En lysande stadsplanering för cyklister

Datum:
21 oktober 2016 09:14

I första hand används vägbelysning för att öka trafiksäkerheten och tryggheten för trafikanterna. Belysningen ska vara utformad så att miljön känns säker och trygg för alla. Det kan handla om att allt från att lysa upp vägmärken, korsningspunkter och områden så att trafikanten kan få tillräckligt med trafikinformation under sin färd. Men det handlar lika mycket om den upplevda tryggheten och viljan att nyttja gaturummet. Om en trafikant inte känner sig säker i vissa miljöer, så kommer denne att undvika dessa. I en del miljöer, såsom parker med cykel-/gångbanor nära buskage och gaturum där utformningen upplevs som otrygg, har belysningen således en stor vikt. Utöver att uppnå ett funktionellt ljus för trafikanten ska ljussättningen dessutom vara en del av den helhetsmiljö som skapas för området.

När det gäller stadsplanering så är det a och o att titta på helhetsmiljön för gaturummet. När mörkret faller byter staden skepnad. Mörka platser blir svåra att överblicka och kan ofta upplevas som hotfulla och otrygga, medan välbelysta, öppna platser med hög aktivitet istället upplevs som stimulerande och attraktiva. Mörker gör också att vi får svårt att överblicka området och orientera oss. Ljuset förmedlar och bygger vår visuella föreställning om rummet omkring oss. Ljus ger oss information kring typ av yta, material, struktur, men även avstånd och förhållanden mellan objekt i rummet. Detta gäller såväl miljön inomhus som utomhus.

Belysning som främjar trygghet

På senare år har frågan om att känna sig trygg, fått en allt större plats i stadsplaneringen. Det handlar inte längre bara om trafiken, utan om rädslan för överfall och kriminalitet menar Carina Listerborn, genusforskare vid Lunds Universitet. Att utforma gaturummet så att ytan blir trygg och attraktiv även efter mörkrets inbrott, kräver en hel del arbete. En viktig aspekt är att se ljuset och dess effekt i samspel med övriga faktorer i omgivningen. Det som uppfattas som ljust i ett sammanhang kan uppfattas som mörkt i ett annat, trots att ljussättningarna har samma fysikaliskt mätbara egenskaper. Komplexiteten har således ökat för hur vägar och gator ska samverka med sin omgivning, inte minst när det kommer till belysningen på plats.

GC-bana i Västra hamnen (Malmö) med många skuggor och mörka partier.. Christian Fasth

GC-bana i Västra hamnen (Malmö) med många skuggor och mörka partier..

Säkerhet kontra trygghet

Under 60- och 70-talet byggdes många cykelbanor genom skogsdungar, parker eller genom större grönområden. Ur ett säkerhetsperspektiv är denna typen av cykelinfrastruktur exemplarisk. Motortrafiken separerades helt från de oskyddade trafikanterna och cykelbanor placerades på goda avstånd ifrån de trafikerade vägarna. Att det inte talades så mycket om trygghetsbehovet under 60- och 70-talet tror Carina Listerborn, beror på att man inte har haft människorna i fokus, utan att det mer handlat om övergripande stadsplanering där man ser olika funktioner istället för människors upplevelser och känslor. Idag finns det en helt annan medvetenhet och det syns inte minst genom att cykelbanor nu främst placeras längs gator och nära bostäder där det är mer liv och rörelse.

Ljussättningen på gamla kyrkogården i Malmö gör att platsen känns trygg även efter att mörkret fallit. Jennie Fasth

Ljussättningen på gamla kyrkogården i Malmö gör att platsen känns trygg även efter att mörkret fallit.

