[Artikel] Stigcyklisten som överlevde cancer

[Redaktionen]

Björn Wänström, 43 år, är stigcyklisten och brandmannen som överlevde cancer. Han vägrade ge upp och cyklade under behandlingen. Happyride har pratat med denna entusiastiska göteborgare. 

Läs hela artikeln:

Stigcyklisten som överlevde cancer – Happyride.se

Björn Wänström, 43 år, är stigcyklisten och brandmannen som överlevde cancer. Han vägrade ge upp och cyklade under behandlingen. Happyride har pratat med denna entusiastiska göteborgare.

happyride.se

 

[Oskar]

Magiskt.

 

[Fågelben]

Tack Björn och redaktionen för en fin artikel som berörde.

 

[Bele]

Mycket glädjande. Jag hoppas att vi får läsa en artikel om Stuvarn med ett lika gott slut lite längre fram.

 

[Wingqvist]

@Beans stort att du delar detta med oss Björn! Fina bilder som vanligt @Schenis

 

[larsaw]

Mycket viktig och bra artikel, cancer är en SVÅR sjukdom och tar tid att bli frisk från(om möjligt), stigmat runt denna sjukdom är STOR och många människor vågar nog knappt snudda vid tanken att dom själva eller någon i deras närmsta bekantskap kommer att drabbas. Därför är dessa artiklar om framgång i kampen mot cancer så viktiga!
(Har en bekant som förbereds inför samma typ av operation just nu. Så ska peppa honom lite extra med denna artikel..)
Fantastiskt kämpat av dig Björn!!

 

[Beans]

Tack för responsen. Visste inte om nån ville läsa om hur min sjukdomstid var.
Det kom tillbaka många minnen från den tiden i och med intervjun. Som tur är har jag lagt mycket av de dåliga minnena långt bak i nåt mörkt skrymsle i hjärnan. Jag håller mina tummar att stuvarn och larsaw s kompis orkar ta sig ut några svängar med cykeln mellan cellgifternas jävelskap och stomipåsens påminnelse. Undrar ni nåt eller behöver stöd är det bara att skicka PM.
Hoppas att jag kunde ge lite pepp till någon som har det svårt, då har artikeln gjort lite nytta iaf.

 

[Tant_Trek]

Fin artikel om något som händer fler än man tror, men kanske inte så många vill eller orkar berätta om. Härliga bilder också! Tack!

 

[oldboy]

Härligt med en artikel med ett happy slut. @Beans, jag förstår att det var en kämpar-insats som gjordes.
Jag själv kämpar med min prostatacancer, och där metastaser i ryggen, bäcken o revben är den stora utmaningen. Tänkte återkomma framöver på forumet med en byggtråd, för det är vad jag sysselsätter mig med just nu, att bygga alltså. Att cykla är över min förmåga.
Fint med all värme och öppenhet som finns på forumet för sådant som är jobbigt.

 

[Snuten]

"...hans fru tvingat honom till läkaren..."
Det där känns kusligt bekant. Skall opereras nästa vecka. En skitbagatell (hupp) om man jämför med vad Wänström gått igenom, men ändå, det stora C:et. Man vet aldrig var det slutar.
Bra kämpat hursom!

 

[mac74]

Fin artikel som ger hopp åt alla i samma sits. Grymt kämpat!

 

[BorkaMattis]

Tack för responsen. Visste inte om nån ville läsa om hur min sjukdomstid var.
Det kom tillbaka många minnen från den tiden i och med intervjun. Som tur är har jag lagt mycket av de dåliga minnena långt bak i nåt mörkt skrymsle i hjärnan. Jag håller mina tummar att stuvarn och larsaw s kompis orkar ta sig ut några svängar med cykeln mellan cellgifternas jävelskap och stomipåsens påminnelse. Undrar ni nåt eller behöver stöd är det bara att skicka PM.
Hoppas att jag kunde ge lite pepp till någon som har det svårt, då har artikeln gjort lite nytta iaf.

Något jag undrar är om du tränade under behandlingstiden också? Man brukar ju gå på 3-veckors intervall (jag gör iaf just nu) mellan behandlingarna och jag finner motivationen så låg under denna "väntetid" mellan behandlingarna. Tips?

Mvh, ännu en med cancer.

 

[Beans]

Något jag undrar är om du tränade under behandlingstiden också? Man brukar ju gå på 3-veckors intervall (jag gör iaf just nu) mellan behandlingarna och jag finner motivationen så låg under denna "väntetid" mellan behandlingarna. Tips?

Mvh, ännu en med cancer.

Ja jag behövde återhämta mig i några dagar efter behandlingen sen körde jag så mycket jag orkade, vilket inte alltid var så mycket, tills det var dags för nästa omgång. Började med att cykla runt kvarteret eller promenader och lagom till nästa vända så kände jag att jag kunde ta i så mycket jag orkade. För att börja om på ruta ett igen efter giftet dragit ner mig igen. Det som höll igång mig var att jag fick hjälp, träning inbokad med sjukgymnast en gång i veckan. Och att ta en ruta i taget. Varken se bakåt eller för långt framåt. Tre veckors perioder var det för mig. Bara vara i nuet och ta en dag i taget.
Snart är du frisk igen och kommer vara glad för att du inte gett upp. Du har ju många fler år kvar att leva än de du behöver lida.
B.

 

[lundatok]

Insamling i Mustaschkampen - Når vi 100' ?

Ingen möjlighet att odla mustasch, men tog insamlingen i hamn. Mot 100'? Edit: Länk till insamlingen, så man inte behöver gå till förstasidan varje gång.

happyride.se

 

[Orlodoffa]

Ni härovanför som har det framför er - ge inte upp, oavsett hur deppiga och oroliga ni än känner er - har gått igenom två operationer och tre cellgiftbehandlingar senaste 7 åren. Träning, oavsett cykel eller bara att promenera i friska luften är någonting du skall göra så snart du kan och i den omfattning du känner att du klarar av. Började själv med några hundra meter promenad första dagen och ökade på allteftersom - cykel blev det när jag kunde sitta på sadeln. För mig blev allt bara bättre med träning, men det är individuellt. Har haft tur med cellgiftomgångarna, bara en av de tre var elak såtillvida att jag mådde skit och var yr någon dag efter (i början, efter några gånger blev det bättre). Strålning har jag inte känt av. Så deppa inte ihop - det har alla förutsättningar att gå bra. Nu - lite mer än ett år efter senaste operationen mår jag grymt bra (det gjorde jag efter bara några månader) - ligger fortfarande mycket bra i prestation på Garmin Connect (när jag bryr mig om att mäta), och....... framförallt.... har en annan syn på livet - kör så det ryker, det finns inget skäl att samla på sig prylar eller att skjuta grejer på framtiden.