Innovation som förutsättning för en framtida cykelinfrastruktur

Datum:
27 december 2016 11:19

Att bygga ut cykelvägnätet är inte alltid så enkelt. Städer ser olika ut och har olika förutsättningar. I många fall råder det brist på utrymme när olika trafikslag ska samsas på en begränsad yta i gaturummet. Men är det verkligen brist på utrymme som är problemet eller är det i själva verket så att vi inte är innovativa nog? Vilka lösningar finns för att cyklisterna ska få fler och bättre färdvägar?

Kampen om utrymmet

Under 50-talet ökar bilförsäljningen drastiskt. Mycket av den infrastruktur som behövdes för att möjliggöra mera trafik på vägarna, kom till redan under mellankrigstiden. Vägnätet byggas ut i en rasande fart och befintliga vägar förbättrades. Efter krigets slut fortsatte arbetet med läns- och riksvägar. Samtidigt började planer dras upp  för hur städerna skulle anpassas till den nya trafiksituationen med parkeringsplatser och genomfartsleder. Den första motorvägen (Lund-Malmö) invigdes 1953. Resultatet blev en ökad framkomlighet för bilismen på bekostnad av andra trafikanter. Detta förfarande var inte på något sätt unikt för Sverige. I exempelvis USA beslöt kongressen 1956 att göra en gigantisk satsning på ett rikstäckande motor­vägssystem, ” The Interstate Highway Act”. Vägnätet skulle enligt planerna omfatta 65 000 kilometer och bestå av fyra-, sex- och åttafiliga motorvägar. Världen över togs utrymme från gång- och cykelbanor vilket lämnade de oskyddade trafikanterna ännu mer oskyddade och på den vägen är det.

Tänka utanför boxen

Idag har de flesta länderna klimatmål att arbeta mot och för att nå dessa, måste det satsas på bland annat miljövänligare transportmedel. Ett sätt att nå de angivna målen har varit att satsa på cykling och få ner privatbilismen i storstäderna. Arbetet med att få fler att cykla kräver dock att det finns en tillfredsställande cykelinfrastruktur. Det måste vara säkert att cykla, gaturummet måste utformas för alla och så krävs en gen och bra framkomlighet. En cyklists färdväg borde alltså rimligtvis ha samma status som en bilists och hur ska man lyckas med det om gaturummet saknar utrymme? Att ta utrymme från de allmänna vägarna brukar oftast förenas med lynchstämning och vara nog för att kommunerna ska backa. Även en förtätning av staden kan medföra svårigheter att finna utrymme för utveckling av cykelinfrastruktur. Att tänka utanför boxern blir därmed närmast en förutsättning.

Cykelslangen Jennie Fasth

Cykelslangen

Bygg för cyklister så kommer de

Istället för att se sjöar, kanaler och andra vattendrag som hinder, har Köpenhamns kommun jobbat utifrån de förutsättningarna som finns och storsatsat på cykelbroar för att underlätta färdvägarna för sina cyklister. I slutet av september gjordes en mätning av trafiken i stadskärnan som visade att det bara under ett år, tillkommit 35080 cyklister på Köpenhamns cykelbanor. Mätningen visade också att cyklister föredrog att nyttja cykelbroarna jämfört med cykelbanorna längs med de allmänna vägarna, även om de sistnämnda gav en kortare färdväg. Orsaken ansågs bland annat vara minskat buller från motortrafiken och mindre avgaser.

Cykelslangen som 2014 satte den danska huvudstaden på världskartan över innovativa färdvägar, nyttjas under ett vardagsdygn av 20700 cyklister vilket är 12700 fler cyklister än strax efter invigningen. Den 230m långa och 4,4 meter breda bron är dessutom endast till för cyklister.

Att bygga broar är inget nytt men att klämma in en bro mellan husknutarna genom att låta den slingra sig som en orm, får nog ändå ses som en högst innovativ lösning. Att dessutom lyckas integrera bron med den befintliga infrastrukturen på ett sådant sätt att nivåskillnaderna inte märks av, kan nog också ses som ett lyckat resultat. Tidigare fick cyklisterna bära cykeln ner för en närliggande trappa eller cykla ett varv runt kvarteret för att komma ner på rätt nivå och fortsätta sin färd över Bryggebroen. Idag knyts de båda broarna samman och ger Köpenhamns cyklister en smidig väg över till Islands Brygge.

Bryggebroen Jennie Fasth

Bryggebroen sett från Islands Brygge

Bryggebroen invigdes 2006 och skulle kunna ses som en förlängning av Cykelslangen. Liksom Cykelslangen så är bron populär bland pendlare och 23800 cyklister färdas över Bryggebroen under ett vardagsdygn. Här får även gående vistas men gång- och cykelbanan har separerats med en mur. De nya färdvägarna har underlättat för många pendlare som slipper onödiga omvägar och det märks också på antalet cyklister.

