[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling

[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Som Aron skriver ovan är en stig per definition redan en skada. Går det i så fall att "skada skadan"? Om det uppkommer djupa sko/däck/tass/klöv-avtryck på en befintlig stig är det då att anse som ytterligare en skada eller är det att bortse ifrån då skadan redan skett i och med stigen?

Eftersom samhället i och med allemansrätten accepterar viss skada dvs lämnar "naturliga" stigar ute i skogen utan åtgärd, finns det då någon definition över vilken typ av stig som är tillåten resp förbjuden? Och vem bestämmer i så fall det? Är en 50 cm barrbelagd naturlig stig som slingar sig genom skogen ok, men om samma stig temporärt breddar ut två meter kring ett blöthål ska då det anses som skada? Eller om samma stig på långa sträckor förändras och blir 100 cm bred pga av att många nyttjar den, är det tillåtet eller en skada?
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Behöver inte beslut rörande inskränkningar i allemansrätten motiveras?

Vi har nu två fall, Tiveden och Tyresta, där det inte i vare sig beslut eller skötselplan och föreskrifter finns motiverat varför förbuden (cykelförbud bland annat) råder.

På direkt fråga om detta till länsstyrelsen fick jag följande svar: "Det är de föreskrifter man har bedömt behövas som finns i besluten och som gäller för områdena. Det finns inte något krav på explicita motiveringar av föreskrifterna."

För utomstående ter det sig som att rätten till vår natur, något självklart för oss svenskar, kan inskränkas godtyckligt, utan insyn, och utan någon egentlig demokratisk rätt till prövning.

Är det korrekt uppfattat?
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
> Gäller samma sak när en väg slutar i en
> gårdsplan och ex en stig eller traktor väg
> fortsätter på andra sidan? Är det ok att röra
> sig genom detta område trots att det skulle
> inkräkta på någons hemfridszon enligt 20-50m
> definitionen. Med andra ord "upphäver"
> vägen/gårdsplanen hemfridszonen?
>
> Tack för intressanta svar!


Hej!

Det finns inget givet svar på frågan om en väg/gårdsplan upphäver allemansrätten. Det kan lika gärna vara tvärtom, allemansrätten tar slut, men vägen fortsätter in på gården. Är det uppenbart att det är en väl använd väg genom en gård som många använder med bil, på cykel eller till fots så är det nog bara att köra på. Är det en liten väg , typ, gräs mellan hjulspåren kanske man bör ta sig en funderare. Går vägen precis utanför köksfönstret eller går den 20-30 från huset? Man bör även fundera på hur man rör sig i gränszonen kring någons hemfridszon, det kan finnas lekande barn, lösa hundar, katter, höns etc, att cykla i lagom fart, promenera lugnt är mindre störande än att cykla fort, springa genom gården samtidigt som man spelar trumma, ni fattar... Är det en modern lantbruksgård kan det dyka upp en backande traktor/lastmaskin, det är inte säkert att de förväntar sig främmande personer på sin gårdsplan och det finns en uppenbar risk för olyckor.

I knepiga situationer, tänk er in i situationen att ni bodde i huset, hur skulle ni då reagera om nån gjorde det som ni just står i begrepp att göra. Är det OK eller är det inte OK?

Det är inte heller fel att fråga första gången man cyklar en ny sträcka och passerar nära/genom en gård. "Det här var en jättefin gård, snygga rabatter och vilken trevlig cykelväg, är det OK att cykla igenom här nångång ibland?"

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Just fallet med gårdsplaner tycker jag är intressanta. Tittar man på gamla historiska kartor är det inte ovanligt med vägar som tidigare har varit byallmänning och som kanske leder vidare till nästa by, men idag är vägarna avstängda för biltrafik men finns kvar. Gamla vägar gick ju ofta genom gårdsplanen, av praktiska skäl. Dessutom är det på större gårdar vanligt att
boningshus med tillhörande (avgränsad) tomtmark ligger ett stycke i från ekonomibyggnaderna.

Vad gäller egentligen i detta läge? Tittar man på lagstiftningen om hemfridsbrott och intrång nämns ju till exempel gård och upplagsplats.

Dessa vägar brukar ju kunna vara trevliga promenad- eller cykelvägar där man kan ta sig ganska långa sträckor på landsbygden, men som skärs av genom att gårdsplanen är byggd kring vägen.
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
> Inte riktat till dig personligen utan hur systemet
> fungerar:
> Här har vi det som jag tror att cyklister reagera
> på. Pga lättja/okunskap/snålhet tar man undan
> cyklister som grupp trots att intention i lagen
> är att cyklister är att betrakta som likvärdiga
> med andra grupper. Det finns ingen stark
> intresseorganisation som bevakar frågorna och
> när reglerna är satta går det inte att ändra
> på i efterhand. Om man vill skydda en groda
> måste man ordentligt motivera det men att
> förbjuda cykling utan giltiga skäl är lätt
> gjort på enbart tyckande. Ingen risk för Uppdrag
> Granskning liksom.


Hej, följande svar gäller även föregående kommentar från the Brand.

Rent generellt kan man nog säga att friluftslivet har en svagare ställning än naturvården inom skyddade områden. Naturskyddet är oftast motivet till att ett område skyddas även om det förekommer naturreservat vars syfte är friluftsliv. De som jobbar med frågorna kan säkert vara friluftsmänniskor på sin fritid men på jobbet är de oftast biologer eller liknande, det finns inte många statligt/länsstyrelsen eller kommunalt anställda med det uttalade uppdraget Värna friluftsliv.

Jag tycker det är synd, jag tror att man skulle kunna göra mer för friluftsliv inom skyddade områden och vi är en grupp på Naturvårdsverket, tex jag, som enbart jobbar med friluftsliv på olika sätt. Vi försöker lyfta frågan på ett nationellt plan i samverkan med andra statliga myndigheter, länsstyrelser och kommuner.

Det är också viktigt att friluftslivet engagerar sig på olika sätt i lokala frågor. Inom naturvården finns många starka intresseorganisationer som bedriver lobbying, samlar information, försöker påverka på olika sätt. Vill ni försvara cyklingen så försök jobba lite på samma sätt. Nu har jag sett på den här chatten att det är några av er som försöker och det är bra, lyft fram exempel som stöder er sak.

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Per_Naturvårdsverket skrev:
-------------------------------------------------------

> Det är också viktigt att friluftslivet engagerar
> sig på olika sätt i lokala frågor. Inom
> naturvården finns många starka
> intresseorganisationer som bedriver lobbying,
> samlar information, försöker påverka på olika
> sätt. Vill ni försvara cyklingen så försök
> jobba lite på samma sätt. Nu har jag sett på
> den här chatten att det är några av er som
> försöker och det är bra, lyft fram exempel som
> stöder er sak.
>
> PER

Problemet verkar ofta vara att det inte finns en "motpart" som vill ta diskussionen på ett konstruktivt vis. Man slår ofta ifrån sig eller svarar oerhört kort.

