Klippornas kungarike: Ramsvikslandet och Bohus-Malmön

Datum:
17 november 2020 14:29
Fredrik Schenholm

För 920 miljoner år sedan började den bildas, Bohusgraniten.

Istiden och miljontals år gamla geologiska processer har skapat ett hårt, kargt landskap i Bohuslän. En miljö där det går att rulla däck med havsutsikt. Följ med till klassiska Ramsvikslandet, Bohus-Malmön och en halvt misslyckad runda öster om Hunnebostrand.

För 920 miljoner år sedan var förhållandena perfekta. Långt ner under jordens yta började den flera hundra grader varma magman att kristallisera en blandning av bland annat mineralerna kvarts, plagioklas och kalifältspat. Resultatet blev en vacker, hård och röd-orangefärgad bergart. Rörelser i jordskorpan tillsammans med miljoner av år med vittring och erosion från isrörelser och vattenaktivitet behövdes för att bergarten till slut skulle nå jordens yta. Den döptes till Bohusgraniten.

Fredrik Schenholm

Bohusgraniten är både fin att cykla på, samt att hoppa ner i havet från.

Ramsvikslandet – klippornas klassiska kungarike levererar

Nu står Björn Wänström på västra sidan av Ramsvikslandet balanserandes på ett stort klippblock bestående av Bohusgranit. Han böjer på benen och tar sats. Några sekunder senare landar han i det 15-gradiga vattnet och en hårlös hjässa sticker snart upp ur vattnet:
– Satan vad skönt, säger han med en ton som avslöjar att han är nöjd med livet.

Björn tar några snabba simtag mot land och får enkelt tag i den greppvänliga graniten. Det finns bara tre saker i sikte. Den röd-orangefärgade graniten, det blåa havet och den för tillfället vita himlen. Miljön är unik, simpel och otroligt vacker.

Fredrik Schenholm

Höga klippor pa Ramsvikslandet.

Ramsvikslandet ligger i Bohuslän cirka en timme och fyrtiofem minuters körning norrut från Göteborg. Fram till mitten av 1930-talet var Ramsvikslandet en del av fastlandet men 1935 invigdes Sotekanalen. Det är en 4800 meter lång kanal som separerar Ramsvikslandet från fastlandet och den grävdes och sprängdes fram av arbetslösa stenhuggare. Sotekanalen byggdes för att skydda sjöfarare från det mycket olycksdrabbade Sotekär där många sjömän genom tiderna har mist sina liv. Idag nås Ramsvikslandet via en svängbro.

Ramsvikslandet är ett naturreservat och cyklas när det är torrt, dels för att bevara stigarna eftersom det är många som besöker området, dels för att klipporna inte ska vara alltför blöta och hala.

Fredrik Schenholm

Minikuperad granit-terräng på Ramsvikslandet.

Björn tar på sig kläderna och kliver upp på cykeln. Han tar en sista titt ner i det klara vattnet innan han trycker till i pedalerna och får upp fart nog för att klara stigningen på de släta men greppvänliga klipporna. Cykeln balanserar på klippkanter samtidigt som den rör sig mellan sprickorna. Björn ser koncentrerad ut och arbetar efter bästa förmåga med att inte sätta ner någon fot.

Stora delar av det vi cyklade följde blå markeringar.

Vi började dagen med att parkera bilen vid parkeringen mellan Fykan och Grosshamn, ungefär mitt på Ramsvikslandet. Dagens plan är en rundtur runt ön. Det började med riktigt fin stigcykling längs betesmarker och inne i skogsområden på norra delen av ön. Flytet var enkelt att få till då det saknades både kupering och tekniska passager. Det enda som fick oss att hålla farten nere var vandrare. På ön används stigarna av både vandrare och cyklister, och det är ett populärt område för vandring, så det gäller verkligen att visa respekt.

Fredrik Schenholm

Beteshagar betyder en del bajs

Efter cirka 4 kilometer med högklassig stigcykling ändrades underlaget från flowig stig till knottrig häll. Och det var verkligen en WOW-känsla som infann sig när utsikten byttes från skog till hav.

Enligt klockan befann vi oss på 46 meter över havet med utsikt över ett unikt och kuperat landskap med vidsträckta hällar och en horisont av hav och öar.

Från den högsta punken var det 700 meter nerförslutning på stenhällar. Det gick att välja enklare vägar och svårare vägar. Allt på häll. Vi följde Kuststigen som var blåa markeringar på stolparna. Hällcyklingen ner till låglandets kustnära lerstigar bjöd på allt om man så ville. Det var bara upp till en själv hur man navigerade på hällarna.

Fredrik Schenholm

Efter skogen är det 700 meter klipphällar på Ramsvikslandet.

