[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi

Oskar

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Ett exempel på språkliga kluddigheter, taget från verkligheten:

I ett dokument med rättslig betydelse läser jag följande. "Dokumentation, kvitto eller faktura finns”. Betyder det att det finns dokumentation i form av kvitto eller faktura, eller att det finns dokumentation eller kvitto eller faktura, eller att det finns dokumentation och kvitto eller faktura?

Var med och rösta. Ta chansen att påverka rättsutvecklingen ;-)
Det betyder att det finns dokumentation eller kvitto eller faktura. Jag tycker det är solklart, men misstänker att avsikten egentligen var en annan... ;-)
 

staine

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Varför inte följande: "Dokumentation såsom kvitto eller faktura finns”. Håller alltså helt med dig.

En sak som jag inte läst i tråden är detta med att tända upp, höja upp, släcka ned. Allt efter engelsk förlaga. Kliar i hela kroppen när man hör detta. Ungefär som "denna dagen" - den här dagen eller denna dag, inte blanda!
/D
Denna dagen är väl typ skånsk dialekt? Kan dom säga cykelen, klydd och annat konstigt så...
 

grondahl

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Jag tycker att övergången till Belarus är irriterande. Kan hysa sympati med vissa av argumenten men ändå irriterande.
 

havet

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Bra där! Upp till försvar för oss språkpoliser! Har alltid sett mig som en sådan och känner inte att ordet skulle ha någon särskilt pejorativ klang.

Jag skulle vilja prova följande tankegång. För inte alls länge sedan passerade de flesta publika texter genom ett filter av något slag, en tidningsredaktion eller en förläggare. Filtren medförde, tänker jag mig, att de språkliga förändringarna gick långsamt. I dag kan vem som helst publicera sig och bli läst på nätet, med ökad risk för språklig anarki. Poängen är att det kanske finns större skäl att vara motspänstig och språkkonservativ idag än det fanns för säg 20 år sedan.

Vore kul att höra vad "Havet" har att säga om den tanken.
Det beror väl på vad motspänstigheten och språkkonservatismen består i. Att märka enskilda personers ord, ”rätta” inlägg på valfritt socialt medium eller att agera pekpinne när människor uttrycker sig i omgivningen ser jag inget värde i. Däremot finns det en poäng i att föra diskussioner, vara nyfiken, söka kunskap och vältra sig i språkets härliga gytter.

Att det i dag är möjligt för alla som kan uttrycka sig i skrift att göra det till allas beskådan är något av en revolution. En demokratisering av det skrivna ordet. Från att ha varit reserverat till de med makt, högre klasser, de lärda osv. till att alla kan ta del av och dela med sig av sina tankar och idéer. Hur det sen brukas är en helt annan fråga.

Som jag skrev tidigare tycker jag att det är viktigt med professionella i de skrån där sådana behövs. Alla institutioner, företag, myndigheter osv. som framställer texter av olika slag borde ha språkvårdare, språkgranskare och korrekturläsare anställda. Så ser det inte ut i dag. Det är också viktigt att lärare har tillräckliga kunskaper om språket så att det som lärs ut och förmedlas har en språklig korrekthet, vilket tyvärr inte är fallet som det ser ut nu. Lärarutbildningen är ganska undermålig, och alldeles för lite tid läggs på pedagogik och svenska under utbildningen för att rusta de blivande lärarna. Det blir en ond cirkel där det som premieras inte är kunskap, utan snarare entreprenörskap och arbetslivsförberedelse.
 

havet

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Jag undrar fortfarande om det finns någon bra svensk översättning av Joystick, för dom som inte gillar svengelska ? Och hur översätter man "pricken över i" till engelska ?

När det gäller matematiska termer i vanligt språk så är det klart att det inte blir exakt rätt, när man pratar så är det väl underförstått att det är lite luddigt och bara på ett ungefär. Vill man att det skall vara exakt så måste man börja skriva ned formler och rita diagram.
Det beror lite på vad du menar med joystick. Enligt Norstedts engelsk-svenska ordbok finns det tre betydelser, varav den tredje kanske ger mest ”joy”.

