Första hjälpen för stigcyklister – Vad gör du när vurpan blir en olycka? (del 1)

Datum:
24 oktober 2018 23:38

En hel del cyklister har haft oturen att plåstras om av vår reporter Aron Gooch genom åren, så vi tyckte att det var på tiden han lärde sig att göra det någorlunda ordentligt. Vi skickade honom därför på kurs bland avhuggna kroppsdelar, gummiormar och exponerade benpipor.

Cykellycka kan ibland sluta i cykelolycka

Cykling är fantastiskt roligt men olyckor händer tyvärr. Jag har tappat räkningen på alla som jag efter bästa förmåga försökt hjälpa och plåstra om på olika gruppcyklingar över åren. Det har varit personer som slagit i huvudet och legat medvetslösa, armbrott, handledsfrakturer, fotfrakturer, ett antal nyckelben, skador på AC-leden, stukningar. Samt ett otal skrubbsår, småsår och stora sår. Vid ett par tillfällen har jag själv behövt uppsöka sjukhus. Den känsla jag haft efter de allvarligare incidenterna  har varit den av otillräcklighet, att jag önskat att jag kunnat göra mer.

Högre fart – Större konsekvenser

Dagens cyklar är mycket mer kapabla än för bara tio år sedan. Det märks också på hur folk cyklar. Idag är hastigheterna betydligt högre och MTB-cyklister utmanar sig med större hopp och dropp.

Visserligen är cyklar med moderna vinklar mer förlåtande, men högre hastigheter innebär också större krafter, så när olyckan väl sker så riskerar man allvarligare skador.

Det är också fler landsvägscyklister som tränar enligt upplägg som i mångt och mycket liknar proffsstallen, med högre hastigheter och tätt packade klungor. Många upplever också att det allmänna trafikklimatet har hårdnat med bilar som stryker förbi farligt nära, sprutar spolarvätska eller liknande.

Slutligen har vi en ökad cykelpendling där det kring storstäderna stundtals känns som att det är djungelns lag som råder.

Aron Gooch

Ambulans som plockar upp skadad cyklist i Hellas

Wildernes First Aid

Jag blev ivägskickad på en tredagarskurs i Wildernes First Aid. Det finns ett par arrangörer i Sverige och deras utbildningar har liknande upplägg.

Målet med denna artikel är inte att lära dig första hjälpen. Det kan jag inte lära ut. Mitt målet är att du ska ha funderat kring vilka risker du och dina vänner tar, och vad du kan göra om olyckan är framme. Att du helt enkelt är lite bättre förberedd.

Vildmarksmedicin

Definitionen av vildmarksmedicin är att olyckan skett i ett otillgängligt område där den skadade har mer än en timme till professionell vård i form av ett ”sjukhus”.

Olyckan behöver alltså inte inträffa långt inne i Sareks nationalpark, det kan lika gärna vara någonstans avsides i Sörmlandsskogarna. Det är också viktigt att tänka på att man avverkar längre distanser på en cykel, så även om det inte är så långt till civilisationen på cykel så kan det bli betydligt längre till fots, särskilt med bår.

Aron Gooch

Vildmarksmedicin utspelar sig i miljöer där hjälpen är långt borta.

Eftersom fokus för vildmarksmedicin ligger på olyckor bortanför allfartsvägarna så kommer jag i denna artikel att referera mer till MTB och bikepacking än landsväg och trial/BMX, men att kunna lite grundläggande första hjälpen har alla nytta av.

Kursupplägg

Jag gick en kurs i Wildernes First Aid arrangerad av en organisation som heter NOLS (National Outdoor Leadership School). Kursdeltagarna var ett blandat gäng. De flesta var vildmarksguider i någon form och disciplin, en var olympisk skidåkare, en var biståndsarbetare, några skulle segla jorden runt och andra var ”vanliga” friluftsentusiaster.

Metodiken bygger på samma metoder som används av akutpersonal runt om i världen. Kursen pågick under tre späckade heldagar där teori blandades med praktik. Efter varje teoripass följde ett scenario där vi oftast anade delar av det som väntade, men det fanns alltid någon extra överraskning inslängd, ett symptom eller problem som vi skulle hitta.

Vilka olyckor råkar cyklister ut för?

