Cykla själv i mörker i skogen

[Henk2055]

Hej!
Det här med att cykla själv i skogen när det är mörkt. Med småbarn och allt vad det innebär är det kvällscykling som gäller för mig. Förra vintern gick det inge vidare men nu har jag tagit mig ut en hel del faktiskt, men jag kan ändå inte slappna av så pass mycket att jag upplever det njutbart och jag behöver era bästa tips eller historier hur det var för er. Jag kommer in i en del flow när det liksom känns gött men så plötsligt kommer dom där tankarna "tänkt om" det står en argsint älg bakom nästa krök. Tänk om lamporna dör. Tänk om någon följer efter mig. Tänk om...osv. Jag vet att rädslorna bara är irrationella och helt obefogade, men jag blir inte av med det.

Någon som vill dela med sig?

 

[weldion]

Du har inte funderat på trainer och Zwift?
Annars så är det bara att ha en backuplampa i fickan, så du kan ta dig hem om din primära ljuskälla slocknar.
Arga älgar brukar man kunna hitta i villaområden när de kalasat på jästa äpplen. En älg blir sällan sur om man susar förbi. Värre är det om man stannar och försöker att närma sig den.

 

[Paco]

Mörkercykling är ju bland det bästa som finns just för spänningen med oväntade skuggor som rör sig konstigt, ”ögonen” långt bort som visade sig vara nåt annat etc...
Bara att fortsätta så försvinner dom där tankarna snart.

 

[Rassemouse]

Jag tycker också det är lite obehagligt. Men jag har gjort så att jag började med att köra sträckor där jag tror mig veta att jag inte kommer stöta på djur. Och när jag börjat bli van med skogen och mörkret så har jag sen tagit mig ut på andra sträckor när jag känt mig mer bekväm med mörkret.

 

[manneblask]

Mörkercykling är mysigt tycker jag. Bor där det finns mycket vildsvin och har träffat på dem några gånger, aldrig några problem då de flesta djur är rädda för en ändå. Skulle vara mer rädd för eventuella människor än djur i skogen faktiskt.

 

[Poxeman]

Ha med extrakläder, första förband, telefon (med positionsangivelse på för anhörig) extralampa osv så kan du kanske rationalisera bort en del av oron.
Annars är det nog bara att öva, eller cykla så hårt du kan så du inte orkar fokusera på något annat?

 

[velovin]

Jag kör gärna i mörker, men undviker tekniska mtb-stigar på grund av olycksrisken. Att cykla på grus/skogsvägar är härligt, det går rätt snabbt att träna bort eventuella mörkerrädslor. Naturen behöver man aldrig vara rädd för, bilister däremot...

Själv delar jag position med frun i Google maps, bara för säkerhets skull.

 

[hebbe14]

Jag cyklar alltid runt 0600 eller vid 1900 vare sig det är mörkt eller inte. Samt alltid själv. Men är det mörkt ute så cyklar jag endast på välkända stigar.

 

[KungJulian]

Arga djur bakom en krök är inte argare på natten än på dagen. Och andra folk i skogen på natten är med mkt stor sannolikhet också motionärer av nåt slag, tror inte gängkriget nått in i mörka skogen. Svårt att var att vara på en tryggare plats ute.

Men det tror jag TS eg vet, och inte hjälper det känslan av obehag. Själv gillar jag verkligen mörkerträning, även springning och skidåkning med lampa är gött. Jag tror TS helt enkelt får vänja sig. Efter två dussin mörkerpass utan älgar som hoppar från mörka granar och utan galna yxgubbar kanske känslorna lägger sig? Kanske det TS eg vet är det som får råda även mentalt? Jag hoppas det, för det har sin charm att bara vara du och din träning i din egna ljusbubbla.

 

[kontorsråttan]

Jag kör litet mörkercykling i Hellas då och då. Jag förstår vad du menar, vet ju inte var du cyklar men i Hellas kan man ju träffa på nån hemlös ute i skogen vid något enstaka tillfälle. Vi brukar nog bli lika överraskade! Djuren hinner man i stort sett aldrig se.

