Förbud för stigcykling på Lovön - protestera!
Länsstyrelsen i Stockholm har utarbetat ett förslag till ny tvingande bestämmelse (föreskrift) om förbund för stigcykling på Lovön och Kärsön. Den föreslås gälla från 1 juli i år. Den gäller för alla stigar på dessa öar. Länsstyrelsen tar emot synpunkter på förslaget senast den 20 maj. Förslaget är ett hårt slag mot Allemansrätten. Förvaltaren föreslås få rätt att själv bestämma om och när stigcykling eventuellt ska kunna tillåtas. Hittills har deras intresse för att tillgodose våra önskemål varit mycket begränsat, närmast obefintligt. - Vill du värna tillgång till ett tätortsnära stigområde för oss som gillar stigcykling - protestera genom att ge din mening till känna för länsstyrelsen. Sänd dem till: stockholm@lansstyrelsen.se
Jag har skickat in mina synpunkter, som jag klippt in nedan. Vill du använda något av det jag skrivit får du gärna det. Bifogat finns förslaget om ny föreskrift, dvs förbudet.
"Remissvar på Förslag till beslut om ytterligare föreskrifter för Lovö naturreservat, dnr 511-52937-2018
Länsstyrelsen har i missivet till rubricerat förslag till ändring av reservatsföreskriften för Lovö naturreservat efterfrågat synpunkter på denna. Med anledning av detta vill jag anföra följande.
Sammanfattning
- Det remitterade förslaget till ändrad föreskrift bör inte genomföras, då det strider mot syftet med reservatet, enligt gällande föreskrift.
- Länsstyrelsen, som ska främja väl avvägda helhetslösningar, bör inte lämna över beslutsbefogenheter till Statens Fastighetsverk ifråga om stigcykling inom Lovö narturreservat.
- Stigcykling bör fortsatt vara tillåten inom reservatet, men informationen om andra stigar än Fornstigen behöver förbättras.
- Från folkhälsosynpunkt är nära tillgång till motion, rekreation för boende i Stockholmsområdet av stor betydelse, inte minst tillgång till områden för stigcykling.
Bakgrund
Ett av Länsstyrelsens uppdrag är, enligt myndighetens hemsida, att ”främja samverkan och väl avvägda helhetslösningar”, inom de områden där Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att verka.
Länsstyrelsen beslöt 2014-03-17 (dnr 511-24286-2012) om en föreskrift för det nybildade Lovö naturreservat, med tillhörande skötselplan. Ett av flera syften med reservatet angavs vara att ”värden för friluftslivet”… särskilt ska ”skyddas och vårdas”.
På Länsstyrelsens hemsida som rör Lovö naturreservat kan man idag läsa följande: ”Cykla, rida eller gå till fots? Följ stigarna som vindlar fram i Norrby skog och Ensta”.
Förslaget med tillägg till befintlig reservatsföreskrift
Enligt det nu remitterade förslaget till ändring i gällande reservatsföreskrift ska det från den 1 juli 2020 blir förbjudet att cykla i terräng, annat än enligt anvisning från förvaltaren. Om förslaget läggs till grund för ett beslut innebär det att Länsstyrelsen avhänder sig möjligheten att fullgöra sin instruktion, att främja samverkan och väl avvägda helhetslösningar. Det är vidare högst tveksamt om ett sådant överlämnande av beslutsmandat från en myndighet till en förvaltare är förenligt med det syfte som anges i beslutet om reservatsföreskrift från 2014, nämligen att skydda och vårda värden för friluftslivet. Förvaltaren har ett snävare förvaltningsperspektiv, medan Länsstyrelsen har uppgiften att väga olika samhällsintressen mot varandra. Därför är det olämpligt att överlämna beslutsansvar i en fråga av största vikt för oss som cyklar på stigarna på Lovön och Kärsön. Det är inte en förvaltningsfråga, utan fråga om att balansera olika medborgargruppers intressen mot varandra. De motstridiga intressen som ibland artikuleras bör istället lösas inom ramen för nuvarande föreskrifts bestämmelser och den skötselplan som finns.
Länsstyrelsen bör istället för att besluta om den föreslagna föreskriften främja samverkan och väl avvägda helhetslösningar, så som ni själva beskriver ert uppdrag. Det är förvisso inte fallet om kraven i en framställan från en part, Lovö Hembygdsförening, understött av förvaltaren, Statens Fastighetsverk, helt och hållet tillgodoses. Detta samtidigt som stigcyklisternas intresse helt negligeras. Det innebär inte en väl avvägd helhetslösning!
Friluftslivet inom reservatet
Inom ramen för Allemansrätten, som också befintlig reservatsföreskrift bygger på, bör alla grupper som utövar friluftsaktiviteter kunna samsas. Många stigcyklister, liksom jag själv, har erfarenheten att man mycket sällan möter någon annan friluftsutövare när man är ute på stigarna inom reservatet. Det är definitivt inte någon trängsel där, trots dess närhet till tätbefolkade områden. De fåtaliga vandrare och ryttare som man stöter på hanterar vi med omtanke – saktar ned eller stannar vid behov, hälsar vänligt och bemöts alltid med vänlighet tillbaka.