Allt kan ju naturligtvis hända men det finns några mönster i de olyckor som drabbar cyklister. Ett fall från en cykel är lite som att få benen undanryckta. Fallskadorna blir därför ofta större på överkroppen.

I grova drag får man skärsår och skrubbsår över hela kroppen. Risken för benbrott ökar i högre hastigheter och sker vanligtvis i överkroppen, med överrepresentation av nyckelben, vrist/båtben och revben. Efterhand som hastigheterna, utmaningarna och risktagandet ökar, som t.ex. i en bikepark, så ökar också risken för skador på ryggrad och nacke.

Vid en krasch med lite högre hastighet får huvudet ofta markkontakt, och många som har cyklat ett tag har behövt kassera hjälmar. Skador i ansiktet blir därför relativt vanliga, och det finns alltid risk för hjärnskakningar.

Aron Gooch

En trasig hjälm är en hjälm som har gjort sitt jobb

”Förslitningsskador” som knäont och liknande är föga överraskande vanligast i benen, men det är å andra sidan sällan en skada som får akuta konsekvenser.

(Längst ned finns några länkar för dig som vill läsa mer om olycksstatistik)

Hur stora risker är du beredd att ta?

Att utmana sig själv är en viktig del i att bli en bättre cyklist. Det kan dock vara vettigt att tänka efter före. Är den där berghällen mitt ute i ingenting rätt ställe att sätta nytt höjdrekord i dropp till platt?

Okänd

Bänksittare på Tisdagsrajden

Följande frågor hjälper dig att utvärdera risksituationen:

  • Var cyklar jag? Hur stora risker tar jag idag?
  • Hur nära min maximala förmåga ligger jag?
  • Är jag utvilad och mentalt pigg?

Miljön spelar också stor roll

En tur i fjällen kräver andra förberedelser än ett varv i det lokala MTB-spåret. En olycka i januari kan snabbare eskalera med nya följdproblem än den skulle om den inträffade en ljum sommardag.

Mina cykelkompisar

Vilka är det jag cyklar med? Hur duktiga är de? Hur god kondition har de? Kommer de att krokna och börja göra misstag?

Ha en B-plan

Antag att det värsta händer. Vad gör ni om turen behöver avbrytas på grund av en olycka? Vem gör vad? Hur tar ni er därifrån om den skadade inte kan cykla vidare själv? Tänk på att närmsta vägen till civilisationen och hjälp kanske finns framåt.

Glöm inte det gamla rådet att om möjligt meddela färdplan till vänner/anhöriga.

Kan du hjälpa?

Så vad kan man som lekman egentligen göra om kompisen skadar sig? Svaret är att man kan göra både mer och mindre än man tror.

Med kunskap är man bättre förberedd att ge första hjälpen, dvs att stoppa blodflöden, framstupa sidoläge och liknande. Men för att faktiskt ”reparera” någon som gått sönder ordentligt behövs professionell vårdpersonal och utrustning som bara finns på vårdcentraler och sjukhus.

Aron Gooch

Benet förpackas till ett prydligt paket i detta stödförband

Detektivarbete

När skadan är ”under kontroll” handlar det om att bestämma sig för vad man ska göra därnäst. Kan den skadade fortsätta efter lite omplåstring? Behöver man avbryta och på egen hand ta sig tillbaks till civilisationen, kan den skadade linka ut med en hjälpande hand? Eller behöver man kalla in räddningstjänsten för att evakuera den skadade?

Oavsett vad ni bestämmer er för så är det viktigt att hålla koll på hälsoläget så att ni märker om den skadade blir sämre. Det handlar också om att dokumentera patientens hälsoläge så att man vid behov kan skicka det vidare till SOS-alarm.

Bokstavsramsor

Olika minnesramsor används för att strukturera de flesta momenten så att man gör saker i rätt ordning och inte glömmer bort något. Notera att bokstavsramsorna följs till punkt och pricka.

Aron Gooch

Överblicka först olycksplatsen innan du rusar fram för att hjälpa

Först ut är en överblick av olycksplatsen.

One – I am number one!

Utsätt inte dig själv för några risker. Kolla först att det är säkert att närma sig den skadade. Om du också skadar dig blir situationen ännu värre.

Two – what happened to you?
Titta igenom olycksplatsen och försök avgöra vad som hänt.