Jag brukar låta bli att cykla okända stigar när det är mörkt, speciellt om det är blött/ halt ute. Håller man sig på kända och lagom tekniska stigar och låter bli att tokrejsa tycker jag inte skaderisken är mycket högre.

 

[Henk2055]

Tack för era svar. Jag tror väl det enda svaret på min fråga är att man måste köra på och vänja sig :)

 

[Erik O]

Tror också på att göra vad du kan för att minska eventuella verkliga risker, som extralampa, möjlighet för anhöriga att se var du är etc. Den här mer allmänna mörkerrädslan som många känner brukar gå att träna bort. Kanske testa att släcka alla lampor och sätta sig på nån mysig sten och känna att mörkret är din vän. Funkar inget så tror jag mörkerrädsla växer bort med åren.

 

[LFN]

Jag brukar stärka mig med tanken att jag själv är det absolut farligaste i skogen just nu. Ung och stark man i god form, fy sjutton vad läskigt för alla andra varelser

 

[jomper]

Jag hade aldrig vågat mig ut i skogen i mörkret innan jag började cykla med pannlampa. Man vänjer sig fort. Då hade vi bara 20w halogenlampor, numera är det ju dagsljus även på natten..

 

[ebonbrd]

Alltid lite spännande med lysande ögon i skogen, åtminstone om man inte är van. Man får en liten tankeställare om hur bortskämd man är på toppen av näringskedjan. I många andra delar av världen är det ju inte så.

 

[slice me nice]

Djur oroar jag mig inte så mycket för, däremot är jag lite skraj för att vurpa och bli liggande om ingen går förbi där förrän dagen efter. Håller mig på enkel grusvägskörning pga det om jag är själv i mörker.

 

[nieves]

Reka nattslingorna på dagen åt båda håll, ingenting ser likadant ut på natten men man kan memorera hinder mm där man kanske ska hålla ner farten. Hålla ner farten sker ändå per automatik, jag vet ingen som inte snittar lägre på natten än på dagen, inte ens på lvg.
Mörkercykling ensam är fantastiskt på alla sätt, sen kommer snön (om) och ger en ny dimension.

 

[Bengt-re]

Reka nattslingorna på dagen åt båda håll, ingenting ser likadant ut på natten men man kan memorera hinder mm där man kanske ska hålla ner farten. Hålla ner farten sker ändå per automatik, jag vet ingen som inte snittar lägre på natten än på dagen, inte ens på lvg.
Mörkercykling ensam är fantastiskt på alla sätt, sen kommer snön (om) och ger en ny dimension.

Mmmmm... cykla i mörker i snö kan vara underbart!

 

[johan44]

Jag hade aldrig vågat mig ut i skogen i mörkret innan jag började cykla med pannlampa. Man vänjer sig fort. Då hade vi bara 20w halogenlampor, numera är det ju dagsljus även på natten..

Mmm, 20 watt från Mila eller Silva, batteri på närmare ett kilo för lång multisportskörning. Mjukt, gult mysljus. Sen köpte kompisarna led och det var inte en suck att lysa upp sin egen skugga när nån låg bakom...

 

[BigF]

Extralampa och telefon ser jag alltid till att ha med mig och sedan håller jag mig till de stigar jag känner till samt inte är för utmanande.

Jag brukar tänka att det finns mer att akta sig för där det finns ljus om kvällarna, bilar, andra människor osv.

 

[Dricko]

Jag har en kortare rundslinga ganska nära ett villaområde som jag kör flera varv i. Det är flera stigar som korsar varandra så det går att få bra variation. Har iofs mött vildsvin där men svinet blev ju mer rädd än vad jag blev . En extra lampa kan vara bra att ha med också.

