Nationella cykelstrategin ska följas upp och vidareutvecklas

Datum:
26 oktober 2018 13:01

Den nationella cykelstrategin involverar många aktörer på flera olika nivåer som genom olika insatser ska främja ökad och säker cykling. Sedan strategin presenterades våren 2017 har sex insatser resulterat i lagändringar, de senaste bara för en dryg vecka sedan, som förhoppningsvis ska få fler att välja cykeln som transportfordon. Den nationella cykelstrategin har blivit en plattform för ett fortsatt gemensamt arbete som nu ska följas upp och vidareutvecklas.

I anslutning till nationella cykelstrategin togs beslut om ett antal regeringsuppdrag där majoriteten nu redovisats och ett nästa steg är att se över slutsatser och rekommendationer. Många av uppdragen berör varandra och det gemensamma arbetet ska nu vidare diskuteras med berörda aktörer.

Regeringsuppdragen har varit följande:

  • Utreda sänkt bashastighet i tätort.
  • En kunskapssammanställning om orsakerna bakom minskad cykling bland barn och unga.
  • Nationell kartläggning och sammanställning av pågående arbete inom turism- och rekreationscykling på Tillväxtverkets webbplats.
  • Utveckla metoder för uppföljning av cykeltrafik.
  • Ta fram en samling lärande exempel på hur cykling har beaktats i samhällsplaneringen.
  • Fördela medel till ideella organisationer för informations- och utbildningsinsatser som främjar ökad och säker cykling.
  • Stöd för utvecklingsarbete för beteendepåverkande insatser som främjar cykling på SKL´s webbplats.
  • Analysera och beskriva de främsta behoven inom cykelforskningen.
  • Uppdrag att följa upp utvecklingen inom cykling.

 

Vad är det då som ska följas upp och vidareutvecklas?

I Regeringens arbete Nystart för Nollvisionen ska inriktningen tydliggöras för ett fortsatt arbetet med trafiksäkerhet. Nystarten gäller alla trafikslag och ska fungera som en plattform för konkreta initiativ inom trafiksäkerhetsområdet. Innehållet i nystarten har tagits fram i dialog med företrädare för organisationer, berörda myndigheter och andra aktörer som påverkar trafiksäkerheten genom sin verksamhet. Aktörers fortsatta arbete är en förutsättning för arbetets framgång.

Happyride har tittat på de nämnda regeringsuppdragen, kopplade till Nystart för Nollvisionen och den Nationella Cykelstrategin, och gjort en sammanställning av det vi hittat för att ge en mer överskådlig bild över vad det är som ska följas upp och vidareutvecklas.

Jennie Fasth

Utredning om ny bashastighet i tätort

Sänkt bashastighet i tätort

Som en del av Nystart för Nollvisionen och regeringsuppdragen ska Trafikanalys analysera konsekvenserna av sänkt bashastighet och alternativ till detta. Konsekvenserna ska utvärderas i relation till de transportpolitiska målen som helhet. Bashastighet är den högsta tillåtna hastighet som fordon får föras i om inget annat är beslutat. Inom tättbebyggt område är enligt 3 kap. 17 § trafikförordningen (1998:1276) bashastigheten 50 km/h och utanför tättbebyggt område, 70 m/h. Bestämmelser om bashastighet gäller oavsett väghållare. Kommuner kan genom lokala trafikföreskrifter besluta om lägre bashastighet om det är motiverat med hänsyn till trafiksäkerhet, framkomlighet eller miljö. I miljöer där bilar och oskyddade trafikanter måste dela utrymme anses det viktigt att bilarnas hastighet så mycket som möjligt anpassas så att eventuella kollisioner inte leder till dödsfall eller allvarliga skador. Hastigheten hos motorfordon och utformningen av trafikmiljön, är viktigt för att cyklister ska känna trygghet i trafiken.

Vad Trafikanalys kommit fram till i sin utredning har vi inte kunnat få fram men regeringen konstaterar att ett flertal kommuner under arbetet med den nationell cykelstrategi, framfört att bashastigheten i tättbebyggt område bör sänkas till 40 km/h. Även om det framgår att fler studier inom området krävs så anses en sådan hastighetssänkning kunna ge ökad trafiksäkerhet och trygghet, särskilt för oskyddade trafikanter. Lägre hastigheter hos motorfordon skulle även kunna generera positiva effekter på luftkvalitet samt minskat buller. Sänkta hastigheter skulle dock kunna få negativa restidsförluster för den motordrivna trafiken och studier av de samhällsekonomiska effekterna kopplat till hastighetssänkning saknas i dagsläget.

