1. Vad den kostar att producera, totalkostnad, inom Sveriges gränser.1. Vad är du villig att betala för din el? Och när står nästa kärnkraftverk klart?
2. Det är på gång. Vattenkraften ska miljöanpassas.
3. Varför inte bygga det som alstrar el allra billigast?
1. Då kan det bli dyrare. Och när står nästa reaktor klar?1. Vad den kostar att producera, totalkostnad, inom Sveriges gränser.
Idag betalar jag ca 98öre/kWh.
3. Övertygad är jag om att kärnkraft är billigast, säkrast och gör effektivaste produktionen av el näst vattenkraften. Vindkraften är ful, haussad och subventionerad. Här behövs en totalkostnad för att jämföra tycker jag.
Håller med om 1. Kan betala en hel del extra för att slippa kärnkraft OM vi då sköter det nationellt. Importera 0 och enbart exporterar överskott.1. Vad den kostar att producera, totalkostnad, inom Sveriges gränser.
Idag betalar jag ca 98öre/kWh.
3. Övertygad är jag om att kärnkraft är billigast, säkrast och gör effektivaste produktionen av el näst vattenkraften. Vindkraften är ful, haussad och subventionerad. Här behövs en totalkostnad för att jämföra tycker jag.
Vätgas är mer flexibelt. Funkar till förbränning och bränsleceller.Experten säger att han inte tror på att batteri räcker. Han säger också att det finns ett "nyvaket" intresse för vätgas i världen. Det låter som det är befogat att försäkra sig att detta sköts bättre framöver istället för att sitta och nicka med. Om nu rätt lösning ligger på bordet så ska vi väl snart vara i kapp. Fram med pengarna. Jag kan hjälpa till med att köra nån traktor eller bre mackor.
(Han kanske är en snurregubbe. Det kan jag inte bedöma)
Visa bilaga 526428
![]()
Vetenskapens värld – Energirevolutionen
Det pågår en energirevolution. I Sverige och Västeuropa avvecklas nu både kolkraft och gammal kärnkraft. Forskare medverkar nu i en explosion av ny vindkraft, som kan ge el även när det inte blåser. Vi träffar också de forskare som experimenterar med annorlunda kärnkraft i form av minireaktorer...www.svtplay.se
1. Bloombergs presenterade siffror på 180-246 öre/KWh för strömmen från ett EPR-verk ala Ol 3. En äldre reaktortyp torde bli billigare, men billigt blir det inte.Håller med om 1. Kan betala en hel del extra för att slippa kärnkraft OM vi då sköter det nationellt. Importera 0 och enbart exporterar överskott.
Allt jag vill är att nån jävel presenterar än plan som är bättre en den vi kört sen folkomröstningen. Att exportera el och sen beklaga sig över först vattennivåer och nu tydligen is duger inte. Då kanske någon annan ska ställa sig vid kranen.
Här finns en populär förklaringsmodell.1. Då kan det bli dyrare. Och när står nästa reaktor klar?
3. Övertygelse är inte riktig samma sak som faktiska siffror. De (siffrorna baserade på nyligen byggda kärnkraftverk) säger att ny kärnkraft är dyr. Vindkraften bär sina egna kostnader.
Det var en objektiv källa. :) Stod inget om priset för all denna härlighet, dock.Här finns en populär förklaringsmodell.
Kärnfull Energi — En ljusare framtid med 100% kärnkraft
Med Kärnfull får du 100% kärnkraft och blir en effektiv del av klimatlösningen. Dessutom avsätter vi en summa per såld kWh till forskning och innovation. Bli kund på 2 minuter!www.karnfull.se
Det vore mumma, men i så liten skala blir det inte frekvensstabilt (oj så jag tjatar om det ordetDrömmen är att man inte transporter det utan har vätgasdriven elrproduction i direkt anslutning till vind och solkraft. Det kanske finns en hake men det låter väldigt bra och det var så de framställde det i vetenskapensvärld. Det kanske ligger långt borta i tiden men spontant låter det väldigt "current tech"?
