Första hjälpen för stigcyklister – Omplåstring (del 2)

Datum:
25 oktober 2018 23:41

I detta avsnitt av Första hjälpen för stigcyklister tittar vi närmare på hur man kan hjälpa en skadad cykelkompis, eller sig själv.

Sårskador

Det här är den vanligaste typen av cykelskador. Oftast handlar det om en mindre blessyr, men det är lätt att skära sig och få skrapsår på grus och vassa stenar, så sår som kräver omplåstring är vanligt förekommande.

Aron Gooch

Även mindre sår i ansiktet bör ses över om man vill undvika ärr

Småsår

Småsår behöver bara tvättas rent och plåstras om. Efter en cykelvurpa i skogen så är såret vanligtvis fullt med smuts. Det är nästan omöjligt att få bort allt med vanliga tvättservetter. Stackaren som utsätt för tortyren börjar börjar antagligen att slåss långt innan dess. Ett riktigt bra tips är att ha med en liten spruta för att kunna tvätta såret ordentligt rent, se bild nedan. Fyll den med rent vatten och spruta sedan hårt i såret, upprepa tills allt skräp är borta. Det finns en del bakterier i jord och mossa som inte bör få fotfäste inuti kroppen.

Aron Gooch

Tvätta såret med ”högtrycksspruta”

Större sår

Nästa steg upp är sår som behöver sys eller limmas. Sår som glipar där du börjar se ”kött”, sticksår djupare än 1 cm eller sår som sitter på svårläkta platser, t.ex. över leder hamnar i denna kategori.

Sitter såret i ansiktet eller något annat ställe där du inte vill ha ett ärr så kan det vara värt att få en professionell omplåstring även av mindre sår.

Om såret behöver sys har du ungefär 6-8 timmar på dig att ta dig till sjukhus. Efter det börjar sårytorna koagulera och det blir svårt att få till en bra läkning om man syr igen såret.

Suturtejp

Suturtejp kallas ibland Steri-strips och bör ingå i förbandsväskan. Förbandet består av smala tejpremsor som man använder för att försluta såret. Men den bör bara användas om det inte går att få kontroll på blödningen med tryckförband, eller om den skadade inte hinner till sjukhus inom sextimmarsfönstret. Om du bestämmer dig för att tejpa så är det superviktigt att såret är helt rent. Lämna också en liten glipa så att eventuellt var kan rinna ut. Det är lite tricksigt att få på suturtejpen, så kolla gärna på något youtubeklipp och träna innan. Principen är att man fäster remsorna omlott på varsin sida om såret och sedan använder dem för att dra ihop såret innan man fäster sista biten.

Stora blödningar

Om den skadade förlorar mycket blod riskerar hen att hamna i chock vilket är ett livshotande tillstånd. En större blödning måste därför stoppas så fort som möjligt. Detta gör man med ett tryckförband. Om det går bör man också försöka hålla skadan högt. Principen är att ha något rejält, tex en gasbinda som trycker direkt mot såret. Denna lindas sedan på plats med ytterligare gasbindor. Det finns färdiga tryckförband att köpa, annars får man improvisera med det man har tillgängligt. I värsta fall kan man pressa en t-shirt mot såret och sedan trycka med en cykelpump eller nått annat hårt ovanpå, tejpa sedan allt med silvertejp. Det blir inte vackert, men det är bättre än att förblöda.

När såret är tvättat och omplåstrat bör man försöka sätta ett extra förband över alltihop för att hålla sårområdet rent. För mindre sår så finns det praktiska förband som har klister längs kanterna och ett transparent ”fönster” i mitten.

Aron Gooch

Om du ställer dig frågan om såret behöver behandlas av läkare så är svaret ja

Skelettskador

Benbrott kan handla om allt från ett brutet nyckelben, som behöver undersökas men där man vanligtvis får åka hem med ett recept på smärtstillande, till utstickande benpipor där man har en akut blödning att hantera. I det första fallet kan den skadade vanligtvis promenera ut ur skogen själv, i det andra fallet behöver räddningstjänsten rycka in för evakueringen.

Grundprincipen vid skelettskador är att undersöka att det inte finns någon blödning och sedan försöka göra det så bekvämt för den skadade som möjligt medan ni bestämmer er för hur evakueringen ska gå till.

Försök inte lägga tillbaks benbrottet ”rätt”, det finns stor risk att göra mer skada än nytta. Stötta i stället upp försiktigt runt omkring så att den skadade kan slappna av och vila, i den mån det nu är möjligt.