Jennie Fasth

Cyklande barn är välmående barn

Barn och unga cyklar i allt mindre utsträckning

Trygghet i trafiken återkommer även som en del i uppdraget med att ta fram en kunskapssammanställning om orsakerna till minskad cykling bland barn och unga. VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) ombads ta fram en sammanställningen samt presentera förslag på åtgärder, och kom fram till att det finns ett stort behov av att stärka barns och ungas förutsättningar att cykla. En genomgång av tillgänglig statistisk visar att det framförallt är barns fritidscykling som minskat. Även cykling till och från skolan har minskat men inte i samma utsträckning och främst är det de äldre barnen som cyklar allt mindre. Anledningen anses beror på många olika faktorer och statistiken variera mellan barn, miljöer och typ av aktiviteter/ärenden.

VTI påtalar avsaknad av kunskap samt problematiken med att majoriteten av insatserna riktas mot resor till och från skolan och fokuserar sällan på barns fritidsresor. VTI poängterar också att det krävs många olika åtgärder för att få barn och unga att cykla mer och några snabba lösningar existerar inte. När det gäller trafiksituationen så är grundförutsättningarna dock att den faktisk och upplevd säkerhet måste förbättras för de cyklande barnen. Det räcker inte att skapa säkra miljöer, cyklingen måste också ges samma eller bättre förutsättningar än bilen. Samtidigt som en grundförutsättning för att cykla måste byggas in i infrastrukturen bör föreställningar och attityder om hur barn ska resa, vilka faror de utsätts för i trafikrummet samt hur barns kompetens värderas av föräldrar och skola, förändras.

Jennie Fasth

Möjligheten att kombinera cykling med kollektivtrafik

Turism och rekreationscykling

Intresset är stort för cykelturism och i många europeiska länder omsätter industrin miljonbelopp varje år. I Sverige finns det stora möjligheter till såväl ökade intäkter som ökad sysselsättning över hela landet och syftet med detta regeringsuppdrag har varit att få fram en så heltäckande bild som möjligt av Sveriges utbud när det kommer till cykelturism. Utredningen fokuserar på vilka pågående arbeten som finns samt vad som krävs för en fortsatt gynnsam utveckling i hela landet. En del av uppdraget har också varit att identifiera hinder och svårigheter för att utifrån dessa och presentera åtgärdsförslag för vad som krävs för en fortsatt gynnsam utveckling av cykelturism i landet.

Majoriteten av Sveriges cykelleder är förlagda i de södra och mellersta delarna av landet, men det ökande intresset för mountainbike ger också utvecklingsmöjligheter för norra Sverige. Arbetet visar även att det pågår ett aktivt arbete för att utveckla nya leder, samtidigt som det tydliggörs att det saknas samordning och vedertagna kvalitetsdefinitioner. Tydlig definition och gränsdragning för lederna efterfrågas. Information är svår att finna och är ofta diffus och dåligt uppdaterad. Arbetet med cykelturism skiljer sig dessutom åt mellan länen och genererar en svårighet att få en samlad bild över utbudet av cykelleder. Längre bilfria cykelleder är sällsynta.

Utredningen pekar inte helt oväntat också på en av Sveriges kanske största utmaning när det kommer till cykelturism: möjligheten att inkludera kollektivtrafikbranschen. Dagens svårigheter att transportera cyklar på kollektivtrafiken sätter utan tvekan käppar i hjulet för en välfungerande cykelturism. Som förslag till åtgärder nämns ekonomin som en av de avgörande punkterna, det behövs mer medel för att utveckla Sveriges cykelturism och även effektivare processer. Planeringsprocess och finansiering måste effektiviseras exempelvis genom att ändra lagstiftningen så att mark lättare kan exproprieras för etablering av cykelvägar.

