Eurobike 2017 – Trender och reflektioner

Datum:
14 september 2017 19:56

Årets Eurobike var den sista i sin nuvarande utformning. Nästa år flyttas mässan till ett tidigare datum i hopp om att kunna locka till sig fler stora utställare och kunna presentera flera nyheter.

Med 1400 utställare, 42500 fackbesökare och ytterligare 22000 cykelfans under allmänhetens dag, behåller Eurobike sin ställning som världens största cykelmässa. Men trots den enorma mängden av utställare, besökare och prylar så kändes årets Eurobike nyhetsfattigare än tidigare upplagor. Det visas förstås upp mängder av mindre nyheter men från ”de stora” så var det tunnare. Anledningen är främst att många tillverkare väljer att presentera sina nyheter redan i början på sommaren och det som ställs ut på Eurobike har redan visats upp i media och på andra evenemang.

Eurobike har de senaste åren haft svårt att locka till sig stora tillverkare och i år var det ännu fler som valde att inte vara med. Specialized, Trek och Kona har inte varit med på många år. I år droppade även bland annat Cannondale, Giant, Rotwild och Cube av. Populära Happymärken som Canyon, Rose och Radon var inte heller på plats i år.

Alla dessa avhopp och bristen på nyhetssläpp har fått Eurobike att tänka om och byta datum på mässan till nästa år. Med ett byte från aug/sept till början på juli gör Eurobike ett försök att vinna tillbaka de stora märkena och samtidigt göra mässan till den primära platsen att presentera cykelnyheter på.

Denna förändring innebär även att Eurobike skippar dagen då allmänheten får tillträde till mässan. Det är inte på grund av dåligt intresse, tvärt om. Dagen då allmänheten har tillträde står för en tredjedel av totala besöksantalet och är enormt populärt. Anledningen är för att cykelbranschen inte är så sugna på att låta konsumenterna få klämma på nästa års prylar redan i juli, när årets cykelköpssäsong är i full gång. Därför stängs de ute.

Anders Jansson

Eurobike har tidigare varit den perfekta platsen att få klämma på nya prylar och ställa frågor direkt till personerna bakom produkterna.

Att göra om Eurobike till enbart en branschmässa är ett grepp som inte gillas av alla. Cykelkonsumenterna är anledningen till att det finns en mässa överhuvudtaget och att inte låta dem vara med och ta del av alla cyklar och nyheter anser många är fel. Finska Pole är en av de som gått ut och sagt att de inte kommer att vara med på Eurobike. Vi har även hört från andra tillverkare, främst de som säljer direkt till slutkonsument, att de inte heller vill vara med framöver. Eurobike är dessa företags viktigaste tillfälle att träffa cykelköparna som annars bara ser märkets produkter över Internet.

Vi får följa utvecklingen och se vad som händer till nästa år. Nu kollar vi in vad årets mässa hade att bjuda på.

El, el och ännu mera el

Om det var mycket el på förra årets Eurobike så var det ännu mer i år. Överallt och i nästan alla montrar fanns det något eldrivet. Marknaden och efterfrågan från cykelköparna verkar omättlig på det som drivs av el. Tidigare förutspådde branschen att elcyklar skulle stå för cirka en tredjedel av försäljningen alla cyklar. Nu har prognosen flyttats rejält uppåt och vissa tror att elcyklar snart kommer stå för majoriteten av all cykelförsäljning. Så det är inte undra på att det satsas.

Eurobike är som bekant inte som en normal svensk cykelmässa där i stort sett enbart kompletta cyklar ställs ut utan här finns även mängder av tillverkare av ramar, delar och komponenter. Den som vill starta upp ett eget cykelmärke kan i princip knata in på mässan på morgonen och lagom till lunch ha allt klart med tillverkare för att dra igång en produktion. En rundvandring bland alla montrar visar att det finns hur många företag som helst som sysslar med el i någon form när det gäller motorer, batterier eller elcykelramar. Det märktes extra tydligt på årets mässa då en mässhall, där vanligtvis mindre asiatiska elkomponenttillverkare samlas, var stängd för renovering och alla dessa var utspridda i de övriga hallarna.

Anders Jansson

El överallt så lång ögat når.