Så konkret fråga: I fallen naturreservat och nationalparker, var bör en organisation som representerar stigcyklister söka kontakt? I fallet Tyresta finns det flera iblandade instanser: Stiftelse, kommunen, länsstyrelsen, naturvårdsverket.
Vilken av dessa ska man försöka kommunicera med?
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Per_Naturvårdsverket skrev:
-------------------------------------------------------
>
> I knepiga situationer, tänk er in i situationen
> att ni bodde i huset, hur skulle ni då reagera om
> nån gjorde det som ni just står i begrepp att
> göra. Är det OK eller är det inte OK?
>
> Det är inte heller fel att fråga första gången
> man cyklar en ny sträcka och passerar nära/genom
> en gård. "Det här var en jättefin gård, snygga
> rabatter och vilken trevlig cykelväg, är det OK
> att cykla igenom här nångång ibland?"
>
> PER

Det där känns som i våras när jag cyklade kvällstid på en lokal kulle med lampa på styret. Jag följde en liten stig genom att buskage när jag plötsligt tyckte att det blev väldigt platt och fint, tittar upp och ser att jag befinner mig inne på nåns gräsmatta. Jag hade tydligen följt "deras" stig ut från tomten där de slängde löv och annat trädgårdsavfall och cyklat in genom deras häck! Kanske liiite för nära hemfridszonen??? Men det var omöjligt att se i mörkret innan övertrampet var ett faktum!

Sen är det intressant med gränslandet mellan skada (på naturen) och modernt skogsbruk. Man kan alltså förbjuda cykling med motivering att det sliter på naturen, samtidigt kan skogsägaren braka fram med skogsmaskin så att en fin natur ser ut som värsta Gotland Grand National dragit fram. Runt fd vår stuga har de avverkat skog och på en sträcka av ett par hundra meter har de kört ut med stor skotare på minst 10 ställen. En liten mosse som vi brukade plocka hjortron på är totalt sönderkörd. Naturen kommer inte återhämta sig på flera generationer. För att inte tala om när man kör sk markberedning och har som syfte att riva upp allt vad humuslager heter. Det känns som att sila mygg och svälja kameler.
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
>
> Har ni någon tumregel för när slitaget blir
> stort? När övergår en stig från att vara
> "acceptabel" till "oacceptabel"?


Hej och nej!

Det finns ingen allmänt accepterad tumregel när en stig går från acceptabel till oacceptabel. Om jag spekulerar lite kan jag tänka mig att det beror på var man är, i en tätortsnära miljö accepterar man troligen mer slitage än i Sareks nationalpark. De flesta tycker nog att en "torr" stig i de flesta fall är OK, men när det blir ett lerigt dike så är det inte OK. Det kan ju förändras över året, men när stigen förvandlats till ett lerigt dike större delen av året så reagerar nog de flesta negativt.

Om man skulle spekulera vidare så tror jag att det är svårt att ta fram en tumregel eller standard som blir allmänt accepterad för gränsen mellan acceptabel stig och acceptabel stig. Inom skyddade områden så bör förvaltaren, i allmänhet länsstyrelsen, kunna sätta ner foten när naturvärden eller upplevelsevärdet sjunkit tillräckligt lågt. Då kanske man kan stänga en stig för all trafik för att naturen ska kunna återhämta sig. Det blir alltså en lokal bedömning utifrån de förutsättningar som gäller på platsen.

PER

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Det är viktigt att man från ansvariga myndigheter också tar till sig att folkrörelsen ser annorlunda ut idag än vad den gjorde för bara 30 år sedan, och att man behöver ta till sig initiativ som har en mer flytande organisationsform än de folkrörelser som bildades på 1800-talet gjorde. Kraften i dessa moderna rörelser är många gånger betydligt starkare och bredare förankrad än vad de gamla folkrörelserna är. Ett exempel på detta är att flashbackgrävarna fick priset Årets medieorm från Sveriges Radio för några år sedan.
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
> Finns det inga
> krav/rekommendationer/arbetsbeskrivningar på att
> man har ett gediget faktaunderlag att stödja sig
> på när man gör inskränkningar i
> allemansrätten?
>
> Om man inte har gedigen fakta bakom de
> inskränkningar man gör i allemansrätten, finns
> det då inte en risk att man underminerar sin
> trovärdighet?


Hej!!

I alla former av beslutsfattande som man gör på en myndighet så ska det finnas en beslutsunderlag, någon slags motivering till varför myndigheten landade i just det här beslutet. Beslutet ska alltså vara välgrundat. Beslutet ska även vara utformat och skrivet så att det är begripligt. Det gäller alla former av beslut som tas på en myndighet.

Jag håller med om att om myndigheten inte kan visa på motiv, fakta bakom besluten, så har man misslyckats och, ja, det finns en risk att trovärdigheten urholkas. Särskilt om någon kontakatar myndigheten för mer information och bara får ett "godag yxskaft"-svar.

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Beppo skrev:
-------------------------------------------------------
> Hej! Jag har en fråga om kommunens rätt att
> reglera allemansrätten.
>
> Ponera att en kommun vill förbjuda cykling på
> t.ex. Bohusleden genom sin kommun.
> I naturreservat kanske det redan är generellt
> förbud men hur ska de gå tillväga i övriga
> fall?
>
> Avskaffa allemansrätten känns opraktiskt.
>
> Lokal ordningsföreskrift eller lokal
> trafikföreskrift? Kan man köra över
> allemansrätten genom dessa förfaranden? Det
> finns exempel på att man via påbjuden gångväg
> indirekt förbjuder cykling ute i skogen.
>
> Vilken prövningsgång har dessa ärenden?
> Frågeställningarna kanske är mer riktade till
> rättsenheten el. dyl.?
>
> Jag skickade liknande frågor till er (NV)
> frågelåda för ett antal dagar sedan men tänkte
> passa på här också.


Hej!

Jag känner igen frågan:-)

Jag har i ett tidigare inlägg i den här chatten svarat på kommunens möjligheter att reglera cykling, kortfattat handlar det om att det finns möjligheter för kommunen att göra det genom lokala trafikföreskrifter. Leta rätt på det förra inlägget för mer info.

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Tänkte ifall ni som institution
> skulle kunna vara med & hjälpa som tex oss när
> de vill införa förbud utan att ha någon grund
> de visar. Vi / jag skulle gärna vilja ha
> nånstans att vända mig när det känns som att
> vi blir ignorerade. Skulle ni kunna skicka in en
> oficell protest vid såna fall som Tiveden där
> det inte framgår till varför man vill införa
> ett förbud?

Hej!!

Naturvårdsverket kan inte gå in som juridiskt ombud, typ advokat, för en organisation eller privatperson i enskilda ärenden. Till en viss utsträckning kan vi svara på frågor från allmänheten.

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
> Jag ska inte gå in i diskussion med dig, Per, men
> jag tycker att du ska vara tydlig med vem som har
> rätt att överklaga.

Hej!!

Jag har faktiskt inte järnkoll på saken. I allmänhet brukar det vara personer eller organisationer som på något sätt berörs av beslutet. Jag vet att tex naturvårdsorganisationer brukar ha talesrätt, dvs kan överklaga beslut som rör natur och miljöfrågor. Ett exempel är kalkbrottet i Bunge på norra Gotland där flera olika natur och miljöorganisationer överklagade beslut.

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Kan du klargöra var det i miljöbalken finns
> stöd för ovanstående, d.v.s att prioritera
> vandrare över cyklister?
> Eller är det utifrån tolkning av
> trafikförordningen?
> (Det nämndes i samband med fråga om t.ex.
> lokalt cykelförbud i motionsspår)
> Något annat?

Hej!!

Om det rör skyddade områden, nationalparker, naturreservat eller likanande så bör man kika i Förordningen om områdesskydd (1998:1252), går att hitta på nätet. Där finns nog mer detaljer om detta. Jag jobbar inte med bildande och förvaltning av nationalparker, naturreservat och har inte koll på detaljerna om detta.

