[Kalender] Randonnée Bollnäs 600 km 6/8

NickPick

Aktiv medlem
[Kalender] Randonnée Bollnäs 600 km 6/8
Passerade Strömsbro skola för 5 minuter sedan.
 

Bilagor

  • 2DC512F9-B7CB-40E3-AC38-3D7028005251.jpeg
    2DC512F9-B7CB-40E3-AC38-3D7028005251.jpeg
    1.2 MB · Besök: 40

Peth

Aktiv medlem
[Kalender] Randonnée Bollnäs 600 km 6/8
För de av er som tycker att dagen inte bjudit på tillräckligt med misär kan jag meddela att jag redan efter 15 mil igår hade rejäla skavsår i underredet. De blev inte bättre av att fortsätta i 45 mil till. Obekvämt att cykla är nog det minsta man kan säga.

Som om inte skavsåren vore nog så har cykeln dessutom börjat ge ifrån sig, inte bara ett utan två, obra ljud. Höll på att bli tokig på riktigt.
 

GoranS

Aktiv medlem
[Kalender] Randonnée Bollnäs 600 km 6/8
För de av er som tycker att dagen inte bjudit på tillräckligt med misär kan jag meddela att jag redan efter 15 mil igår hade rejäla skavsår i underredet. De blev inte bättre av att fortsätta i 45 mil till. Obekvämt att cykla är nog det minsta man kan säga.

Som om inte skavsåren vore nog så har cykeln dessutom börjat ge ifrån sig, inte bara ett utan två, obra ljud. Höll på att bli tokig på riktigt.
Ok, 45 mil med underredesproblem ger godkänt på den internationella misärskalan.

Hoppas det löser sig med lite vila.
 

Peth

Aktiv medlem
[Kalender] Randonnée Bollnäs 600 km 6/8
Ska väl försöka mig på någon form av RR.

Väderprognoserna, som bara några dagar innan start såg riktigt lovande ut, förbyttes mot misär. Det skulle bli kallt, regnigt och blåsigt. Efter en rejäl frukost, så rullade sex randonnörer ut från Scandic på torra vägar. Det vanliga gänget hade fått finbesök i form av Erik från Randonneur Stockholm – ett bra tillskott till gruppen. I tre mil ungefär var det uppehåll, sen började det regna. Inga floder, mer ett lätt, men ihållande regn. Vi tog en snabb paus och de andra klädde på sig lite mer kläder. Jag hade, tyckte jag, klätt på mig bra från start med dubbla lager benvärmare, en vindjacka ovanför armvärmare och ulltröja. Det brukar funka, men när temperaturen kröp ner mot en sex sju grader på vägen upp mot första kontrollen i Loos så blev det uppenbart att nej, det räcker fasen inte alls. Stannade jag och satte på mig mer kläder då? Näföfan! Frös jag när jag kom fram till Loos? Japp! Det gjorde i och för sig de andra också. Det var inga många fingrar som inte var stela och intill obrukbara när det skulle plockas fram stämpelkort och plånbok. Värst hade Mats det som cyklat i kortkort de alla de 106 kilometrarna. Kylan och regnet gjorde att det blev svårt att äta nåt på cykeln, det gick liksom inte att plocka fram nån mat ut sina förpackningar. Bananer funkade dock. I Loos knäppte jag dagens enda bild. Glädjen riktigt lyser ur ögonen!
3163EAA1-468E-49AD-92CE-AF95B5A21E1D.jpeg

Sen stod vi, sex frusna randonnörer, i pantrummet på Tempo, klädde på oss mer kläder och värmde oss. Det kom in en herre för att panta burkar, han såg lite tveksam ut när vi vinkade in honom och sa att det finns gott om plats för en till.

Vägen till nästa kontroll, som för det här året förlagts i Järvsö, var ganska trevlig. De extra kläderna, samt en fyra fem grader varmare gjorde att kylan började lämna kroppen. Regnet höll i sig hela vägen, men över det öppna kulturlandskapet mellan Färila och Järvsö så blåste det medvind. Alla tog sina förningar, vissa låg lite längre i front och andra lite kortare och humöret var ganska bra. I Järvsö blev det varm kioskmat på Sibylla. Där passade jag även på att smörja lite salva på skinkorna där det börjat skava lite. För lite och för sent skulle det visa sig – skaven blev gradvis värre över de kommande 43 milen. Pauserna den här 60-milaren blev för långa och farten på cykeln blev för låg för att det skulle bli nån totaltid att skriva hem om. Detta stod klart redan efter 17 mil.