El finns i princip i alla kategorier och där standard/stadscyklar utgör den största delen men det som stack ut och märktes allra mest på årets Eurobike var den enorma satsningen på eldrivna mountainbikes. Alla vill vara med, stora som små tillverkare, nya företag och de med lång tradition. När det gäller eMTB så verkar intresset vara precis hur stort som helst.

eMTB växer så att det knakar

Den främsta anledningen till det enorma utbudet av eMTB som nu erbjuds är att eMTB inte längre är någon perifer trend utan har på allvar mer eller mindre etablerat sig inom mountainbike. Den som köper en ny MTB idag får som tidigare först ta ställning till användningsområde men kommer även att få göra valet om den ska trampas helt själv eller om det ska vara med hjälp av elassist.

Ingen annan cykelkategori ger dock så stora och ibland ganska aggressiva diskussioner som eMTB. Ju fler som verkligen provar inser dock att eMTB inte är fusk eller enbart är för äldre och svaga, som inte orkar trampa på egen hand, utan är ett roligt alternativ för vem som helst att ta sig fram på, tränad som otränad, frisk som sjuk.

Anders Jansson

Intresset för eMTB är enormt stort.

Om en del cykelkonsumenter tvekar om eMTB så har cykelbranschen sin åsikt helt klar och tittar man på det enorma utbud som nu erbjuds från i stort sett alla tillverkare kan man konstatera att eMTB är här för att stanna. eMTB finns i alla kategorier från snabb XC till DH med 200 mm fjädring även om AllMountain med heldämpade cyklar runt 150-170 mm är den dominerande kategorin. Branschens senaste slogan är #uphillflow och med elassistans är det tänkt att även uppförscyklingen ska kännas som att åka utför. El finns även för de allra minsta och ett flertal tillverkare ställde ut eMTB avsedda för barn. Så mycket var det med det där att elcyklar endast är för äldre personer…

Anders Jansson

Snabbast till och från skolan?

Att de stora tillverkarna, med breda utbud i alla cykelkategorier, är med är inte så överraskande. Mer förvånande är att ”creddiga” märken med stora framgångar inom utförscykling som exempelvis Commencal, Polygon, Pivot och Saracen även hoppat på eMTB. Commencal meddelar dessutom i ett pressutskick att ”2018 is the year of electric bikes at Commencal!”. Elcyklar ligger kanske inte helt i linje med imagen kring vissa märken och deras anhängare.

Pratar man lite mer på djupet med vissa tillverkare förstår man deras situation. Inställningen till eMTB ändras lätt när de får signaler från handlare att kunderna ratar deras vanliga modeller till förmån för elassisterat från ett annat märke. Då finns inget annat val än att själv börja utveckla eMTB. Passion har i många fall bytts mot pengar och den som vill överleva på cykelmarknaden i framtiden kan inte vara motvalls utan måste ha elcyklar i sitt sortiment, och kommer även att ha det.

Anders Jansson

Pivots nya eMTB Shuttle. Av namnet av döma har liften upp till toppen bytts ut mot elassistans #uphillflow.

eMTB lockar inte bara traditionella cykeltillverkare utan bjuder även in andra företag att vara med, där några av dem kommer exempelvis från motorcykelutveckling. Med en bra eMTB-produkt kan de komma in och göra sig ett namn ganska snabbt utan att ha en lång cykeltradition i bagaget. Dessa märken har ibland även lite andra idéer på hur det här med eMTB ska se ut. För trots att antalet eMTB på marknaden är enormt är utvecklingen bara i sin linda och det finns en hel del att utveckla.

Anders Jansson

En egen motorkonstruktion som hos Rocky Mountain Powerplay ger fördelar av att helt fritt kunna designa ramen. Nackdelen är ett begränsat utbud av serviceställen för eftermarknaden.

Grunden för de allra flesta eMTB idag är en mittmonterad motor och batterier som så smått börjar att integreras inuti ramen. I de allra flesta fall används en standardmotorlösning från någon av de stora som Bosch, Shimano, Yamaha, Brose och Continental. Mest spännande bland de stora motortillverkarna var Continental med sin nya motor 48V Revolution som har en integrerad steglös automatlåda (CVP) med ett omfång på 380%. Även om det är en relativt bastant motor på 6,4 kg så visar den kanske lite av hur framtida motorlösningar kan se ut och där bakväxeln helt kan komma att utelämnas.

