Den snåriga juridiken i trafiken

Datum:
20 november 2017 09:26

Den 1 juni 2016 blir två cyklister påkörda i en korsningspunkt. Bilisten smiter från platsen men kan senare identifieras. Denne åtalas för obehörig avvikande från trafikolycksplats, vårdslöshet i trafik samt vållande till kroppsskada. För drygt två veckor sedan föll domen i Lunds tingsrätt som friar bilisten från samtliga punkter förutom smitning. Happyride har granskat domslutet och ställer sig frågan om juridiken är så snårig att inte ens rättsväsendet reder ut vad som egentligen gäller när det kommer till trafiklagstiftningen?

Kollisionen skedde vid 19-tiden då de båda cyklisterna färdades västerut på en cykelbana längs med Östergatan i Eslöv. När cyklisterna korsar Gasverksgatan krockar de med bilisten som kör sin företagsbil. Enligt vittnesmål lyckas cyklist 1 hålla sig på benen men cyklist 2 faller till marken och ådrar sig skador. Bilisten avviker från platsen trots att denne inte kan ha undgått att märka av kollisionen. Cyklist 1 och 2 lyckas ta sig hem på egen hand och larmar där polis som genom bilens registreringsnummer, får kontakt med bilistens arbetsgivare. Efter uppmaning från arbetsgivaren ger sig bilisten senare samma kväll tillkänna genom ett telefonsamtal till polisstationen i Kristianstad.

Frågorna som tingsrätten fått utröna är dels om bilisten gjort sig skyldig till åtalspunkterna men även vilka trafikregler som kan göras gällande på kollisionsplatsen samt hur ansvarsfördelningen mellan parterna ser ut. Beträffande domen så är den saklig och tingsrätten i Lund har redogjort tydligt för vilka resonemang som funnits. Men det finns delar som tyder på att tingsrätten inte reder ut trafiklagstiftningen fullt ut. Detta blir ett problem inte minst om man ser till rättssäkerheten.

Cykelöverfart, cykelpassage eller något mitt emellan?

Vi tittar närmare på olycksplatsen eftersom det är här som de främsta problemen uppstår. Cyklist 1 och 2 färdas västerut på en cykelbana längs med Östergatan och ska ta sig över Gasverksgatan som är en allmän väg. Bilist kommer längs med Gasverksgatan och korsar Östergatan. På den angivna platsen finns vägmarkering M16 som markerar ut cykelpassage eller cykelöverfart. I bilistens färdriktning på höger sida finns även vägmarkering M14 väjningslinje. På platsen finns varken vägmärke B1 väjningsplikt eller B8 cykelöverfart.

Jennie Fasth

Cykelöverfart i Malmö

Cykelöverfart

I tingsrättens beslut redogörs det för att en cykelöverfart enligt Trafikförordningen (1998:1276) 3 kap. 61 a § innebär att föraren har väjningsplikt mot cyklande och förare av moped klass II som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten. Trafikmiljön vid en cykelöverfart ska vara utformad på ett sådant sätt att fordon inte förs med högre hastighet än 30km/h och till detta ska det också finnas vägmarkering M16 samt M14 och vägmärke B8. Vidare tillägger tingsrätten att enligt 3 kap. 62 § ska en förare som närmar sig ett övergångsställe, en cykelpassage eller en cykelöverfart, dessutom anpassa sitt körsätt så att han eller hon inte tvingas stanna på övergångsstället, passagen eller överfarten.

I frågan om den aktuella platsen är en cykelöverfart så anser tingsrätten att avsaknaden av B8 vägmärke innebär att platsen inte kan ses som någon cykelöverfart och blir därmed i juridisk mening en cykelpassage. Vi delar tingsrättens bedömning.

Jennie Fasth

Obevakad cykelöverfart med ömsesidig väjningsplikt

Vad gäller då för cykelpassager?

Vi fortsätter att titta i Trafikförordningen och finner i 3kap. 61 § att en förare som närmar sig en obevakad cykelpassage ska anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklande och mopedförare som är ute på cykelpassagen. Eftersom det inte finns något trafikljus som reglerar den gällande cykelpassagen där kollisionen skedde, så räknas den som obevakad. I och med att platsen anses vara en cykelpassage så har cyklisten skyldighet att iaktta omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. TraF 6 kap. 6§ förtydligar:

Cyklande eller förare av moped klass II som ska färdas ut på en cykelpassage ska sänka hastigheten och ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara.