Jennie Fasth

Mätstation på prioriterat cykelstråk

En enhetlig metod för systematiska mätningar av cykeltrafik på lokal och regional nivå

Hur många som cyklar och var, är en viktig fråga när man planerar infrastrukturen. I maj 2017 fick Trafikanalys regeringsuppdraget att utveckla och föreslå en enhetlig metod för systematiska mätningar av cykeltrafik på lokal och regional nivå. I uppdraget ingick även att analysera möjliga åtgärder för att få kommuner och regioner att börja mäta cyklingen på det sätt som föreslås i utredningen. I uppdraget ska Trafikanalys även föreslå möjliga nationella mål för ökad cykling, och diskutera fördelar och nackdelar med att anta sådana mål, samt redogöra för vilka konsekvenserna skulle bli om de mätmetoder, främjandeåtgärder och mål som Trafikanalys rekommenderar fastställs.

Hur man ska mäta cykeltrafik är en komplex fråga jämfört med övriga trafikmätningar. Den största anledningen är att cyklingen varierar mycket. Det finns oftast skillnader mellan enskilda dagar, årstider och utifrån väderlek. De vanligast förekommande metoderna att mäta cykeltrafik är olika former av flödesmätningar i gaturummet eller resvaneundersökningar. Även här uppstår det utmaningar eftersom cyklingen sker på både cykelbanor, i blandtrafik, i cykelfält och på platser som inte är avsedda för cykling. Kommunernas mätningar av cykelflöden tenderar dessutom att vara koncentrerade till starka cykelstråk och oftast relativt nära centrum vilket riskerar att resultera i tveksamma underlag.

Trafikverket publicerade 2012, rekommendationer för hur cykling bör mätas med hjälp av flödesmätningar och resvaneundersökningar. Rekommendationerna baserades på slutsatser från ett flerårigt projekt som VTI bedrivit på Trafikverkets uppdrag. I takt med att utvecklingen gått framåt, har flödesmätningar både blivit billigare och bättre, vilket gör att omfattningen kan utökas utan att kostnaderna skenar iväg. Dessutom finns numera ytterligare förutsättningar som kan underlätta representativa och relevanta flödesmätningar. Exempelvis finns många kommuners cykelvägnät inlagda i Nationell vägdatabas (NVDB).

I Trafikanalys utredningen föreslås därför en mätmetodik för flödesmätningar som täcker hela det cykelbara vägnätet inom hela tätorten eller kommunen under hela året. När det gäller rekommendationer för resvaneunder sökningar, som behövs för att ge en förståelse för bland annat cyklingens färdmedelsandel, reseärenden och för vem som cyklar, föreslår Trafikanalys att lokala och regionala resvaneundersökningar bör utformas för att nå samma åldersmålgrupper som den nationella undersökningen, och att de genomförs över hela året för att fånga in säsongsskillnader. Alternativt kan fördjupade urval i kommande nationella resvaneundersökningar beställas.

När det gäller målet för ökad cykling menar Trafikanalys att man bör se cykling ur ett bredare perspektiv och vad cykling kan generera. Ökad cykling i sig bör därför inte ses som ett mål i sig utan en möjlighet att nå flera olika mål såsom förbättrad folkhälsa, miljö och tillgänglighet. Den cykling som anses ha störst potential att bidra till sådana mål, är den dagliga cyklingen i tätorter. Om ett etappmål för ökad cykling ska fastställas, är det därför lämpligt att det målet tar sikte på den delen av cyklingen. Trafikanalys föreslår därför att ett nationellt mål kompletteras med ett särskilt etappmål som gäller ökad cykling i tätorter.

Jennie Fasth

Cykeln bör få en större roll i samhällsplaneringen

Hur har cykeln beaktats i samhällsplaneringen?

I detta uppdrag skulle Boverket ta fram en samling lärande exempel på hur kommuner, regioner och andra aktörer lyckats föra in cykling i samhällsplaneringen på ett framgångsrikt sätt. Detta har skett i samråd med Svenska Cykelstäder och relevanta myndigheter. Regeringen anser att det är angeläget att samhällsplaneringen i ökad utsträckning främjar en hållbar samhällsstruktur och ett hållbart transportsystem där är cykling en viktig del. Genom att lyfta upp och sprida goda exempel där man lyckats med detta, kan man underlätta för andra kommuner och aktörer att fortsätta arbetet. I uppdraget framgår det att goda exempel även kan finnas internationellt och dessa bör också lyftas in i sammanställningen.

