Med fokus på de unga trafikanterna – Del 2

Datum:
09 november 2016 11:15

Så fort vi kliver utanför ytterdörren och rör oss i gaturummet så blir vi en del av trafiken. Oavsett om vi rör oss till fots, på cykel, med bil eller åker kommunalt så är vi alla trafikanter. Detta gäller även den yngre generationen. Ändå tar vi väldigt lite notis om just de unga trafikanterna behov och säkerhet ute i trafiken. Vad görs egentligen för att stävja den nedåtgående spiralen med exempelvis färre cyklande barn? Är insatserna tillräckliga och hur ser ansvarsfördelningen ut?

I Malmös trafiksäkerhetsstrategi 2015-2020 står följande: ”Alla grundskolor i Malmö har fått ut en enkät om trafikmiljön kring skolorna. Denna kommer att ligga till grund för en inventering av miljön kring ett urval av skolorna. Inventeringen ska tillsammans med en olycksanalys ligga till grund för en trafiksäkerhetsbedömning av området kring varje skola. Därefter görs en prioritering av var åtgärder ska sättas in först. Åtgärderna ska ske samtidigt som beteendepåverkande arbete pågår i samarbete med skola och föräldrar.”

I förra artikeln tittade vi närmare på barnkonventionen och barns/ungdomars rätt till inflytande och delaktighet i samhälls- och trafikplaneringen. Vi konstaterade även att det inte alls var säkert att det som vuxna ansågs som otryggt, stämde överens med barnens uppfattningar och det därför kunde vara av vikt att låta både barn och vuxna komma till tals.

Enkäten som nämns i Malmös trafiksäkerhetsstrategi vände sig först och främst till rektorerna/skolledningen. Förhoppningen var att rektorer tillsammans med personalen skulle ge kommunen en översiktlig bild av hur det såg ut vid just deras skola. Svaren skulle även ge kommunen viktig information om vilka skolor som potentiellt behövde prioriteras. I ett andra skede skulle föräldrarna få ge sin syn på trafiksituationen kring skolan. Gensvaret blev dock inte så stort som väntat och rektorernas bild stämde dessutom inte överens med föräldrarnas. Vad barnen ansåg framkommer inte då de tillsynes inte tillfrågades. Kanske borde barnen tillfrågats först? En del skolor valde dessutom att inte svara alls.

Ett urval av Malmö Stads trafikmaterial för grundskolan Jennie Fasth

Ett urval av Malmö Stads trafikmaterial för grundskolan

Skolans ansvar

Ska rektorer och skolledning ha möjlighet att ducka exempelvis enkätundersökningar från kommunen som en del av trafiksäkerhetsbedömningen kring skolan? Rimligtvis inte eftersom närmiljön kring skolorna är viktig för barnen. I årskurs 1-9 har barnen lagstadgad skolplikt enligt Skollag 2010:800 7kap 2§. Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år och innebär att eleven måste ta sig till skolan oavsett hur skolvägen än ser ut. I förra artikeln stod det klart att samtliga undersökningar och rapporter pekar på ett problem med skjutsande föräldrar. Stora mängder bilar på en begränsad yta där barnen ska ta sig fram, skapar en osäker trafikmiljö kring skolorna. Ett av Trafikverkets förslag för att råda bot på problemet var just samverkan mellan skola, elever och föräldrar som ett alternativ för arbete med säkrare resor till och från skolan. Detta är endast möjligt om skolorna visar intresse för samverkan.

Trafik på schemat

Har skolorna något ansvar när det kommer till trafikutbildning för eleverna? Ja det har de faktiskt, enligt läroplanen LP 2011 är rektorerna ansvariga för att integrera trafik i undervisningen. ”i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger”.

Tidigare skulle trafikutbildningen framför allt handlat om trafiksäkerhet. Idag inriktas skolans arbete med trafik mot att dessutom omfatta andra områden som exempelvis resor, transporter, miljöfrågor och samhällsplanering. Trafik ska dock finnas med både som en integrerad del i skolarbetet men även som egen del i några kurser.

