23:09

Vonderhenk,,,,

Paragrafhjälpen 2016-07-18 23:21

Jag tycker att det räcker med den lagstiftning som finns. De felbeteenden som en alkohol- eller drogpåverkad cyklist gör sig skyldig till ryms gott och väl. En cykel är inte på långt när ett så farligt redskap i händerna på en berusad person som ett ...

Paragrafhjälpen 2016-07-18 23:31

Jadå, en fotgängare kan göra sig skyldig till vårdslöshet i trafik men det ska mycket till.

Bikzz 2016-07-19 14:00

Exakt!! Har kanske ev hänt för längesen i ett annat liv på en annan planet att man kanske cyklat hem efter en fest och varit lite smådragen.... Längs välkända gång/cykel-vägar givetvis, inte på motorvägen. Om man kraschar så skadar man kanske sig sj...