Bör hoverboard definieras som cykel?

Datum:
02 september 2016 18:55

Häromdagen kungjorde Transportstyrelsen att hoverboards trots att definition inte prövats rättsligt eller av styrande politiker, skulle definieras som cykel. Hoverboarden eller mini-segway som den även kallas ska alltså hädanefter framföras på cykelbanan. Vad får definitionen för juridiska konsekvenser och är det rimligt att hoverboard definieras som cykel?

Hur definieras en cykel?

För att räknas som en cykel ska fordonet vara konstruerat för en hastighet över 20 km/timmen. Om fordonet är konstruerat för att framföras i gångfart (5-7 km/h) ska det framföras på gångbanan och ska därmed följa reglerna för gående. Om ett fordon framförs snabbare än gångfart ska det följa regler för cykel. Även en rullstol kan definieras som cykel, om den är försedd med spakdrivanordning eftersom spaken påverkar en vevanordning.

Förflyttningsfordon

Definitionen av cykel har också successivt breddats till att även avse eldrivna fordon utan tramp- och vevanordning. Det rör sig om fordon som kan ses som alternativ till cykel, så kallade förflyttningsfordon. Här återfinns t.ex. elskotrar, elrullstolar och Segways.

Lag 2001:559 om vägtrafikdefinitioner 2§ 4p. : Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som uppfyller villkoren i 3p. a-c som antingen har en elmotor vars kontinuerliga märkeffekt inte överstiger 250 watt eller är självbalanserande.

Villkoren i 3p. lyder följande: ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som är avsett för användning av personer med fysisk funktionsnedsättning, och är a) inrättat huvudsakligen för befordran av person, b) inrättat för att föras av den åkande och c) konstruerat för en hastighet av högst 20 km i timmen.

Som vi kan se i lagtexten så är det självbalanserande som blir nyckelordet.

Lagkraven

Trots att hoverboardens definition inte prövats rättsligt eller av styrande politiker så menar Transportstyrelsen ändå att hoverboarden passar in under definitionen av cykel. Detta innebär bland annat hjälmkrav för förare under 15 år, lagstadgat lyse och reflexer vid färd i mörker samt ringklocka. Att reglerna efterföljs blir enligt Transportstyrelsen, polisens uppgifter, men tillägger att resurser förstås kan saknas. Frågan blir dock om polisen verkligen kan bötfälla förare av hoverboards utifrån lagrum kopplat till cykeln?

Hjälmkrav för barn under 15 år är kanske inte så mycket att orda om men lyse, reflexer och ringklocka blir däremot knivigare. När cykeln ska färdas i mörker eller vid gryning alternativt skymning, gäller följande: Vitt fast sken fram som ska synas på 300 m avstånd. Rött fast eller blinkande (minst 200ggr/min) sken bak som även det ska synas på 300 m avstånd. Om inte lamporna har godkända inbyggda reflexer så måste detta kompletteras med en vit reflex fram och en röd reflex bak. Cykeln ska även vara försedd med sidoreflexer i vitt eller orange. (TraF 3kap. 76§) (TSFS 2010:144 2kap. 14§ och 17-19§§)

Eftersom hoverboarden definieras som cykel så gäller samma lagkrav för denna. Hoverboarden ska även vara försedd med ringklocka enligt TSFS 2010:144. 2kap.

Är det möjligt att göra hoverboarden laglig utifrån cykelns kriterier?

Enligt transportstyrelsen så får en hoverboard säljas med annan belysning än lagstadgad men vid färd i mörker så gäller samma krav som för cykel. Frågan blir då, vart och hur placeras korrekt belysning på en hoverboard? Det enda sättet vi kan komma på är att lampor klistras eller tejpas på fordonet. Detsamma gäller reflexer. Om sedan utförande och placering godkänns av polisen vet vi däremot inte. Det blir helt enkelt upp till den enskilde polismannen att avgöra.

Ett fall för McGyver?