3. Övertygad är jag om att kärnkraft är billigast, säkrast och gör effektivaste produktionen av el näst vattenkraften. Vindkraften är ful, haussad och subventionerad. Här behövs en totalkostnad för att jämföra tycker jag.
Påverkan blir större om man räknar in brytning och slutförvar. Att ingenjörerna gillar det är ju kul, men när det är brist på ingenjörer känns det som att ett nytt bygge inte blir billigare. Och det kommer, trots tidigare världsrekord, knappast att gå speciellt snabbt.Det jag ser som positivt med kärnkraft är att det blir väldigt liten påverkan totalt sett (och roliga ingenjörsjobb :) ). En personlig uppfattning jag också har är att säkerhetskraven jämfört med andra kraftslag i vissa fall är överdrivna vilket såklart kan påverka produktionskostand, och nej det bytder inte att jag tycker om kärnkraftsolyckor.
Ok. Jag tänkte mig en turbin men en liten en och lokalt. Det spelar inte?Det vore mumma, men i så liten skala blir det inte frekvensstabilt (oj så jag tjatar om det ordet
) om man t.ex. använder bränsleceller. Det har föreslagits att man kombinerar spjälkning och bränsleceller i samma utrustning, men det är oerhört ineffektivt. Kvar blir då att bygga en stor station där man kan ta hand om överskottselen producerad i vindkraftverken i området och producera vätgas när det blåser och sedan koka vatten och snurra tunga turbiner när det inte blåser, men då sitter vi där med problemet att lagra vätgasen ändå.
Stora stationer är väl inget problem? Man bygger ju vätgaslagring för stålverksprojekten.Det vore mumma, men i så liten skala blir det inte frekvensstabilt (oj så jag tjatar om det ordet
) om man t.ex. använder bränsleceller. Det har föreslagits att man kombinerar spjälkning och bränsleceller i samma utrustning, men det är oerhört ineffektivt. Kvar blir då att bygga en stor station där man kan ta hand om överskottselen producerad i vindkraftverken i området och producera vätgas när det blåser och sedan koka vatten och snurra tunga turbiner när det inte blåser, men då sitter vi där med problemet att lagra vätgasen ändå.
Jag blev inte heller övertygad då ett gäng från Greenpeace (?) cyklade in på nåt kärnkraftverk och stannade där i timmar (!).I slutet av 70-talet och en bra bit fram var jag övertygat kärnkraftmotståndare. Harrisburg och Tjernobyl var inte direkt övertygande om kraftproduktionens säkerhet.
Så småningom vände mitt motstånd till att kanske tycka att ny teknologi hade säkrat upp produktionen.
Jag har vänd igen. Brytningen av uran är inte miljövänligt och fram för allt slutförvaret är definitivt inte övertygande.
Det som formade dagens landskap var främst senaste istiden som i runda slängar började för 100.000 år sedan ( känns den siffran igen?) och smalt undan för 10.000 år sedan. Avfallet är fö inte ofarligt om 100’ utan halverats.
I det perspektivet är det svårt att tro på slutförvarets säkerhet utan det känns (känns!) som ytterligare ett sätt att skjuta problemen framför oss.
Kommer generationerna efter oss om ”bara” 10.000 år överhuvudtaget fatta vad vi gjorde? Vi har idag inte lätt att förstå hur människor levde för bara ett par tusen år tillbaka i tiden.
Vi vet redan idag att kapslingarna spricker. Om berggrunden vet vi att den är stabil. Idag. Men inte hur den rör sig om tusentals år utan då förmodar vi bara.
F.ö. tycker jag att TS ska köpa sitt Ostron om gruset brinner i fickan.
Jag läste om en ingenjör som byggt solceller för vätgas. Han fixade sin egen uppvärmning för vintern. Så det finns nog fungerande mindre lösningar också.Ok. Jag tänkte mig en turbin men en liten en och lokalt. Det spelar inte?
Angående det använda bränslets farlighet så faller den av rätt snabbt och 100 000 år är tilltaget med hängslen och svångrem, baserat på att ökningen av cancerfall i den närmaste omgivningen inte får öka med mer än 1 på 100000 under förvarets livslängd. Rökning någon? Dubbdäck?I slutet av 70-talet och en bra bit fram var jag övertygat kärnkraftmotståndare. Harrisburg och Tjernobyl var inte direkt övertygande om kraftproduktionens säkerhet.
