Veckans boktips – To hell on a bike

Datum:
03 mars 2019 20:34

Boktipset på Happyride är ett försök att ungefär samtidigt som SVT sänder Babel kort tipsa om en bok som på något sätt har med cykling att göra. Förhoppningsvis räcker det som redan står i bokhyllan längre än Babels säsong. 

Veckans boktips bjuder på svett, tårar och en stor portion envishet. Som läsare är det svårt att inte fastna när man väl påbörjat Iain MacGregors To hell on a bike. Redan i prologen är igenkänningsfaktorn stor, exempelvis den där känslan när splitternya cykeln anländer och man äntligen ska ta tag i nyårslöftet att komma i form igen. Hur heltidsarbete och familjeliv de senaste åren slukat det mesta av tiden och träningsrundorna sakta blir färre. Eller hur övriga familjemedlemmar ser på det återuppstående cykelintresset med en viss skepsis. Inte minst när Mrs MacGregor får reda på att makens nya cykeln införskaffats för att ta sig an ett av världens tuffaste cykellopp. MacGregors ärlighet skapar en skön stämning som löper genom hela boken, såväl i framgångar som motgångar.

”Man and machine versus nature”

Om man inte känner till cykelloppet Paris – Roubaix så gör det inget, MacGregor ägnar nämligen ett helt kapitel till att introducera historiken bakom loppet och detta kapitel lyfter boken ytterligare. I Frankrike fanns 1896 ett dussin velodromer och städernas borgmästare tävlade närmast i vem som kunde arrangera de mest spektakulära cykelloppen. Legendariska lopp som Paris – Brest – Paris och Bordeaux – Paris drogs igång och målgången förlades inte helt oväntat i huvudstaden. Inget av cykelloppen var en dans på rosor. Fransmannen Charles Terront tog hem segern i första loppet Paris – Brest – Paris 1891 och gick i mål efter tre dagar på en 21,5 kg tung cykel. Av de 206 startande deltagarna tog sig endast 99 i mål inom tio dagars-gränsen som satts. Bordeaux – Paris gick av stapeln samma år och deltagarna förväntades göra 600 kilometer i en etapp som även innebar cykling nattetid.

Roubaix var på den tiden en nergången stad och elaka tungor ansåg att man lika bra kunde donera Roubaix till Belgien. Men det fanns en Roubaix-bo, Théodore Vienne som såg potentialen i sin stad. När det kom till cyklismens popularitet så skulle Roubaix minsann inte vara annorlunda, så Vienne investerade i mark och byggde en velodrom. Velodromen blev mycket populär lockade cyklister från såväl grannstaden Lille som hela vägen från Belgien. Vienne hade även fått nys om hur ekonomiskt lukrativt cykelloppet Bordeaux – Paris blivit och ifrågasatte varför målgången prompt skulle vara i Paris. Varför inte låta ett cykellopp starta i huvudstaden och lägga målgången i Roubaix med par varv i velodromen som avslut? Idén till världens tuffaste cykellopp var född.

”I look down between my legs at my rear spocket so see what gear I´m in. I hope I have some left in the bank, because the gears are the only thing which could ease this torture. No, I don´t. I´m in gear 27 out of 27 already and I still have more than 7 kilometres to go. There is nothing I can do except keep on pedalling.”

MacGregor är ingen novis när det kommer till cykling. Han har cyklat sedan 3 års ålder och fick sin första racercykel när han fyllde tolv. Men som han själv beskriver det så finns det en stor skillnad mellan att pendla till arbetet på sin Brompton (engelsk vikcykel) och ta sig an motionsvarianten av Paris – Roubaix. Läsarna får följa MacGregors träning där han med hjälp av Chris Sidwells arbetar mot sitt livs utmaning. Med en stor portion humor samt rejäla svackor diskuteras träning på trainer, backar från helvetet och de legendariska gatstenarna. Pavésträckorna är kanske inte helt oväntat den delen av tävlingen som oroar MacGregor mest och lite här och var i boken dyker det upp en rad nyttiga tips om hur man på bästa sätt tar sig an gatsten på racer. Det är dock inte enbart fysiken som ska hålla hela vägen genom loppet, psyket är lika viktigt och som läsare blir inlevelsen emellanåt så stor att man nästan kan känna MacGregors förtvivlan när mjölksyran är som värst, solen gassar och nästa stigning närmar sig. To hell on a bike lämnar ingen läsare oberörd.

 

 

 

 

Senaste kommentarer

emmer 2019-03-04 17:40

Med under 1500 meter (eller något, summerar man alla tumhöga upp och ner på stenarna blir det ju mer :-) ) på 26 mil och "bara" någon 6% i närheten av ardennerna så framstår väl vasaloppet som extremt kuperat i jämförelse...
Eller har jag fatt...

GoranS 2019-03-05 22:29

PR, hm, Ardenner?

Foss 2019-03-07 10:48

Jag vill läsa boken, vart får jag tag i den?