Fredrik Schenholm

700 meter cykling med havsutsikt.

Vi kom tillbaka till bilparkeringen men fortsatte utan paus söderut förbi Fykan. Efter en passage där vi var tvungna att bära cyklarna kom vi fram till stenen där Björn bestämde sig för att bada. Vi hade nu kommit till det som är Ramsvikslandet signum, nämligen dess röd-orangefärgade släta klippor.

Fredrik Schenholm

Svårcyklat men det var enda gangen som cykeln behövdes bäras pa Ramsvikslandet.

Ramsvikslandet kallas därför för Klippornas rike. Det har formats under miljontals med år av inlandsisen, havet och vinden. Hela ön är ett naturreservat och det är även en populär plats för fågelintresserade.

Det är tältförbud i naturreservatet men det finns gott om övernattningsmöjligheter. Ramsvik Stugby och Camping på den nordöstra delen erbjuder campingstugor, restaurang och en kiosk. Lite längre söderut finns boendealternativ på Ramsvik Övergård. Det finns egentligen ingen anledning att inte stanna på Ramsvikslandet mer än en dag.

Fredrik Schenholm

Skyltningen är bra på Ramsvikslandet.

Fredrik Schenholm

Slöta och färggranna klippor pa Ramsvikslandet.

Fredrik Schenholm

Släta klippor på Ramsvikslandet.

Vi balanserar våra cyklar förbi västsidan av öns högsta punkt Sote bonde. Cyklingen är teknisk med många små passager upp och ner. Ett par hundra meter senare skiftar naturens utseende från att ha varit kuperat och undulerande till att bli mer platt. Men ändå inte platt utan snarare med små rundade hällar som löper längsmed havskanten.

Fredrik Schenholm

Västsidan av Sote bonde som är Ramsvikslandets högsta punkt.

Fredrik Schenholm

Runda hällar efter Sote bonde pa Ramsvikdlandet.

Solen bryter igenom molnen och hällarna börjar nästan lysa i sin orange-röda färg. Terrängen är lekfull. Vi fortsätter längs Kuststigen men tar av åt öster och följer den vita leden tills den korsas av den svarta leden. Vi följer den svarta leden norrut tillbaka till bilen. Sista biten, längs den svarta och vita leden, blandas med nästintill ocykelbar terräng och stigar med skönt flyt. Naturen byts från den röd-orange Bohusgraniten till våta betesmarker och grönskande skogsdungar.

Fredrik Schenholm

Svarta leden tillbaka till parkeringen.

Hunnebostrand: Soteleden

– Sugen på mer cykling, frågar Björn med sitt härliga leende när vi står vid bilen.
Han tar fram telefonen och visar en kompis hemsnickrade rundslinga som finns i närheten. Den följer delar i Soteleden i en 16 kilometers runda i området öster om Hunnebostrand. Tjugo minuter senare är vi reda för dagens andra runda.

Fredrik Schenholm

Soteleden öster om Hunnebostrand är lummigare än de klippiga öarna Ramsvikslandet och Bohus-Malmön.

Det visar sig vara sisådär. Den första delen av rundan går längs stig som varken cyklas eller vandras särskilt mycket. Det är kuperat och delen strax sydöst om Hunnebostrand går på klippor högt över landskapet. Motsatsen är stigarna rakt öster om Hunnebostrand med utgångspunkt Stenhuggerimuseet som både är välanvända och flowiga.

Fredrik Schenholm

Stenhuggarmuseum i Hunnebostrand

Sista delen kombinerar stigar längsmed åkrar och vägar, både asfalt och grus. Mörkret hinner ikapp oss mot slutet lägger sig dimman tätt mot marken. Trötta och nöjda kryper vi ner i våra sovsäckar i den röda stugan i närheten av Nordens ark.

Fredrik Schenholm

Klart för idag nu till den röda stugan för att sova.

Bohus-Malmön – blir det vackrare i Sverige?

Nästkommande morgon tar vi bilen till Bohus-Malmön, som ligger en och en halv mil fågelvägen sydöst om Ramsvikslandet. Vi parkerar vid COOP och köper oss en stabil frukost bestående av vitt bröd, en klämtub baconost och lite bananer. Breakfast for Champs och vi är redo för dagens plan som är att följa delar av Kuststigen runt ön.

Fredrik Schenholm

Bland stenslattar på Bohus Malmon

Men istället för att cykla Kuststigen motsols upp till högsta punkten i nordöst så attackerar vi den via Kuststigen från syd. Enligt information från rutinerade Bohus-Malmön cyklister är det stökigt att cykla upp dit norrifrån, men samtidigt är nerförslöpan söderut bland det flowigaste på ön. Och den vill vi såklart prova.