Väjningsplikt

När det gäller rättens genomgång av väjningspliktens betydelse och innebörd så har nog tryckfelsnisse varit i farten eftersom man hänvisar till 3kap. 6 § men innehållet i själva texten är taget från 5 §:

”Förare som har väjningsplikt skall tydligt visa sin avsikt att väja genom att i god tid sänka hastigheten eller stanna. Föraren får köra vidare endast om det med beaktande av andra trafikanters placering, avståndet till dem och deras hastighet inte uppkommer fara eller hinder.”

Vidare hänvisar tingsrätten till 3 kap. 18 §:

När två fordons kurser skär varandra har förare väjningsplikt mot det fordon som närmar sig från höger utom i de fall som avses i 21-23 §§”. 

Tingsrätten lyfter fram 21§ med följande motivering:

”Av 3 kap. 21 § kan man utläsa att en förare har väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg från en cykelbana. Det gäller dock inte om cykelbanan övergår i en cykelöverfart. Slutsatsen tingsrätten drar av det nu sagda är att det var de båda målsägandena (cyklisterna) som hade väjningsplikt vid möte med den åtalade.

Har inte Lunds tingsrätt glömt något?

I domen står följande: ”Det finns också triangelformade väjningsmarkeringar i höger körfält på gatan där den åtalade kom i bil.” Bilistens färdväg är alltså försedd med M14 väjningslinje. Vi har redan konstaterat att platsen inte är någon cykelöverfart eftersom vägmärke B8 saknas. Det har även framkommit att vägmärke B1 väjningsplikt saknas, men har det någon betydelse för vägmarkeringens juridiska verkan? Detta nämns nämligen inte alls i tingsrättens resonemang.

I vägmärkesförordningen (2007:90) 4kap. 2 § kan vi läsa följande:

”Vägmarkeringar används för att reglera trafiken eller för att varna eller vägleda trafikanter, antingen separat eller tillsammans med vägmärken eller andra anordningar.”

Hur är det då med M14 väjningslinje, kan den reglera separat eller måste det finnas en en B1 vägmärke? Vi frågade Transportstyrelsen och fick svaret att väghållaren alltid ska sätta upp vägmärke B1 väjningsplikt och komplettera med M14 väjningslinje MEN dessa gäller ALLTID var för sig eftersom skylten kan vara nerkörd eller linjen dold p.g.a snö, löv eller liknande. Sen blir det upp till polis och rättsväsendet att bedöma om lagöverträdelse begåtts.

Eftersom det fanns en målad väjningslinje till höger i bilistens färdriktning så torde det innebär att kommunen i den lokala trafikföreskriften tagit beslut om väjningsplikt i den gällande korsningspunkten. Om det skulle saknas en lokal trafikföreskrift för skyltning eller vägmarkering, blir dessa då verkningslösa? Vi ställde även denna fråga till Transportstyrelsen och fick följande svar:

I Trafikförordningens 2 kapitel 2§ framgår det att en trafikant ska följa anvisningar för trafiken som meddelas genom ett vägmärke, en vägmarkering, en trafiksignal, en ljussignal eller ett sådant tecken av en vakt som avser i 5kap. 2§ vägmärkesförordningen (2007:790).

Om en anvisning innebär en avvikelse från en trafikregel, gäller anvisningen framför regeln. En anvisning genom fast sken i en trafiksignal gäller framför en anvisning om stopplikt eller väjningsplikt som meddelas genom ett vägmärke. En särskild anvisning för cyklist, förare av moped klass II eller gående gäller för sådan trafikant framför andra anvisningar.

Cykelpassagen var obevakad så det fanns inga avvikelser från trafikreglerna så som nämns i andra stycket. Eftersom det i första stycket framgår tydligt att trafikanten ska följa anvisningar för trafiken som ges genom bland annat vägmarkering om inte andra stycket kan göras gällande, så innebär det alltså att både cyklisterna och bilisten vid tidpunkten för kollisionen var skyldiga att iaktta omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. Dvs inte enbart cyklisterna, en ytterst viktig detalj som tingsrätten missat eller i vart fall inte tagit upp, och som vidare kan ha påverkat bedömningen av åtalen för såväl vårdslöshet i trafik som vållande till kroppsskada.

När är man vårdslös i trafiken?

I prop 1994/95:23 (s 122) till lagändringen 1 januari 1995 uttalas bl.a.: ”bör från det straffbara området för vårdslöshet i trafik undantas sådana förfaranden där trafikanten på grund av tillfällig ouppmärksamhet eller bristande förmåga gjort en felbedömning av trafiksituationen. Likaså bör rena manövreringsmisstag normalt inte leda till ansvar enligt aktuell bestämmelse.”