 

[mcoma]

En gång mötte jag en vit varg i slutet av en nedförsbacke. Totalt kolsvart ute. Jag hade pannlampa+lampa på styret. Bara swishade förbi, trodde jag såg i syne. 50 meter senare kom husse till den vita schäfern utan lampor/reflexer.
Det blev lite av en tankeställare, för det kan finnas folk & fä som inte syns alls, som inte har lampor eller reflexer även mitt ute i skogen en mörk sen kväll.

 

[SLI]

Om man har med sig det man tror sig behöva, dvs mobil, extra batterier, reservslang eller annat, så är risken för missöden inte större än på dagen. Att bli överfallen av nåt djur... jamen det händer ju bara inte.

Den kusliga känslan däremot, den kan ju finnas där ändå. Den går inte att snacka bort. Ibland kan man se ögon som lyser i skogen. Oftast en räv eller en katt men det får man aldrig veta.

Allt är väl en vanesak. Det ska vara kul att cykla, annars kan det kvitta.

 

[Akronym]

Hej!
Det här med att cykla själv i skogen när det är mörkt. Med småbarn och allt vad det innebär är det kvällscykling som gäller för mig. Förra vintern gick det inge vidare men nu har jag tagit mig ut en hel del faktiskt, men jag kan ändå inte slappna av så pass mycket att jag upplever det njutbart och jag behöver era bästa tips eller historier hur det var för er. Jag kommer in i en del flow när det liksom känns gött men så plötsligt kommer dom där tankarna "tänkt om" det står en argsint älg bakom nästa krök. Tänk om lamporna dör. Tänk om någon följer efter mig. Tänk om...osv. Jag vet att rädslorna bara är irrationella och helt obefogade, men jag blir inte av med det.

Någon som vill dela med sig?

Den där lilla obehagskänsla är ju kanon för att sätta PR. Man vill ju inget hellre än att vara tillbaka hemma ;P

 

[nieves]

En gång mötte jag en vit varg i slutet av en nedförsbacke. Totalt kolsvart ute. Jag hade pannlampa+lampa på styret. Bara swishade förbi, trodde jag såg i syne. 50 meter senare kom husse till den vita schäfern utan lampor/reflexer.
Det blev lite av en tankeställare, för det kan finnas folk & fä som inte syns alls, som inte har lampor eller reflexer även mitt ute i skogen en mörk sen kväll.

Svävande damen på Järva var inget spöke. Sittandes på mörk häst på ridstigen i skogen med reflexväst såg hon ut att levitera mellan träden, det tog ett tag innan hjärnan kopplade vad det var för väsen därute.

 

[Spindelbenen]

Köp en ANGi eller liknande. Kan vara bra om du vurpar och slår i skallen.

Introducing ANGi | Specialized.com

www.specialized.com

 

[Berk]

Tar med dina barn! Min son tycker mer om cykling i mörker i skogen än jag. Mest spännande som har hänt mig är att ser ögonen av rådjur i mörkret, som sen snabbt springer bort (inte så läskigt).

 

[kais01]

har stött på mer vilt i mörker på landsväg än i skogen.

igår kväll cyklade jag själv i ett område med en del vildsvin. satt då igång min nya timber bear bell. kändes bra och hemtrevligt på något sätt:)

 

[Pfaff]

Buh!

Näh, jag cyklar inte själv i mörker. Kör inte bil heller för all del. Ser som en mullvad i mörker.

 

[yonsson]

Djur oroar jag mig inte så mycket för, däremot är jag lite skraj för att vurpa och bli liggande om ingen går förbi där förrän dagen efter.

Samma här. Vill inte bli liggande med lampbatterier som dör. Kör helst inte själv i mörker, med andra däremot är det askul.

 

[ambientzz]

Måste säga att jag föredrar under dagsljus. Men denna årstiden kan det bli svårt i veckorna. Tycker inte det är så läskigt. Säger man bara till någon närstående var man ska och ungefärligt tid det bör ta och kanske komplettera med glympse så ska det mycket till att man självdör i skogen. Minst två lampor är förstås rätt smart och självklart telefon. Något jag märker är att jag väljer lite olika linjer beroende på om jag kör i mörker eller inte. Är nog skuggorna som spelar spratt:)

 

[BFS]

I upplyst mörker kan man cykla sakta och det är ändå häftigt. Bra med reservlampa, dock. Har upplevt att lampan dött. Då var det "tur" att jag visste var jag var och kunde gå hem ändå.