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Jag undrar lite om hur det ser ut med gränsen om
> vad som får göras med en befintlig stig. Min
> erfarenhet är att, speciellt i utkanten av
> städerna, är det ofta ett problem med att stigar
> "växer igen", av sly/småträd/markvegetation
> etc. Du skrev tidigare om att man inte får ta
> bort vindfällen utan tillstånd, vilket är
> förståeligt både ur säkerhetsynpunkt (otroligt
> farligt arbete utan erfarenhet och kunskap),
> biologiska skäl (se död ved), samt ur det faktum
> att virket fortfarande kan vara intressant för
> markägare. Men hur är det med t.ex sly, dvs
> småträd/skott som kommer upp och förtätar
> stigar som inte används så ofta. Vad får man
> som privatperson göra för att hålla en stig
> öppen?

Hej!

Allemansrätten innebär att man tillfälligt, försiktigt och hänsynsfullt får uppehålla sig på någon annans mark utan att fråga markägaren om lov. Man får INTE bryta, hugga skära kvistar av levande träd och buskar. Det är förbjudet enligt Brottsbalken 12 kap 2 §.

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Gamla vägar gick ju ofta genom gårdsplanen, av
> praktiska skäl. Dessutom är det på större
> gårdar vanligt att
> boningshus med tillhörande (avgränsad) tomtmark
> ligger ett stycke i från ekonomibyggnaderna.
>
> Vad gäller egentligen i detta läge? Tittar man
> på lagstiftningen om hemfridsbrott och intrång
> nämns ju till exempel gård och upplagsplats.
>
> Dessa vägar brukar ju kunna vara trevliga
> promenad- eller cykelvägar där man kan ta sig
> ganska långa sträckor på landsbygden, men som
> skärs av genom att gårdsplanen är byggd kring
> vägen.

Hej!!

Bra exempel, precis så är det gamla vägar gick från gård till gård rakt över gårdsplanen. Det var helt OK när man körde häst och vagn och kände den som bodde i granngården och nästan alla andra som färdades längs vägen. I dag är situationen lite annorlunda, de som bor på gården har ingen relation till de som kommer längs vägen. Det är en knepig situation att bedöma och jag hänvisar till mitt föregående inlägg.

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
> Så konkret fråga: I fallen naturreservat och
> nationalparker, var bör en organisation som
> representerar stigcyklister söka kontakt? I
> fallet Tyresta finns det flera iblandade
> instanser: Stiftelse, kommunen, länsstyrelsen,
> naturvårdsverket.
> Vilken av dessa ska man försöka kommunicera med?


Hej!!

Det är Naturvårdsverket som beslutar om föreskrifter för nationalparker, det är länsstyrelsen so beslutar om föreskrifter för naturreservat.

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Per_Naturvårdsverket skrev:
-------------------------------------------------------
> > Jag ska inte gå in i diskussion med dig, Per,
> men
> > jag tycker att du ska vara tydlig med vem som
> har
> > rätt att överklaga.
>
> Hej!!
>
> Jag har faktiskt inte järnkoll på saken. I
> allmänhet brukar det vara personer eller
> organisationer som på något sätt berörs av
> beslutet. Jag vet att tex
> naturvårdsorganisationer brukar ha talesrätt,
> dvs kan överklaga beslut som rör natur och
> miljöfrågor. Ett exempel är kalkbrottet i Bunge
> på norra Gotland där flera olika natur och
> miljöorganisationer överklagade beslut.
>
> PER

Utifrån att jag tidigare drivit ett överklagande upp till regeringen vet jag att det endast är större naturvårdsorganisationer samt markägare eller motsvarande som betraktas som sakägare enligt Miljöbalken, och därmed har rätt att överklaga beslut reservatsföreskrifter. Att endast ha rätt enligt allemansrätten är inte tillräckligt för att betraktas som sakägare. Därför blir hänvisningen till möjligheten att överklaga beslut missvisande.
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Man kan
> alltså förbjuda cykling med motivering att det
> sliter på naturen, samtidigt kan skogsägaren
> braka fram med skogsmaskin så att en fin natur
> ser ut som värsta Gotland Grand National dragit
> fram. Runt fd vår stuga har de avverkat skog och
> på en sträcka av ett par hundra meter har de
> kört ut med stor skotare på minst 10 ställen.
> En liten mosse som vi brukade plocka hjortron på
> är totalt sönderkörd. Naturen kommer inte
> återhämta sig på flera generationer. För att
> inte tala om när man kör sk markberedning och
> har som syfte att riva upp allt vad humuslager
> heter. Det känns som att sila mygg och svälja
> kameler.

Hej!!

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har skogsnäringen ett generellt undantag från förbudet att köra motorfordon i terräng (Terrängkörningslagstiftningen) Skogsstyrelsen ska ha tillsyn på detta och kan förelägga en entreprenör att återställa skadorna.

Och, ja, det är ett pedagogiskt problem att försöka förklara för någon att det är OK att köra skogmaskin men att det i vissa fall kan vara olämpligt att cykla eller rida i naturen på grund av risken för skador. Det lite tråkiga byråkratiska svaret är att skogsnäringen är just en näring som drar in pengar till ett företag och i förlängningen till staten genom skatter. Cykling och ridning är däremot fritidssysselsättningar som någon utöver enbart för sitt nöjes skull. Det är alltså acceptabelt med skador om det sker inom en näring men inte om det sker "för nöjes skull", även om det är enorma skillnader mellan spåren efter en skotare och en cyklist.

PER

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Hej Per och Anna,

Jag har följt tråden men avvaktat med egna inlägg för att bilda en uppfattning om hur läget ligger i landet. Min nördkänsla har tinglat flera gånger eftersom det är tydligt att stigcykling, trots ca 35-40 års existens som fritidsutövande, får stångas med en del felaktiga antaganden bland de som beslutar om vår rätt att bruka stigar.

Vi har en konstant utveckling inom vår disciplin och det som sker nu är framförallt en förändring på däckfronten, en viktig faktor som bl a borde intressera länsstyrelsens experter eftersom utvecklingen går mot breda högvolymsdäck med lågt tryck, eftersom det ger lägre rullmotstånd och bättre grepp.

Det borde inte vara särskilt svårt för en expert med fysik/matematikbakgrund att räkna ut marktrycket för två lågtrycks cykeldäck, omkring 3" breda, och jämföra det med en medelsnittig vandrares marktryck. Även de vanligast förekommande däcken i 2,25"-2,4" ger ett marktryck långt ifrån vad hästhovar skapar, så om det är en existerande uppfattning att cykling likaställs med ridning är detta oroande. Även om de "onaturliga" däckspåren sticker ut mer bland andra spår är de grundare än en vandrares hälavtryck i motsvarande förhållanden.

Utvidgning/fördjupning av lerhål är ett reellt problem men jag tycker det borde vara en självklarhet att vattensjuk mark och för mjuka, leriga stigar ska få vara i fred, oavsett stignyttjare. Respekteras detta minskar slitaget avsevärt, och kan vandringsleder ändå hållas öppna med hjälp av mindre omvägar, spänger och broar är det förstås en fördel för turismnäringen.