Vrickning och stukning

Dessa skador uppstår då muskelfiber skadas genom en ”felbelastning”. I värsta fall går även senor sönder. Vanligast vid cykling är att man skadar sig i fot- eller handled när man försöker ta emot sig vid ett fall. Försök kyla ner det skadade stället om du har möjlighet och håll det i högläge. Därefter lindar man på ett stödförband. Detta kan göras både på klassiskt sätt med en elastisk gasbinda, eller med sporttejp. Träna innan, det finns några olika metoder och det är inte så lätt som det ser ut att få det bra.

Åsa Hultman Pape

Gruppövning i att tejpa stukade vader

Axelskador

Skador på skuldrorna är relativt vanliga inom cyklingen. Om du frågar på nästa gruppcykling så finns det nog både en och annan som gärna visar upp sitt buckliga nyckelben.

Oftast är det nyckelbenet eller AC-leden som fått sig en smäll. Ibland behöver skadan opereras, men oftast låter man kroppen läka ihop av sig själv.

AC-led

Ifall du någonsin undrat så står förkortningen för akromioklavikularleden. Det är den led som förbinder nyckelbenet och den övre delen av skulderbladet. Detta är en relativt vanlig skada som tyvärr läker långsamt.

Aron Gooch

Artikelförfattarens AC-led. Finn ett fel.

Stödförband

Vid axelskador bör man sätta den skadade armen i en så kallad mitella, det gör mindre ont och den skadade får en arm över för hålla balansen när man evakuerar. Använd gärna två förband, ett som håller upp armen genom att gå bakom nacken, och ett som håller armen intill kroppen genom att gå bakom ryggen.

Aron Gooch

En mitella bör vara tvådelad och hålla armen tätt intill kroppen

Vid behov kan man improvisera genom att använda en t-shirt som stödförband. Stoppa huvudet genom ”huvudhålet” utan att dra ned tröjan över kroppen. Dra sedan försiktigt ned tyget över armbågen på den skadade armen och försök dra in så mycket som möjligt av tröjan på insidan. Ett annat alternativ är att använda en cykelslang som man trär över nacken och sedan kortar ned till lagom längd genom att dra åt med ett buntband.

Trauma mot huvud och ryggrad

Det här tyckte jag var ett av de knepigaste momenten att förhålla mig till under kursen. Protokollet säger nämligen att man ska misstänka huvud/nackskada och förebyggande stabilisera huvudet om något av följande inträffat:

  • Fall från mer än 1 meter där man landar på huvud eller rumpa. Skadorna kan uppstå om ryggraden komprimeras eller man får ett direkt slag mot ryggrad eller huvud.
  • Fall i hög hastighet (definieras som allt över promenadfart)
  • Trauma mot huvudet
  • Personen är äldre än 65 år

Känns det igen? De två första punkterna stämmer ju in på i princip varje cykelvurpa. Även den tredje, där huvudet får markkontakt, är ju väldigt vanlig. Det innebär att nästan varje cykelvurpa enligt protokollet ska bedömas som som en potentiell nervskada där huvudet ska fixeras. Vi diskuterade detta en hel del och landade varje gång i det omöjliga för en lekman att helt säkert bedöma om personen verkligen är oskadd — eller ej.

Fixering av huvudet

Huvudet stabiliseras genom att man håller det stadigt så att det följer kroppens centrallinje, personen ska titta rakt fram med en rak linje från höft till huvudtopp. Notera att man inte behöver hålla huvudet som i ett skruvstäd, det ska inte kännas obekvämt. Målet är att hindra den skadade från att reflexmässigt vrida på huvudet, så ett stadigt tag räcker. Huvudet hålls sedan fixerat tills en läkare ger klartecken, och det sker antagligen först efter röntgen.

Aron Gooch

Stabilisera huvudet vid misstänkta skador på huvud eller ryggrad

Symptom på allvarliga hjärnskador

I följande fall råder dock inget diskussionsutrymme. Den skadades huvud bör fixeras och personen behöver få professionell vård så fort som möjligt.

Indikatorer

  • Personen har varit avsvimmad
  • Illamående
  • Yrsel
  • Minnesluckor
  • Blod i örat eller blåmärken runt ögat

Ringer du SOS-alarm om något av ovanstående kommer de sannolikt att skicka allt de har. Jag nämnde inledningsvis att jag var med då en kompis slog sig medvetslös i en BMX-hall. Inom tio minuter var två ambulanser på plats, några minuter senare kom akutläkaren.