Synbarhet, rumslighet och atmosfär

För att lättare förstå ljusets olika roller, har Trafikverket delat upp ljussättningen i tre olika kategorier:

  • Synbarhet – att belysa för funktionen. För vägar och gator är den primära uppgiften att belysningen förbättrar möjligheten att färdas och vistas på ett säkert sätt under dygnets mörkerperiod. Ljuset är till för att trafikanterna ska kunna se det som behöver vara synligt. Det funktionella ljuset kan till stora delar mätas, värderas och beskrivas numeriskt.
  • Rumslighet – att gestalta rummet/omgivningen. Ljuset bygger upp det rum som vi med våra sinnen uppfattar, såväl dag som natt. Ljuset ger form åt ytor och volymer, beskriver avgränsningar, avstånd, rörelse och siluetter. Vägar och gators belysning skapar rumslighet för vägrummet men ofta även i mötet med andra ljusmässiga rumsligheter i bebyggd miljö.
  • Atmosfär – att skapa en stämning, trygghet mm. Den atmosfär som ljuset skapar uppfattas olika av olika användare med skilda referenser och erfarenheter. Det finns dock relativt allmängiltiga stämningstyper som de flesta tolkar lika. Intimitet, storskalighet, hastighet, stillhet, trygghet och osäkerhet är exempel på motsatspar i olika stämningslägen som ljuset är förmedlare av.
Vid Malmö konsthall finns både direktbelysning och effektbelysning för att skapa ett stimulerande och attraktivt gaturum. Jennie Fasth

Vid Malmö konsthall finns både direktbelysning och effektbelysning för att skapa ett stimulerande och attraktivt gaturum.

Ljusets olika roller görs även gällande på cykelbanor. Synbarheten är närmast självklar, vi måste kunna se var vi cyklar. Förvisso ska cykeln under dygnets mörka timmar förses med fungerande belysning. Men när vi pratar om cykelns belysning så nämns i stort sett bara synligheten av cyklisten och inte hur mycket ljuset ska hjälpa cyklisten att se sin omgivning. Ljuset ska enligt lag kunna uppfattas på 300 m avstånd, men något lagkrav för hur mycket av färdvägen som bör lysas upp av cykellampan, finns inte. Här blir istället gaturummets belysning avgörande och detta kan variera, inte minst mellan tätbebyggt område och glesbygd.

Något sämre upplyst lånecykelstation vid Fågelbacksgatan/Carl Gustafs väg i Malmö. Jennie Fasth

Något sämre upplyst lånecykelstation vid Fågelbacksgatan/Carl Gustafs väg i Malmö.

Hur ser vi på cykelbanan rumslighet? Är sträckan enbart en kall och tråkig, eller finns det liv och rörelse? Kan jag orientera mig väl och knyts cykelbanan samman med övriga omgivningen på ett bra sätt? Den biten kan vara ytterst avgörande för vilken sträcka vi väljer. Om cykelbanan känns dunkel, mörk och svårnavigerad så kommer vi troligtvis inte att nyttja den. Detta gäller även om cykelbanan skulle inge en trevlig känsla, men sedan går över i ett mörkt bostadsområde. När vi väljer vår färdväg så ser vi till helheten av sträckan och inte delar av den, därför är det viktigt att stadsplaneringen längs med sträckan hänger samman och blir enhetlig.

Många olika typer av ljussättning på Posthusplatsen i Malmö. Christian Fasth

Många olika typer av ljussättning på Posthusplatsen i Malmö.

Atmosfären på cykelbanan påverkas också av ljussättningen och går hand i hand med rumsligheten. Känner vi oss trygga att färdas på sträckan? Förutom att vi kan se det vi behöver se, vilken känsla får vi när vi cyklar på cykelbanan? Kanske lyses träd och buskar upp extra med effektbelysning, något som gör att vi ser förbi mörkret och istället finner omgivningen upplyftande och lite spännande. Detta är troligtvis inget vi tänker aktivt på när vi kommer cyklandes, men som ändå påverkar oss i vårt val av färdväg. En attraktiv och trygg färdväg lockar fler cyklister.

Vid Malmö Live ut mot kanalen, har det arbetats med effektbelysning. Jennie Fasth

Vid Malmö Live ut mot kanalen, har det arbetats med effektbelysning.

