Det borde inte vara särskilt svårt för en
> expert med fysik/matematikbakgrund att räkna ut
> marktrycket för två lågtrycks cykeldäck,
> omkring 3" breda, och jämföra det med en
> medelsnittig vandrares marktryck. Även de
> vanligast förekommande däcken i 2,25"-2,4" ger
> ett marktryck långt ifrån vad hästhovar skapar,
> så om det är en existerande uppfattning att
> cykling likaställs med ridning är detta oroande.
> Även om de "onaturliga" däckspåren sticker ut
> mer bland andra spår är de grundare än en
> vandrares hälavtryck i motsvarande
> förhållanden.
>
> Utvidgning/fördjupning av lerhål är ett reellt
> problem men jag tycker det borde vara en
> självklarhet att vattensjuk mark och för mjuka,
> leriga stigar ska få vara i fred, oavsett
> stignyttjare. Respekteras detta minskar slitaget
> avsevärt, och kan vandringsleder ändå hållas
> öppna med hjälp av mindre omvägar, spänger och
> broar är det förstås en fördel för
> turismnäringen.
>
> Om nu vissa vandrare tycker vi är i vägen kan
> man fråga sig vad de tycker om eventuella
> bäckar, stenbumlingar och snår de måste gå
> runt. Jag ser inga problem med att stanna till och
> släppa förbi andra stignyttjare, men om det
> trots allt anses som ett störande moment bland
> vissa vandrare så är problemet kanske snarare en
> ovilja att dela med sig av naturupplevelsen?
>
> Hur kan vi i praktiken visa för rådgivande
> experter och beslutsfattare att vi är en värdig,
> om än liten grupp naturälskare? Var ska vi
> fokusera vårt engagemang för bästa resultat,
> hos Friluftsfrämjandet eller annan organisation?
Hej!!
Som jag nämnt i ett tidigare inlägg så finns en ambition hos Naturvårdsverket och länsstyrelserna att inte ha fler förbud/inskränkningar i allemansrätten än vad som är nödvändigt för att syftet med det skyddade området ska klaras.
Det är säkert så att många, inklusive mig själv (jag har fått mycket lästips av er)som inte är helt up to date med den senaste utvecklingen inom MTB och dess påverkan på marken, markslitage. Jag kommer att läsa på och även förmedla info till mina kollegor på NV som jobbar med skyddad natur.
Jag vet inte vilka som är era bästa vänner. Friluftsfrämjandet har funnits länge , har många medlemmar och de har en organisation som fungerar bra, säkert en bra partner.
Man bör även utvärdera effekterna av MTB cykling på något sätt för att få hårda fakta från svenska förhållanden i tex något naturreservat där det är tillåtet att cykla och där det verkligen cyklas, dvs inte något NR i storskogen med få besökare. Kanske det finns någon student på ett universitet som är intresserad av frågan, kan vara ett uppslag till ett examensarbete.
Man kan också tänka sig att testa att öppna ett område som tidigare varit stängt för cykling. Jag är inte tillräckligt insatt i regelverket kring reservatsföreskrifter för att ha koll på om det går att göra ett tidsbegränsat undantag från föreskrifterna, men det går ju att kolla. Om det är möjligt så bör man göra någon typ av inventering av hur det såg ut innan, sedan öppna för cykling i tex ett år och sedan inventera igen. Man bör då inte bara titta på markskadeproblematiken utan även inkludera besökarna, blir det problem/konflikter mellan olika typer av besökare?
För att detta ska funka gäller det att hitta en intresserad länsstyrelse som är tillräckligt nyfiken för att vilja prova och dessutom kan finansiera/organisera undersökningen/utvärdering. Undersökningen kanske kan göras i samarbete med något universitet, examensarbete kanske.
Jag vet att Sv Orienteringsförbundet jobbat på det här sättet när det gällde en stor orienteringstävling, inventering före och efter och sedan en analys av resultatet.
PER
