Mellan fjäll och fjord: magisk MTB i Gloppen

Datum:
15 januari 2020 03:42

Kommunen Gloppen ligger på norska Vestlandet, på södra sidan av den stora Nordfjorden. Hanna Jonsson slängde med sig cykeln, möte upp några nyfunna kompisar och tog båten till stigarna mellan fjäll och fjord. 

“Waaaaaaaaaow!” ropar någon.
Jag vaknar till med ett ryck. Omtumlad undrar jag var jag är. Inbäddad i den trånga hytten med vattnet kluckande mot skrovet känns allt främmande. Just det, jag är ombord på segelbåten “Westland”. Tillsammans med tre till för några dagar sedan okända tjejer bor jag på en norsk segelbåt som sakta puttrar fram i den norska Nordfjorden. Vi är på en två veckor lång äventyrsresa i Skandinavien, som börjar i de norska fjordarna och fortsätter i Åre.

Efter regn kommer…

Tillbaka till de högljudda ropen. Jag klär på mig – något som är lättare sagt än gjort i den lilla mörka kabinen – och skyndar mig upp på däck. Nu förstår jag de glada utropen. Efter två grådagar med regn så har de tunga, mörka molnen skingrats och gett plats för en underbar augustisol som skiner på ett andlöst vackert fjordlandskap. Höga fjäll skjuter upp ur turkosfärgat vatten, små pittoreska fiskebyar kantar stränderna och ett lugn ligger som en osynlig dimma över hela landskapet. “Rackarns, vad vackert det är i Norge”, tänker jag där jag står på däck och ser sceneriet passera samtidigt som jag dricker en rykande varm kopp morgonkaffe.

Saskia Dugon

Livet på en båt! Monet Adams på cykelhämtnings-duties.

Jag spanar in de andra tre tjejerna som står som i trans när vi sakta puttrar fram i det vackra landskapet. Jag ler. Vilket underbart udda gäng vi är: brittiskan Monet Adams, resans designerade filmare, Samantha Dugon, britt och frilansande fotograf och så schweiziskan Tina Gerber, resans organisatör och producent. Alla tre var främlingar för varandra till för tre dagar sedan när vi träffades på Ålesunds flygplats för att påbörja vårt Skandinaviska äventyr.

Saskia Dugon

Det norska fjordlandskapet är verkligen ett av de vackraste i hela världen.

Vad förde oss samman? Cyklingen såklart. Tina träffade Sam på ett cykelcamp för några år sedan, Sam är cykelbuddy med Monet hemma i England, och Monet känner mig via, tja, jag vet inte riktigt. Cykling i England, typ.

Fjordcykling på riktigt

Här är står vi i alla fall. Ett udda litet gäng, förväntansfulla inför dagen. Hittills har vi bara vandrat och nu vi är sugna på få lufta våra cyklar. Dagens destination är Gloppen – en liten kommun halvvägs in i Nordfjorden där mountain biking har vuxit fram de senaste åren:
“Vi har gått från ett tiotal som cyklar till över hundra på bara några år”, säger Tord, vår guide för dagen.
Han jobbar på att få liv i cykelturismen i området och det märks att han är taggad. Han har valt en av de finaste och mest fjordtypiska stigarna åt oss att cykla.

Saskia Dugon

Snabbt flowig stig med naturliga kurvor slingrar sig ner från toppen av Haugsvarden.

Efter att vi byggt ihop våra hojar ger vi oss iväg, fnittriga och uppspelta över att solen skiner och att vi äntligen ska få cykla. En liten slingrig väg tar oss upp mot toppen av det närliggande berget Haugsvarden. Den går mycket väl att cykla uppför men dagen till ära blir vi shuttlade upp till vägens slut, och därifrån väntar ändå ca 45 minuters cykling till toppen.