Under avsnittet övergripande mål finns flera punkter där trafik och trafiksäkerhet kan vara en del: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Sen råder det tyvärr delade meningar huruvida skolorna verkligen lever upp till dessa krav. Då riktlinjerna kring just trafikundervisning i skolan är något luddiga, så blir det även svårt att utröna om eleverna verkligen uppnår några mål gällande trafikkunskap.

Trafikinspirerad adventskalender Jennie Fasth

Trafikinspirerad adventskalender

Gratis utbildningsmaterial att nyttja

Att skolorna potentiellt slarvar med trafikutbildning kan knappast förklaras med bristande ekonomi. Tvärtom så har de flesta svenska kommuner tagit fram utbildningsmaterial i trafikkunskap som är gratis för skolorna att beställa. En kommun som arbetat mycket med trafikmaterial med stor fokus på cykling, är Malmö. På Malmö Stad finns material för hela grundskolan, uppdelad efter årskurs. Här kan eleverna träna trafikregler med hjälp av läshäften, arbetsböcker, adventskalendrar, trafikspel och mycket mer. Skulle kommunerna vilja beställa material av varandra så kan detta oftast göras till ett självkostnadspris.

Det är dock inte bara kommunerna som erbjuder bra trafikmaterial. För lärare och pedagoger i grundskolan, har t.ex. SKL (Sveriges kommuner och landsting) tagit fram boken: Trafiksmart – om trafik i lärande för hållbar utveckling. Boken tar upp hur olika aspekter av trafik kan användas i undervisningen.

”Trafiken är en naturlig del av vardagen för barn och ungdomar. Samtidigt är trafikens utveckling och utformning avgörande för att samhället ska förändras i en hållbar riktning. Att i olika former ta upp trafik i skolans undervisning är därför både självklart och viktigt. Ett av skolans uppdrag är att belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Här kan olika infallsvinklar på trafik fungera som konkreta och engagerande exempel.”

På Trafikverkets hemsida finns även broschyren: Stöd till skolans arbete med trafik, att ladda ner. Broschyren är ett samarbete mellan Trafikverket, SKL, Polisen, NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande) och Skolverket.

”Miljön som är närmast bostaden och skolan betyder mest för barnens utveckling eftersom de tillbringar största delen av sin tid där. För barnen är det i närmiljön som merparten av aktiviteter sker, upplevelser görs och erfarenheter vinns. Utformningen av området närmast boendet och skolan har också stor betydelse för barnens kontakter med kamrater och vuxna utanför familjen. Det handlar då både om att skapa en närmiljö som är säker och av barnet uppfattas som trygg och att stödja barnen så att de efterhand som de blir äldre och får större frihet, kan använda sin trafikmiljö på ett säkert sätt.”

Det finns således rikligt med material för skolorna att nyttja och det mesta kan laddas ner gratis eller beställas gratis från kommunerna.

Hur viktig är det med trafikkunskap?

Som vi nämnde i början av artikeln så är alla trafikanter så fort vi rör oss i gaturummet. Att vara trafikant innebär en rad förpliktelser exempelvis som att följa gällande trafiklagstiftning, detta främst för att göra det säkert att vistas i trafiken och för att olyckor inte ska inträffa. Om grundläggande trafikkunskaper saknas så är det även svårt att veta vilka förpliktelser man har som trafikant och gaturummet blir ur en trafiksynpunkt, en osäker plats att vistas på.

Grundläggande trafikkunskaper innebär inte bara en större förståelse för trafiken och gaturummets uppbyggnad, det påverkar även barnens generella utveckling och ger bättre självförtroende. Rädslan för trafiken kan även mildras med mer kunskap. Att lära sig läsa av trafiksituationer tar tid och övning, därför rekommenderas att teori varvas med praktik. Barnen måste få möjlighet att även testa sina kunskaper praktiskt och både övningar samt teori ska anpassas efter barnens ålder.

. Jennie Fasth

Att cykla tillsammans med sina föräldrar ger bra övning.