Trangravsbroen Jennie Fasth

Trangravsbroen

Köpenhamn har fortsatt att bygga för cyklisterna och samma år som Cykelslangen invigdes, invigdes även Trangravsbroen. Cyklister och gående fick en direkt passage över Christianshavn och kanalerna. En del av broarna är öppningsbara vilket tillåter trafiken i hamnen och på kanalerna att fortlöpa som normalt.

Cirkelbroen Jennie Fasth

Cirkelbroen

Ett år senare stod Cirkelbroen klar och den 7 juli i år invigdes Indehavnsbroen som trafikeras av 14150 cyklister per dygn. Det kan kanske tyckas att Köpenhamns kommun vid det här laget känner sig nöjda med insatserna men faktum är att fler cykelbroar är på gång.

Köpenhamns kommande gång- och cykelbro över Indehavnen Blox.dk

Köpenhamns kommande gång- och cykelbro över Indehavnen

Under 2017 är det byggstart för ännu en bro i Indehavnen som beräknas vara klar i slutet av 2018. Brons placering får lite av ett historiskt läge då den hamnar där den första versionen av Langebro låg. Bron byggdes 1690 under kung Christian V tid och var en överfart för soldater men revs sedermera under början av 1900-talet. Den nya bron kommer att löpa mellan Vester Voldgade och Langebrogade på Christianshavn.

"Svingen" Umeå kommun

”Svingen” i Umeå

Det är inte bara på andra sidan Öresund som det arbetas med broar för att öka cyklisternas framkomlighet. I exempelvis Umeå har kommunen satsat på många olika broar för att underlätta för cyklisterna att ta sig fram i staden.

Den mest använda bron är ”Svingen” som kopplar ihop stadens östra del med Universitets och sjukhusområdet. Cykel- och gångbron som invigdes 1999, har en bredd på 5 meter där ytan fördelats på 1,5-2 meter för fotgängare och 3-3,5 meter för cyklister. Trafikmätningar visar att bron dagligen trafikeras av närmare 6000 cyklister samt ett stort antal fotgängare.

Svingen Umeå kommun

”Gamla bron” i Umeå

Gamla bron är den äldsta bron som löper över Ume älv och en viktig bro för cyklisters framkomlighet enligt Umeå kommun. Bron öppnades 1863 och de som ville korsa bron fick då betala en avgift. Förutom ett stort antal fotgängare, trafikeras bron dagligen av ca 4000 cyklister.

Hovenring ipv Delft

Hovenring

Cykelinfrastruktur som når nya höjder

Det är väldigt lite som stoppar holländarna från att utveckla och bygga ut sin cykelinfrastruktur. Finns det ett behov av cykelbanor så byggs det nya färdvägar oavsett om det råder platsbrist eller ej. I Eindhoven invigdes 2012 den gigantiska cirkulationsplatsen Hovenring som placerats över korsningen Heerbaan/Meerenakkerweg. I korsningen hade det tidigare funnit övergångar i markplan men i samband med att området skulle byggas ut med fler bostäder, togs även beslutet att bygga om korsningen för att möta upp den beräknade trafikökningen. Kommunen var inte intresserad av att förvisa cyklisterna ner i tunnlar och heller inte bygga en cirkulationsplats på markplan. Resultatet blev en cirkelformad bro på 72 meter i diameter som placerades över korsningen. Bygget var allt annat än enkelt eftersom hänsyn fick tas till den befintliga infrastrukturen, vilket innebär att Hovenring helt och hållet består av skräddarsydda lösningar. De bärande konstruktionerna fick inte stå i vägen i korsningen samtidigt som konstruktionen skulle klara av att bära upp bron.

Eftersom Einhoven dessutom är känd som ”ljusets stad”, var det närmast ett krav att Hovenring på något sätt skulle återspegla detta. Belysning har bland annat fällts in bakom aluminiumlameller som bildar en lysande ring under bron. Ringen av belysning hjälper även till att lysa upp vägkorsningen undertill. LED-lampor har även placerats i räcket så att cyklisternas färdväg syns tydligt.

Haarlem bicycle underpass ipv Delft

Haarlem bicycle underpass

ipv Delft

Haarlem bicycle underpass

Cykla på vatten

Vi har tidigare nämnt att när det börjar bli ont om utrymme i gaturummet så gäller det att tänka utanför boxen. Många städer har mycket outnyttjat utrymme bestående av kanaler och/eller sjöar. Att bygga broar är inga konstigheter, men det är inte alltid det fungerar med en traditionell bro. Hur gör man då om man ändå vill bygga ut cykelvägnätet?