Den 31 mars i år skulle utredningen redovisas, vi kan dock inte finna några skrifter på Boverkets hemsida kopplat till regeringsuppdraget och därmed blir det svårt att utröna vad som ska anses som framgångsrikt sätt att föra in cykling i samhällsplaneringen. På Boverkets hemsida står dock att det många gånger krävs en tydlig politisk vilja att lyfta fram cykeln som ett viktigt transportslag, för att det som planerats ska bli genomfört. Starkt kopplat till detta är finansieringen. Både finansiering av åtgärder men också tillräckliga medel för drift och underhåll. Särskilt relevant är detta för att få till en trygg och säker cykling året runt. Planering för cykeln underlättas om de som arbetar med trafik, kollektivtrafik och bebyggelse har ett nära samarbete.

Jennie Fasth

Ideella organisationer

Uppdrag till Trafikverket att fördela medel till ideella organisationer för informations- och utbildningsinsatser som främjar ökad och säker cykling

2017 fick Trafikverket i uppdrag att fördela 9 miljoner kronor till ideella organisationer för informations- och utbildningsinsatser som främjar ökad och säker cykling. Särskilt prioriterade målgrupper var barn och unga, samt nyanlända och andra grupper av utrikes födda. Trafikverket fick därutöver disponera 1 miljon kronor för kostnader förknippade med administration och uppföljning av stödet.

Hur dessa medel fördelats framgår inte men på Trafikverkets hemsida kan man läsa redovisningen av uppdraget att ta fram informations- och utbildningsmaterial för ökad och säker cykling för de utpekade målgrupperna barn, unga, nyanlända och andra grupper av utrikesfödda. Rapporten redovisar fakta om målgrupperna, vad forskningen visar kring effekter av beteendepåverkande insatser samt ger exempel på befintligt material och insatser.

Trafikverket presenterar bland annat resultatet att ökad och säker cykling bland barn och i viss utsträckning även ungdomar i första hand kräver insatser och material som riktar sig till föräldrar, föreningsliv och kommuner. Det handlar framförallt om att få fler föräldrar att själva cykla till arbetet i hopp om att färre ska skjutsa sina barn till skolan i processen. Det finns en stor potential att öka cyklingen för de yngre barnen genom att en vuxen cyklar med. Om föräldrar cyklar med de yngre barnen till skolan kan detta troligtvis även leda till förändrade vanor när barnen blir äldre. Idag finns det en alltmer ökande medvetenhet om värdena med fysisk aktivitet bland föräldrar och i skolvärlden. Både skola och föreningsliv anses enligt Trafikverket, ha en viktig roll för barn och ungdomars resor till fritidsaktiviteter. När det gäller vilka insatser som anses behöva göras, hänvisar Trafikverket till övriga regeringsuppdrag för att få en samlad bild.

Jennie Fasth

Insatser för att främja cykling

Utvecklingsarbete för beteendepåverkande insatser som främjar cykling

Bra och attraktiv infrastruktur för cykel är förvisso en förutsättning för att fler ska välja cykeln oftare men ibland behövs det dock mer pådrivande åtgärder för att främja cykling. Syftet med SKL´s regeringsuppdrag har varit att ge goda exempel på beteendepåverkande insatser som kan fungera som stöd för kommuner. Målet är att goda exemplen på sikt ska bidra till att fler kommuner på ett effektivt sätt kan utveckla sitt arbete med att främja ökad och säker cykling. På SKL´s webbsida går nu att hitta länkar till goda exempel inom områdena (1) barn och unga, (2) arbetspendling och (3) vintercykling. Till dessa beskrivningar finns tips och råd kring planering, genomförande och uppföljning samt uppskattade kostnader för den specifika insatsen och tips om vilken typ av kommun den lämpar sig för.

Uppdrag till VTI att analysera och beskriva behoven inom cykelforskningen

En gemensam nämnare för de utredningar vi gått igenom är att mer forskning efterfrågas. Regeringen uppdrar åt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att analysera och beskriva de främsta behoven inom cykelforskningen på såväl kort som lång sikt samt att ta fram förslag till hur cykelforskningen kan samordnas och stärkas. En viktig del i arbetet med en ökad och säker cykling är forskning och ny kunskap. Forskning om cykling bedrivs både inom ramen för bredare transportforskning och en rad mer specifika cykelinitiativ kopplat till exempelvis drift och underhåll, samt säkerhet och hälsa. Det finns dock behov av mer samordnad och långsiktig forskning inom cykling.