Efter Järvsö drog vi vidare mot Hudik över Kalvstigen med sina backar och mellan Dellensjöarna med sin vind, som den här gången inte låg snett emot utan lite snett med. Peter W och Torbjörn har lite högre kapacitet än oss andra och med kantvind så blev det tungt att ligga bakom när de vred upp tempot lite. Men, de är snälla och omtänksamma cyklister som sänkte farten när det började knorras. In mot Hudik är det fina vägar, men kuperat. Här har jag tagit slut tidigare år, men nu fanns gott om kraft kvar i benen. Och solen hade tittat fram. Härlig känsla. Torbjörn, Mats och Peter W hade lite fartlek i utförslöporna. Tror de toppade runt 75-76 km/tim. Kul grej att ägna sig åt på rando.

I Hudik blev det kaffe, macka och en Troca. Sen började det regna. Ett rejält ösregn några minuter efter att vi satt oss på cyklarna för att fortsätta tillbaka till Bollnäs. Uppehåll ett litet tag, sen kom det mer regn. Och det var motvind och backigt och det började bli mörkt. När regnet väl slutade var det fortfarande blöta vägar. Och Mats drog en eker i bakhjulet. Jag hade redan bestämt mig för att ändra planen att köra genom natten och istället ta sovpaus i Bollnäs, detta då kylan och blåsten fått mina ögon att torka ut och det började bli dimmigt. Nu började även de andra prata om att ta nattpaus. Väderutsikterna för morgondagen med strålande sol, rimliga vindar och lagom temperatur gjorde det till ett lätt beslut. Peter W ringde till sin fru som ordnade fram sängplatser samt en värmefläkt åt Torbjörn och Erik – Anna-Karin var helt klart dagens hjälte! Mats beslöt sig för att bryta i Bollnäs, medan vi andra stämplade, beslutade oss för att träffas kl 07:00 nästa morgon för fortsatt färd och drog iväg för att sova.

Ny dag, nya möjligheter. Och vilken dag det blev!
I strålande sol och vindstilla rullade vi ut från Bollnäs för fortsatt färd mot dagens första stopp i Jädraås. Bra tempo och glada miner. Bara skavsåren i röven som la sordin på stämningen – i alla fall för egen del, de andra brydde sig inte så mycket. Sista biten in mot Jädraås är det en fin backe – den kan jag rekommendera.
9F76A5DA-FD2A-445E-ABCD-2755ED6B9620.jpeg


I Jädraås har Kjellas mack fått nya ägare, men samma gubbar som förra året satt utanför och fikade. Det renoverades och till nästa år kommer den tidigare rätt sunkiga inrättningen troligtvis bli ett toppenställe. Det blev kaffe, kanel- och vaniljgifflar och några åt korv med mos i solen.

Mot Gävle! Nerförs, medvind, grön våg i Sandviken och i Valbo. Vad mer kan man begära? Vi var flera som hade feeling i förningarna och det gick undan. Vips var vi framme på klassiska randohaket CircleK i Hagaström. Mer mat som intogs i strålande sol.
7014ADF9-34FA-438B-A51D-90493D7BBB1B.jpeg


Genom Gävle, på väg mot Ljusne, fick vi sedan i värsta Tour de France-andan cykla sicksack mellan fans som skrek och tog bilder – tack @NickPick för peppen. Hittills hade vi för att få lite hejarop längs vägen alltid hejat först. Och vi hade hejat på i stort sett alla vi mött – det blir ju så trevlig stämning om folk hejar på varandra lite oftare.

Mot Ljusne är det inte så inspirerande väg. Flackt, skog och raksträckor. Blev en del ståcyklande på platten. Rumpan funkade bra när jag satt och när jag stod upp. Det var övergången mellan stående och sittande och tvärtom som inte var något vidare. Inget vidare alls.
1E642A65-8517-4EA7-9FF2-62487DD24408.jpeg


Men solen sken! Ett litet smolk i glädjebägaren är att den utmärkta Preem-macken i Ljusne bommat igen, så vi stämplade på Coop. Och passade på att äta lite i solen. Erik tryckte i sig en ostkaka med grädde. Varför inte liksom, det är ju ändå rando.

Efter Ljusne är det fem lite småkuperade mil in till målet i Bollnäs. Erik var inte riktigt lika nöjd med ostkakan när backarna kom. Men det gick bra. Vi fortsatte att dela på förningarna, men i sista uppförsbacken fick jag ett infall och drog på så mycket mina ben mäktade med upp mot toppen för att ta lite bilder på de andra. Förvånad att det fanns såpass mycket kraft kvar i benen.
12492C7A-3FA4-4DD0-9D81-253F833C77D5.jpeg

Därefter var det bara att rulla in och slutstämpla på Scandic på en högst medioker tid – 34:40. Vi hade i alla fall en fantastisk andra dag, men som vi pratade om när vi cyklade så är det nog den första misärtyngda dagen vi kommer minnas längst.

Tack för fint sällskap, grattis till Torbjörn som klarat sin första Superrandonnuer och kul att få träffa Erik – en riktigt erfaren långcyklare.
 
Topp