Om nu vissa vandrare tycker vi är i vägen kan man fråga sig vad de tycker om eventuella bäckar, stenbumlingar och snår de måste gå runt. Jag ser inga problem med att stanna till och släppa förbi andra stignyttjare, men om det trots allt anses som ett störande moment bland vissa vandrare så är problemet kanske snarare en ovilja att dela med sig av naturupplevelsen?

Hur kan vi i praktiken visa för rådgivande experter och beslutsfattare att vi är en värdig, om än liten grupp naturälskare? Var ska vi fokusera vårt engagemang för bästa resultat, hos Friluftsfrämjandet eller annan organisation?
 
Senast ändrad:
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
swedo skrev:
-------------------------------------------------------
> Underbar tråd - stort tack till Per och Anna som
> tar sig tid att svar våra frågor!

+1
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
AJ skrev:
-------------------------------------------------------
> Som Aron skriver ovan är en stig per definition
> redan en skada. Går det i så fall att "skada
> skadan"? Om det uppkommer djupa
> sko/däck/tass/klöv-avtryck på en befintlig stig
> är det då att anse som ytterligare en skada
> eller är det att bortse ifrån då skadan redan
> skett i och med stigen?
>
> Eftersom samhället i och med allemansrätten
> accepterar viss skada dvs lämnar "naturliga"
> stigar ute i skogen utan åtgärd, finns det då
> någon definition över vilken typ av stig som är
> tillåten resp förbjuden? Och vem bestämmer i
> så fall det? Är en 50 cm barrbelagd naturlig
> stig som slingar sig genom skogen ok, men om samma
> stig temporärt breddar ut två meter kring ett
> blöthål ska då det anses som skada? Eller om
> samma stig på långa sträckor förändras och
> blir 100 cm bred pga av att många nyttjar den,
> är det tillåtet eller en skada?

Hej!!

Det finns inget givet svar på den här frågan. Jag har i ett tidigare inlägg försökt resonera lite hur man skulle kunna tänka. Efter att ha sovit på saken och funderat mer så kan jag lägga till lite funderingar kring när en "skada" går från acceptabel till oacceptabel.

Det känsligaste partierna är ju "surhålen", dvs de blöta partierna, på torr mark är det oftast inga problem. I mitt tidigare inlägg skrev jag att när stigen förvandlats till ett permanent blött dike så har det gått för långt. Då fyller faktiskt inte stigen sin funktion längre, ingen vill vandra cykla etc i ett mer eller mindre vattenfyllt dike.

Det finns även en naturvårdsaspekt på detta, om det bildas ett permanent dike så kan det leda till att diket verkligen fungerar som ett dike om marken lutar lite. Dvs vatten leds bort från området, grundvattennivån sänks, och omgivande terräng blir torrare. Det betyder att den omgivande vegetationen kommer att påverkas eftersom det blir torrare i marken. Diket (stigen) har alltså förändrat vegetationen, det kan knappast anses rymmas inom allemansrätten.

I riktigt besvärliga fall kan det rinnande vattnet i diket leda till erosion, dvs material spolas iväg och kanske hamnar i en närbelägen bäck eller sjö och det kan påverka vattenmiljön i bäcken/sjön.

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
> Vi har nu två fall, Tiveden och Tyresta, där det
> inte i vare sig beslut eller skötselplan och
> föreskrifter finns motiverat varför förbuden
> (cykelförbud bland annat) råder.
>
> På direkt fråga om detta till länsstyrelsen
> fick jag följande svar: "Det är de föreskrifter
> man har bedömt behövas som finns i besluten och
> som gäller för områdena. Det finns inte något
> krav på explicita motiveringar av
> föreskrifterna."
>
> För utomstående ter det sig som att rätten till
> vår natur, något självklart för oss svenskar,
> kan inskränkas godtyckligt, utan insyn, och utan
> någon egentlig demokratisk rätt till prövning.
>
> Är det korrekt uppfattat?


Hej!!

Med risk för att göra mig ovän med någon anställd på en länsstyrelse så skulle jag säga att det är ett exempel på dålig "myndighetskultur". Om en intresserad och nyfiken medborgare undrar varför man fattat en viss typ av beslut bör man kunna reda ut/förklara det. Det kan inte vara så att man bara hugger till med ett förbud mot cykling, eldning, ridning etc fritt ur luften. Det måste finnas någon slags tanke bakom att man infört förbudet och då bör man kunna berätta det, även om den som frågar inte gillar beslutet och tanken. Tänk tanken att Janne Josefsson på Uppdrag granskning ringer en myndighet att vill ha en förklaring/motivering till ett beslut, den tjänsteman som inte försöker ge ett rimligt svar kommer att vara rökt...

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
oxr skrev:
-------------------------------------------------------
> Det är viktigt att man från ansvariga
> myndigheter också tar till sig att folkrörelsen
> ser annorlunda ut idag än vad den gjorde för
> bara 30 år sedan, och att man behöver ta till
> sig initiativ som har en mer flytande
> organisationsform än de folkrörelser som
> bildades på 1800-talet gjorde. Kraften i dessa
> moderna rörelser är många gånger betydligt
> starkare och bredare förankrad än vad de gamla
> folkrörelserna är. Ett exempel på detta är att
> flashbackgrävarna fick priset Årets medieorm
> från Sveriges Radio för några år sedan.


Hej!!

Jag instämmer. I min värld så bör det vara väl underbyggda fakta som leder fram till kloka beslut, dessa kan presenteras av såväl traditionella folkrörelser som webgrupper som privatpersoner. Styrkan i att vara en grupp, oavsett hur den är organiserad, är att man dela på jobbet att leta fakta och argument och föra fram dessa till beslutsfattarna. Kanske är det så att traditionella folkrörelser är bättre på det, det finns rutiner, traditioner och erfarenheter, men det är mest en gissning från min sida.

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
>
> Utifrån att jag tidigare drivit ett överklagande
> upp till regeringen vet jag att det endast är
> större naturvårdsorganisationer samt markägare
> eller motsvarande som betraktas som sakägare
> enligt Miljöbalken, och därmed har rätt att
> överklaga beslut reservatsföreskrifter. Att
> endast ha rätt enligt allemansrätten är inte
> tillräckligt för att betraktas som sakägare.
> Därför blir hänvisningen till möjligheten att
> överklaga beslut missvisande.

Hej!!

Som jag nämnde tidigare har jag inte järnkoll på detta. Men läs på om Århus-konventionen, det är ett EU direktiv som tvingat Sverige att backa lite från kravet på att det ska vara stora, gamla organisationer som får överklaga. Jag har för mig att det var en ganska liten och nybildad förening som gavs rätten att överklaga ett vägbygge (Norra Länken?) i utkanten av nationalstadsparken, men jag kan inga detaljer om ärendet.

En annan möjlighet är att liera sig med en befintlig större organisation som är intresserad av samma fråga och där man delar ståndpunkt.

PER

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Idag är sista dagen som Per och Anna kommer att gästa oss, så passa på att ställa era frågor!
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Per_Naturvårdsverket skrev:
-------------------------------------------------------
> Det känsligaste partierna är ju "surhålen", dvs
> de blöta partierna, på torr mark är det oftast
> inga problem. I mitt tidigare inlägg skrev jag
> att när stigen förvandlats till ett permanent
> blött dike så har det gått för långt. Då
> fyller faktiskt inte stigen sin funktion längre,
> ingen vill vandra cykla etc i ett mer eller mindre
> vattenfyllt dike.