Slitage på Fornstigen har anförts som ett skäl att förbjuda stigcykling. Under höst och vår, på vissa blöta ställen, kan vissa skador på terrängen uppkomma. Dessa orsakas lika mycket av fotvandrare som stigcyklister, enligt tillgängliga studier. Därför bör stigcyklister och fotvandrare uppmanas att verkligen iaktta de skyldigheter som följer med Allemansrätten. Det kan ske genom förbättrad information på anslagstavlor vid alla stig entreer och på förekommande hemsidor och appar. Härutöver kan sådana delar av Fornstigen som går över känslig terräng antingen ledas om och förbi sådana passager eller så kan man vidta andra markförbättrande åtgärder där.
Hembygdsföreningens framställan till Länsstyrelsen avser Fornstigen och inte andra stigar inom reservatet. För att främja samverkan och minska slitage på Fornstigen finns det skäl att intressera och stimulera fler stigcyklister att cykla på andra stigar på Lovön, än Fornstigen, utan att förbjuda cykling på denna. Med en större spridning av terrängcyklingen på ön minskar ytterligare risken för möten mellan olika friluftsutövare. Det skulle också skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan stigcyklisterna och Hembygdsföreningen. En sådan spridning kan främjas genom bättre information om befintliga stigar och slingor på nämnda anslagstavlor, hemsidor och appar.
Det är anmärkningsvärt att Länsstyrelsens förslag om tillägg till befintlig föreskrift, med anledning av skrivelse från Hembygdsföreningen och Statens Fastighetsverk, väljer en lösning som går längre än Hembygdsföreningen önskar, dvs att förbjuda stigcykling på Fornstigen.
Stigcykling är en växande motionsaktivitet. Allt fler väljer att skaffa sig behövlig motion, naturupplevelser och rekreation i de stadsnära friluftsområden som finns runt om i Stor-Stockholm. Från folkhälsosynpunkt är det ytterst angeläget att främja en sådan utveckling. Alltför många har idag stillasittande arbete, alltför många är överviktiga, alltför många rör sig för lite. Detta leder till livskvalitetsförluster och till hälso- och sjukvårdskostnader. Lovö naturreservat är ett av de områden som har bäst tillgänglighet för boende i centrala och västra Stockholm, liksom boende på Mälaröarna. Mot denna bakgrund är det olämpligt att begränsa möjligheterna till friluftsaktiviteten inom Lovö naturreservat, istället bör de främjas så att fler besöker området, även på cykel.
Epilog
Jag har hela livet haft cykling som ett stort intresse, och har mest cyklat på landsväg. Men under senare år alltmer på grusvägar och stigar. Eftersom jag bor ett stenkast från Kärsön, så betyder tillgången till reservatet för stigcykling väldigt mycket. Jag är medlem i Fredrikshofs cykelklubb, Stockholms Stigcyklister samt i Lovö Hembygdsförening.
Med vänlig hälsning
Gert Alaby"
Jag har skickat in mina synpunkter, som jag klippt in nedan. Vill du använda något av det jag skrivit får du gärna det. Bifogat finns förslaget om ny föreskrift, dvs förbudet.
"Remissvar på Förslag till beslut om ytterligare föreskrifter för Lovö naturreservat, dnr 511-52937-2018
Länsstyrelsen har i missivet till rubricerat förslag till ändring av reservatsföreskriften för Lovö naturreservat efterfrågat synpunkter på denna. Med anledning av detta vill jag anföra följande.
Sammanfattning
- Det remitterade förslaget till ändrad föreskrift bör inte genomföras, då det strider mot syftet med reservatet, enligt gällande föreskrift.
- Länsstyrelsen, som ska främja väl avvägda helhetslösningar, bör inte lämna över beslutsbefogenheter till Statens Fastighetsverk ifråga om stigcykling inom Lovö narturreservat.
- Stigcykling bör fortsatt vara tillåten inom reservatet, men informationen om andra stigar än Fornstigen behöver förbättras.
- Från folkhälsosynpunkt är nära tillgång till motion, rekreation för boende i Stockholmsområdet av stor betydelse, inte minst tillgång till områden för stigcykling.
Bakgrund
Ett av Länsstyrelsens uppdrag är, enligt myndighetens hemsida, att ”främja samverkan och väl avvägda helhetslösningar”, inom de områden där Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att verka.
Länsstyrelsen beslöt 2014-03-17 (dnr 511-24286-2012) om en föreskrift för det nybildade Lovö naturreservat, med tillhörande skötselplan. Ett av flera syften med reservatet angavs vara att ”värden för friluftslivet”… särskilt ska ”skyddas och vårdas”.
På Länsstyrelsens hemsida som rör Lovö naturreservat kan man idag läsa följande: ”Cykla, rida eller gå till fots? Följ stigarna som vindlar fram i Norrby skog och Ensta”.