Mörker är nödvändigt

Belysning ska inte ersätta dagsljuset utan framhäva natten. Mörkret är faktiskt en förutsättning för en lyckad ljussättning då kontraster behövs. Det bör även finnas en strävan efter att bättre synkronisera det artificiella ljuset med sol- och himmelsljus, både för att spara energi men även för att skapa mer naturliga ljusmiljöer med jämna övergångar mellan ljus och mörker. Vi ska i stort sett inte märka av övergång mellan skymning och mörker, utan detta ska komma gradvis. Även på många cykelbanor kan vi idag uppleva en mjukare övergång tack vare att mycket av gatubelysningen är kopplad till skymningsrelä.

Solcellsbelysning infälld i marken, Fersens väg i Malmö. Jennie Fasth

Solcellsbelysning infälld i marken, Fersens väg i Malmö.

Till detta kan det även finnas olika typer av effektbelysning på cykelbanorna som exempelvis infälld solcellsbelysning i marken. Denna belysning är inte till för att lysa upp cykelbanan i form av direktbelysning, utan finns där enbart för att skapa en trevlig atmosfär. Det är således möjligt att med relativt små medel, omvandla en annars så mörk och kall raksträcka, till ett cykelstråk som faktiskt uppfattas som inbjudande.

Solcellsbelysning Jennie Fasth

Solcellsbelysning

Innovation och framtida cykelbanor

Det pågår ständigt en utveckling av både metoder och utrustning för att förfina ljussättningens egenskaper och förbättra driftsekonomi, inte minst i Sverige. Detta ter sig bland annat i form av arbete med klimatsmart belysning som är snällare mot miljön. Att minska energiförbrukning kan ske på en rad olika sätt. Exempelvis kan mer energieffektiv belysning som LED-belysning, installeras. På många håll har de svenska cykel- och gångbanor även försetts med solcellsdriven belysning samt närvarostyrd belysning.

Sverige är dock inte det enda landet som försöker få till ett miljövänligare sätt att belysa cyklisters färdväg. Under de senaste åren har det presterats en rad olika innovativa lösningar som skulle kunna bana vägen för ett helt nytt tänk när det kommer till belysningen på cykelbanor.

SolarRoad-pavement TNO

SolarRoad-pavement

Cykelbanan som ger el åt gatubelysningen

SolarRoad-pavement från holländska företaget TNO ger möjligheten att låta cykelbanan generera elen till gatubelysningen. Antingen kan solpanelerna anslutas direkt till elnätet och låta dagsljuset lagra el som sedan kan nyttjas om natten eller så kopplas plattorna till lagringsenheter som exempelvis ett batterier. Den sistnämnda metoden skulle göra det möjligt att även lysa upp sträckor där det inte går att ansluta till elnätet eller helt enkelt blir för kostsamt. 70 m SolarRoad-pavement på en bredd av 1,70 m kan generera ungefär samma mängd el som tre genomsnittliga hushåll konsumerar.

Cykelbana i Krommenie. TNO

Cykelbana i Krommenie.

I närmare 1,5 år har plattorna testats i form av en nyanlagd cykelbana i staden Krommenie. Utvärderingar har skett löpande och resultaten har hitintills visat att det är möjligt att göra cykelinfrastrukturen ännu mer miljövänlig. Under de första sex månaderna lockade cykelbanan 150.000 cyklister och samtidigt producerades över 3000 kilowattimmar, vilket är nog för att förse ett helt hushåll med el för ett år.

Under testperiodens gång har ytskiktet uppgraderats för att tåla den höga belastningen och målet är att så småningom även kunna förse de allmänna vägarna med SolarRoad-pavement. Eftersom det är själva cykelbanan som ska ska producera elen, blir vinterväghållningen extra intressant. Plattorna måste därför kunna hållas rena från snö och is. Både plogning och saltning har utförts med goda resultat. Cykelbanan har ca 1,5 år kvar av sin testperiod.