Vad gör man när man kommer till ett surhål? En tumregel som många lever efter är "bredda inte stigen" och därför kör man rakt igenom surhålet med lera upp till naven. Då blir inte stigen bredare, men hålet blir djupare. Om man nu inte skulle kunna vända om i det läget, vilket är då att föredra
- att ta sig genom surhålet till fots eller på cykel eller att ta en omväg runt hålet på torrare mark, men med följden att man kanske påbörjar en ny stig?

EDIT: När jag tänker på det efteråt, så finns det ju ett rätt svar på detta: Grisefart och hoppa över.
 
Senast ändrad:
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Det borde inte vara särskilt svårt för en
> expert med fysik/matematikbakgrund att räkna ut
> marktrycket för två lågtrycks cykeldäck,
> omkring 3" breda, och jämföra det med en
> medelsnittig vandrares marktryck. Även de
> vanligast förekommande däcken i 2,25"-2,4" ger
> ett marktryck långt ifrån vad hästhovar skapar,
> så om det är en existerande uppfattning att
> cykling likaställs med ridning är detta oroande.
> Även om de "onaturliga" däckspåren sticker ut
> mer bland andra spår är de grundare än en
> vandrares hälavtryck i motsvarande
> förhållanden.
>
> Utvidgning/fördjupning av lerhål är ett reellt
> problem men jag tycker det borde vara en
> självklarhet att vattensjuk mark och för mjuka,
> leriga stigar ska få vara i fred, oavsett
> stignyttjare. Respekteras detta minskar slitaget
> avsevärt, och kan vandringsleder ändå hållas
> öppna med hjälp av mindre omvägar, spänger och
> broar är det förstås en fördel för
> turismnäringen.
>
> Om nu vissa vandrare tycker vi är i vägen kan
> man fråga sig vad de tycker om eventuella
> bäckar, stenbumlingar och snår de måste gå
> runt. Jag ser inga problem med att stanna till och
> släppa förbi andra stignyttjare, men om det
> trots allt anses som ett störande moment bland
> vissa vandrare så är problemet kanske snarare en
> ovilja att dela med sig av naturupplevelsen?
>
> Hur kan vi i praktiken visa för rådgivande
> experter och beslutsfattare att vi är en värdig,
> om än liten grupp naturälskare? Var ska vi
> fokusera vårt engagemang för bästa resultat,
> hos Friluftsfrämjandet eller annan organisation?


Hej!!

Som jag nämnt i ett tidigare inlägg så finns en ambition hos Naturvårdsverket och länsstyrelserna att inte ha fler förbud/inskränkningar i allemansrätten än vad som är nödvändigt för att syftet med det skyddade området ska klaras.

Det är säkert så att många, inklusive mig själv (jag har fått mycket lästips av er)som inte är helt up to date med den senaste utvecklingen inom MTB och dess påverkan på marken, markslitage. Jag kommer att läsa på och även förmedla info till mina kollegor på NV som jobbar med skyddad natur.

Jag vet inte vilka som är era bästa vänner. Friluftsfrämjandet har funnits länge , har många medlemmar och de har en organisation som fungerar bra, säkert en bra partner.

Man bör även utvärdera effekterna av MTB cykling på något sätt för att få hårda fakta från svenska förhållanden i tex något naturreservat där det är tillåtet att cykla och där det verkligen cyklas, dvs inte något NR i storskogen med få besökare. Kanske det finns någon student på ett universitet som är intresserad av frågan, kan vara ett uppslag till ett examensarbete.

Man kan också tänka sig att testa att öppna ett område som tidigare varit stängt för cykling. Jag är inte tillräckligt insatt i regelverket kring reservatsföreskrifter för att ha koll på om det går att göra ett tidsbegränsat undantag från föreskrifterna, men det går ju att kolla. Om det är möjligt så bör man göra någon typ av inventering av hur det såg ut innan, sedan öppna för cykling i tex ett år och sedan inventera igen. Man bör då inte bara titta på markskadeproblematiken utan även inkludera besökarna, blir det problem/konflikter mellan olika typer av besökare?

För att detta ska funka gäller det att hitta en intresserad länsstyrelse som är tillräckligt nyfiken för att vilja prova och dessutom kan finansiera/organisera undersökningen/utvärdering. Undersökningen kanske kan göras i samarbete med något universitet, examensarbete kanske.

Jag vet att Sv Orienteringsförbundet jobbat på det här sättet när det gällde en stor orienteringstävling, inventering före och efter och sedan en analys av resultatet.

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
pdal skrev:
-------------------------------------------------------
> Per_Naturvårdsverket skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Det känsligaste partierna är ju "surhålen",
> dvs
> > de blöta partierna, på torr mark är det
> oftast
> > inga problem. I mitt tidigare inlägg skrev jag
> > att när stigen förvandlats till ett permanent
> > blött dike så har det gått för långt. Då
> > fyller faktiskt inte stigen sin funktion
> längre,
> > ingen vill vandra cykla etc i ett mer eller
> mindre
> > vattenfyllt dike.
>
> Vad gör man när man kommer till ett surhål? En
> tumregel som många lever efter är "bredda inte
> stigen" och därför kör man rakt igenom
> surhålet med lera upp till naven. Då blir inte
> stigen bredare, men hålet blir djupare. Om man nu
> inte skulle kunna vända om i det läget, vilket
> är då att föredra
> - att ta sig genom surhålet till fots eller på
> cykel eller att ta en omväg runt hålet på
> torrare mark, men med följden att man kanske
> påbörjar en ny stig?

Vill du inte missbruka vår kära allemansrätt så får du vända och försöka hitta en bättre väg.
Annars får du fråga ägaren till surhålet om det är ok att cykla i det.
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Vad gör man när man kommer till ett surhål? En
> tumregel som många lever efter är "bredda inte
> stigen" och därför kör man rakt igenom
> surhålet med lera upp till naven. Då blir inte
> stigen bredare, men hålet blir djupare. Om man nu
> inte skulle kunna vända om i det läget, vilket
> är då att föredra
> - att ta sig genom surhålet till fots eller på
> cykel eller att ta en omväg runt hålet på
> torrare mark, men med följden att man kanske
> påbörjar en ny stig?

Hej!!

Det bästa för naturen, men tråkigast för cyklisten, vandraren etc, är att inte cykla eller gå alls, dvs vända.

Det näst bästa är då kanske att cykla rakt igenom surhålet, hålet blir iofs djupare, det tar ännu längre tid innan det torkar upp och om det är i en sluttning finns risken att det blir ett dike som leder bort vattnet. Det andra alternativet, att cykla runt, leder till att stigen/skadan blir större på ytan men inte lika djupt.

Eftersom effekterna på ytan är lättare att se än effekterna på djupet så tycker nog de flesta att skadorna är värre om man cyklar eller går runt surhålen. När det gäller effekterna på naturen så kan det nog bero på lokala förhållanden vad som är värst.

PER
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Följefråga på ovanstående:
Är inte det bästa (bortsett från att vända) att försiktigt leda cykeln annan väg (alltså då inte precis bredvid surhålet)? Visst, över tid kan en ny stig bildas, men sannolikheten är ändå större att surhålet kan läka samt att den alternativa vägen kanske är mer lämplig som stig ändå?

Angående surhål och stigar i generellt dåligt skick, vad har man rätt att göra för att förbättra framkomlighet och skydda naturen?

- Får jag stena igen ett surhål?

- Får jag bygga en spång?