Anders Jansson

Continentals nya motor med inbyggd växellåda. Remdrift till bakhjulet ger en ren och underhållsfri drivlina.

Till eMTB kommer det nu dessutom även mängder av komponenter, delar och tillbehör som även de ska vara e-specifika. Normala komponenter går helt plötslig inte att använda utan branschen tar fram helt nya produkter ämnade för elcyklar.  E-specifika däck med högre belastningsindex och bättre fäste som ska hjälpa nybörjare att tygla krafterna. E-specifika gafflar och dämpare med andra dämparkurvor då en eMTB framförs med lite annat åkmönster, främst uppför, än en normal cykel. E-specifika sadlar då elcyklister sitter mer i sadeln. Listan kan nästan göras hur lång som helst.

El på landsväg

El på rena landsvägscyklar har till skillnad mot el i skogen än så länge inte slagit speciellt stort. Många traditionalister anser att el inte alls hör hemma på landsvägen då cykling med hjälpmotor varken är någon prestation eller någon sport. Dessutom hävdas att det inte fungerar så värst bra då motorn endast ger tillskott upp till 25 km/h vilket i stor sett alltid överskrids vid sportig landsvägscykling. Andra ser däremot landsvägs-el som något annorlunda och en helt ny kategori inom cykel där det, precis som för eMTB, inte alla gånger enbart behöver handla om puls och prestation utan kan vara ett helt nytt sätt att ta sig fram på cykel.

Anders Jansson

Focus Project Y utrustad med motorsystem från Fazua.

Det börjar även så smått komma en del tillverkare som satsar på landsvägs-el. Om vi ser stora (klumpiga?) centralmotorer inom MTB så är landsvägs-el lite annorlunda i sin utformning. Där lever fortfarande en viss estetik (?) kvar och cyklarna ska helst inte se ut som elcyklar. Oftast har de inte en traditionell centralmotor från de stora tillverkarna utan utrustas med mindre iögonfallande lösningar. Där öppnar sig även möjligheten för mindre tillverkare med lite mer egna lösningar att slå sig in. Vi har sett det tidigare med Fazuas motorsystem som bland annat Focus, Bianchi m.fl. använder sig av och som har en mer slimmad motor och batteri i diagonalröret.

Några som gjort det ännu mindre är skotska FreeFlow som har en motor/växellåda i vevlagret och ”lösa” batterier instoppade i diagonalröret. Vikten uppgår till 1,5 + 1,5 kg för motor respektive batteri. Verkningsgraden i systemet uppges till 86 % vilket är rejält lyft från de cirka 40 % som de ”osynliga” motorerna från Vivax/Gruberassist uppges ha.

Anders Jansson

Framtidens e-landsvägscykel? Skotska FreefFlow är i alla fall en bit på väg att göra motorsystemet ”osynligt”.

Det unika hos FreeFlow är även att motorsystemet helt frikopplas när det inte används och vevarmarna driver framdrevet direkt. Hos alla (?) övriga tillverkare är det alltid någon liten kugg i motorn som snurrar med och orsakar motstånd. Det enda cyklisten straffas med när denne trampar av egen kraft är tre kg övervikt men har samtidigt elmotorn att tillgå när backen eller motvinden sätter in. För just att bekämpa motvind med el verkar många vilja göra vilket gjort att FreeFlow sett en stor efterfrågan på sitt system i platta men blåsiga Nederländerna. Hur bra systemet fungerar vet vi i mitten av 2018 då FreeFlow ska ha en fungerande prototyp att visa upp.

En ännu mindre lösning för den som vill ha motorhjälp på landsvägen men inte vill skaffa sig en helt ny ram är att utrusta sin befintliga cykel med motor som driver direkt på bakdäcket. På Eurobike visade flertalet tillverkare upp liknande system.

Anders Jansson

Motorn under vevpartiet driver bakhjulet genom friktion. Motortrumman frikopplas från hjulet när motorn inte används. Batteriet och reglering av krafttillskott sitter i flaskan på ramen.

ABS på elcyklar i stan

Stadscyklar med eldrift är som tidigare nämnts den största kategorin inom elcyklar. Det mest spännande som visades upp på Eurobike i den kategorin var låsningsfria bromsar. Ett par tillverkare har börjat med att utveckla ABS för elcyklar och bland dem finns bland annat Bosch, som sedan tidigare har erfarenhet av ABS från bil och MC, samt den tyska bromstillverkaren Magura i samarbete med BrakeForceOne

Anders Jansson

Magura ABS med givare från BFO.