1C579E13-2648-42E1-8D1F-2C1D4B58CF4E.jpeg
 

havet

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Och nu görs ånyo ett försök. Men jag undrar också om detta tydligen helt vidriga missbruk verkligen ökat? Min egen känsla är att vi här har att göra med ett begrepp som är så pass etablerat att @havet skulle göra tummen upp.
Ja, varför fäktas mot väderkvarnar när det är lönlöst och bara tar energi från annat kul, som att cykla eller komparera adjektiv i lönndom när ingen ser eller hör. 💃
 

arcamone

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Där fick jag svar på tal 😝 Kan vi säga så här då. Få använde tända upp etc fram tills för 10-15 år sedan men med anglofieringen så kom det tillbaka? Dvs från 50-tal och tills nyss var det utdött. Nu ska jag läxa upp min mor 😂
/D

du menar höja upp, från fornsvenskans "höghia up".
Visa bilaga 437193

och tända upp, belagt i bibeln på 1500-talet Visa bilaga 437194

jag hittar inte släcka ned så här på direkten, men vilken är den engelska förlagan menar du? turn off känner jag till, men jag har svårt att se att släcka ned kommer ur det.

edit: "släcka ned/ner" förekommer åtminstone sedan 1960-talet i dagspressen Visa bilaga 437200
 

freddag

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Där fick jag svar på tal 😝 Kan vi säga så här då. Få använde tända upp etc fram tills för 10-15 år sedan men med anglofieringen så kom det tillbaka? Dvs från 50-tal och tills nyss var det utdött. Nu ska jag läxa upp min mor 😂
/D
120 träffar på "tända upp" i dagspressen mellan 1950-2000. så "utdött" är ett starkt ord.

du kan söka på kb.se. där presenteras en graf över användningen:
Screenshot_20200820-124912_1.png


den kan tyckas tala för din tes, men så här ser grafen för enbart "tända" ut:
Screenshot_20200820-124846_1.png


jag gissar att grafens utseende mer speglar mängden material i databasen. men med lite vilja kanske skillnaden på graferna kan tala för att konstruktionen "tända upp" tappade i popularitet under 1900-talet.

om jag får komma med en grov spekulation: kan det eventuellt nyfunna intresset för att tända upp vara relaterat till öppna kontorslandskap, ljust och fräscht-trenden och led-tekniken? nuförtiden räcker det inte med ett simpelt tändande av lampan, nej, hela huset ska tändas upp. i varenda liten hylla finns numer en rad med små ledlampor som tänder upp väggarna och varenda liten vrå. eftersom strömförbrukningen av lampor gått ner så radikalt är det plötsligt möjligt att tända upp, upp, upp. allt, allt, allt. fy vad fattigt att bara tända!
 

Hasse#7

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Vi skulle behöva behålla delar av en regel från Covid-19. Om mer än 50 personer skall läsa en text bör den vara korrekturläst innan. Om det handlar om skyltmakares verk bör texten korrekturläsas innan tillverkning av skylt och efter.
 

freddag

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Vi skulle behöva behålla delar av en regel från Covid-19. Om mer än 50 personer skall läsa en text bör den vara korrekturläst innan. Om det handlar om skyltmakares verk bör texten korrekturläsas innan tillverkning av skylt och efter.
ögonbindel löser problemet!
 

C-dale

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Vad gulligt skrivet ❤ Det ger lite mod till oss som inte är perfekta. En besvärlig sak med språk tycker jag kan vara att göra en bra avvägning. Det låter ofta mindre uppstyrt om man i skrift uttrycker sig på liknande sätt som när man pratar.

Är "dom" förresten accepterat att använda idag eller borde vi som skaffat oss den här ovanan damma av grammatikboken?
Dom är ju ett mycket bättre ord än dem, när man menar "de".
 

Hasse#7

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Covid 19 låter så pseudovetenskapligt. Bättre ändå än corona kanske. Eller ”rådande omständigheter”, ”nuvarande situation”, aslöjligt ju!

Edit lite svårt att citera rätt, det var svar på Hasse #7 juuhhh! :)
Jag fattar, du behöver en av två möjliga påsar, precis som jag.
 

arcamone

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Läste ordet ”Covirona” i en trappuppgång i Gbg 😂
/D

Covid 19 låter så pseudovetenskapligt. Bättre ändå än corona kanske. Eller ”rådande omständigheter”, ”nuvarande situation”, aslöjligt ju!