VTI presenterar en rad frågeställningar relaterade till cykling som behöver förstärkas forskningsmässigt med såväl grundforskning som mer tillämpad forskning. Exempelvis hur cykling i praktiken kan integreras i trafik- och bebyggelseplanering på sätt som kan leda till ökad cykling samt kunskap om effektiva åtgärder där hänsyn tas till skilda behov, förutsättningar och hinder bland olika grupper av befintliga och potentiella cyklister. Forskning som beskriver effektsamband för cykelinfrastrukturens utformning, konstruktion, drift och underhåll anses också nödvändig för att kunna göra samhällsekonomiska bedömningar av cykelåtgärder. Det behövs som beslutsunderlag för att kunna prioritera mellan olika typer av åtgärder och motivera cykelåtgärder gentemot beslutsfattare. Samma gäller för informationsåtgärder och kampanjer.

För att kunna ta fram effektsamband behövs dessutom bättre uppföljning av cykeltrafiken, cykelolyckorna och även en mer detaljerad beskrivning av cykelvägnätet. Även trafikmodeller för cykling behöver utvecklas med mer forskning kring cykeln och dess utrustning. Sammantaget finns stora behov av långsiktig kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning, ökad samordning av cykelforskningen samt bättre spridning och tillämpning av forskningsresultat.

För att uppfylla dessa behov och skapa bättre förutsättningar för mer forskning kring cykling, föreslås ett nationellt kunskapscentrum för forskning och utbildning om cykling, något som kommer att startats upp vid VTI i Linköping. Cykelcentret ha till uppgift att arbeta med långsiktig kunskapsuppbyggnad, länka samman forskning och problemägare samt samordna forskning och utveckling. Cykelcentret bör enligt utredningen också samla och sprida kunskap, utveckling av tekniska resurser, mått och mätmetoder.

Uppföljning av utveckling inom cykling

Trafikverket ska inom ramen för arbetet med det nationella cykelrådet, följa upp utvecklingen inom cykling. Trafikverket ska beskriva cyklandets utveckling samt de åtgärder som genomförs för ökad och säker cykling hos berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Rådets viktigaste arbete är att ta fram ett nationellt cykelbokslut. Det första bokslutet presenterades 2014 och följde upp samt redovisade cyklandets utveckling i Sverige kopplat till de transportpolitiska målen. Bokslutet sammanställde genomförda mätningar och undersökningar, samtidigt som faktorer och indikatorer för cyklingens utveckling i Sverige lyftes fram. Regeringen önskar att bokslutet fortsatt bör följa upp och redovisa cyklandets utveckling, men att den även översiktligt bör beskriva det arbete som genomförs för ökad och säker cykling hos berörda myndigheter, organisationer och kommuner.

Jennie Fasth

Ökad gång- cykel- och kollektivtrafik

Uppföljning av etappmålet om ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik

Den 12 april 2018 beslutade regeringen att etappmålet inom miljömålssystemet om ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik ska följas upp och det är Trafikanalys som fått uppgiften. Målet är att andelen persontransporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer.  På sikt är tanken att andelen gång-, cykel-, och kollektivtrafik ska fördubblas. I uppdraget ingår även att ta fram en plan för den metodutveckling som krävs för att uppföljningen ska ha kvalitet som är tillräckligt bra för att kunna följas upp över tid. I uppdraget ingår dessutom att utifrån de skilda förutsättningarna som råder i kommunerna, exempelvis utifrån befolkningsmängd eller befolkningstäthet, föreslå indikativa målnivåer. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) ska bistå Trafikanalys i arbetet.

Sammanfattning

Tanken bakom den nationella cykelstrategin har varit att höja cykelns status och genom olika insatser har arbetet framskridit. Regeringens uppdrag har genererat en mängd information samtidigt som områden i behov av insatser, har identifierats. Ett cykelcenter ska bedriva ytterligare forskning och vägledning för fortsatt arbete för ökad och säker cykling, finns för kommuner att inhämta. Nästa steg blir att arbetet ska följas upp och utvecklas, vad detta innebär går i dagsläget inte att svara på, men vi hoppas på fler konkreta insatser för främjad cykling.