Misstänkta hjärnskakningar

Om personen efter ett fall är snurrig, eller har upplevt det som att världen snurrade till så ska man bedöma det som en potentiell hjärnskakning och ringa SOS-alarm. Huvudet bör fixeras och personen vila tills man fått en professionell bedömning.

Om man misstänker hjärnskakning är det viktigt att vila under lång tid efteråt för att låta kroppen reparera en eventuell skada på hjärnan. Man ska alltså absolut inte fortsätta cykelturen.

Aron Gooch

Artikelförfattaren i väntan på magnetröntgen av huvudet. De hittade inget nämnvärt.

Chock

Medicinsk chock är inte samma som det vi tänker oss i dagligt tal. I korthet innebär chock att blodet inte kan leverera syre till hela kroppen. Detta kan bero på en stor blödning, men det finns också andra orsaker. Detta är livsfarligt och personen behöver så snart som möjligt få vård. Hög men svag puls, tät och ytlig andningsfrekvens, kall hud och att personen blir ”dimmig” är allvarliga varningstecken.

Vanliga men inte livshotande åkommor vid cykling

Känningar i knä

Knäsmärtor är ganska vanligt förekommande och beror oftast på att cyklisten inte är van vid distansen eller intensiteten. Det brukar hjälpa lite att försöka minska belastningen genom lägre växlar och högre kadens. Blir det riktigt besvärligt så kan man också ta en värktablett så att man orkar linka hem.

Aron Gooch

Långa dagar i sadeln kan slita hårt på leder och kontaktytor

Skavsår på rumpan

Skavsår uppstår på grund av friktion mellan hud och kläder. Försök smeta på något med lite glid. Hudsalva fungerar bra. Man kan också improvisera genom att tex smeta på en mosad banan eller klämma ut en energigel i byxorna. Kedjeoljan ska dock hållas långt bort från de nedre regionerna.

Blåsor i händerna

Det är svårt att tejpa handflatan så att det inte skapas nya tryckpunkter, men det är enda man kan försöka göra. Annars är det bara att bita ihop. Att försöka skapa glid i handflatan är inte att rekommendera då det kan öka risken för köra omkull.

Domningar

Tumme eller underliv brukar vara vanligaste problemstället för ilningar eller domningar. Den bästa boten är att ta en paus och sedan försöka byta grepp eller sittposition ofta.

Hantera plötsliga sjukdomar

Det behöver inte bara handla om skador. Någon kan ju bli sjuk också. Vad gör ni om någon plötsligt får vinterkräksjukan långt ute på kalfjället?

Aron Gooch

Fjällcykling i temperaturer kring nollan kan innebära en hel del utmaningar

Larma SOS

Tag dig tid att lära dig hur du läser av din position i telefonen. Vid en olycka behöver du kunna dirigera hjälpen till rätt plats.

Idag förutsätter vi att vi ska ha mobiltäckning jämt och överallt. På fjällturen kommer du dock vara utan täckning långa sträckor, men även i stadsnära områden som tex Sörmlandsskogarna så finns det glapp mellan masterna.

Idag finns det små apparater, tex Garmin Inreach Mini, som larmar och skickar ”sms” över satellit som kanske kan vara intressanta att hyra för längre fjällturer.

Dokumentera patienten

När man har gjort vad man kan för att ge första hjälpen så handlar det om att hålla personen under uppsikt så att de inte plötsligt blir sämre. Försök skriva upp puls, andning och andra symptom både för egen del och för att kunna lämna över till sjukvårdspersonal.

Aron Gooch

Exempel på en välutrustad förbandsväska.

Första-förbandsväskan

För eget bruk

  • Handskar. Bör vara i Nitril då det finns många som är allergiska mot Latex.
  • Lathund med de viktigaste procedurerna

Sårtvätt

  • Tvättservetter för sår
  • Vattenspruta
  • Spetsig pincett
  • Ett par topps

Omplåstring

  • Små plåster
  • Stora plåster
  • Stort transparent förband
  • Snabbförband
  • Suturtejp (träna på att använda denna)
  • Antiseptisk sårsalva

Blödning

  • Tryckförband
  • Steril kompress
  • Omläggningsbandage

Skelett och muskler

  • Sporttejp för stukning
  • Silvertejp (Se nedan)
  • Elastiskt stödförband
  • Säkerhetsnålar

Bra att ha

  • Räddningsfilt – väntan på hjälp kan bli lång
  • Hudsalva (för såriga rumpor, som energigel, som braständare etc)
  • Fästingplockare
  • Huvudvärkstabletter
  • Antihistamin
  • Tamponger – förutom att rädda en tjejkompis i nöd kan de också användas som blodstoppare eller braständare

Ett tips är att bygga upp förbandsväskan utifrån ett grundkit med och sedan komplettera själv. Jag har kollat runt rätt mycket över åren och tycker inte något jag hittat på apoteken varit riktigt bra för friluftsbruk.