Edit lite svårt att citera rätt, det var svar på Hasse #7 juuhhh! :)
 

GoranS

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
120 träffar på "tända upp" i dagspressen mellan 1950-2000. så "utdött" är ett starkt ord.

du kan söka på kb.se. där presenteras en graf över användningen:
Visa bilaga 437218

den kan tyckas tala för din tes, men så här ser grafen för enbart "tända" ut:
Visa bilaga 437219

jag gissar att grafens utseende mer speglar mängden material i databasen. men med lite vilja kanske skillnaden på graferna kan tala för att konstruktionen "tända upp" tappade i popularitet under 1900-talet.

om jag får komma med en grov spekulation: kan det eventuellt nyfunna intresset för att tända upp vara relaterat till öppna kontorslandskap, ljust och fräscht-trenden och led-tekniken? nuförtiden räcker det inte med ett simpelt tändande av lampan, nej, hela huset ska tändas upp. i varenda liten hylla finns numer en rad med små ledlampor som tänder upp väggarna och varenda liten vrå. eftersom strömförbrukningen av lampor gått ner så radikalt är det plötsligt möjligt att tända upp, upp, upp. allt, allt, allt. fy vad fattigt att bara tända!
Grafer utan skala på y-axeln är en styggelse.
 

Adhocalias

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Ett exempel på språkliga kluddigheter, taget från verkligheten:

I ett dokument med rättslig betydelse läser jag följande. "Dokumentation, kvitto eller faktura finns”. Betyder det att det finns dokumentation i form av kvitto eller faktura, eller att det finns dokumentation eller kvitto eller faktura, eller att det finns dokumentation och kvitto eller faktura?

Var med och rösta. Ta chansen att påverka rättsutvecklingen ;-)
Bägge betydelserna är möjliga, beroende på sammanhanget. Men taget ur sitt sammanhang är den rimliga tolkningen att det finns något av de tre (även om det är en tautologi då kvitto respektive faktura är dokumentation av ett köp).

Vill man vara tydlig med betydelsen dokumentation i form av kvitto eller faktura skulle en omskrivning till "Kvitto, faktura eller annan dokumentation finns." vara bättre. Eller, om man vill hålla det kort, kanske ett semikolon kunde vara på sin plats: "Dokumentation; kvitto eller faktura finns."

Varför inte följande: "Dokumentation såsom kvitto eller faktura finns”. Håller alltså helt med dig.

En sak som jag inte läst i tråden är detta med att tända upp, höja upp, släcka ned. Allt efter engelsk förlaga. Kliar i hela kroppen när man hör detta. Ungefär som "denna dagen" - den här dagen eller denna dag, inte blanda!
/D
Denna dagen är väl typ skånsk dialekt? Kan dom säga cykelen, klydd och annat konstigt så...
Göteborgsdialekt trodde jag.
"Göteborgsdialekt"? Göteborgska! Men ja.

Den här och denna är helt utbytbara med varandra. Jag är fullständigt oförstående till att någon är oförstående till detta.

Covid 19 låter så pseudovetenskapligt. Bättre ändå än corona kanske. Eller ”rådande omständigheter”, ”nuvarande situation”, aslöjligt ju!

Edit lite svårt att citera rätt, det var svar på Hasse #7 juuhhh! :)
Men sen är ju corona(virus) och covid-19 olika saker. Det första är ett virus ((SARS-CoV-2) och det andra är den sjukdom som det nämnda viruset orsakar.
 

Anders H

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
En orsak till såna här diskussioner är väl att några av oss begåvats med en defekt man kan kalla språkkänsla, som gör att vi hoppar högt och mår lätt illa när vi hör eller läser något som avviker från det vi lärt oss som barn och ansett vara rätt hela livet. Det skär i öronen. Något i stil med en musikalisk person som hör ett stycke där en ton spelas annorlunda än den brukar. Dessutom är det väl så att folk är idioter och numera har alla möjligheter att, via sociala medier, visa det för hela världen. Nu vilar jag min låda.
 

Hasse#7

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
En orsak till såna här diskussioner är väl att några av oss begåvats med en defekt man kan kalla språkkänsla, som gör att vi hoppar högt och mår lätt illa när vi hör eller läser något som avviker från det vi lärt oss som barn och ansett vara rätt hela livet. Det skär i öronen. Något i stil med en musikalisk person som hör ett stycke där en ton spelas annorlunda än den brukar. Dessutom är det väl så att folk är idioter och numera har alla möjligheter att, via sociala medier, visa det för hela världen. Nu vilar jag min låda.
Lite så här menar du?
 