Avsikten med den föreslagna lydelsen är att ansvar för vårdslöshet i trafik skall förbehållas sådana beteenden i trafiken som är att beteckna som vårdslösa i egentlig mening. Det skall härvidlag vara utan betydelse om en trafikolycka inträffat eller ej. Att göra en felbedömning eller ett misstag som leder till en olycka ska således inte kunna anses som vårdslöshet. Detta innebär ett kraftigare understrykande av att det trafikfarliga beteendet verkligen skall vara täckt i subjektivt hänseende. Under Trafikbrottslagstiftningens (TBL:s) tillämpningsområde ska således främst hänföras i sådana fall där trafikanten gjort sig skyldig till medvetet risktagande.

I vittnesmålen framkommer det förvisso att cykelbanan länge varit skymd av träd, men samtidigt anses bilisten vara mycket bekant med platsen. Till detta bör också tilläggas att rätten inte anser att bilisten hållit den hastighet som hen borde utifrån rådande trafikförhållanden. Den viktiga detaljen med att bilisten vid kollisionstillfället tillsynes hade väjningsplikt, uteblir. Tingsrätten bedömer att bilisten inte ska dömas för vårdslöshet i trafik med hänvisning till att cyklisterna anses vara medvållande.

Snårig juridik får konsekvenser

Eftersom rätten inte inte berör väjningslinjen på bilistens färdväg, så blir skuldbeläggningen av cyklisterna större än vad den borde. På platsen ska samtliga parter inkl bilisten, iaktta omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna men bedömning har alltså gjorts att detta enbart gäller för cyklisterna.

Vidare anser tingsrätten att det inte kan uteslutas att cyklisterna hållit en betydligt högre fart än den ”normala” farten för en cyklist i stan. Vad är normal fart för en cyklist i stan? Vi har tidigare diskuterat cyklisters hastighet här. Vad tingsrätten grundar sin bedömning på, framgår inte. Rätten drar istället slutsatsen att varken cyklisterna eller bilisten har varit så uppmärksamma och aktsamma som krävts enligt bestämmelserna i Trafikförordningen och anser att det sannolikt räckt med uppmärksamheten hos endera av dem för att olyckan inte skulle ha inträffat.

När det gäller vållande till kroppsskada så medger tingsrätten att det förvisso inte fodras lika hög grad av oaktsamhet som för vårdslöshet i trafik. Men väljer ändå att fria bilisten med hänvisning till att bilisten inte visat så stor oaktsamhet genom att närma sig cykelpassagen för snabbt, att denne kan dömas för vållande till kroppsskada. Hade rätten resonerat likadant om man tagit med en ömsesidiga väjningsplikt i bedömningen?

Vad beträffar åtalspunkten om obehörigt avvikande från trafikolycksplats konstaterar rätten att det ligger i sakens natur att en olycka kan vara chockerande och det därför kan vara ursäktligt att den som varit med om en olycka blir förvirrad och lämnar platsen en stund. Denna ursäkt anses dock inte kunna göras gällande då bilisten tog lång tid på sig att ge sig tillkänna och att hen genom vittnesmål från polisen, varit ovillig att samarbeta. På denna punkt fälls bilisten.

Slutsats

Det är omöjligt att säga om domen blivit annorlunda om trafiklagstiftningen varit lättare att förstå, men mycket tyder på att andra bedömningar hade kunnat göras. Vi kan heller inte säga om det är slarv eller okunskap som ligger bakom tingsrättens miss gällande väjningsplikten som var uppsatt på bilistens färdväg. Vad som dock står klart är att trafiklagstiftningen är snårig vilket kan leda till att rättssäkerheten blir lidande. Parterna har till den 30 november på sig att överklaga domen och det finns utan tvekan frågetecken som hade mått bra av att granskas i en högre instans.

Senaste kommentarer

Cyklot B 2019-07-06 11:17

Tack för insinuationen. ;)
Men du övertolkar nog "incident" i det här fallet; andra skulle nog kalla det meningsskiljaktighet.

Det var alltså en ung tjej som var lite stressad vid en vänstersväng, då hon kvickt skulle smita emel...

Cyklot B 2019-07-06 11:22

Det är mycket jag inte nämner i texten, vilket jag också nämner i texten. Att jag (eller någon annan för den delen) inte nämner ett visst förhållande i en text, innebär [i]inte[/i] att jag inte förstår att det förhåller sig så.
Jag har p g a D...

Rattnalle 2019-07-06 11:34

Du får nog jobba på din beskrivande förmåga i text lite då. Ditt resonemang framgår tydligt men det har luckor. Det är sedan svårt att inte skratta rått åt ditt försök att dölja det med att angripa andras förmåga att ta till sig det du skriver....

ooms 2019-07-06 16:52

Ok, I rest my case.