Improvisera med övrig utrustning

Som jag nämde tidigare så kan en slang användas som en mitella. Även cykelpumpen kan komma till användning för att tex styva upp ett stödförband eller användas som stadga i ett tryckförband.

Silvertejp är guld värt

En rejäl remsa silvertejp väger inget och kan användas till mycket:

  • Som plåster
  • För att linda om ett stödförband
  • Som sporttejp för att stabilisera vrickningar
  • Cykelreparationer, inkl trasiga däck
  • Laga trasiga kläder

Övrigt kursinnehåll

Jag har bara berört det som mest uppenbart rör cykelolyckor. Den som är intresserad av att gå en motsvarande kurs kan också se fram emot att få lära sig mer om följande:

CPR
Hjärtstartare
Epipen
Rutiner för att överblicka olycksplatser
Rutiner för behandling
Omplåstring av sår
Stukningar
Benbrott
Leder ur led
Allergier/astma
Köldskador
Höghöjdssjukdomar
Överhettning
Evakuering
Brännskador
Allergisk reaktion
Infektioner

En del av kursinnehållet riktade sig till dem på längre expeditioner eller i extremare miljöer. Nyttigt för den som drömmer om att någon gång bikepacka genom Istanländerna.

Aron Gooch

Saxen är främst till för att klippa upp kläder

Lär dig mer

Organisationer som erbjuder kurser i vildmarksmedicin till privatpersoner i Sverige:
Crossing Latitudes
Adventure Medicine Sweden

Medicinsk litteratur

Svenska titlar:
Vildmarksmedicin av Oliwia Kiwanuka
Fältguide för friluftssjukvård av Justin Padget et al

På engelska finns det en uppsjö titlar som spänner över hela fältet från kursböcker inom Wildernes First Aid till ”prepping” och militära överlevnadshandböcker.

Aron Gooch

Om du kan leva med vikten så kan en liten fickguide vara en stor hjälp i en olyckssituation

För den som vill testa sina kunskaper inom vildmarksmedicin finns ett frågebatteri här:
http://wmiquiz.com/quiz/

Slutord

Kom ihåg att kunskap är färskvara

Våra instruktörer visade en studie där man kunde se att deltagarna glömde kunskaper väldigt snabbt. Det är egentligen inte så konstigt, detta är en så extrem händelse i de flestas liv att vi inte får någon upprepning, eller träning. Jag har därför lovat mig själv att jag ska läsa igenom kursdokumentationen inför varje sommar. Men jag kommer att göra det med förhoppningen att jag aldrig får någon användning för det jag lärt mig.

Senaste kommentarer

Fjärdebrunn 2018-11-01 19:02

Jag har kört med min lilla påse länge. Blodstopparen är väl den del jag inte vill behöva använda. Skulle vilja kunna köpa happyhjälpen:)

För mig är huvudskadorna mest påtagliga. Jag har spräckt 6-7 hjälmar i skog och på väg. Speciellt ...

Bengt-re 2018-11-02 11:41

Det skall hjälpa, dock bör man hålla ner dosen. Less is mode...

https://svenska.yle.fi/artikel/2012/06/18/aspirin-som-forsta-hjalp-vid-hjartinfarkt

knaper 2018-11-02 15:02

75mg ASA är normala dagsdosen för att få blodförtunnande effekt. Minns inte om en större dos har någon mereffekt men det är helt klart värt att ta minsta möjliga. Man måste dock minnas att effekten håller i sig upp mot två veckor.

ForesterGuy 2018-11-02 19:18

Det är intressant att det i den (minimala) dosen är receptbelagt...

knaper 2018-11-02 23:58

Då borde den logiska slutsatsen vara att den eventuella mereffekten är analgetisk. :)
Vi förskriver också särskilda mängder ibland bara för att ge tydliga instruktioner och kunna ge större förpackningar. LMV tänker nog att "varför inte?" inte...