Barsk

Ny medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
För att förstå den här frågan behöver vi lite mer kött på benen att stå på.
 

Flurken

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Fick en lapp i brevlådan: "Era grannar sålde på grund av oss" från en mäklare. Är det bara jag som tolkar detta negativt? Jag skulle använda den formuleringen om jag sålde för att slippa någon pestig granne. "Era grannar sålde tack vare oss" tycker jag är bättre.

Fast vad vet jag, det kanske är en stalker-mäklare som gör att man säljer i ren desperation.
 

Hasse#7

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Fick en lapp i brevlådan: "Era grannar sålde på grund av oss" från en mäklare. Är det bara jag som tolkar detta negativt? Jag skulle använda den formuleringen om jag sålde för att slippa någon pestig granne. "Era grannar sålde tack vare oss" tycker jag är bättre.

Fast vad vet jag, det kanske är en stalker-mäklare som gör att man säljer i ren desperation.
Var det Falsk Svettighetsförmedling eller Mäklar Ingen?
 
Senast ändrad:

Oskar

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Fick en lapp i brevlådan: "Era grannar sålde på grund av oss" från en mäklare. Är det bara jag som tolkar detta negativt? Jag skulle använda den formuleringen om jag sålde för att slippa någon pestig granne. "Era grannar sålde tack vare oss" tycker jag är bättre.

Fast vad vet jag, det kanske är en stalker-mäklare som gör att man säljer i ren desperation.
Jag har också fått den där lappen (trots nej tack till reklam-skylt), och trodde först att det var ett hotbrev.
 

Snuten

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Fick en lapp i brevlådan: "Era grannar sålde på grund av oss" från en mäklare. Är det bara jag som tolkar detta negativt? Jag skulle använda den formuleringen om jag sålde för att slippa någon pestig granne. "Era grannar sålde tack vare oss" tycker jag är bättre.

Fast vad vet jag, det kanske är en stalker-mäklare som gör att man säljer i ren desperation.
Det låter helt klart tokigt!

Det är väl så att språket förändras (ibland förfaller) med generationerna som kommer. I detta fallet kanske det är en yngre person som författat texten och en yngre kundkrets tycker förmodligen att det är helt ok. Vi som är lite äldre reagerar däremot starkt och vill man ha oss som kunder bör man nog se över hur man väljer att formulera sig.
 

freddag

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
För att förstå den här frågan behöver vi lite mer kött på benen att stå på.
oväntade sammanblandningar av ord, uttryck och drycker tycker jag är ofta är kul och fint och nästan aldrig fel. det görs väl oftast skämtsamt och av uttråkning inför språkets alla klichéer. inte sällan kommer då en språkpolis och "rättar". handflata, får jag presentera direktör ansikte? jag vill hålla fanan brinnande för alla kontaminanter, zeugmatiker och katakreskanaljer.
 

GoranS

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
oväntade sammanblandningar av ord, uttryck och drycker tycker jag är ofta är kul och fint och nästan aldrig fel. det görs väl oftast skämtsamt och av uttråkning inför språkets alla klichéer. inte sällan kommer då en språkpolis och "rättar". handflata, får jag presentera direktör ansikte? jag vill hålla fanan brinnande för alla kontaminanter, zeugmatiker och katakreskanaljer.
Jag tycker skiljelinjen går mellan att medvetet vrida och vända på språket och att av ren okunskap blanda ihop saker. I det förstnämnda fallet har den som använt sammanblandningen, som du skriver, typiskt någon skämtsam tanke med det hela medan det i det andra fallet förvisso kan bli roligt men där det inte alls varit avsikten. Om man utgår från att språket är till för att kommunicera ett budskap från avsändare till mottagare så har avsändaren i det senare exemplet misslyckats.
 

freddag

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Om man utgår från att språket är till för att kommunicera ett budskap
problem uppstår ibland när vissa tycker att språket är en ren transport mot ett mål, medan andra ser det mer som en dans. finns kanske en parallell i trafiken när vissa leker och andra bara vill transportera sig säkert/snabbt.

cyklister: poeter
hänsynsfulla bilister: språkvårdare
idioter i bilar som uppfostrar cyklister etc: språkpoliser
roadracingmotorcyklister: ledarskapskonsulter och copywriters
 

freddag

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
om jag får säga det själv så är det där ju en klockren parallell.

bilister som prejar och gormar på cyklister att de gör fel, när det i själva verket ofta är bilisten själv som inte har koll på reglerna!

jag tror inte det handlar om att de bilisterna har ett "gehör" för trafik. tvärtom.
 

