Väghållning och trafiklagstiftning vintertid

Datum:
15 november 2018 22:57

Den 15/10 i år genomfördes fem regeländringar som påverkar gång- och cykeltrafik. Happyride skrev om dem här. Kravet på vägmarkering för cykelpassager var en av dem och denna regeländring har nu gett upphov till frågor om vad som gäller när vägmarkeringar av någon anledning inte är synliga. Vi har kikat närmare på vad trafiklagstiftningen säger.

Sedan den 15/10 måste en cykelpassage vara utmärkt med M16 vägmarkering för att anses vara en cykelpassage. Vägmarkering M15 (övergångsställe) får dock ersätta en av begränsningslinjerna genom en så kallad förenklad markering. Med andra ord så måste en cykelpassage numera vara utmärkt och eftersom det inte finns något tillhörande vägmärke så ligger all fokus på vägmarkeringen.

Jennie Fasth

Cykelpassage med förenklad markering

I samband med lagändringen, passade vi på att fråga Transportstyrelsen vad som händer med de cykelpassager som inte märks ut enligt de nya reglerna och svaret vi fick var: vet inte. Enligt Transportstyrelsen blir det upp till de rättsvårdande myndigheterna att bedöma/avgöra. Men gissningsvis blir den tidigare passagen enbart en del av vägbanan eftersom det inte längre är en cykelpassage i juridisk mening.

Björn Billung

Cykelfält till höger som upphört att gälla

Det som inte syns, finns inte

Men om en cykelpassage uppfyller alla regler gällande vägmarkering men omständigheter gör att vägmarkeringen på ett eller annat sätt inte syns, vad säger lagen då? Under höst och vinter är det inte alls ovanligt att det ligger löv eller snö på marken som kan täcka vägmarkeringar och linjer. Svaret på frågan är att de upphör att gälla. I och med att vägmarkeringen inte är synlig så släcks också den juridiska funktionen. Detta är inte på något sätt specifikt för cykelpassager utan gäller alla vägmarkeringar som exempelvis heldragen linje, spärrområde m.m som inte kompletteras med vägmärken (Transportstyrelsen).

Jerker Jansson

Cykelpassage som upphört att gälla

Vikten av synliga vägmärken

Eftersom vägmarkeringar upphör att gälla så fort de inte är synliga, blir vikten av synliga vägmärken större. Det hör dock inte till ovanligheterna att även vägmärken täcks med snö under vinterhalvåret, klottras ner eller t.o.m försvinner. Vad gäller rent juridiskt om även vägmärken försvinner eller av någon anledning inte går att utläsa? Vi frågade Transportstyrelsen och har delat upp ansvarsfördelningen nedan i ett försök att göra den snåriga juridiken lite mer överskådlig.

Olov Wetterlund

Snötäckta vägskyltar

Väghållarens ansvar

Det är väghållarnas ansvar att se till att gällande lagstiftning kan efterlevas. Vad som menas med detta förtydligas i vägmärkesförordningen 1kap 3-6§§

3§ ”Vägmärken och andra anordningar skall tillsammans med väg- och gatuutformningen och dess anpassning till väg- och gaturum ge trafikanten vägledning, styrning och information för en effektiv och säker trafik. Vägmärken och andra anordningar skall vara utformade och placerade samt i sådant skick att de kan upptäckas i tid och förstås av de trafikanter som de är avsedda för. De får inte sättas upp så att de innebär fara för eller onödigtvis hindrar trafikanter. Särskild hänsyn skall tas till barn, äldre och funktionshindrade.”

Vad som anses som ”sådant skick att de kan upptäckas i tid och förstås”, blir en tolkningsfråga. Möjligen skulle man kunna hävda att ett vägmärke inte uppfyller kraven i lagtexten om den är täckt med snö och därmed svår att tyda men detta är enbart spekulationer och blir något som rättsväsendet får ta ställning till.

Jennie Fasth

Svårlästa skyltar

Vidare går det att läsa i 5§:

”Ett vägmärke, en annan anordning för anvisningar för trafiken, en stolpe eller motsvarande som är avsedd att bära upp eller visa ett märke eller en anordning får inte förses med någonting som saknar samband med märkets eller anordningens ändamål. Förordning (2017:923).”