Så småningom vände mitt motstånd till att kanske tycka att ny teknologi hade säkrat upp produktionen.
Jag har vänd igen. Brytningen av uran är inte miljövänligt och fram för allt slutförvaret är definitivt inte övertygande.
Det som formade dagens landskap var främst senaste istiden som i runda slängar började för 100.000 år sedan ( känns den siffran igen?) och smalt undan för 10.000 år sedan. Avfallet är fö inte ofarligt om 100’ utan halverats.
I det perspektivet är det svårt att tro på slutförvarets säkerhet utan det känns (känns!) som ytterligare ett sätt att skjuta problemen framför oss.
Kommer generationerna efter oss om ”bara” 10.000 år överhuvudtaget fatta vad vi gjorde? Vi har idag inte lätt att förstå hur människor levde för bara ett par tusen år tillbaka i tiden.
Vi vet redan idag att kapslingarna spricker. Om berggrunden vet vi att den är stabil. Idag. Men inte hur den rör sig om tusentals år utan då förmodar vi bara.
F.ö. tycker jag att TS ska köpa sitt Ostron om gruset brinner i fickan.
Jag läste om en ingenjör som byggt solceller för vätgas. Han fixade sin egen uppvärmning för vintern. Så det finns nog fungerande mindre lösningar också.
Det spelar om det finns tillräckligt mycket trög roterande massa i systemet utöver dessa. Jämför med att snurra en ultralätt aerofälg med lättaste landsvägsdäcket och stoppa den med handen jämfört med en 29"+ med DH-däck. Hjulet är turbinen och handen är belastningen i nätet. Något måste "hålla mot" inbromsningen om lasten ökar (vi behöver inte gå in på olika typer av reaktiv, induktiv och konduktiv last här, men det påverkar mycket det med) och om vi bara har en massa landsvägshjul och inget astungt DH-hjul så tar det stopp och frekvensen sjunker under acceptabla värden.Ok. Jag tänkte mig en turbin men en liten en och lokalt. Det spelar inte?
Man bygger inte, man pratar om att bygga. Fortfarande har ingen visat hur de faktiskt tänkte lagra vätet. De kanske kommer med en jättepiffig lösning (jag hoppas det), men idag finns den inte.Stora stationer är väl inget problem? Man bygger ju vätgaslagring för stålverksprojekten.
Se där, där är han ju. Skulle varit intressant med ett turn-key-system tillgängligt för villaägare.Tror den har varit uppe här tidigare men
![]()
Mr. Vätgas lagrar solenergin till vintern
Han tillverkar vätgas på sommaren och klarar vintern med bränsleceller. Drygt tre år har gått sedan Hans-Olof Nilsson kapade kontakten med elnätet hemma i villan. Nu sprider han sitt energisystem…www.elinstallatoren.se
Även SVT har haft reportage om kar’n.
I dagsläget är det knappast tillgängligt för vanliga knegare men som alltid är det bra att någon bryter väg.
Jag har för mig att jag sett reportage från själva bygget av lagringsutrymmet för vätgas (för H2).Man bygger inte, man pratar om att bygga. Fortfarande har ingen visat hur de faktiskt tänkte lagra vätet. De kanske kommer med en jättepiffig lösning (jag hoppas det), men idag finns den inte.
Ajabajja, kunskap kan förstöra vilken bra debatt som helst !Angående det använda bränslets farlighet så faller den av rätt snabbt och 100 000 år är tilltaget med hängslen och svångrem, baserat på att ökningen av cancerfall i den närmaste omgivningen inte får öka med mer än 1 på 100000 under förvarets livslängd. Rökning någon? Dubbdäck?
Figuren nedan visar dosbelastning som funktion av tid. Notera att axlarna är logaritmiska. Notera också att den huvudsakliga dosbelastningen kommer från Pu. Pu är alfa-strålande vilket ger en hög dosbelastning men ENBART om kärnorna kommer in i kroppen ner i lungorna (Pu som vi äter skiter vi ut rätt snabbt) och plutoniums kemi gör att atomerna bildar i det närmaste helt olösliga komplex.
