Ny avhandling: 29 gånger högre skaderisk för cyklister

Datum:
26 september 2019 12:34

Cyklister utgör majoriteten av de som förväntas få bestående men till följd av personskador i vägtrafiken. Närmare hälften av alla allvarliga trafikskador i Sverige drabbar cyklister. När en olycka inträffar är skaderisken 29 gånger högre för en cyklist jämfört med en person som krockar med bil. I fredags lades en avhandling fram vid Göteborgs universitet som utforskar detta tema och vilka åtgärder som kan vidtas.

I Sverige står cyklister för närmare hälften av alla allvarliga trafikskador. När olyckan sker är risken att skadas 29 gånger högre för en cyklist jämfört med när någon krockar i en bil.
– Via registerdata har jag kunnat se att omkring 20 procent av de cyklister som skadades blev sjukskrivna under minst två veckor, säger Maria Ohlin, doktorand och avhandlingens författare.

Pixabay

Många vill växla upp antalet cyklister i Sverige för bla hälsan och miljöns skull, men vad göra åt alla allvarliga olyckor?

I avhandlingen har hon ringat in vilka skador bland cyklister som påverkar hälsan under lång tid, och hur de sker. Det som lyfts fram som mer allvarligt är till exempel skador på huvudet, benen, höfterna och axlarna.
– Att huvudskador ofta leder till svåra konsekvenser är känt sedan innan. Men jag visar också att andra skadetyper kan ge långsiktiga besvär, säger Maria Ohlin.

Avhandlingsarbetet är ett samarbete mellan Göteborgs Universitet och Chalmers, med finansiering från Trafikverket. Titeln på avhandlingen är ”How to Make Bicycling Safer, Identification and Prevention of Serious Injuries among Bicyclists” och du kan läsa den i dess helhet här.

How to Make Bicycling Safer – Identification and Prevention of Serious Injuries among Bicyclists

Mest singelolyckor

Det är, förvånande nog, främst i samband med singelolyckor som de allvarliga skadorna inträffar. I 68 procent av olyckorna är bara en enskild cyklist inblandad, enligt en genomgång av enkätsvar från omkring 950 personer som råkat illa ut. I avhandlingen framkommer vidare att bland annat att 17% hade skadats i kollision med ett motorfordon (oftast en personbil), och 11% hade skadats i kollision med en annan oskyddad trafikant. I 46% av singelolyckorna hade personer av olika anledningar tappat kontrollen över cykeln, exempelvis genom förlust av friktion vid halt underlag.

Maria Ohlin har också analyserat omständigheter och olycksförlopp i samtliga 950 olyckor för att se vad som skulle kunna ha förhindrat skador bland cyklister. De åtgärder som idag används som indikatorer för säker cykling i Sverige hade potential att adressera 22% av olyckorna. Av dessa stod bland annat förbättrad drift och underhåll på vinterväglag för 8%, säkra personbilar för 5%, och säkra cykelpassager för 4%.

En av avhandlingens slutsatser är att störst effekt med lägst antal åtgärder skulle uppnås genom att kombinera de insatser som Trafikverket lyft fram som särskilt viktiga för cyklisters säkerhet – hjälmanvändning, säkra passager, samt underhåll av cykelbanor – med några ytterligare åtgärder.

Det handlar då om automatisk nödbroms för cyklister på personbilar, något som idag finns men där implementeringen kan påskyndas ytterligare, förbättrat och utökat underhåll av cykelbanor, förbättrad utformning av trottoarkanter och kantstenar, samt att så långt som möjligt separera cyklister från både motorfordon och fotgängare.

Pixabay

Hjälmanvändning är fortsatt viktigt för att minska skadorna, men även andra skadetyper är vanliga.

Mjukare asfalt

Att förbättra underhållet av cykelbanor, till exempel med vinterväghållning, är en viktig insats som idag görs, men som måste ske mer systematiskt. Mjukare och energiabsorberande asfalt är också något som skulle behöva vidareutvecklas och genomföras i större utsträckning.
– Det finns inga genvägar, det krävs ett omfattande och systematiskt arbete. Redan idag finns det åtgärder som kan förverkligas i större skala för att få ner olyckstalen. Men vi behöver få saker att hända, säger Maria Ohlin.

Pixabay

Att gå loss utanför trafiken är en sak. Men är vi för risktagande när vi cyklar i staden, eller gör infrastrukturen oss till sämre cyklister? Eller både och?

Men alla singelolyckor då?

Att nära 70 procent av olyckorna är singelolyckor är slående och reser många funderingar. Vad förklarar dessa? Cyklar vi med alltför friktionslösa däck, skapar infrastrukturen dessa singelolyckor och hur undviker vi dem som samhälle och individ? Avhandlingen konstaterar också just detta: ”Vidare bör fokus för fortsatt utveckling av nya åtgärder vara på singelolyckor, eftersom dessa står för en klar majoritet av de cykelolyckor med skador som oftare leder till hälsoförlust.”

Senaste kommentarer

thomaslundstrom 2019-10-16 18:40

Wtf är en ”intellektualist”? Och varför är detta dåligt, när det kommer till cyklister?

Menar ni månne ”intellektuell”? Wikipedia definierar det som: ”En intellektuell är en person som ägnar sig åt vetenskaplig eller litterär verksamhe...

uandt 2019-10-16 23:01

"Intellektuell" är klassiskt värdeord som muppar på yttre höger och vänsterkanter använder när de vill lägga fokus på en grupp människor de inte gillar.

Dog-whistles kallas det: https://en.wikipedia.org/wiki/Dog-whistle_politics .Verk...

Ingemar 2019-10-24 11:19

Kul att någon forskar på det här. Skulle vara spännande om dom kunde jämföra med andra länder t ex Danmark och Nederländerna.

A-N 2019-10-26 22:41

Den intresserade kan läsa VTI 801, Statistik över cyklisters olyckor :Faktaunderlag till gemensam strategi för säker cykling (2013)
Även VTI 779, Cyklisters singelolyckor: Analys av olycks- och skadedata samt djupintervjuer (2013)

Fjärdebrunn 2019-10-26 23:00

Jag dras met ärr och jobbiga sviter. Rullgrus, gångtrafikanter och potthål har varit huvudorsakerna till mina sjukhusbesök. Alla med skalltrauma. Det stämmer till eftertanke.