 

[motionisten]

Mörker är en vanesak. Men faktum är att jag är övertygad om att det är säkrare än lvg i dagsljus. Men jag begränsar mig till stigar och vägar jag känner väl från dagsljuscykling. Har gjort bort mig rejält i skogen några gånger då saker inte ser ut som man är van vid och kört fel så in i helsike. Dubbla lysen både fram och bak är som många säger ett måste. Extrakläder och cykelskor som fixar en blöt promenad om det skiter sig är inte fel heller.

 

[kais01]

har man bara två lampor och en dör kan det ju bli trassligt på olika sätt. är den som är kvar inte en hjälmlampa är det mer besvär att fixa mekaniska problem eller punka.

med bara hjälmlampa kvar försvinner mycket djupinfo och kontraster. klart läbbigt.

kör själv mtb med två oberoende system på vardera hjälm och styre, alltså totalt fyra. förutom viss försäkring ger det bredare ljusbild än den vanliga runda:)

på landsväg och vid pendling nöjer jag mig med två oberoende lampor.

 

[rickards]

Röstar nej till mörkercykling på egen hand pga olycksrisken. Så här års är det ofta kallt också, man är inte kaxig om man blir liggande själv i skogen i några timmar i minusgrader, klädd i spandex.

 

[pfjord]

Det är bara att köra. Jag minns mina första nattorienteringar i 13 års-åldern, skräck först, men jag gjorde det. Sen gick det över. Nu har jag hund som alltid hänger på när jag kör pannlampspass. Ett mycket trevligt sällskap. Det blir svart när lampan slocknar men man får lite ledsyn efter en stund. En extra feglampa lindrar den ångesten. Förr sprang jag nattorienteringspass på 1h 30min hela vintern inför långa natten på 10 mila. Då fanns inga mobiler och frun visste bara i vilken skog jag tränade. Det gick bra det med.
PS Jag tittar aldrig på skräckfilmDS

 

[Yonna]

Jag hade en kompis som var mörkrädd och han frågade om jag ville hjälpa honom, som ångest-coach för "du är ju coolblodig" (kul att höra för det visste jag inte). Så vi tänkte cykla och tälta tillsammans i skogen några dagar, för han vågade inte tälta ensam.
Första natt drack vi mycket whisky, eldade upp all ved och sov han som en stock. Han snarkade så högt att jag flydde från tältet och sov under bar himmel. Andra natt var vi så trötta av >15mil cykling att vi rullade oss ihop i tältet och somnade omedelbart. Tredje natt var en bättre träning. Vi satte upp tältet och han lagade mat medan jag berättade läskiga spökhistorier. Men han tyckte mer om att pussas så det blev istället en svettig sexträning. Fjärde natt var riktig oväder, med storm, regn och åska. Vi sov nästan inte och därför var vi den femte natt så trötta att inget läskigt kunde väcka honom. Och så kom det fler nätter - och efter typ två veckor var han läkt :)
Så hoppa på cykel med tält plus en kompis och övervinn ångest och återfå självförtroende. Om du lått rädslan inte paralysera dig, och du kan ersätta den med positiva känslor (t.ex att du vill övervinna din rädsla) då kommer allt bli bra. Hoppas jag, för man vet ju aldrig i mörkt skogen.

Själv cyklar och tältar jag ofta ensam i mörkret och är egentligen aldrig rädd. Konstigt nog för det finns (enligt folk som jag träffar) seriemördare, vildsinta vildsvinmammor, vargar, ormar, troll och monster bakom varje sten och träd. Och spindlar, inte de svarta källarspindlar som har artros av ålder .. nej, skogsspindlar. De är enorma, och håriga, starka och blodtörstiga. De väntar på dig och när de helt oväntat lyckas gripa dig, finns där ingen räddning. De suger dig tom och då ligger du ensam och halv medvetslös bredvid din cykel, i mörkt skog, tillsammans med hundratals hungriga djur. Så bäst att stanna hemma, lägg dig på soffan med chips och öl, kolla netflix och vänta tills våren kommer. Och glöm inte att låsa dörren.
Typ så här får jag ofta höra som varningar. Tur att jag inte orkar lyssna för annars blir jag kanske rädd med.