Fredrik Schenholm

Hav och klippor är en bra kombo pa Bohus Malmön.

Bohus-Malmön är en helt annorlunda ö jämfört med Ramsvikslandet. Här finns det mer hus och vägar och ön är inget naturreservat. Men det som slår oss mest är hur förstörd ön är. Alltså fysiskt sönderslagen. Under delar av 1800-talet och början av 1900-talet var Bohusgraniten en het exportvara. Den användes som gatsten i många länder. Som mest sysselsatte industrin i Bohuslän 7000 personer. Det var under 1920-talet. Men Den stora depressionen satte stopp för näringen och den återhämtade sig aldrig.   

Stenhuggeriepoken har satt stora spår i naturen, speciellt på Bohus-Malmön. Överallt ligger det block i alla möjliga storlekar. På ett sätt är det häftigt, samtidigt som det på ett annat känns sorgligt. De rena och mjuka linjerna som det finns så mycket av på Ramsvikslandet existerar inte här. På gott och på ont. Det är helt enkelt annorlunda.

Fredrik Schenholm

Stenbrott pa Bohus Malmön

Kuststigen slingrar sig genom stenbrott, förbi all dessa stenmassor, går utmed strandkanten och fortsätter in i samhället. Den mest tekniska cyklingen är i mitten på västsidan, utöver det är det oväntat lite teknisk cykling med tanke på hur ön ser ut. Den finaste nerförlöpan är den från toppen i nordväst. Men nästan lika fin är nerförslöpan från vattentornet. Båda bjuder på riktigt snabbt underlag där det är enkelt att få bra flyt, men slingan i nordväst känns vildare och har finare utsikt.

Fredrik Schenholm

Bra flow ner från den nordvästra toppen pa Bohus Malmön

Fredrik Schenholm

Sommaren är över och stranderna pa Bohus Malmön är tomma.

På färjan tillbaka hemåt och mot fastlandet börjar vi prata om cyklingen. Om naturen. Om klipporna. Om vyerna. Vi är helt eniga om att det är bland de vackraste rundslingor vi någonsin cyklat.

Fredrik Schenholm

Sveriges vackraste mtb-runda?

BOHUSLÄN MTB-resa

Var:
Ramsvikslandet, Hunnebostrand och Bohus Malmön ligger i Bohuslän cirka 1 timme och 45 minuters körning norrut från Göteborg.

Bo:
Ramsvik Stugby och Camping (Ramsvikslandet): https://www.ramsvik.nu/
Bohus-Malmöns pensionat (Bohus Malmön): https://www.bohus-malmon.se/

Varför:
Häftigt, storslaget och unikt. Det är vyerna platser. Här kombineras naturen med cyklingen på ett helt fantastiskt sätt.

För vem:
Den medelgoda eller bättre cyklisten får ut mest av både Ramsvikslandet och Bohus Malmön. Cyklingen kommer bli roligare om man har koll på hur man kör ner för, och tar sig uppför, kortare branta passager. Men det är som med i stort sett all annan cykling. Alla kan göra det. Det handlar bara om hur mycket man sätter ner fötterna eller går med cykeln. Ramsvikslandet har större bredd i cyklingen i den mening att det finns både stigcykling i skogen och hällcykling ute på klipporna. Åker man väl dit finns det dock ingen anledning att inte prova båda platserna. Slingan vid Hunnebostrand kan klassas som klassisk skogcykling, med inslag av hällar sydöst om Hunnebostrand.

När:
Under semestermånaderna är det mycket folk på lederna, framför allt på Ramsvikslandet. All annan tid är bra. Varma vinterdagar utan is och snö. Då är greppet bra i klippan och man slipper leriga vattenpölar.

Fredrik Schenholm

Björn kämpar över klappersten. Hard Love.

Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.

Senaste kommentarer

alexlid 2020-11-19

Tog den rundan i somras och det är fantastiskt fint!

Luzen 2020-11-18

Bara lite längre norrut. b4CSQVt60TU

Schenis 2020-11-17

Bra förtydligande och påminnelse, helt klart av största vikt att tänka på detta! Tack för feed back!

Erik O 2020-11-17

Wow, sjukt fin cykling.

REPDRAG 2020-11-17

Hmm, man skulle kunna poängtera än tydligare att det är naturreservat. Jag vill uppmana ALLA att inte köra på Ramsvikslandet i annat än HELT torra förhållanden. Marken är känslig (frånsett graniten då) och redan utsatt för ökat slitage på grund av ök...

Rikard85 2020-11-17

Otroligt vackert! Ser ut att vara västkustens bästa klipp-hav att cykla på?

Sambal Oelek 2020-11-17

Vilken miljö! Det där hamnar långt upp på måste-uppleva-listan. Tack för den.