Ringklockan å andra sidan blir desto svårare. Hoverboard har ju till skillnad från cykeln inget styre. Enligt lagtexten så är det precis som med belysningen, att det är fordonet som ska vara försedd med ringklocka och inte föraren. På en hoverboard blir det därmed ytterst svårt att placera en ringklocka på ett sätt som gör att den klarar av att fylla sin funktion.

TraF 3kap 64 §: ”När det behövs för att förebygga eller avvärja fara, skall en förare ge ljud- eller ljussignaler eller på något annat lämpligt sätt väcka andra trafikanters uppmärksamhet. Signaler får inte ges längre än nödvändigt.”

Förvisso behöver en ringklocka inte plinga utan kan låta precis hur som helst så länge den varnar, frågan bli bara hur föraren ska gå tillväga för att få fram ljudet? Eftersom fötterna står på en extremt känslig sensorplatta som används för att manövrera hoverboarden, är det tveksamt om det skulle gå att få fram en fungerande konstruktion där föraren kan håller både balansen, manövrera och samtidigt ge signal med hjälp av fötterna. Alternativet skulle kunna vara en anordning som förvisso sitter på hoverboarden men som styrs med hjälp av en fjärrkontroll som föraren håller i handen, antingen med sladd eller trådlös.

För den uppfinningsrike lär detta bara bli ett kärt besvär, men för de som inte delar samma skaparglädje, blir det desto svårare. Frågan blir då om hoverboard verkligen bör klassas som cykel, om detta innebär en stor portion uppfinningsrikedom för att fordonet ska kunna framföras lagligt? Dessutom blir det en  fråga för polisen att avgöra om konstruktionen anses hålla rent lagligt.

Här har branschen mycket att arbeta med. Den nya definitionen kan innebära modifikationer och nya modeller för att möta upp de svenska lagkraven. Men till dess så blir det upp till den enskilde föraren att se till att fordonet är lagligt att framföra.

Cykel, lekfordon eller något mitt emellan?

I TSFS 2010:144. 3kap. finns de krav som cykel utan tramp eller vevanordning ska uppfylla vid färd och här finns det också en rad frågetecken. Enligt 2§ ska fordonet vara utrustat med en styrinrättning som ska vara konstruerad så att risken för skador eller driftsstörningar är liten. De ingående komponenterna ska vara konstruerade på ett ur säkerhetssynpunkt tillfredsställande sätt. Styrinrättningen ska ge fordonet god kursstabilitet samt mjuk och väl kontrollerbar styrning.

Kan en platta med hjul som styrs med hjälp av balans och sensorer anses ha en styrinrättning och kan denna styrinrättning anses ge en god kursstabilitet? Enligt 10§ ska fordonet också vara utrustat med ett bromssystem, konstruerat så att risken för skador eller driftsstörningar är liten. Uppfyller en hoverboard detta samt kravet på bromssystemets retardation som nämns i 11§? Om det uppstår en situation på cykelbanan som kräver hård inbromsning, är det möjligt med en hoverboard? Sen har vi det där med en hand på styret som nämns i TraF 6kap 2§ men som omöjligt kan göras gällande på en hoverboard.

Lekfordon

Förvisso är hoverboarden självbalanserande som nämns i (SFS 2001:559) 2§ 4p. och enligt återförsäljare så ska den kunna göra 12-15km/h vilket överskrider gångfart men den är å andra sidan inte konstruerad för en hastighet över 20km/h som en cykel. Enligt Transportstyrelsen hemsida är lekfordon ett fordon som inte kan eller får framföras fortare än 6km/h. Märk väl benämningen kan. Det är alltså möjligt att klassa fordon som lekfordon fast de kan göra mer än 6km/h. Detta ser vi inte minst om vi tittar på enhjulingar som enligt TSV (Trafiksäkerhetsverket) klassats som lekfordon.

Andra kriterier för lekfordon är att fordonet är avsett för barn upp till 14år. Eftersom hoverboard vänder sig till alla åldrar så borde detta kriteriet bli svårt att hävda. Fast å andra sidan så vänder sig även enhjulingen till alla åldrar, men den klassas likväl som lekfordon. Det finns överlag en rad likheter mellan enhjuling och hoverboard såsom att båda fordonen saknar styre, styrs med hjulen och där förarens balans spelar stor roll. Att hoverboarden har motor är inget hinder för att klassas som ett lekfordon eftersom motorn är en elmotor. Så vad är det då som gör att enhjulingen som mest liknar cykel, ses som lekfordon och att hoverboard definieras som cykel?