 

[Raggamuffin]

Cyklar mycket själv i mörker, hoppar över de mer utmanande grejerna.
Blir jag liggande är väl inte chansen att jag blir hittad större när det är ljust än när det är mörkt. Har väl mer med tid på dagen att göra men nu är det mörkt redan vid 16 här.

Sambon får kolla Garmin live Track om jag inte kommit hem i rimlig tid.

 

[Paco]

Jag cyklar oxå oftast själv i mörkret och tycker om när det är tekniskt. Dom flytande skuggorna gör mig mer alert och koncentrerad i såna situationer. Ska dock erkänna att jag oftast kör SS och att det inte går speciellt fort

 

[slice me nice]

Cyklar mycket själv i mörker, hoppar över de mer utmanande grejerna.
Blir jag liggande är väl inte chansen att jag blir hittad större när det är ljust än när det är mörkt. Har väl mer med tid på dagen att göra men nu är det mörkt redan vid 16 här.

Sambon får kolla Garmin live Track om jag inte kommit hem i rimlig tid.

Chansen att bli hittad är rimligen större när det rör sig folk i skogen, dvs när det är ljust?

 

[Berk]

Jag cyklar oxå oftast själv i mörkret och tycker om när det är tekniskt. Dom flytande skuggorna gör mig mer alert och koncentrerad i såna situationer. Ska dock erkänna att jag oftast kör SS och att det inte går speciellt fort

Jag har det tvärtom. Jag cyklar (för?) försiktigt när det är ljust. När det är mörkt ser man djupet mindre bra och kör jag ofta rakt genom stök jag vanligtvis undviker, som funkar utan problem. Så jag lär mig i mörkret att jag kan köra fortare och mindre precis. Men då kör jag nästan bara sträckor i mörker som jag har kört ofta när det är ljust.

 

[paxel]

Har man två lampor så är sannolikheten att de går sönder samtidigt minde. Givet att man har olika matning då förstås.
En "bug out"-lampa är bra att ha med också ifall man skulle ha riktigt otur.
Sen inbillar jag mig att med det ljus som dagens lampor ger så blir djuren än mer benägna att försvinna bort från en när man kommer åkandes.

 

[Larsifer]

Kör ofta nattetid på stigarna kring jurtjyrkogården. Alltid gått bra hittills, bara en del ögon som lyser i mörkret. Men, vad ni än gör, stanna inte och vila för då kryper något fram och snittar hälsenan på er..!

 

[nieves]

Kör ofta nattetid på stigarna kring jurtjyrkogården. Alltid gått bra hittills, bara en del ögon som lyser i mörkret. Men, vad ni än gör, stanna inte och vila för då kryper något fram och snittar hälsenan på er..!

Fasansfullt, jag har alltid trott att det var däcket dom snitta det efter att ha hört ramsan.
Alla barnen cyklade ut från skogen utom Birgitta, det var hennes bakdäck dom snitta.

 

[Raggamuffin]

Chansen att bli hittad är rimligen större när det rör sig folk i skogen, dvs när det är ljust?

Jag utgick från mig själv och där jag cyklar rör sig sällan andra. Tittar man på andra MTB-spår så rör väl sig folk där med samma mönster de ljusa som de mörka månaderna - efter jobbet. Därför jag menade att om man cyklar 16:30 när det är mörkt är chansen att bli hittad tidigare bättre än om man cyklar 22:00 när det är ljust.

Har ett gäng som kommer här förbi på tisdagar mellan 18:40 och 18:50 beroende på dagens tempo, jag hade fått vänta tills dess.