Det tar oss dock närmare en och en halv timme att komma upp eftersom vi har ett antal foto- och filmstopp längs vägen. Både Monet och Sam har svårt att låta bli att stanna hela tiden eftersom solen glittrar så förbaskat vackert i fjorden bakom oss, och efter ytterligare några höjdmeter så stiger även majestätiskt snöklädda toppar upp runt omkring. Det är precis så här man föreställer sig fjordcykling, och jag kan fortfarande inte riktigt tro att det är sant. Kan det vara så här vackert och samtidigt finnas bra cykling?

Snabbt, stenigt och rått

Jag har som en del andra varit lite skeptisk till fjordcykling. Man hör ofta folk säga att vyerna är fantastiska men cyklingen lite sisådär. De finaste stigarna ligger undangömda i skogen och inte alls vid själva fjorden. Jag vill ju gärna bli motbevisad och än så länge så ser det bra ut. Riktigt bra till och med.

Saskia Dugon

Tina Gerber följer Hanna Jonsson på toppen av stigen som är snabb, stenig och riktigt, riktigt rolig.

Vi går och cyklar omväxlande uppför Haugsvarden, samma stig som vi kommer att cykla nerför senare. Jag blir mer och mer taggad för varje minut. Stigen är naturlig och ser både flowig och teknisk ut. Tack vare lokala eldsjälar är den dessutom anpassad för cykling med fina kurvor och stenpartier. Cykelsuget ökar mer och mer.

Efter diverse stopp når vi äntligen toppen och kan hämta andan en stund, fylla på med lite energi och knäppa några nästan löjligt vackra naturbilder. Den episka eftermiddagssolen övergår dock i ett gråaktigt dis. Men det gör oss inget. Det här landskapet behöver varken solsken eller filter, det har redan extra allt.

Saskia Dugon

Storslagna vyer i alla riktningar.

Äntligen bär det av utför. Stigen är snabb, stenig och rå. Så där härligt stökig att man måste hålla tungan rätt i mun, och samtidigt kan känna sig som Rachel Atherton när man lyckas bunny-hoppa över ett stenparti och snabbt swisha in i nästa kurva. Stigen ändrar ofta skepnad. Från stökig sten på toppen till spångar över träskmark och härligt flowiga kurvor. Ständigt med utsikt över fjorden.

Pudersvängar på cykel

Halvvägs ner följer jag efter Monet in i ett parti som mest kan liknas vid pudersvängar – snabbt och flowigt flyger vi nerför stigen, skrattande och skrikande ända till Monet missbedömer en snäv kurva och tokkrashar in i vår stackars guide Tord, som vi ställt upp som ett levande filmstativ intill stigen. Intrasslade i både cyklar och diverse kroppsdelar brister alla ut i skratt när vi inser att alla mår bra.

Saskia Dugon

En snäll stig där det ändå krävs att man håller tungan rätt i mun.

Vi stannar då och då för att filma och fota men det är svårt att hålla sig från att köra längre partier eftersom stigen flyter på så fint. Snart når vi trädgränsen och det öppna landskapet ersätts med skog. Rötterna börjar göra sig påminda men tack och lov har stigen torkat upp efter gårdagens regn och det är bara att mata på, i full fart. Vi ploppar ut en efter en på parkeringen där vi blev avsläppta för några timmar sedan, med stora leenden.

Brant på norska

Men det roliga är inte slut än, vi har ca 200 höjdmeter kvar och ännu en stig att ta oss nerför innan vi är nere vid fjorden igen. Det börjar bli skymning så vi bestämmer oss för att lägga undan alla kameror och njuta till fullo av den cykling vi har kvar.

“Stigen är rätt så brant”, säger Tord innan han försvinner in bland träden.
“Hur brant kan det vara…”, tänker både jag och de andra tjejerna men ingen av oss säger något. Tur det. Monet rullar över kanten och och jag följer efter. Plötsligt är det som om berget ändrar lutning. Från den hyfsat snälla stigen från toppen, uppenbarar sig nu en riktig brant full av lösa småstenar. Ett sånt där parti som får adrenalinet att skjuta i höjden bara av att titta på det. Allt jag kan göra är att svälja min förvåning, sluta tänka och droppa in. Jag hör Tina bakom mig:
“Waaaaaaaaaaah, this is steeeeep”.