Om Transportstyrelsen beaktat dessa frågor, har vi inte kunnat få svar på. I 6kap 1§ nämns förvisso att undantag från föreskrifterna kan prövas. Men eftersom detta inte är gjort så finns det i nuläget inga undantag utan det som framgår i lagtext och förordning ska följas. Det blir onekligen förvirrande när ett fordon som tillsynes skulle kunna anses vara ett lekfordon, ska klassas som cykel. Vissa delar av lagtexten ska gälla, andra inte och så har vi problemet med de delar i lagen som av olika anledningar blir svåra att efterfölja eftersom lagtexten inte är anpassad efter fordonet.

Fler fordon på cykelbanan

Att hoverboard definieras som cykel innebär alltså att den ska framföras på cykelbanan och detta är också en aspekt som vi undrar om Transportstyrelsen tänkt på? Som vi nämnt tidigare, har hoverboarden en maxhastighet på 12-15 km/h. Hur långt fordonet kan gå i denna hastighet beror på körförhållande och vikt. Många hoverboards avger dock en varningssignal vid 10km/h och det skulle kunna tolkas som att hastighet över detta inte anses som lämplig. Faktum är att majoriteten av hoverboards tillsynes verkar framföras i lägre hastigheter, inte minst för att fordonet kräver mycket bra balansförmåga hos föraren. Det går t.ex. inte att sammanlikna hoverboard med Segway eftersom Segway försetts med styre vilket gör balanseringen av fordonet avsevärt mycket lättare. Som NTF även skriver på sin hemsida: ”Segway används än så länge relativt begränsat av privatpersoner men har blivit allt vanligare som fortskaffningsmedel för t ex patrullerande poliser, ordningsvakter, parkeringsvakter och brevbärare.” Att möta Segways på cykelbanan tillhör alltså inte vanligheterna.

Däremot finns det gott om hoverboards och det kommer att märkas av på cykelbanorna. Även om en hoverboard skulle framförs i 10km/h så är det likväl en avsevärd skillnad jämfört med cyklisters hastighet som kanske ligger upp mot 15-25km/h på cykelbanorna. Det skulle troligtvis inte bara påverka cykeltrafikens flöde utan även öka olycksriskerna. Dessutom genererar den nya definitionen fler fordon på de redan underdimensionerade cykelbanorna vilket ställer högre krav på kommunerna. Det blir viktigt att samtliga fordon som definieras som cykel, räknas in i statistiken, även hoverboard.

Kanske skulle definitionen utredas närmare?

Mycket tyder på att hoverboardens definition som cykel inte är så enkel som Transportstyrelsen tycks vilja få det till. Som vi sett, är lagtexten i många fall inte anpassad för det nya fordonet och vice versa. Bara att få hoverboarden laglig att framföra kräver inte bara uppfinningsrikedom utan även polisens syn på om lösningarna kan anse uppfylla lagkraven. Dessutom framförs hoverboarden oftast närmare gångfart än den genomsnittliga hastigheten för cyklister vilket kan ställa till med problem på cykelbanorna. Frågan är om inte hoverboarden istället borde definieras som lekfordon, med samma skyldigheter som gående i trafiken?

Senaste kommentarer

NAnders 2016-09-06 13:13

Menar du beslutet att läsa innantill i lagen eller beslutet 2001 att stifta lagen?

CM650 2016-09-06 13:50

Vad innebär "är avsett för användning av personer med fysisk funktionsnedsättning" i 3p?

daikai1 2016-09-06 22:28

http://www.prisjakt.nu/konsument/olagligt-kora-hoverboard-utan-ringklocka-och-broms/?utm_source=facebook&utm_medium=cpc&utm_campaign=Wallposts+-+from+maj+2106

Fanns ju denna artikeln om detta