GoranS

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Det låter helt klart tokigt!

Det är väl så att språket förändras (ibland förfaller) med generationerna som kommer. I detta fallet kanske det är en yngre person som författat texten och en yngre kundkrets tycker förmodligen att det är helt ok. Vi som är lite äldre reagerar däremot starkt och vill man ha oss som kunder bör man nog se över hur man väljer att formulera sig.
Jag tror inte nödvändigtvis att det har att göra med ålder. I vissa fall har det säkert så men jag skulle säga att språklig bildning och förståelse av den underliggande logiken i språket också kan vara en viktig komponent i varför man bryter mot existerande regler.

För min del har jag inget emot att språket förändras om jag upplever att det totalt sett inte gör det sämre. Dock tycker jag det är lite tråkigt när förändringen sker i en riktning som jag uppelever som en försämring. Två exempel:

1) Jag har inget emot ordet hen då det används i situationer där man annars skulle använda "han eller hon", vederbörande, ... Diskussionen om ett generellt ersättande av han och hon med hen lämnar jag därhän (därhen?). Som jag ser det är hen kortare, förmedlar samma innehåll och orsakar ingen risk för missförstånd.

2) Däremot är jag inte förtjust över användningen av "en" istället för "man" med motiveringen att man är kopplat till manligt och därmed inte könsneutralt. Om detta argument är vettigt eller inte kan man diskutera. Förvisso har tolkningen av "en" som ekvivalent med ett könsneutralt "man" funnits länge, åtminstone dialektalt. Det har dock inte direkt varit någon vanlig form under min livstid och i synnerhet inte i skrivet språk. Ffa tycker jag dock att det om man känner ett stort behov av att ersätta "man" med något annat ord vore det lämpligare att hitta på ett helt nytt ord. Att börja använda "en" generellt för en könsneutral betydelse av "man" orsakar en enövergång från att ha en överlagrad betydelse av "man" till att ha ytterligare en överlagrad betydelse av "en". Dessutom sker överlagringen på ett än mer frekvent använt ord. Detta tycker jag är en försämring. I någon mån är det förmodligen en vanesak men det är fortfarande betydligt vanligare att jag "stakar mig" när jag läser texter skrivna på "en-form" än på "man-form". Min hypotes är att det inte bara är att jag är mer van vid den senare formen utan att det faktiskt är fler lägen där det krävs läsande av ytterligare ett eller flera ord för att avgöra betydelsen i fallet med "en-form" än med "man-form".
 

Bikzz

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Regeringen har nu givit sig in i förhandlingar med detta parti som regeringen en gång bildades med den uttalade målsättningen att aldrig förhandla med eftersom koalitionsparterna inte gillar varandra och lovade att samarbeta med men inte blev av pga korridormöten och att dom inte bryr sig om sakfrågor och istället helst ägnar sig åt att mygla till sig bidrag från riksdagen och förhandla med dom som dom inte gillar !
 

Snuten

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Jag tror inte nödvändigtvis att det har att göra med ålder. I vissa fall har det säkert så men jag skulle säga att språklig bildning och förståelse av den underliggande logiken i språket också kan vara en viktig komponent i varför man bryter mot existerande regler.

För min del har jag inget emot att språket förändras om jag upplever att det totalt sett inte gör det sämre. Dock tycker jag det är lite tråkigt när förändringen sker i en riktning som jag uppelever som en försämring. Två exempel:

1) Jag har inget emot ordet hen då det används i situationer där man annars skulle använda "han eller hon", vederbörande, ... Diskussionen om ett generellt ersättande av han och hon med hen lämnar jag därhän (därhen?). Som jag ser det är hen kortare, förmedlar samma innehåll och orsakar ingen risk för missförstånd.