När den holländska kommunen Haarlem ville göra en överfart för cyklister över den trafikerade N205, föll valet på en tunnel under Monumental Buitenrust bron. Det blev dock inte en tunnel i traditionell bemärkelse utan snarare en cykelbana som löpte på kanalen och under viadukten. Precis som med Hovenring, har bygget av Haarlem bicycle underpass fått ta hänsyn till befintlig infrastruktur. Ett av kraven har varit att cykelbanan inte skulle påverka eller förankras i Monumental Buitenrust bron. Haarlem bicycle underpass gjordes således flytande och delar av cykelbanan ligger på sina ställen 25 cm under vattennivå men med en skyddande barriär för att hålla vattnet borta från körbanan. Samtidigt fanns även krav på att bron inte fick påverka vattenflödet i kanalen. För att lösa detta, har bland annat har en vattenpump installerats så att regnvatten kan pumpas tillbaka i kanalen.

Designbyrån Ipv Delft säger att mycket av arbetet har gått till att finna lösningar som gör färdvägen så bekväm som möjligt för cyklisterna och ändå hålla sig inom en rimlig budget. Haarlem bicycle underpass knyts ihop med befintliga cykelbanor och är imponerande 5 meter bred. Även här har cykelbanan försetts med infälld LED-belysning i räcket.

RiverRide Second Shore

RiverRide

Fler flytande cykelbanor

I Chicago håller kommunen just nu på att planera för en utbyggnad av stadens cykelvägnät. För att kunna ansluta osammanhängande delar av det befintliga cykelvägnätet utan att ta utrymme från de allmänna vägarna, ser lösningen ut att bli en flytande cykelväg på Chicagofloden. RiverRide är solcellsdrivna flytbroar som skulle kunna ge cyklisterna en ny färdväg. Lösningen är tänkt att göra Chicago till en mer cykelvänlig stad, samtidigt som outnyttjad yta på Chicagos kanalsystem kommer till användning. Så mycket som 28 kvarter skulle kunna sammanlänkas med den flytande cykelbanan, som är tänkt att löpa parallellt med några av stadens mest trafikerade gator. Detta skulle inte bara innebära snabbare färdväg för cyklisterna som slipper trängas med motorfordon, utan även ge en säkrare cykelväg. Arkitektbyrån Second Shore som ligger bakom RiverRide förutspår också en positiv inverkan på cykelturismen, då de nya färdvägarna gör det lättare att uppleva staden. 

Flytbroarna består av 25 meter långa delar med en bredd på ca 4 meter som sammanfogas och förankras i flodbädden. Genom ramper kommer cyklisterna att kunna komma på cykelbanan längs med sträckan. Ramperna förläggs i anknytning till befintliga cykelbanor så att cykelvägnätet binds samman. RiverRide kommer även att förses med solpaneler för att generera el till belysning samt värmeslingor för vinterväghållning så att broarna hålls isfria vintertid. Projektet väntar på ett slutligt godkännande för att under 2017 testas och utvärderas i en mindre skala.

Second Shore

RiverRide

Cykelinfrastruktur, en bra investering

Det finns gott om möjligheter att utveckla cykelvägnäten. Att investera i cykelsatsningar är en lönsam investering på många sätt. Klimatmål och folkhälsa är bara två goda argument. Till det kan också en ökad tillväxt kopplas då cyklister faktiskt konsumerar mer än bilister. Brister på utrymme för att bygga ut cykelinfrastrukturen torde inte kunna användas som ett giltigt argument, inte om man tar sig tid och tittar på alla fantastiska lösningar som redan finns eller är på gång. Det gäller bara att börja tänka utanför boxen, se möjligheterna och våga satsa. Det är redan bevisat att om det byggs för cyklister så kommer de.

 

Länkar till de olika projekten:

Langebro, Köpenhamn

Hovenring, Holland

Haarlem bicycle underpass, Holland

Riverride, Chicago

Senaste Kommentarer

Hasse#7 2016-12-29 19:06

Hjärnceller kanske....

jonpon 2016-12-29 23:42

På svingen i Umeå har dom värmeslingor på hela bron, fungerade perfekt när jag bodde där sent 90-tal och tidigt 00-tal. Enda lilla problemet var i början och slutet där värme slingorna började och startade. Där var det lite is... Fungerade fint ner ...

Fjärdebrunn 2016-12-30 01:01

Kul med Ekerö. Gillar de gånger jag blir positivt överbevisad om alltings jävlighet.

fhloston 2016-12-30 07:38

Hänga cykelbanan utanför, som Hasse#7 föreslår, skulle kanske vara en lösning för att bredda Essingeledens gc-bana.

Hasse#7 2016-12-30 11:08

Vilt spånade på detta. Säg en hängande cykelns som frigör möjlighet till ett extra körfält. För att inte öka belastningen på konstruktionen för mycket gör man ett körfält som inte går att ta sig in i och som har höjdhinder, det måste ju finnas öppnin...