En nationell cykelstrategi – för ökad och säker cykling (Del 1)

Datum:
02 maj 2017 08:56

I fredags presenterades då äntligen den nationella cykelstrategin. Bakgrunden till cykelstrategin är att regeringen vill stimulera långsiktigt hållbara transportlösningar. ”Cykling är en viktig del av det hållbara transportsystemet. Åtgärder inom cykel kan bidra till att nå flera samhällsmål, såsom att minska resandets miljöpåverkan, minska trängsel i tätort och bidra till en bättre folkhälsa.” Enligt den nya cykelstrategin så ska cykeln få en tydligare plats i transportsystemet. Som ett led i detta vill regeringen under 2017 satsa 75 miljoner kronor för att öka trafiksäkerheten underlätta för cyklister. ”Vi vet att cykling bidrar till ökad folkhälsa, minskad klimatpåverkan, bättre platsutnyttjande i städer. Så det finns många goda skäl till att underlätta för fler att välja cykeln”, säger infrastrukturminister Anna Johansson i en intervju till Sveriges radio.

Bakgrunden

Bakgrund till den nationella cykelstrategin är cykelutredningen Ökad och säkrare cykling – en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv (SOU 2012:70). Beslutet om en cykelutredning togs av regeringen den 9 september 2010. En särskild utredare skulle tillkallas med uppgift att se över de regler som påverkar förutsättningarna för att cykla. Översynen skulle syfta till att öka cyklingen och göra den säkrare. Utredaren (Kent Johansson) skulle i första hand se över de bestämmelser som reglerar planering och utformning av trafikmiljön samt trafikreglerna för cykeltrafik. Vidare skulle utredaren se över de regler och andra förutsättningar som påverkar cykelparkering och möjligheten att ta med cykel på tåg och buss. Under 567 sidor presenteras alltså en enda persons uppfattning, förvisso med stöd från bland annat enkätundersökningar men frågan är om det räcker?

Första intrycket

Den första tanken blir tyvärr lite ”var det här allt”? Efter ett års försening och med ett underlag på 567 sidor (SOU 2012:70), så känns 28 sidor något tunt för en nationell cykelstrategi. Som en liten parentes kan man ju också fråga sig om ett officiellt utskick från Näringsdepartementet ska prydas av en reklambild från Hövding? Om regeringen inte hade kunnat investera i egna bilder som kanske mer visualiserar själva strategin? Texten verkar ha stressats ihop och bjuder både på märkliga formuleringar, uteblivna ord och potentiella felskrivningar. Kvaliteten har mer att önska för ett dokument på regeringsnivå. Frågan är om strategin verkligen var redo att släppas?

Vad säger då strategin och vad har vi att vänta oss?

”I dag saknas en nationellt sammanhållen och detaljerad bild av den infrastruktur som används för cykling. Strategin ger uttryck för regeringens ambitioner inom cykling med inriktning på att hjälpa berörda aktörer att ta sitt ansvar.” Vidare kan vi läsa att cykelstrategin ska:

  • Lyfta cykeltrafikens roll i samhällsplaneringen, cykelbanor ska inte vara något som läggs till på slutet utan vara med i planeringen från början.
  • Öka fokus på grupper av cyklister, kunskaperna måste öka vad gäller olika cyklistgrupper, nya typer av cykelfordon samt de möjligheter och utmaningar denna framtida utveckling kan bidra till
  • Främja en mer funktionell och användarvänlig infrastruktur. Regeringen ser ett behov av att utveckla cykelvägnätet. Det handlar både om att förbättra den befintliga strukturen och om att skapa nya cykelförbindelser med utgångspunkt i olika cyklistgruppers behov. Det behövs cykelvägar som ger cyklister ett särskilt och dedikerat utrymme, och cykelinfrastrukturen behöver ha en kvalitet som främjar både cyklande och säkerhet.
  • Främja en säker cykeltrafik så att cyklingen görs smidigare, säkrare och mer attraktiv. Det är exempelvis angeläget att viktiga stråk för arbetspendling pekas ut och prioriteras i det fortsatta arbetet med regionala cykelplaner.
  • Utveckla statistik och forskning. Detta ska ske inom olika områden enligt strategi, såväl resvaneundersökningar, som inom cykelturism och stadsplanering.

Cykeln ska med andra ord prioriteras och regeringen har utan tvekan höga ambitioner att lyfta cykeln som fordon. Men några konkreta förslag eller mål presenteras däremot inte.

Konstateranden

Å ena sidan är det mycket positivt att cykelstrategin sätter cykelns betydande roll på pränt, inte minst för användning i sammanhang där cykeln kanske inte är prioriterad. Men för den inbitne cyklisten så framkommer det inget nytt. De konstaterande som görs, är nog för de flesta redan kända och relativt självklara. De konkreta lösningarna eller åtgärderna som många av oss gått och väntat på, uteblev tyvärr.