Saskia Dugon

När man inte trodde det kunde bli vackrare, då uppenbarar sig en liten sjö på toppen av berget.

Stigen är omväxlande och brant. Vi cyklar som i en ravin av stenar. Och fort går det. Monet har försvunnit ur sikte för länge sedan. Hon och guiden tävlar om vem som kan köra snabbast medan Tina och jag kör vårt eget race. På rekordtid tar vi oss nerför de sista höjdmetrarna och rullar ut ur skogen i extas. Vilken avslutning!

Öl med stretch

Vi cyklar på vägen den sista biten in till byn, vinkar hejdå till vår härliga guide och dimper ner på närmaste restaurang. Där beställer vi varsin kall öl och en pizza. Vilken dag! Vi sitter som förstummade i några minuter som om vi måste ta in allt vi upplevt, innan vi börjar prata i mun på varandra: “minns du det där partier”, “såg du när jag nästan kraschade”, “hur brant var inte sista stigen”. Mitt i allt inser vi att vi borde stretcha, så med öl i en hand, pizza i en annan, ställer vi oss i diverse poser för att sträcka ut våra trötta musklerna. Vi tjuter av skratt och ser inte riktigt kloka ut.

Saskia Dugon

Stig med utsikt över Nordfjorden ca 80% av vägen ner. Jo vi tackar och tar emot.

Mitt i allt skratt och allt snack tänker jag på hur underbart det är när ens hobby för en samman med andra likasinnade människor. Här sitter vi, fyra tjejer från olika länder, främlingar för bara några dagar sen, och känner det som om vi varit vänner hela livet. Höga på naturen, cyklingen och vår gemenskap. Överraskade av den fina stigen och hur bra vi kompar med varandra. Vilket gäng. Vilken resa. Och den har precis bara börjat.

Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.

Senaste kommentarer

EST 2020-01-27

Härligt!!!

Rattnalle 2020-01-24

Jag kollade bara på tiden, inte på sträckan.

motionisten 2020-01-24

Det går mycket fortare att köra i Sverige så till gränsen är det ju ok , sen tar det tid - gäller att räkna med det bara. Kan tipsa om Sandane som ligger några kilometer från Haugsvarden, bodde på ett hotell där känt för sitt laxfiske. Gillar man fis...

Rattnalle 2020-01-24

Nej givetvis men jag menar mer att det ändå är ett drägligt avstånd i tid, åtminstone härifrån. Sex eller nio timmar kvittar ju liksom, dagen går åt ändå. Däremot 10+ så börjar det bli lite mer krävande att ta sig.

motionisten 2020-01-24

Det går inte att jämföra med Åre när det gäller cykelutbudet men är sju resor mer häftigt ställe att vara på om man gillar vacker natur.

Rattnalle 2020-01-24

Närmare än till Åre är ju ändå helt ok.

motionisten 2020-01-24

Ganska drygt med bil ca 8 timmar från Charlottenberg. Det går inte fort i Norge ..... Men helt fantastiskt ställe !

larsaw 2020-01-24

Episkt, undrar hur lång tid det tar att bila till en sån här avkrok? Ifrån närmsta svenska gräns alltså...

motionisten 2020-01-16

Haugsvarden och Gloppen är otroligt vackert! Var där i somras, rejäl klättring till toppen och inte så långt om man inte väljer att cykla hela bilvägen upp. Väldigt vackert! Ute på udden i bild ligger fö en flygplats om man vill ta lyxsemester kan m...

hannaej 2020-01-16

Det var riktigt, riktigt vackert och även om vi "bara" cyklade en stig så gav den oss 800 höjdmeter fin, hyfsat enkel men också galet rolig cykling :) Precis vid fjorden! Winning.