Utförandet skiljer sig åt mellan systemen men gemensamt är att de har givare på cyklarna som ska förhindra låsta hjul och att cykeln bromsas upp på framhjulet. En välkommen säkerhet för ovana cyklister som sätter sig på snabba (?) elcyklar utrustade med kraftiga bromsar. Om det blir lag på elcykelABS som det har blivit på nya MC återstår dock att se.

Anders Jansson

Bosch har en ordentlig låda framför styret som behandlar signalerna från givarna och förhindrar att hjulen låses.

Systemen har även förutsättningar för traction control. Hjulspinn med 250 W i stan kanske inte är så vanligt förekommande men kan i förlängningen tänkas användas på eMTB för att ge bättre fäste på löst och halt underlag.

Icke motorassisterade MTB-trender 2018

Även om den största satsningen sker på eMTB står inte utvecklingen av MTB utan motor stilla. Vad som gäller inom MTB till 2018 kan bäst sammanfattas av Transitions bild nedan.

Anders Jansson

Lång, lågt och flackt fortsätter även 2018.

Sedan en tid tillbaka har geometrierna över lag blivit längre, lägre och flackare. Lägg därtill någon form av Flipchip/Minolink som ändrar geometrier mellan brantare/flackare vinklar, högre/lägre vevparti eller plats för 27,5/29 hjul och vi har i stort det som gäller inom MTB nästa år.

Vad gäller kampen mellan 27,5 och 29 så har de levt i en relativt lugn symbios under några års tid. Det har varit en del diskussioner om vilket som är bäst men där till slut alla (för det mesta) kunnat hitta sin hjulstorlek. Nu när 29 sedan en tid tillbaka börjat kliva upp i slaglängd och även börjat användas framgångsrikt inom downhill har diskussionerna satt igång lite smått igen. Vissa går så långt och undrar om det överhuvudtaget finns något skäl att fortsätta med de mindre 27,5 hjulen. En koll bland alla utställare på Eurobike gav dock besked att än är inte 27,5 helt uträknat.

Anders Jansson

Fungerar något år till?.

Anledningarna till varför den ena hjulstorleken är att föredra framför den andra är, som vanligt, ytterst varierande beroende på vilken tillverkare man frågar. Några menar att 29 inte fungerar bra för korta personer och på cyklar i mindre storlekar. En del hävdar att 27,5 ger en mer kvickare känsla och ger en mer lekfull cykel. Ett argument vi hörde var att alla faktiskt inte är ute efter att cykla så snabbt som möjligt och därmed inte behöver 29 utan klarar sig bra med 27,5. Så vi kan nog vara ganska lugna med att båda formaten kommer att vara kvar även under 2018 och att argumenten och diskussionen om vilken hjulstorlek som är den bästa med all säkerhet kommer att fortsätta.

Någon ny hjulstorlek som vill blanda sig i kampen finns ännu inte i sikte. På Eurobike fanns förvisso två (?) 36er men de var mer för väldigt långa personer snarare än ett format för den som vill rulla extremt enkel över rötter och stenar eller cykla upp för trappor.

Anders Jansson

Stor kille, stor cykel.

Den som gillar att experimentera med olika däckbredder håller sig med fördel till 27,5. 29 rullar mest på i gamla hjulspår och även om plusformatet existerar med 29×3,0” finns det inte så stort utbud av cyklar och däck. För 27,5 finns däremot hela registret upp till 4,5”, Plusformatet med 2,8-3,0”-bredd återfinns numera främst på eMTB där den ökade bredden ger extra grepp för det elassisterade bakhjulet. För normal stigcykling upplevs plusdäck något för tunga och sladdriga. Där har branschen istället hittat ett nytt format i semi-plus med 2,6”-bredd som ger något större volym än normalt men behåller känslan från smalare däck.

Anders Jansson

2,6″ är den perfekta däckbredden för Enduro (om man ska tro däckbranschen).

Ny mässa, nya sänkstolpar.

En del cykelkomponenter verkar det finnas hur många tillverkare som helst av.  Höj- och sänkbara sadelstolpar är en sådan produkt. Sedan de blev populära har det introducerats ett par nya stolpar varje år på Eurobike.