Målade småsten lyser upp cykelbanan i mörkret. Studio Roosgaarde

Målade småsten lyser upp cykelbanan i mörkret.

Van Gogh banar vägen i mörkret

I ett annat holländskt projekt har Studio Roosgaarde låtit sig inspireras av Van Goghs målning: ”Starry night”, när cykelbanan i Nuenen skulle lysas upp. Som en hyllning till konstnären, som bodde i staden 1883 försågs cykelbanan med små stenar, målade med färg som laddas av dagsljuset och som sedan lyser i mörker. Stenarna lades i ett mönster som påminner om motivet i Van Goghs målning. De självlysande stenarna ligger likt små mosaikplattor, infällda i betong som bildar cykelbanans ytskikt.

Självlysande stenar. Studio Roosengaarde

Självlysande stenar.

Den självlysande färgen kan fås i olika färgval men blått och grönt är de kulörerna som är lättast att arbeta med i gaturummet och som harmoniserar mest med olika typer av material och former. Cykelbanan invigdes november 2014 och vinterväghållningen testades nästan direkt. Även här har både plogning och saltning fungerat problemfritt. Belysningen på Van Gogh-cykelbana skulle i svenska termer nog mer ses som effektbelysning än direkt belysning men det innebär nödvändigtvis inte att effektbelysningen inte skulle räcka. Längs med stråket har dock LED-lampor placerats ut på några ställen, kopplade till solcellspaneler. LED-belysningen hjälper till att lyses upp vissa kurvor extra och stödbelyser även cykelbanan vid behov, så att sträckan alltid lyser med full styrka nattetid trots gråa dagar.

Van Gogh-path. Studio Roosgaarde

Van Gogh-path.

Cykelbanan löper genom både grönområden och något ensliga områden. På delar av sträckan är det enbart stenarna som lyser. Ändå tycks både rumslighet och atmosfären vara tilltalande för de holländska cyklisterna. Stenarnas livslängd är beräknade till ett minimum av 10 år och lyser i minst 8 timmar efter uppladdning via dagsljus alternativ stödbelysning.

Cykelbana i Polen. TPA

Cykelbana i Polen.

Utvecklingen med självlysande cykelbanor fortsätter

I närheten av Lidzbark warmiński i norra Polen har det alldeles nyligen anlagts ännu en självlysande cykelbana. Genom att använda en syntetisk blå luminofor färg, absorberar ytan solljus om dagen och blir självlysande om natten. Färgen kan appliceras på ytor som asfalt, betong och olika typer gatsten. Hållbarheten varierar beroende på utförandet. I dagsläget har färgen använts på en redan befintlig cykelbana av asfalt men möjligheten finns även att tillsätta färgen på annat sätt direkt i ytskiktet vid anläggning av helt nya cykelbanor. Detta ska enligt TPA, företaget bakom färgen, ge ett mer hållbart resultat.

Blå luminofor färg. TPA

Blå luminofor färg.

Det sägs att färgen endast behöver 30-60 min av direkt solljus för att ytan ska lysa upp till 8 timmar. Färgen kan fås i olika kulörer men blå, grön och gul är enligt TPA de färger som utmärker sig bäst i mörker. Inspiration till projektet har hämtats från Studio Roosgaardes Van Gogh-path men teknik och färg är helt fristående och har inget med det holländska företaget att göra. Hur cykelbanan kommer att stå sig över vintern med halkbekämpning av olika slag, återstår att se. Olika tester kommer att göras för att säkerställa att den självlysande cykelbanan ska klara alla kriterier likt en normal cykelbana. TPA uppskattar att de lysande partiklarna har en livslängd på ca 20 år och även här spelar utförandet roll. En målad yta kommer att ha kortare livslängd än en yta med exempelvis infällda stenar som målats i självlysande färg, detta p.g.a. att färgen gradvis kommer att nötas bort.

Självlysande partiklar på asfaltens yta. TPA

Självlysande partiklar på asfaltens yta.