Jag gissar att svaret beror på var det är, så låt frågan gälla både i "vanlig" natur och inom reservat/nationalpark. :)
 
Senast ändrad:
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Per_Naturvårdsverket skrev:
-------------------------------------------------------
> Det är säkert så att många, inklusive mig
> själv (jag har fått mycket lästips av er)som
> inte är helt up to date med den senaste
> utvecklingen inom MTB och dess påverkan på
> marken, markslitage. Jag kommer att läsa på och
> även förmedla info till mina kollegor på NV som
> jobbar med skyddad natur.
>


Den här tråden är upplysande åt båda håll, kanonbra! :-)
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Hej!

Jag sprang i somras AXA Fjällmaraton som startar i Vålådalen och går via Ottfjället (som ligger i Vålådalens naturreservat), Hållfjället och Välliste med mål i Trillevallen nedanför det sistnämnda fjället. Sommaren 2015 var sen och blöt vilket märktes på fjället - vissa stigar liknade bäckar och det var i allmänhet väldigt blött och geggigt. Arrangören hade även bitvis dragit banan utanför befintliga leder där det efter att 1000 löpare passerat definitivt bildades en ny stig.

Eftersom detta är ett stort lopp förutsätter jag att arrangören hade nödvändiga tillstånd, men jag kände ändå en viss tveksamhet när jag såg hur stor åverkan på marken detta lopp hade. Dels att bansträckningen var dragen över sträckor som var "obanade", och dels att slitaget av ett så pass stort lopp måste bli mångdubbelt större än vid en normal "vandringssommar". Har arrangören något motkrav på sig att återställa fjället till "ursprungligt skick" när de får tillstånd att anordna en kommersiell tävling, och går det ens att göra? Vem är det som ger tillstånd till sådana här arrangemang och vilket ansvar har arrangören när det gäller markslitage från en tävling?

Frågan kan givetvis även appliceras på cykeltävlingar.
 
Senast ändrad:
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Foxis skrev:
-------------------------------------------------------
> Följefråga på ovanstående:
> Är inte det bästa (bortsett från att vända)
> att försiktigt leda cykeln annan väg (alltså
> då inte precis bredvid surhålet)? Visst, över
> tid kan en ny stig bildas, men sannolikheten är
> ändå större att surhålet kan läka samt att
> den alternativa vägen kanske är mer lämplig som
> stig ändå?
>
> Angående surhål och stigar i generellt dåligt
> skick, vad har man rätt att göra för att
> förbättra framkomlighet och skydda naturen?
>
> - Får jag stena igen ett surhål?
>
> - Får jag bygga en spång?
>
> Jag gissar att svaret beror på var det är, så
> låt frågan gälla både i "vanlig" natur och
> inom reservat/nationalpark. :)

Hej

Tar över lite medan Per är på möte så den första frågan lämnar jag till honom. Vad det gäller de två andra frågorna så skulle jag säga att det är ett jättebra initiativ men att du behöver tillstånd från markägare eller länsstyrelsen.

Anna
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Anna_Håll Sverige Rent skrev:
-------------------------------------------------------
> Hej
>
> Mitt namn är Anna Grundén och jag jobba på
> Håll Sverige Rent. Vi driver på uppdrag av
> Naturvårdsverket allemansrättskampanjen "Var
> rädd om din arena" som syftar till att öka
> kunskapen om allemansrätten. Det kommer gå bra
> att ställa frågor till båda oss fram till
> onsdag.
>
> Per kommer svara på de flesta frågorna som rör
> lagstiftningen kring allemansrätten medan jag
> kommer kunna svara på frågor som rör
> kunskapsläget om allemansrätten, allemansrätten
> kopplat till nedskräpningsfrågor och våra
> kampanjinsatser. Kika gärna in vår kampanjsida
> och se om du kan få svar på dina frågor här
> www.hsr.se/dinarena
>
> Hälsningar Anna

Hej Anna,
nu har ju Per fått det flesta frågorna, men jag undrar hur ditt perspektiv är efter alla frågor. Jag tittade snabbt på din kampanjsida ( hur många gör det förresten?). Det är slående att det *bara* är cyklister som skall informeras av att andra kan bli vettskrämda av våra aktiviteter. Är det samma kunskapsluckor som vi sett tidigare.

Själva är jag mer eller mindre skrämd flera gånger varje år - och ett antal gånger har jag i mer eller mindre panik rusat iväg med cykeln. Gissa varför: jag är hundrädd och har blivit jagad i skogen. Jag kräver inte hundförbud för det. Eftersom vi bor bredvid hästar har jag som inte gillar hästar heller lärt mig att hästar faktiskt inte är så farliga men att det är bra att prata lite med ryttare och häst så går passagerna galant. Och att ryttare och jag har en del gemensamt trots allt.

Eftersom detta är en frågesplat så undrar jag/kommer med förslag om ni kommer att göra någon kampanj om hur man *samsas* i naturen. Vandrare och hundägare behöver också förstå att de inte är ensamma i skogen och med en gemensam kod för uppförande så blir det trevligare för alla. De allra flesta vandrare tycker dessutom att det är kul att man hejar och kommenterar det fina vädret. Alla som rider tycker att det är bra om man vet hur man hejar på hästen. Om man inte blir ifrågasatt för sin rätt att vistas i skogen så är man också mer benägen att följa alla bra råd om hur man bör uppföra sig. Och då behöver vandrare (och markägare och myndigheter) inse att cyklar infattas i allemansrätten - dom också.

/Andreas
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
katten skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag är hundrädd

Du insåg humorn i detta hoppas jag?

laddaned.jpg
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
katten skrev:
-------------------------------------------------------
> Anna_Håll Sverige Rent skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Hej
> >
> > Mitt namn är Anna Grundén och jag jobba på
> > Håll Sverige Rent. Vi driver på uppdrag av
> > Naturvårdsverket allemansrättskampanjen "Var
> > rädd om din arena" som syftar till att öka
> > kunskapen om allemansrätten. Det kommer gå
> bra
> > att ställa frågor till båda oss fram till
> > onsdag.
> >
> > Per kommer svara på de flesta frågorna som
> rör
> > lagstiftningen kring allemansrätten medan jag
> > kommer kunna svara på frågor som rör
> > kunskapsläget om allemansrätten,
> allemansrätten
> > kopplat till nedskräpningsfrågor och våra
> > kampanjinsatser. Kika gärna in vår
> kampanjsida
> > och se om du kan få svar på dina frågor här
> > www.hsr.se/dinarena
> >
> > Hälsningar Anna
>
> Hej Anna,
> nu har ju Per fått det flesta frågorna, men jag
> undrar hur ditt perspektiv är efter alla frågor.
> Jag tittade snabbt på din kampanjsida ( hur
> många gör det förresten?). Det är slående att
> det *bara* är cyklister som skall informeras av
> att andra kan bli vettskrämda av våra
> aktiviteter. Är det samma kunskapsluckor som vi
> sett tidigare.
>
> Själva är jag mer eller mindre skrämd flera
> gånger varje år - och ett antal gånger har jag
> i mer eller mindre panik rusat iväg med cykeln.
> Gissa varför: jag är hundrädd och har blivit
> jagad i skogen. Jag kräver inte hundförbud för
> det. Eftersom vi bor bredvid hästar har jag som
> inte gillar hästar heller lärt mig att hästar
> faktiskt inte är så farliga men att det är bra
> att prata lite med ryttare och häst så går
> passagerna galant. Och att ryttare och jag har en
> del gemensamt trots allt.
>
> Eftersom detta är en frågesplat så undrar
> jag/kommer med förslag om ni kommer att göra
> någon kampanj om hur man *samsas* i naturen.
> Vandrare och hundägare behöver också förstå
> att de inte är ensamma i skogen och med en
> gemensam kod för uppförande så blir det
> trevligare för alla. De allra flesta vandrare
> tycker dessutom att det är kul att man hejar och
> kommenterar det fina vädret. Alla som rider
> tycker att det är bra om man vet hur man hejar
> på hästen. Om man inte blir ifrågasatt för sin
> rätt att vistas i skogen så är man också mer
> benägen att följa alla bra råd om hur man bör
> uppföra sig. Och då behöver vandrare (och
> markägare och myndigheter) inse att cyklar
> infattas i allemansrätten - dom också.
>
> /Andreas

Hej

Kul med en fråga direkt till oss!