Barn i trafiken, en åldersfråga?

På både Trafikverket och NTF´s hemsida står det att barn inte är mogna att cykla i trafiken förrän de fyllt 12 år. Bakom uppmaningen finns Stina Sandels forskning från 1960-talet, om varför barn skadas i trafiken. Sandels konstaterar att barn inte kunde klara sig på egen hand i komplicerade trafikmiljöer förrän i 11–12-årsåldern. Olyckorna som Sandels refererade till i sin forskning beskrivs som utrusningsolyckor, dvs att barnet sprang ut i vägen. De barn som skadades var i huvudsak äldre förskolebarn och lågstadiebarn, barn som lärt sig hur man ska korsa en väg. De flesta av de skadade barnen hade stannat, men hade inte förmåga att uppfatta situationen rätt. Ungefär hälften av bilförarna hade sett barnet före olyckan, men hade inte vidtagit sådana åtgärder att olyckan hade kunnat undvikas.

Enligt Sandels är barns förmåga begränsad av såväl syn- som hörselutveckling. De kan inte sprida sin uppmärksamhet, barn ägnar sig åt en sak i taget. Exempelvis så måste cyklande barn koncentrera sig på att trampa och manövrera cykeln så mycket att de inte kan uppmärksamma trafiken. Att cykla innebär snarare ett lekmoment än ett sätt att förflytta sig. Så är det enligt Sandels ända upp i mellanstadieåldrarna.

Sandels forskning är en flitig källa när det diskuteras barn i trafik. Det är inte alls ovanligt att forskningen dessutom tolkas på olika sätt, såsom att barn inte bör cykla i trafiken förrän de är 11-12 år. I själva verket nämner Sandels att barn under 11-12 år inte bör röra sig i komplicerade trafikmiljöer på egen hand.

Trafiklekplatsen i Köpenhamn Jennie Fasth

Trafiklekplatsen i Köpenhamn

Vad är en komplicerad trafikmiljö?

Vad som anses vara en komplicerad trafikmiljö är nog högst individuellt. Även om Sandels menar på att barnen saknar relevant mognad före 12 års ålder så försvinner inte de så kallade komplicerade trafikmiljöer per automatik så fort barnen fyllt 12 år. Vad beträffar barns syn- som hörselutveckling så spelar detta självklart in på barns förmåga att läsa av trafiksituationer. Men det innebär för den delen inte att barn inte är mottagliga för kunskap under tiden. Tvärtom så behöver barn öva på att läsa av trafiksituationer på samma sätt som barn behöver öva på både svenska och matematik i skolan.

Att öva in förmågan att läsa av trafik, är något som Richards Bets och Anne-Louise Christensen förespråkar stort. Båda arbetar på Trafiklekplatsen i Köpenhamn där barn i åldrarna 2-14 år haft möjlighet under de senaste 40 åren, att komma och träna på sina trafikkunskaper. Både Richard och Anne-Louise menar på att det är viktigt att komma igång med cykling i tidig ålder. En del föräldrar är oroliga för att deras barn ska skadas i trafiken men Richard anser inte att man gör barnen någon tjänst genom att hålla dem borta från trafiken i tron om att det är farligt att cykla. Om inte barnen är vana vid att cykla när de når 12 års ålder blir det vanskligt eftersom de saknar trafikförståelse. ”Att lära sig cykla i trafiken är en löpande process och tar olika lång tid för barn att lära sig”, säger Richard. Föräldrar uppmanas att börja cykla med barnen i lugnare trafikmiljö och gradvis öka intensiteten och komma ihåg att varje barn är unikt.

Pedagogiska cykellekar för de mindre barnen Jennie Fasth

Pedagogiska cykellekar för de mindre barnen

”Den gyllene 12-årsgränsen”

På Trafikverkets hemsida nämns även professor Pia Björklids forskningssammanställning om barn och trafik, som gjordes på uppdrag av Vägverket. Björklid hänvisar till ett antal studier, såväl svenska som internationella. Enligt Trafikverket visar arbetet på att barn upp till cirka 12 års ålder saknar förutsättningar för att vid alla tillfällen visa ett trafiksäkert beteende. Frågan är om inte Trafikverket tolkat Björklids forskningssammanställning lite väl snävt när de plockar två mening ur hela forskningen utan att läsa vad sammanställningen egentligen säger.