Förslaget med tillägg till befintlig reservatsföreskrift
Enligt det nu remitterade förslaget till ändring i gällande reservatsföreskrift ska det från den 1 juli 2020 blir förbjudet att cykla i terräng, annat än enligt anvisning från förvaltaren. Om förslaget läggs till grund för ett beslut innebär det att Länsstyrelsen avhänder sig möjligheten att fullgöra sin instruktion, att främja samverkan och väl avvägda helhetslösningar. Det är vidare högst tveksamt om ett sådant överlämnande av beslutsmandat från en myndighet till en förvaltare är förenligt med det syfte som anges i beslutet om reservatsföreskrift från 2014, nämligen att skydda och vårda värden för friluftslivet. Förvaltaren har ett snävare förvaltningsperspektiv, medan Länsstyrelsen har uppgiften att väga olika samhällsintressen mot varandra. Därför är det olämpligt att överlämna beslutsansvar i en fråga av största vikt för oss som cyklar på stigarna på Lovön och Kärsön. Det är inte en förvaltningsfråga, utan fråga om att balansera olika medborgargruppers intressen mot varandra. De motstridiga intressen som ibland artikuleras bör istället lösas inom ramen för nuvarande föreskrifts bestämmelser och den skötselplan som finns.
Länsstyrelsen bör istället för att besluta om den föreslagna föreskriften främja samverkan och väl avvägda helhetslösningar, så som ni själva beskriver ert uppdrag. Det är förvisso inte fallet om kraven i en framställan från en part, Lovö Hembygdsförening, understött av förvaltaren, Statens Fastighetsverk, helt och hållet tillgodoses. Detta samtidigt som stigcyklisternas intresse helt negligeras. Det innebär inte en väl avvägd helhetslösning!
Friluftslivet inom reservatet
Inom ramen för Allemansrätten, som också befintlig reservatsföreskrift bygger på, bör alla grupper som utövar friluftsaktiviteter kunna samsas. Många stigcyklister, liksom jag själv, har erfarenheten att man mycket sällan möter någon annan friluftsutövare när man är ute på stigarna inom reservatet. Det är definitivt inte någon trängsel där, trots dess närhet till tätbefolkade områden. De fåtaliga vandrare och ryttare som man stöter på hanterar vi med omtanke – saktar ned eller stannar vid behov, hälsar vänligt och bemöts alltid med vänlighet tillbaka.
Slitage på Fornstigen har anförts som ett skäl att förbjuda stigcykling. Under höst och vår, på vissa blöta ställen, kan vissa skador på terrängen uppkomma. Dessa orsakas lika mycket av fotvandrare som stigcyklister, enligt tillgängliga studier. Därför bör stigcyklister och fotvandrare uppmanas att verkligen iaktta de skyldigheter som följer med Allemansrätten. Det kan ske genom förbättrad information på anslagstavlor vid alla stig entreer och på förekommande hemsidor och appar. Härutöver kan sådana delar av Fornstigen som går över känslig terräng antingen ledas om och förbi sådana passager eller så kan man vidta andra markförbättrande åtgärder där.
Hembygdsföreningens framställan till Länsstyrelsen avser Fornstigen och inte andra stigar inom reservatet. För att främja samverkan och minska slitage på Fornstigen finns det skäl att intressera och stimulera fler stigcyklister att cykla på andra stigar på Lovön, än Fornstigen, utan att förbjuda cykling på denna. Med en större spridning av terrängcyklingen på ön minskar ytterligare risken för möten mellan olika friluftsutövare. Det skulle också skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan stigcyklisterna och Hembygdsföreningen. En sådan spridning kan främjas genom bättre information om befintliga stigar och slingor på nämnda anslagstavlor, hemsidor och appar.
Det är anmärkningsvärt att Länsstyrelsens förslag om tillägg till befintlig föreskrift, med anledning av skrivelse från Hembygdsföreningen och Statens Fastighetsverk, väljer en lösning som går längre än Hembygdsföreningen önskar, dvs att förbjuda stigcykling på Fornstigen.
Stigcykling är en växande motionsaktivitet. Allt fler väljer att skaffa sig behövlig motion, naturupplevelser och rekreation i de stadsnära friluftsområden som finns runt om i Stor-Stockholm. Från folkhälsosynpunkt är det ytterst angeläget att främja en sådan utveckling. Alltför många har idag stillasittande arbete, alltför många är överviktiga, alltför många rör sig för lite. Detta leder till livskvalitetsförluster och till hälso- och sjukvårdskostnader. Lovö naturreservat är ett av de områden som har bäst tillgänglighet för boende i centrala och västra Stockholm, liksom boende på Mälaröarna. Mot denna bakgrund är det olämpligt att begränsa möjligheterna till friluftsaktiviteten inom Lovö naturreservat, istället bör de främjas så att fler besöker området, även på cykel.
Epilog
Jag har hela livet haft cykling som ett stort intresse, och har mest cyklat på landsväg. Men under senare år alltmer på grusvägar och stigar. Eftersom jag bor ett stenkast från Kärsön, så betyder tillgången till reservatet för stigcykling väldigt mycket. Jag är medlem i Fredrikshofs cykelklubb, Stockholms Stigcyklister samt i Lovö Hembygdsförening.
Med vänlig hälsning
Gert Alaby"