Syftet med vår kampanj är att informera om allemansrätten på ett positivt sätt dvs. peka på alla möjligheter vi har. Men när du cyklar, rider, är ute med hunden eller vad du nu gör även tar hänsyn till annat friluftsliv och naturmiljön.

Det är en utmaning att samsas i naturen speciellt med dagens urbanisering där det blir större tryck på tätortsnära natur. I vår "Allemansrättens code of conduct" uppmanar vi både hundägare och ryttare att ta ansvar och visa hänsyn.

Självklart finns det enskilda markägare som gör fel, denna kampanj fokuserar dock framförallt på det oorganiserade friluftslivet.

/Anna
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Kristin skrev:
-------------------------------------------------------
> Hej!
>
> Jag sprang i somras AXA Fjällmaraton som startar
> i Vålådalen och går via Ottfjället (som ligger
> i Vålådalens naturreservat), Hållfjället och
> Välliste med mål i Trillevallen nedanför det
> sistnämnda fjället. Sommaren 2015 var sen och
> blöt vilket märktes på fjället - vissa stigar
> liknade bäckar och det var i allmänhet väldigt
> blött och geggigt. Arrangören hade även bitvis
> dragit banan utanför befintliga leder där det
> efter att 1000 löpare passerat definitivt
> bildades en ny stig.
>
> Eftersom detta är ett stort lopp förutsätter
> jag att arrangören hade nödvändiga tillstånd,
> men jag kände ändå en viss tveksamhet när jag
> såg hur stor åverkan på marken detta lopp hade.
> Dels att bansträckningen var dragen över
> sträckor som var "obanade", och dels att slitaget
> av ett så pass stort lopp måste bli mångdubbelt
> större än vid en normal "vandringssommar". Har
> arrangören något motkrav på sig att
> återställa fjället till "ursprungligt skick"
> när de får tillstånd att anordna en kommersiell
> tävling, och går det ens att göra? Vem är det
> som ger tillstånd till sådana här arrangemang
> och vilket ansvar har arrangören när det gäller
> markslitage från en tävling?
>
> Frågan kan givetvis även appliceras på
> cykeltävlingar.

Hej

Per kan säkert svara på många av dina frågor men här behöver såklart arrangören tillstånd från markägare och/eller länsstyrelsen. I detta fall har arrangören även gått in och finansierat en upprustning av lederna för att minska slitaget.

Det finns kända fall där företag blivit betalningsskyldig och stämda för att ha skadat naturmiljö bl.a. Forsränningsfallet i Mårdaklev

/Anna
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Vi blev uppmanade att ta före och efterbilder på vår cykeltävling av markägaren.
Det dröjde några veckor innan jag kom ut och tog efter bilderna, men det som mest syns när 500+ cyklister passerat på stigen är att lite höstlöv ramlat ner samt att det i det närmaste regna konstant dom veckorna mellan bilderna så det var lite blötare..
 

Bilagor

  • stig1.jpg
    stig1.jpg
    129.1 KB · Besök: 95
  • stig2.jpg
    stig2.jpg
    152.9 KB · Besök: 100
  • stig3.jpg
    stig3.jpg
    141.3 KB · Besök: 103
  • stig5.jpg
    stig5.jpg
    180.4 KB · Besök: 95
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Anna_Håll Sverige Rent skrev:
-------------------------------------------------------
> katten skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Anna_Håll Sverige Rent skrev:
> >
> --------------------------------------------------
>
> > -----
> > > Hej
> > >
> > > Mitt namn är Anna Grundén och jag jobba på
> > > Håll Sverige Rent. Vi driver på uppdrag av
> > > Naturvårdsverket allemansrättskampanjen
> "Var
> > > rädd om din arena" som syftar till att öka
> > > kunskapen om allemansrätten. Det kommer gå
> > bra
> > > att ställa frågor till båda oss fram till
> > > onsdag.
> > >
> > > Per kommer svara på de flesta frågorna som
> > rör
> > > lagstiftningen kring allemansrätten medan
> jag
> > > kommer kunna svara på frågor som rör
> > > kunskapsläget om allemansrätten,
> > allemansrätten
> > > kopplat till nedskräpningsfrågor och våra
> > > kampanjinsatser. Kika gärna in vår
> > kampanjsida
> > > och se om du kan få svar på dina frågor
> här
> > > www.hsr.se/dinarena
> > >
> > > Hälsningar Anna
> >
> > Hej Anna,
> > nu har ju Per fått det flesta frågorna, men
> jag
> > undrar hur ditt perspektiv är efter alla
> frågor.
> > Jag tittade snabbt på din kampanjsida ( hur
> > många gör det förresten?). Det är slående
> att
> > det *bara* är cyklister som skall informeras
> av
> > att andra kan bli vettskrämda av våra
> > aktiviteter. Är det samma kunskapsluckor som
> vi
> > sett tidigare.
> >
> > Själva är jag mer eller mindre skrämd flera
> > gånger varje år - och ett antal gånger har
> jag
> > i mer eller mindre panik rusat iväg med
> cykeln.
> > Gissa varför: jag är hundrädd och har blivit
> > jagad i skogen. Jag kräver inte hundförbud
> för
> > det. Eftersom vi bor bredvid hästar har jag
> som
> > inte gillar hästar heller lärt mig att
> hästar
> > faktiskt inte är så farliga men att det är
> bra
> > att prata lite med ryttare och häst så går
> > passagerna galant. Och att ryttare och jag har
> en
> > del gemensamt trots allt.
> >
> > Eftersom detta är en frågesplat så undrar
> > jag/kommer med förslag om ni kommer att göra
> > någon kampanj om hur man *samsas* i naturen.
> > Vandrare och hundägare behöver också
> förstå
> > att de inte är ensamma i skogen och med en
> > gemensam kod för uppförande så blir det
> > trevligare för alla. De allra flesta vandrare
> > tycker dessutom att det är kul att man hejar
> och
> > kommenterar det fina vädret. Alla som rider
> > tycker att det är bra om man vet hur man hejar
> > på hästen. Om man inte blir ifrågasatt för
> sin
> > rätt att vistas i skogen så är man också
> mer
> > benägen att följa alla bra råd om hur man
> bör
> > uppföra sig. Och då behöver vandrare (och
> > markägare och myndigheter) inse att cyklar
> > infattas i allemansrätten - dom också.
> >
> > /Andreas
>
> Hej
>
> Kul med en fråga direkt till oss!
>
> Syftet med vår kampanj är att informera om
> allemansrätten på ett positivt sätt dvs. peka
> på alla möjligheter vi har. Men när du cyklar,
> rider, är ute med hunden eller vad du nu gör
> även tar hänsyn till annat friluftsliv och
> naturmiljön.
>
> Det är en utmaning att samsas i naturen speciellt
> med dagens urbanisering där det blir större
> tryck på tätortsnära natur. I vår
> "Allemansrättens code of conduct" uppmanar vi
> både hundägare och ryttare att ta ansvar och
> visa hänsyn.
>
> Självklart finns det enskilda markägare som gör
> fel, denna kampanj fokuserar dock framförallt på
> det oorganiserade friluftslivet.
>
> /Anna