Anders Jansson

Manitou Jack, ännu en ny sänkstolpe.

Då stolparna nästan börjar bli standardutrustning inom i stort sett alla MTB-kategorier går det att förstå att det finns ett behov och att många vill vara med. I år var det bland annat dags för Manitou att visa upp sin nya stolpe Jack.

Icke motorassisterade LVG trender 2018

Skivbromsarnas vara eller icke på landsvägen har varit det hetaste samtalsämnet under de senaste åren. Där har dock den värsta hetsen klingat av en aning. Omställningen till skivor i proffscirkusen, och därefter till vanliga konsumenter, blev kanske inte riktigt så snabb som branschen först trodde.

Anders Jansson

Det gick att se, klämma på och fota landsvägsvägscyklar med både skivor och fälgbromsar på årets Eurobike.

Ur ren nyhetssynpunkt så framhävs mest skivbromsade cyklar i montrarna på Eurobike men de fälgbromsade finns där i bakgrunden då de i allra högsta grad fortfarande tillverkas. Vissa tillverkare som spanska BH fick till och med ”gå tillbaka” och även ta fram en fälgbromsmodell då deras senaste skivbromscykel ännu inte börjat användas av proffsen.

Anders Jansson

Thomas Voeckler ville inte ha skivbromsar på årets Tour så BH fick ta fram en ny cykel med fälgbromsar.

Den ökade däckbredden inom landsväg har pågått under en tid och är ingen direkt nyhet även om fler och fler tillverkare nu anpassar sina landvägsramar att rymma 28 mm däck. Ännu bredare däck återfinns på de allt mer populära gravelcyklarna. För än bättre komfort på sämre vägar börjar det så smått att även introduceras någon form av fjädring på grusvägscyklarna. Isländska Laufs bladfjädergaffel återfanns på flertalet cyklar i gravelkategorin.

Anders Jansson

Laufgaffelns något udda utseende hjälper grusvägscyklisten till bättre komfort.

Då inget direkt revolutionerande är på gång inom landsvägcykling tittar tillverkarna mer på mindre detaljer. En av dessa är att försöka gömma undan allt vad vajrar och kablar heter för att få ett så rent utseende som möjligt. Snyggt och prydligt i övergången mellan styre och ram, men säkert rätt mycket arbete för den person som ska byta vajrar.

Anders Jansson

Rent och snyggt utan synliga vajrar och kablar.

 

1X-växelsystem tar över allt mer

Trenden mot enkelklinga fortsätter i rasande takt. En överväldigande del av de heldämpade MTB i kategorin 120 mm och uppåt på mässan var utrustade med 1x-system. I många fall finns inte ens möjlighet att fästa framväxel på ramen. Anledningen är att bakdämparlänkaget i många fall kan designas mer fördelaktigt om det inte finns någon framväxel att ta hänsyn till. Det blir även enklare att göra plats för bredare däck.

Anders Jansson

1X-system utan möjlighet till framväxel.

Inom MTB börjar det bli ganska tydligt vilket komponentmärke som gäller för den som vill använda framväxel eller inte. SRAM går mot att bli ett renodlat 1X märke och drar på med kassettstorlekar upp till 50T för att få ett tillräckligt brett omfång i kombination med bara en klinga fram. Shimano å andra sidan har lagt ner stora resurser på att utveckla sitt avancerade Di2-system och ser självklart gärna en användning av framväxel och flera klingor fram när situationen kräver.

De två är inte heller sena med att påpeka vilket system som är bäst i sina reklambudskap. Vem minns inte kampanjen som SRAM körde för något år sedan om ”the mechanical advantage”, innan de själva kunde presentera elväxlar. På Eurobike i år var det Shimano som i stort förespråkade att det där med bara en klinga fram inte är helt enkelt i alla situationer. Vi får se om Shimanos framväxelförespråkande fortsätter eller om det försvinner när företaget får fram en större kassett vars omfång är mer än tillräcklig för de allra flesta.

Anders Jansson

1X eller 2X? Du väljer.

Vad båda dock verkar vara överens om är att växla är något som bara ska skötas med ena handen då den andra handen mer och mer behövs till andra funktioner som remote till lockout, sänkstolpe eller geometriomställning. För SRAM och deras enda växel är det inga konstigheter. Shimano med sin framväxel får ta till elektronik och funktionen synkroniserad växling i sitt Di2-system för att kunna växla både fram och bakväxel med ett enda reglage.