Björklid inleder med följande text:

”Risker för en negativ anpassning måste uppmärksammas. Barns rörelsefrihet har betydelse för såväl barnens egen situation som deras föräldrars, bland annat vad beträffar oro och stress. Den negativa anpassningen kan innebära att föräldrar och barn ser det som en självklarhet att man inte längre kan gå eller cykla utan måste använda sig av bilen – även då det gäller kortare sträckor. Vilken samhällsutveckling är då att vänta? Det finns risk att såväl barn som vuxna anpassar sig till en miljö som är skadlig i det långa loppet – en anpassning till skadliga livsvillkor, vilket medför att livskvaliteten försämras”.

Här kan vi tydligt läsa att en begränsning av barns rörelsefrihet inte är att rekommendera. Sammanställningen pekar även på riskerna med en negativ anpassning där barn och föräldrar ser det som en självklarhet att man inte kan gå eller cykla utan måste använda sig av bilen i alla lägen, något som skulle leda till sämre livskvalitet.

”Ett sätt att undvika anpassning till skadliga miljövillkor och därmed uppnå livskvalitet är att utnyttja rätten till medborgarinflytande. Ett första steg till medinflytande är att besitta kunskap om det man vill påverka och det får barnen genom att under säkra former kunna röra sig ute, leka och utforska sin närmiljö.”

I förra artikeln tog vi upp barns möjlighet till samhällspåverkan och även här förespråkas barnens rättighet till medbestämmande när det gäller gaturum och trafik. Men för att kunna påverka, så måste barnen vara bekant med gaturummet. Barn som exempelvis skjutsas i bil till skola och aktiviteter, har sämre eller ingen kunskap alls om sin närmiljö.

När det kommer till trafiksituationer menar Björklid på att barn oftast tar på sig skulden vid incidenter. Detta pekar även Sandels studier på. Barn är enligt sammanställning auktoritetsbundna till vuxna. Det innebär bland annat att de förväntar sig att vuxna skall följa de regler som gäller.

”Då barn förstått och lärt sig följa regler uppfattas reglerna som heliga och orubbliga. Det kan få ödesdigra följder med tanke på att regler i trafiken oftast är relativa och att regelbrott är mycket vanligt.”

I texten hänvisas också mycket riktigt till Sandels slutsats att barn inte kan tränas till ett trafiksäkert beteende i de situationer där det behövs så länge de är under 12 år. Men sammanställningen nämner även att forskare bör försöka komma åt roten till problemen istället för att ständigt föreslå studier som syftar till att förändra beteendet hos människor – i synnerhet hos barn – som inte har förorsakat problemen med trafiksäkerhet. Trafikmiljön måste utformas på så sätt att bilförares beteende anpassas till barns beteendeförmågor och att kunna röra sig fritt och säkert måste betraktas som en mänsklig rättighet.

Trafikträning på springcykel Jennie Fasth

Trafikträning på springcykel

Är det verkligen barnens ålder som bör ligga i fokus?

I Danmark uppmanas alltså barnen att träna cykling i trafik i tidig ålder. Börja på lugna gator och sen utöka allt eftersom barnet mognar. I Sverige stirrar vi oss blinda på ålder och tolkar forskningar något frikostligt. Här anses barn inte kunna tränas till trafiksäkert beteende och ska inte röra sig på cykel i trafiken förrän vid 12-års ålder.