Hej Anna,

Jag vet inte riktigt om du svarade på hela frågan. Låt mig omformulera en del av inlägget ovan:
Varför är det enbart cyklister som på kampanjsidan uppmanas inte skrämma andra? Jag måste erkänna att jag finner det lite provocerande. Har vi sämre hyfs än andra utövare?
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Anna_Håll Sverige Rent skrev:

>
> Det är en utmaning att samsas i naturen speciellt
> med dagens urbanisering där det blir större
> tryck på tätortsnära natur. I vår
> "Allemansrättens code of conduct" uppmanar vi
> både hundägare och ryttare att ta ansvar och
> visa hänsyn.
>
> Självklart finns det enskilda markägare som gör
> fel, denna kampanj fokuserar dock framförallt på
> det oorganiserade friluftslivet.
>
> /Anna

<ironi på>
Jag trodde aldrig att jag skulle argumentera för en queer-teori men eftersom det verkar vara ett politiskt hållbart argument så utnämner jag mig som skogscyklist till en mindre, genom alla år förminskad grupp genom maktutövning av en oförstående förtryckande majoritet av vandrare som inte vill inse hur mitt liv ser ut.
<ironi av>

Jag föredrar argumentation med sakliga argument istället - skulle ni inte kunna försöka sätta er in i hur cyklingen fungerar i istället? Den här tråden har väl tydligt lyft att kunskapen hos myndigheten inte är på den nivå man önskar sig.

/Andreas
 
[Fråga Happys expertgäst] - Allemansrätten och cykling
Foxis skrev:
-------------------------------------------------------
> Anna_Håll Sverige Rent skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > katten skrev:
> >
> --------------------------------------------------
>
> > -----
> > > Anna_Håll Sverige Rent skrev:
> > >
> >
> --------------------------------------------------
>
> >
> > > -----
> > > > Hej
> > > >
> > > > Mitt namn är Anna Grundén och jag jobba
> på
> > > > Håll Sverige Rent. Vi driver på uppdrag
> av
> > > > Naturvårdsverket allemansrättskampanjen
> > "Var
> > > > rädd om din arena" som syftar till att
> öka
> > > > kunskapen om allemansrätten. Det kommer
> gå
> > > bra
> > > > att ställa frågor till båda oss fram
> till
> > > > onsdag.
> > > >
> > > > Per kommer svara på de flesta frågorna
> som
> > > rör
> > > > lagstiftningen kring allemansrätten medan
> > jag
> > > > kommer kunna svara på frågor som rör
> > > > kunskapsläget om allemansrätten,
> > > allemansrätten
> > > > kopplat till nedskräpningsfrågor och
> våra
> > > > kampanjinsatser. Kika gärna in vår
> > > kampanjsida
> > > > och se om du kan få svar på dina frågor
> > här
> > > > www.hsr.se/dinarena
> > > >
> > > > Hälsningar Anna
> > >
> > > Hej Anna,
> > > nu har ju Per fått det flesta frågorna, men
> > jag
> > > undrar hur ditt perspektiv är efter alla
> > frågor.
> > > Jag tittade snabbt på din kampanjsida ( hur
> > > många gör det förresten?). Det är
> slående
> > att
> > > det *bara* är cyklister som skall informeras
> > av
> > > att andra kan bli vettskrämda av våra
> > > aktiviteter. Är det samma kunskapsluckor som
> > vi
> > > sett tidigare.
> > >
> > > Själva är jag mer eller mindre skrämd
> flera
> > > gånger varje år - och ett antal gånger har
> > jag
> > > i mer eller mindre panik rusat iväg med
> > cykeln.
> > > Gissa varför: jag är hundrädd och har
> blivit
> > > jagad i skogen. Jag kräver inte hundförbud
> > för
> > > det. Eftersom vi bor bredvid hästar har jag
> > som
> > > inte gillar hästar heller lärt mig att
> > hästar
> > > faktiskt inte är så farliga men att det är
> > bra
> > > att prata lite med ryttare och häst så går
> > > passagerna galant. Och att ryttare och jag
> har
> > en
> > > del gemensamt trots allt.
> > >
> > > Eftersom detta är en frågesplat så undrar
> > > jag/kommer med förslag om ni kommer att
> göra
> > > någon kampanj om hur man *samsas* i naturen.
> > > Vandrare och hundägare behöver också
> > förstå
> > > att de inte är ensamma i skogen och med en
> > > gemensam kod för uppförande så blir det
> > > trevligare för alla. De allra flesta
> vandrare
> > > tycker dessutom att det är kul att man hejar
> > och
> > > kommenterar det fina vädret. Alla som rider
> > > tycker att det är bra om man vet hur man
> hejar
> > > på hästen. Om man inte blir ifrågasatt
> för
> > sin
> > > rätt att vistas i skogen så är man också
> > mer
> > > benägen att följa alla bra råd om hur man
> > bör
> > > uppföra sig. Och då behöver vandrare (och
> > > markägare och myndigheter) inse att cyklar
> > > infattas i allemansrätten - dom också.
> > >
> > > /Andreas
> >
> > Hej
> >
> > Kul med en fråga direkt till oss!
> >
> > Syftet med vår kampanj är att informera om
> > allemansrätten på ett positivt sätt dvs.
> peka
> > på alla möjligheter vi har. Men när du
> cyklar,
> > rider, är ute med hunden eller vad du nu gör
> > även tar hänsyn till annat friluftsliv och
> > naturmiljön.
> >
> > Det är en utmaning att samsas i naturen
> speciellt
> > med dagens urbanisering där det blir större
> > tryck på tätortsnära natur. I vår
> > "Allemansrättens code of conduct" uppmanar vi
> > både hundägare och ryttare att ta ansvar och
> > visa hänsyn.
> >
> > Självklart finns det enskilda markägare som
> gör
> > fel, denna kampanj fokuserar dock framförallt
> på
> > det oorganiserade friluftslivet.
> >
> > /Anna
>
> Hej Anna,
>
> Jag vet inte riktigt om du svarade på hela
> frågan. Låt mig omformulera en del av inlägget
> ovan:
> Varför är det enbart cyklister som på
> kampanjsidan uppmanas inte skrämma andra? Jag
> måste erkänna att jag finner det lite
> provocerande. Har vi sämre hyfs än andra
> utövare?

Hej

Det handlar absolut inte om att cyklister skulle ha sämre hyfs. Att vi vill påpeka det lite extra för cyklister (och de som rider) är att man ofta kan komma upp i höga farter. Kommer man ikapp någon bakifrån eller runt ett krön kan andra bli överraskade och skrämda. Bromsar man in och samtidigt är lite trevlig så blir kanske bilden av cyklisten mer positiv. Hoppas du hänger med på hur vi resonerat :)

/Anna
 
Tillbaka
Topp