”En hög drift- och underhållsstandard på cykelvägnätet har betydelse för statusen för cykeln som transportmedel och är något som även kan bidra till ökad cykling. Ungefär hälften av alla cykelolyckor är singelolyckor där någon form av ojämnhet eller halka på marken är en faktor i olyckan. Därför är underhållsåtgärder viktiga för cykeltrafiken. Ibland är det själva underhållsåtgärderna i sig som kan ställa till vissa problem, såsom att en sandad cykelbana blir full med rullgrus när isen smälter. Detta sammantaget gör att ett underhåll på cykelvägar som är särskilt anpassat efter cyklisters behov är en av de viktigaste säkerhetsåtgärderna för
cyklister.”

Det finns relativt många undersökningar som visar på vikten av väl fungerande drift och underhåll av cykelbanorna. VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) står för en rad av dem. Även statistik från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) visar på olyckor kopplat till bristande underhåll på cykelbanorna, även om det troligtvis finns ett stort mörkertal. Detta kan omöjligt ses som en nyhet.

Att det saknas samlade tillståndsbilder om hur det ser ut med drift och underhåll av cykelvägar i landet, inkluderat underhåll av annan infrastruktur såsom cykelparkering, service- och pumpstationer samt lånecykelsystem, är däremot en viktig detalj som cykelstrategin tar upp. Men vad som ska göras åt saken och vem som ska ansvara för en potentiell översyn, framgår inte.

Olycksstatistik och föreslagna åtgärder

Cyklister är den grupp som utgör störst andel av de allvarligt skadade trafikanterna, ungefär 45 procent av de cirka 4 900 som skadas allvarligt i vägtrafikolyckor varje år är cyklister. Cyklisters säkerhet är därför en av de största utmaningarna inom regeringens intensifierade arbete för trafiksäkerhet. Vidare kan vi läsa följande:

Cyklister omkommer oftast i kollision med motorfordon men skadas oftast allvarligt i singelolyckor. Det gör att insatser på detta område både måste handla om cyklistens samspel med övriga fordon och om cyklistens egen utrustning, halkbekämpning och kunskap.

Låt oss titta närmare på åtgärderna som presenteras:

  • Cyklister omkommer alltså oftast i kollision med motorfordon och då måste insatsen handla om cyklistens samspel med övriga fordon plus ökad kunskap (hos cyklisten).
  • Cyklister skadas även ofta allvarligt i singelolyckor och då ska insatsen ligga på cyklistens egna utrustning samt ökad kunskap?
  • Någonstans ska cyklisten också fixa halkbekämpningen?

Låt oss hoppas att detta enbart är en klumpig formulering, även om vi börjar undra när vi läser nästa förslag på åtgärder:

”Användningen av cykelhjälm, separering mellan cyklister och motortrafik och säkra passager för cyklister är exempel på viktiga åtgärder. De mest effektiva åtgärderna är sannolikt bättre anpassat underhåll av cykelvägar, förlåtande vägutformning och användning av olika typer av skydd för till exempel axlarna.”

Förvisso pekar statistiken på att ungefär hälften av de allvarligt skadade cyklisterna, skadat armar och axlar, men att se axelskydd som en av de mest effektiva åtgärderna känns ändå något överdrivet.

Trafikutbildning i skolorna

”Den trafikundervisning som ges i grundskolan kan användas som ett verktyg i att uppmuntra och stötta barns och ungas cyklande. Genom att förankra ett ökat och säkert cyklande i tidig ålder via utbildningssatsningar i skolan ökas grunden för ett beteende med ökat och säkert cyklande som barnen kan ta med sig upp i vuxen ålder. Undervisning inom trafik regleras i läro- och kursplanerna för grundskolan. Dessa behandlar både trafiksäkerhet och trafikregler men kan även behandla frågor som berör resor, transporter, miljö och samhällsplanering. Insatserna kring information och utbildning helst ska genomföras parallellt med åtgärder i den fysiska miljön som förbättrar barns möjlighet att vistas i vägtransportsystemet.”

Här har regeringen mycket att arbeta med eftersom den trafikundervisning man hänvisar till i cykelstrategin är relativt icke existerande. Kommunerna kan endast erbjuda material till skolorna och någon kontroll att trafikundervisning tas med i undervisningen, finns inte. Utformningen i skollagen är dessutom ganska oklar och kan därmed också tolkas fritt. Happyride har tidigare skrivit om de unga trafikanterna här. 

Cykelstrategin utlovar i alla fall ett fortsatt riktat arbete på både ökade kunskaper om varför barns och ungas cyklande minskar samt på att främja ett ökat och säkert cyklande, vilket får ses som positivt.