Sandels har en poäng när hon påpekar att yngre barn kan ha svårt att tolka trafiksituationer, men om vi tittar på både Sandels och Björklids forskningsresultat så är det till synes mer trafiksituationerna och infrastrukturens utformning som tycks vara det stora problemet. Sandels nämner att de flesta olyckorna handlade om att barn sprungit rakt ut i vägen men tillägger även att de flesta av de skadade barnen faktiskt hade stannat först. Ungefär hälften av bilförarna hade sett barnet före olyckan, men hade inte vidtagit sådana åtgärder att olyckan hade kunnat undvikas. Som vi nämnt tidigare så handlar samspelet i trafiken om ömsesidiga förpliktelser, ändå menar Sandels på att olyckorna berodde på barnens oförmåga att uppfatta situationen rätt. Att bilförarna inte vidtog några åtgärder för att förhindra olyckan tas det ingen notis om.

Björklid påtalar också att barnen förväntar sig att vuxna skall följa de regler som gäller och tillägger att det kan få ödesdigra följder med tanke på att regler i trafiken oftast är relativa och att regelbrott är mycket vanligt. Vidare kan vi läsa att då barn förstått och lärt sig följa regler uppfattas reglerna som heliga och orubbliga. När det gäller just infrastrukturen så skriver Björklid vidare att samhällsproblem görs till ett individuellt problem där satsningar hamnar på kampanjer och trafikträning istället för trafikmiljöåtgärder som har den största effekten på trafiksäkerhetsarbetet. Barn utsätts för åtskilliga incidenter fastän de har betett sig helt rätt. Även om föräldrarna har visat barnen hur de skall bete sig i trafiken, så är detta ändå inte tillräckligt för barnens säkerhet och trygghet.

Dags att vuxna börja ta ansvar

Frågan vi bör ställa oss är om det inte i själva verket är så att barnens otrygga trafikmiljö i större grad beror på vuxnas oförmåga att följa trafikregler samt infrastrukturens utformning i sig? Visst är det så att trafikmiljön kan vara svår för mindre barn att tolka, men varken Sandels forskning eller Björklids forskningssammanställning säger för den delen att barn inte bör cykla i trafiken förrän de är 12 år. Det som sägs är att barn inte bör cykla i komplicerade trafikmiljöer ensamma före 12 års ålder. Samtidigt ska gaturummet vara till för alla, unga som gamla. Är det då rimligt att utformningen på vår trafikmiljö är så komplicerad att t.o.m vuxna har svårt att reda ut vad som gäller?

Att det anses få ödesdigra följder att barn förväntar sig att vuxna trafikanter skall följa de regler som gäller i trafiklagstiftningen, borde snarare ses som ett stort misslyckande hos oss vuxna istället inte kopplas samman med barnens ålder.

Nationella cykelkampanjer för de danska barnen Jennie Fasth

Nationella cykelkampanjer för de danska barnen

Låt oss lära av andra

I Sverige satsas det väldigt lite på de unga trafikanterna jämfört med vårt grannland Danmark. Några rikstäckande kampanjer för att främja cykling och öka trafikkunskaperna finns i stort sett inte. Projektet Trafikkalendern vänder sig förvisso nationellt till elever i årskurserna F-6 men det är långt ifrån alla skolor som får materialet. Vi har även konstaterat att skolor överlag är dåliga på att nyttja det trafikmaterial som finns. Tillsyn saknas också för att säkerställa att trafik verkligen tas med i undervisningen enligt läroplanen. Kommunerna har enbart möjlighet att erbjuda material och kan således inte ställa några användarkrav på skolorna. På de skolor där det finns klasser som arbetar med trafikutbildning står oftast enstaka eldsjälar bakom initiativet. Trafikundervisning borde vara varje elevs rätt och ansvaret ska ligga på skolans rektorer, inte enskilda eldsjälar.

I Danmark arbetar kommuner, cykelorganisationer och skolor/förskolor tillsammans för att få fler barn att cykla. Här stirrar de sig inte blinda på ålder utan uppmuntrar alla barn att röra på sig. Förutom att skolklasser kan tävla mot varandra om vem som cyklat mest, så körs även belysningskampanjer för större säkerhet i trafiken och cykellekar för de yngre cyklisterna. Trafikundervisning har en given plats i skolverksamheten.