På landsvägen behåller tvådelade system sitt grepp och merparten av alla landsvägscyklar använder framväxel och två klingor. 3T, som vi tidigare berättat om, lanserade sin 11-delade 9-32T kassett på Eurobike vilket kanske kan komma att öppna upp för 1X-system även på landsvägen framöver. Omfånget på 355 % motsvarar ungefär en traditionell tvådelad utväxling med 53/39T fram och en 11-28T kassett bak. Framdrevet får sedan anpassas till hur snabbt/sakta man vill cykla. 36T kan vara lämpligt för cross/gravel medan 44T ger normal landsvägsutväxling. Kassetten finns i två versioner med olika utföranden och namn. Bailout har täta steg från 9T till 22T och där de två största dreven 26T och 32T används mer som överväxlar. Overdrive är mer tät i mitten av registret och har större steg både på största och minsta dreven. 3Ts kassetter passar på hjul med SRAM XDR-body.

Anders Jansson

3Ts nya landsvägskassett med 9-32T avsedd att användas i ett 1X-system.

I den allt mer populära Gravel-kategorin och även inom cykelcross börjar det så smått att svänga in mot 1X. Kanske är det enkelheten utan framväxel och lättare att hålla rent kring vevpartiet som lockar.

Fatbike ut, fixie in

Fatbiketrenden som var enormt stor för något år sedan har klingat av rejält. I alla fall sett till vad utställarna vill visa upp på mässan. Tillverkare med Fatbike i sortimentet hade dem långt bak i montern eller inte alls med sig. Om de inte drevs på el förstås.

Anders Jansson

Fatbike med el = trendigt. Fatbike utan el = inte så populärt.

Till glädje för alla dem som skaffat sig en Fatbike är att komponenttillverkarna börjar komma ikapp och utbudet av däck och gafflar är större än någonsin tidigare även om själva Fatbikehypen svalnat något

Anders Jansson

Dags att börja öva upp skiddandet igen.

En cykeltyp som kommit tillbaka in på mässan är de avskalade fixie-cyklarna och vissa montrar påminde oss om hur Eurobike såg ut för 10 år sedan. Det märks att vissa cykeltrender går i cykler. Nu väntar vi bara på att barends ska få sin återkomst.

Bikepacking – cykelsemester med nytt namn

Anders Jansson

Cykelsemester anno 1982.

Att ta med sig packning på sin resa har cyklister gjort allt sedan cykeln uppfanns. Det har inte varit speciellt hippt och utställarna av packväskor har levt ett ganska anonymt liv på Eurobike tidigare. Nu när branschen hittat på ett nytt häftigt ord i Bikepacking är cykelväskor plötslig det häftigaste man kan utrusta sin cykel med och de fullastade cyklarna hamnar oftast längst fram i montrarna.

Anders Jansson

Häftigare cykelsemester 2018.

Med den massiva explosion av elcyklar så ska det självklart även ut och resas med hjälp av el. Vägguttagen på stäppen i Mongoliet eller varthän resan nu går kan nog vara ganska få till antalet så för att få laddning i batterierna kan det vara smart att förse släpet med solpaneler.

Anders Jansson

Fulladdat och redo för äventyr.

 

Nytt år nya tag

Årets Eurobike bjöd som sagt inte på några större kioskvältare. Vi får se hur förändringen till nästa år kommer att påverka cykelbranschen och dess intresse att ställa ut och presentera nyheter på Eurobike framöver.

 

Massor av bilder från årets Eurobike finns här

Senaste Kommentarer

JLarsson 2017-09-19 20:27

"Men vi är inte dom"

Snuten 2017-09-20 07:04

FreFlow verkade mycket intressant och vettigt då det gäller high tech och el.

ABS ger mig skrattattacker. Snacka om att krångla till det i onödan. Raka motsatsen till FreeFlows försök att använda teknik på ett vettigt sätt.

Cannondale jekyl 1000 2017-09-20 10:24

Tänk att det ska ta så lång tid att inse att människan är byggd för att sitta på röven och äta vitt mjöl och socker.

Akoa 2017-09-23 19:18

Hela världen och halva mitt liv.