Om vägmärken med klotter och klistermärken kan anses ”försedda med något som saknar samband med märkets ändamål” blir även det en tolkningsfråga. Men man skulle eventuellt kunna göra 4§ gällande utifrån vägmärkets skick om klotter eller klistermärken påverkar förmågan att tyda vägmärket. Åter igen blir det ett fall för rättsväsendet att avgöra.

Vem väghållaren är framgår i 6§: ”Den som anges nedan ansvarar för att sådana anordningar och tecken för anvisning för trafiken som avses i 1 § sätts upp, tas bort, underhålls och utförs i den omfattning som anges för respektive plats”:

Ansvarig
1) Kommunen

Plats

a) På väg inom tättbebyggt område som inte är enskild och på sådan väg utom tättbebyggt område där kommunen är väghållare.

b) På enskild väg inom tättbebyggt område och på sådan väg utom tättbebyggt område där kommunen är väghållare.

c) På alla vägar

d) I terräng

Ansvaret gäller:

  • I andra fall än enligt 2 a, 2 c och 7–10.
  • Hastighetsbegränsningar, föreskrifter enligt 41§ väglagen (1971:948), andra lokala trafikföreskrifter enligt 10 kap. 1§ trafikförordningen (1998:1276) än sådana som endast får meddelas efter medgivande av vägens ägare samt trafiksignaler och andra anordningar för att reglera trafiken och tillgodose trafiksäkerheten när det behövs för att tillgodose ett allmänt behov.
  • Särskilda trafikregler enligt sådana föreskrifter som avses i 10 kap. 14§ trafikförordningen och som meddelats av kommunen.
  • Förbud, påbud eller andra anvisningar för att reglera trafiken och tillgodose trafiksäkerheten.

Väghållaren ansvarar även för vägmärken som på olika sätt försvunnit.

8 kap 4§  ”Anordningar enligt denna förordning får inte sättas upp, underhållas eller tas bort av någon annan än den som enligt 1 kap. 6 § ansvarar för åtgärden eller av den som han eller hon anlitar. Sådana åtgärder får inte heller utföras på något annat sätt än som anges i denna förordning eller i föreskrifter som meddelats med stöd av den. Inte heller får någon sätta upp en anordning som kan förväxlas med eller har samma innebörd som en anordning enligt denna förordning.”

Jennie Wadman

Vägmarkering borta men synlig skylt

Trafikantens ansvar

Det är kanske denna del som är mest intressant eftersom trafikanten enligt trafikförordningens 2 kapitel 2§ ska följa anvisningar för trafiken som meddelas genom ett vägmärke, en vägmarkering, en trafiksignal, en ljussignal eller ett sådant tecken av en vakt som avser i 5kap. 2§ vägmärkesförordningen (2007:790). Något som kan bli lite knivigt om delar av anvisningarna saknas.

I vägmärkesförordningen (2007:90) 4kap. 2 § framgår det att ”Vägmarkeringar används för att reglera trafiken eller för att varna eller vägleda trafikanter, antingen separat eller tillsammans med vägmärken eller andra anordningar.”

Vi har redan konstaterat att vägmarkeringar som används separat, upphör att gälla så fort de inte syns. Vilket på sätt och vis är logiskt eftersom det blir svårt att följa anvisningar som inte syns. Men det innebär för den delen inte att det inte får konsekvenser för trafikanten och frågan är om det är rimligt att så lättvindigt konstatera att syns det inte så finns det inte?

När det gäller cykelpassager så säger TraF 6 kap. 6§ följande:

Cyklande eller förare av moped klass II som ska färdas ut på en cykelpassage ska sänka hastigheten och ta hänsyn till fordon som närmar sig passagen och får korsa vägen endast om det kan ske utan fara. Detta upphör förvisso att gälla men cyklistens skyldigheter att iaktta försiktighet när denne ska korsa vägbanan kvarstår trots allt genom att utfartsregeln torde träder in.