I danska Helsingör får eleverna genomgå Den lille cykelpröve och den store cykelpröve. Under den lille cykelpröve testar eleverna främst sin balansförmåga. De cyklar runt en liten bana till de behärskar momenten, därefter ska de cykla en liten trafikbana för att öva på trafikregler. I skolan arbetar de med en teoridel och så kommer polisen och hälsar på. Detta sker i årskurs tre.

Den store cykepröve vänder sig till sjätteklassarna och här får eleverna komma till Tekniska förvaltningen. Övningarna består av att cykla en runda ute i trafik och längs med sträckan finns funktionärer som bedömer elevernas kunskaper och förmåga att ta sig fram säkert i trafiken efter gällande trafikregler. Eleverna övar både hemma och med skolan inför detta moment. Tester och en form av teoriprov finns digitalt för eleverna att nyttja. Helsingborgs kommun har i år samarbetat med sin danska systerstad och lånat den store cykelpröve. Elever i årskurs sex har på olika skolor fått cykla en sträcka ute i trafiken kring skolans närområde. Funktionärer har bland annat varit Cykelfrämjandets Helsingborgskrets som bedömt elevernas kunskap att ta sig runt trafiksäkert. Projektet ska nu utvärderas.

För den som befinner sig i centrala Köpenhamn går det även att skåda cykellekar på Israels plads under sommarhalvåret. En närliggande förskola flyttar om fredagarna ut hela sin verksamhet till det närliggande torget. Barnen tar med sig cyklar och får öva balansträning samt bara ha allmänt kul på cykel.

Kanske är det så att NTF, Trafikverket och Skolverket borde arbeta mer för att få fler barn att cykla istället för att stirra sig blinda på en åldersgräns kopplad till en snart 60 år gammal forskning som dessutom enbart nämner att barn under 11-12 år inte bör cykla ensamma i komplicerade trafiksituationer. Om trafikmiljön dessutom anses så problematisk att barn under 12 år inte bör vistas i den på cykel, så bör rimligtvis fokus ligga på att göra gaturummet mer tillgängligt för alla. Att få in trafikundervisning som ämne i skolorna torde också vara en varm fråga när det gäller trafiksäkerhetsarbete. Bara för att ett barn fyller 12 år så innebär det inte per automatik att barnen lärt sig trafikregler och kan läsa av trafiksituationer på ett korrekt sätt. Det krävs träning och övning. Rikstäckande kampanjer som främjar cykling är också att rekommendera då vi vet att aktiva barn presterar bättre i skolan. De unga trafikanterna är dessutom framtidens trafikanter och deras resvanor grundläggs tidigt.

Med fokus på de unga trafikanterna – Del 1

Senaste Kommentarer

daikai1 2016-11-04 18:48

Vi hade 20minuters "rast" på eftermiddan där vi skulle göra saker, typ king, pingis eller fotboll i högstadiet, nu blir det ju svårt att få koll på en fullstor klass, men det var riktigt skönt, särskilt då vi hade egna skoldatorer man annars satt på ...

POJ 2016-11-04 22:49

Gående skolbuss, så enkelt, så bra.
https://www.facebook.com/groups/745909185458478/permalink/1137105019672224/

mtbuman 2016-11-05 09:25

Bra artikel! Jag upplever dock att barn används som svepskäl i mitt grannskap. Bor i ett typiskt medelklassområde där familjer köper ekomat och låtsas bry sig sådär korrekt som man ska, men så fort det ska åkas någonstans startas paddvolvon upp "för ...

Kristoffer R 2016-11-06 13:31

Intressant, läsningen blev dock lite mastig efter en stund.

Mina personliga observationer - som mångårig cykelförälder och cyklist:

* Skolorna görs större, slås ihop och då blir transporterna längre och krångligare och t...

per.e 2016-11-09 13:02

Tack Jennie, bra skrivet som vanligt!
Det skulle vara bra om det här skulle komma ut lite bredare än "bara på happy", Cykelfrämjandet kanske? Den här artikelserien men även den om väjningsplikt vid cykelöverfarter och cykelpassager.
/Pe...