2) Däremot är jag inte förtjust över användningen av "en" istället för "man" med motiveringen att man är kopplat till manligt och därmed inte könsneutralt. Om detta argument är vettigt eller inte kan man diskutera. Förvisso har tolkningen av "en" som ekvivalent med ett könsneutralt "man" funnits länge, åtminstone dialektalt. Det har dock inte direkt varit någon vanlig form under min livstid och i synnerhet inte i skrivet språk. Ffa tycker jag dock att det om man känner ett stort behov av att ersätta "man" med något annat ord vore det lämpligare att hitta på ett helt nytt ord. Att börja använda "en" generellt för en könsneutral betydelse av "man" orsakar en enövergång från att ha en överlagrad betydelse av "man" till att ha ytterligare en överlagrad betydelse av "en". Dessutom sker överlagringen på ett än mer frekvent använt ord. Detta tycker jag är en försämring. I någon mån är det förmodligen en vanesak men det är fortfarande betydligt vanligare att jag "stakar mig" när jag läser texter skrivna på "en-form" än på "man-form". Min hypotes är att det inte bara är att jag är mer van vid den senare formen utan att det faktiskt är fler lägen där det krävs läsande av ytterligare ett eller flera ord för att avgöra betydelsen i fallet med "en-form" än med "man-form".
För mig är språket till för att man skall kunna kommunicera exakt och effektivt (naturligtvis).

Men!
Det är också viktigt när det gäller att tänka. Vi är språket på sätt och vis (även om jag tycker att en del kan dra lite väl stora växlar på den slutsatsen).

När det gäller hen- och enfrågan, så är den mest tröttsam men svår att ignorera. Man ser politik och maktstrukturer där man vill se dem och blir indignerad om man ifrågasätts. Suck.
 

Bikzz

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Själv tycker jag att hen är en bra modernisering av språket, använder det gärna när man refererar till en okänd person, om man inte vet om det är han/hon.
 
Senast ändrad:

freddag

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Förvisso har tolkningen av "en" som ekvivalent med ett könsneutralt "man" funnits länge, åtminstone dialektalt.
det är en anledning till att ordet en är så finurligt. dels är det redan en etablerad synonym för man och dessutom är det lite bonnigt. för mig får det en dubbel fördel i att texten i mina ögon känns lättare. den blir mer talspråklig och provinsiell, stolt öschötsk, och även befriad från det tunga formella ordet man.

men det är väl ingen stor grej. alla fattar både en och man.
 

GoranS

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
det är en anledning till att ordet en är så finurligt. dels är det redan en etablerad synonym för man och dessutom är det lite bonnigt. för mig får det en dubbel fördel i att texten i mina ögon känns lättare. den blir mer talspråklig och provinsiell, stolt öschötsk, och även befriad från det tunga formella ordet man.

men det är väl ingen stor grej. alla fattar både en och man.
Jag skulle säga att det dock är en reltaivt sparsamt använd betydelse så fördelen torde vara rätt liten jämfört med att introducera ett helt nytt ord. Om jag jämför texter med hen och sådana där man använder en för könsneutralt man så har de förstnämnda så har jag noll inte haft några problem med "stakning" när jag läste hen-texterna medan jag åtskilliga gånger stakat mig när jag försökt dechiffrera en-texter.

I mina ögon känns en-varianten snarast pretentiös. Och ordet "man" uppfatatr jag inte som vare sig tungt eller speciellt formellt. Jag är säker på att ordet används muntligen av människor i mycket informella sammanhang.

Men, vi kanske skulle införa nysvenska med en samling av det bonnigaste och mest dialektala språk vi kan hitta, gärna med ålderdomliga ord?
 

GoranS

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
Där jag är uppväxt är dialektalt en, en man och a är en kvinna. Go Westerbotten!
Känns som ytterligare ett argument för att "en" inte är ett helt lyckat ord. Här uppstår en överlagrad betydelse där "en" dels har en könsneutral betydelse och, åtminstone i Västerbotten, en manlig betydelse. Snacka om möjligheter till missförstånd!

Lite relaterat har jag från äldre släkting hört människa användas i betydelsen kvinna.
 

freddag

Aktiv medlem
[OT] Korståg mot felanvänd språklig terminologi
förmannen manne manade sina mannar att äta mannagryn men mannarna sammanblandade mannan med en välkammad och svallande man och det blev ett hårigt evenemang som man kom att omarbeta till en mannamansammanblandningsroman som man i mån av tid skummade på managementarrangemang om man ville och inte satt fast i en månadslång mangling med förmannen manne om mantor, mansidealet, mantalslängderna i manchuriet samt hans mani för mandelskorpors krispiga mantlar.
 
Topp
Happyride sparar data i cookies. Genom att använda våra tjänster godkänner du det. Läs mer