Three – no germs on me!
Lägg latexhandskarna högst upp i förbandspåsen. Och ta på dem innan du börjar tvätta av andras blodiga sår.

Four – Are there any more?
Finns det fler skadade på platsen? Om där finns två cyklar men bara en person så kanske den saknade ligger avsvimmad bakom en buske.

Five – Dead or allive?
Handlar om att förbereda sig mentalt innan man går fram och försöker hjälpa.

Överblicken av olycksplatsen som vi gick igenom ovan brukar kallas för L = Livsfarligt läge om den bakas ihop med ABCDE-ramsan nedan.

Aron Gooch

Bokstavsramsorna betas av metodiskt

L-ABCDE

L = Livsfarligt läge
Överblicka olycksplatsen så att du inte försätter dig själv i fara

A = Airways
Kolla i munnen att där inte finns något som som kan blockera luftvägarna. Det är snabbt gjort och då har man uteslutit blockage, från tex utslagna tänder, om personen slutar andas lite senare.

B = Breathing
Andas personen? Är andningen jämn eller ansträngd? Djup eller ytlig?

C = Cirkulation
Har personen puls? Är den jämn eller oregelbunden? Svag eller stark?

D = Disability
Finns det risk för att personen skadat huvud, nacke eller ryggrad?

E = Exposure
Undersök patientens ”klagomål”, men kolla också igenom resten av kroppen in på bara skinnet för att se om det finns fler skador. Kolla efter blodutgjutningar, sår och andra skador. Den skada som gör mest ont och är mest uppenbar är inte nödvändigtvis den farligaste.

Det är också viktigt att fråga om personen tar några mediciner eller har några andra åkommor. Om personen till exempel plötsligt skulle börja bli vimsig och okontaktbar så är det viktigt att veta om denne har diabetes eller ej.

Det är alltså ett antal steg som ska gås igenom innan plåsterpaketet åker fram.

Hjärt- och lungräddning

Hjärt- och lungräddning borde helt krasst vara en del av allmänbildningen.

Aron Gooch

Hjärt- och lungräddning

Metoden uppdateras ständigt

Idag rekommenderas ca 110 kompressioner per minut och 2 inblåsningar var 30 bröstkompression. Kompressionen ska ske rakt på bröstbenet och man trycker ned ca 5 cm. Det är riktigt jobbigt och för att man inte ska börja tappa rytmen och djupet i kompressionerna rekommenderas att man byter av varandra med ett par minuters mellanrum, om man kan.

Olycksstatistik

Lite mer läsning kring olycksstatistik för den intresserade:

Mountain biking injuries: a review

The Epidemiology of Mountain Bike Park Injuries at the Whistler Bike Park

Läs vidare i nästa avsnitt

I nästa avsnitt tittar vi närmare på hur man kan ge första hjälpen vid några av de vanligaste cykelskadorna.

Senaste kommentarer

ForesterGuy 2018-10-28 09:18

Paracetamol funkar smärtstillande på ett annat sätt än andra preparat, och går därför att kombinera. Använde själv paracetamol och ibuprofen i kombination efter att ha brutit foten, det fungerade bättre än kodein. På vissa marknader finns färdiga tab...

nikasp 2018-10-30 08:42

Jag gick den där Wilderness First Aid för egna pengar och den var väldigt bra! Rekommenderas om man cyklar eller är ute mycket och särskilt i fjällen med långt till vård. Var med om flera saker (getingstick, axel ur led, hittade packad tant i skogen)...

Alex Supertramp 2018-10-30 12:10

Panodil är en suverän tablett, och eftersom den (troligen) går på fria syreradikaler och inte hämmar cyklooxygenasen som NSAID går den att kombinera med just dessa. Två Panodil och en Diklofenak/Ipren/Naproxen brukar vara bra vid smärta och inflammat...

danky_xv 2018-10-30 18:05

Finns det inte en 112 app i Sverige ännu?
I Finland har vi en 112 app som visar rätt position. Positionen skickas till alarmcentralen när man ringer 112 via appen. Väldigt bra att ha.

art001 2018-11-01 14:30

I ViewRanger ser du koordinatangivelsen i överkant av bilden (ett annat koordinatsystem):

[attachment 364830 Screenshot_20181101-115229_ViewRanger.jpg]