Grundtanken bakom projektet är att se om det är möjligt att en cykelbana endast kan lysas upp med hjälp av den självlysande färgen. Om så är fallet, skulle driftkostnaden potentiellt kunna bli mindre på många cykelbanor beroende på hur ytskiktet står sig mot slitage. Hur cykelbanan välkomnas av cyklister är kanske det viktigaste av allt eftersom låg driftkostnad spelar liten roll om ingen nyttjar cykelstråket.

Är de innovativa lösningarna lämpade för Sverige?

Innovation är aldrig fel, genom att experimentera med olika lösningar så går även utvecklingen framåt. Men skulle ovannämnda alternativ passa de svenska cykelbanorna? Cykeln är som bekant ett fordon i juridisk mening vilket innebär att cyklistens vägbana ska ha lika hög prioritet och säkerhet som en allmän väg, något som kanske inte alltid efterföljs. Trafikverkets tre kategorier beträffande ljusets roller förklarar dock behovet att ljus väldigt väl och innefattar även som redan nämnts, också cykelbanor.

Ljuset ska inte bara ge cyklisten en säkerhet rent trafikmässigt, utan ska också inbringa trygghet längs färdvägen och återge gaturummets former även under dygnets mörka timmar. Är det då möjligt att ersätta direkt belysning med effektbelysning? Går det i linje med synbarheten? Kan exempelvis självlysande färg eller infällda självlysande stenar, ersätta gatubelysning fullt ut? Eller borde självlysande inslag på cykelbanan enbart ses som ett sätt att uppnå en stimulerande och attraktiv omgivning?

Frågan blir också om cykelstråk bestående av solcellspaneler, lämpar sig på alla stråk eller bara vissa? Idén med att låta cykelbanan generera elen till gatubelysningen torde ses som ett stort steg inom klimatsmart belysning. Men fungerar t.ex. ytskiktet för hårt svenskt vinterväglag? Lite olika undersökningar visar att många kommuner trots allt brister när det gäller snöröjning och halkbekämpning på cykelbanorna. En solcellsklädd cykelbana borde rimligtvis kräva extra omsorg för att kunna fylla sin funktion med att generera el. När det gäller plogning av cykelbanan så påpekar även TNO att det är viktigt att gummilisten under plogen är  intakt så att inte ytan repas. Detta ställer i sig högre krav på entreprenörerna som sköter snöröjningen.

Eftersom de innovativa lösningarna till stor del fortfarande testas så blir frågorna i dagsläget omöjliga att besvara. Det skulle förmodligen också krävas test på svensk mark för att utröna hur väl det fungerat. Idéerna är hur som helst ett framsteg när det kommer till klimatsmart belysning och vi kommer med stor sannolikhet att se fler innovativa lösningar framöver.

För de som vill läsa mer om de olika projekten kan göra det på:

http://www.studioroosgaarde.net

http://www.tno.nl

http://www.tpaqi.com

Senaste Kommentarer

geologen 2016-10-24 12:48

Där ser man. Jag hade tippat att 65-70 procent av alla bostäder var i flerfamiljshus, och att över halva befolkningen bor i dem. Det är ju mest i småorter som villor dominerar, och där bor ju inte många.

HåkanC 2016-10-24 13:05

Nja, även i förorter och kranskommuner runt våra större städer dominerar småhusen.


/Håkan

geologen 2016-10-24 13:48

Till markyta möjligen, men inte sett till antalet bostäder.

Pfaff 2016-10-24 14:24

Hushållsel är pr definition lyse, tvätt och elspis.
Där räknar man gärna 5000 kwh för småhus.
Övrig förbrukning är uppvärmning.

För att hålla sig OT....

toshiba 2016-10-25 01:35

Ta nu det jag säger med en nypa salt, och jag vet att det ena inte måste utesluta det andra, men med ändliga resurser vore det inte bättre att lägga pengar på att motverka riktiga faror för cyklister än inbillade (yxmördare och våldtäktsmän i buskarn...