Cykeln och kollektivtrafiken

”Enligt EU-förordningen om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (tågpassagerarförordningen) ska resenärerna som utgångspunkt ges möjlighet att ta med cyklar på tågen. Möjligheten kan dock inskränkas av järnvägsföretaget om det får negativ effekt på trafiktjänsten eller om vagnarna inte tillåter det.

I och med den nationella cykelstrategin, så var det många som hoppades att regeringen skulle sätta mer press på tågbolagen om att anpassa och tillåta cykel på tåg. Tyvärr uteblev kraven och istället formuleras följande:

”Regeringen ser positivt på lösningar som kan stötta trafikbolag att, när detta är realistiskt, öppna för möjligheten att ta med cykel på tåg. Främst ur ett ”hela resan-perspektiv”, men även som stöd för den ökande turist- och rekreationscyklingen.”

Vad som anses som realistiskt framgår inte? Men i princip så räcker det med att tågbolagen köper in vagnar som inte har plats för cyklar så slipper de kravet att erbjuda cykel på tåg. Det torde inte vara realistiskt att kräva cykelplats i vagnar som inte är avsedda för det oavsett hur positiv regeringen än säger sig vara.

Flera olika satsningar föreslås

”Regeringen uppmuntrar till fortsatt framtagande och utveckling av regionala och kommunala cykelplaner, och ser positivt på exempelvis det arbete som Föreningen Svenska Cykelstäder har påbörjat och genomför.” 

Vad som gjorts rent konkret framgår inte och någon kontroll för om de kommunala cykelplanerna efterföljs finns heller inte. Men mer pengar utlovas till cykelinfrastruktur i form av 75 miljoner kronor under 2017. Summan är förvisso liten med tanke på hur många kommuner som ska dela på kakan, men det är ett steg i rätt riktning. Även en utvidgning av de åtgärder som är stödberättigade inom stadsmiljöavtal föreslås. Stadsmiljöavtal ger kommuner och landsting möjlighet att söka stöd för att främja hållbara stadsmiljöer enligt förordningen (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. Stödet uppgår till 2,75 miljarder kronor under perioden 2015-2018. Om pengarna blir öronmärkta till cykling återstår att se.

Styrning och resurser behövs när det kommer till cykelinfrastuktur. Arbetet med att främja cykeln som transportmedel är högst ojämn ute i Sveriges kommuner och önskemålet var att den nationella cykelstrategin skulle bli en regional handbok för hur det skulle arbetas med cykelinfrastruktur. Men istället för att komma med konkreta förslag och mål, så återfinns i stort sett enbart konstaterande. Resurserna som presenteras är förvisso positiva men små. Räcker detta för en nationell cykelstrategi eller krävs det mer för att lyfta cykelns status?

Parallellt med regeringens arbete av den nationella cykelstrategin, har det även skett en översyn av regler med betydelse för cykling. Det förslag som fått mest uppmärksamhet är att regeringen öppnat ut för möjligheten att låta cyklisterna cykla mot rött vid högersvängar. Även cykelgator förväntas få en plats i lagtexten. Detta och resterande lagförslag, kommer vi att titta närmare på i nästa artikel.

För den som vill läsa hela strategin, finns den här.

Senaste kommentarer

NAnders 2017-05-05 11:45

Det förbudet är bara under förutsättning att det också finns en gångbana. Men du är inte den ende som tror att det är generellt förbjudet att gå på cykelbanan. Jag misstänker att det är anledningen till att man nästan aldrig skyltar cykelbana längre,...

eketjall 2017-05-05 13:48

Nä, det trodde jag inte. Men är väl lite hemmablind att då vi inte har en enda friliggande cykelbana här i stan; vad jag vet. Däremot en massa delade (med skyllt och linje) GC-vägar där regeln är applicerbar.

mugge 2017-05-05 14:04

Bra sammanställt Jenny. En reflektion bara: Du efterlyser mer av angivande av konkreta åtgärder och jag tänker att formellt brukar en strategi inte ha just den egenskapen. Det vanliga är att ett strategidokument pekar på inriktningar och syften och a...

lleberg 2017-05-12 10:38

Ett rätt bra blogginlägg från Näringsdepartementet om målgång och start för Cykelstrategin, för än är inte arbetet över.

http://www.naringsbloggen.se/transporter-och-infrastruktur/infrastruktur/malgang-och-start-for-cykelstrategin/...

lleberg 2017-05-12 10:41

Vidare har Trafikanalys fått i uppdrag "att utveckla metoder för uppföljning av cykeltrafik", som presenteras i December 2017.

Så det verkar som hjulen för den nationella cykelplanen har börjat snurra iaf, antar vi får se var det lede...