I TraF 3:21

En förare som från en väg kör in på en annan väg som är huvudled, motorväg eller motortrafikled och där accelerationsfält saknas, har väjningsplikt mot fordon på den väg föraren kör in på. Väjningsplikten gäller dock inte där föraren kommer in på huvudleden, motorvägen eller motortrafikleden utan att byta körfält. En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg

3p: från en cykelbana, en gågata, ett gångfartsområde eller från terräng.

Däremot upphör både cykelfält och cykelbox helt och hållet, något som kan påverka cyklisternas säkerhet i trafiken. Så sent som den 15 oktober i år fick exempelvis vägmarkering för cykelboxar en plats i lagen just för att öka cyklisternas säkerhet, inte minst i situationer då tunga fordon ska svänga höger i korsningen.

David Lundmark

Cykelinfrastruktur dold under snö

När det gäller regleringar, varningar eller vägledning där vägmarkeringar används tillsammans med vägmärken, fortsätter den juridiska funktionen att gälla trots avsaknaden av synlig vägmarkering.

  • Väjningsplikt gäller exempelvis alltid från skylten oavsett vägmarkering eller inte.
  • Vid stopplikt ska stoppet göras jämte skylten om linje saknas.
  • Cykelöverfart är fortfarande markerad med skylt även om vägmarkeringen är dold och därmed släcks inte den korsande trafikens skyldighet att väja.
  • När det gäller separerad gång- och cykelbana så ger skylten en viss vägledning om att gående och cyklister ska hålla sig på vardera sida om vägbanans mitt, vilket borde fungera även utan synlig vägmarkering.

Men vad händer om vägmarkeringen inte är synlig och tillhörande vägmärke försvunnit eller är i sådant skick att det inte går att utläsa?

Svaret vi fick från Transportstyrelsen var att även om ett vägmärke är snötäckt eller saknas, så är det sannolikt att skyldigheten ligger hos trafikanten att ha koll på vilka trafikregler som gäller. Men att det blir en fråga för de rättsvårdande myndigheterna att bedöma om trafikanten fått den upplysning som behövts.

Transportstyrelsen hänvisar också till Vägmärkesförordningen 9 kap 1§:

”Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 kap. 5 §, om det olovligt uppsatta medför att vägmärket eller anordningen inte kan upptäckas eller förstås. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 8 kap. 4 § döms till böter.”

Exakt vem det är som riskerar böter enligt ovanstående lagrum fick vi inget tydligt svar på utan här menar Transportstyrelsen att det blir upp till rättsvårdande myndighet att bedöma. Vi tycker nog att denna del av lagtexten bör syfta till väghållaren då denne har ansvaret för att anvisningar finns för trafikanten att följa. Men det är som sagt inget vi fått bekräftat.

Jennie Fasth

Var börjar gångbanan?

Konsekvenser

Som vi har tolkat lagrum och Transportstyrelsens svar så ska trafikanten följa anvisningar enligt trafikförordningens 2 kapitel 2§ även när de saknas. Trafikanten förväntas alltså ha koll på trafikreglerna även om vägmarkeringen är dolda och vägmärken saknas eller är i sådant skick att de inte går att tyda. Dessutom upphör alla vägmarkeringar som används separat dvs utan tillhörande vägmärke, att gälla om de på något sätt är dolda. Skulle man som trafikant rapporteras för lagöverträdelse blir det upp till de rättsvårdande myndigheterna att bedöma om man varit tillräckligt upplyst om vad som gäller på platsen eller inte.

Vad kan man då göra som trafikant för att undvika lagöverträdelse? Den frågan är inte lätt att besvara och de enda råden vi kan ge, är att vara extra uppmärksam och felanmäl alla uppenbara felaktigheter till väghållaren.

Senaste kommentarer

katten 2018-11-16 13:02

Det är lite slående att man inte klarar av att tänka hela vägen ut när man inför nya lagar på cykelområdet. Jag förstår inte riktigt hur en beredning kan missa problematiken med vinter och markeringar... Då kan man undra vad annat som missats!
...