TL;DR: Efter ca 1000 år utgörs dosbelastningen nästan enbart av Pu, men OMM kapseln skulle läcka så stannar Pu kvar i oxiden i bränslet. Den minimala mängd som i värsta scenariot skulle kunna komma ut binds i leran och det omgivande berget. Pu-komplex är knappt alls vattenlösliga om inte pH-värdet ändras extremt mycket.
Visa bilaga 526431
Kom inte dragande med fakta här nu! Folk har faktiskt rätt till sina känslor och sin rädsla!Angående det använda bränslets farlighet så faller den av rätt snabbt och 100 000 år är tilltaget med hängslen och svångrem, baserat på att ökningen av cancerfall i den närmaste omgivningen inte får öka med mer än 1 på 100000 under förvarets livslängd. Rökning någon? Dubbdäck?
Figuren nedan visar dosbelastning som funktion av tid. Notera att axlarna är logaritmiska. Notera också att den huvudsakliga dosbelastningen kommer från Pu. Pu är alfa-strålande vilket ger en hög dosbelastning men ENBART om kärnorna kommer in i kroppen ner i lungorna (Pu som vi äter skiter vi ut rätt snabbt) och plutoniums kemi gör att atomerna bildar i det närmaste helt olösliga komplex.
TL;DR: Efter ca 1000 år utgörs dosbelastningen nästan enbart av Pu, men OMM kapseln skulle läcka så stannar Pu kvar i oxiden i bränslet. Den minimala mängd som i värsta scenariot skulle kunna komma ut binds i leran och det omgivande berget. Pu-komplex är knappt alls vattenlösliga om inte pH-värdet ändras extremt mycket.
Visa bilaga 526431
Inga nyheter. Det är fortfarande ett problematiskt avfall under en lång tid. "Vad kan hända på 500 år?"Ajabajja, kunskap kan förstöra vilken bra debatt som helst !
(intressant graf👍)
Eller ammunition. Funkar uran borde plutonium väl funka att ha ihjäl människor med också?Det gamla plutoniumet är väl tungt? Bygg svänghjul av det så har vi löst både lastbalansering och frekvensregleringen på en gång!
Små, i sammanhanget pyttesmå, demoanläggningar ja, stora produktionsanläggningar nej. Samma sak med den driftige mannen med vätgas i källaren. I den skalan (och utan hänsyn till kostnaden) så är det relativt enkelt, i stor skala inte enkelt alls.Jag har för mig att jag sett reportage från själva bygget av lagringsutrymmet för vätgas (för H2).
Sen är det även många i små samhällen runt om i landet som är riktigt förbannade på vindkraft. Hur kul är det att få ett gäng vindkraftverk inpå knuten, i marker där man brukar idka friluftsliv ? Det förstör ju hela omgivningen för folk. Sabbar för renar & fåglar. Ett miljöproblem som tex miljöpartiet helst vill tiga ihjäl..... Vem vill fiska & paddla i en sjö om det står 5 stora vindkraftverk bredvid ?
Vindkraften har problem (och alla andra som behöver kompakta supermagneter) med tillgången på vissa sällsynta jordartsmetaller. PuFe2 är ett helt fantastiskt material för magneter och slår Nd-magneter på fingrarna på alla områden utom just det att ingen (?) skulle någonsin acceptera Pu i sin magnet.Det gamla plutoniumet är väl tungt? Bygg svänghjul av det så har vi löst både lastbalansering och frekvensregleringen på en gång!
100 kubik är väl inte så litet? Men vi får väl se vem som har/får rätt. Jag misstänker att nån ingenjör varit inblandad i H2 och Hybritprojektet. Kanske har du rätt. Kanske funkar det inte. Men det verkar finnas folk som faktiskt tror att det funkar (både vätgas och mer vindkraft). Att de INTE konsulterat nån ingenjör på vägen låter ganska orimligt (men jag är ingen matematiker).Små, i sammanhanget pyttesmå, demoanläggningar ja, stora produktionsanläggningar nej. Samma sak med den driftige mannen med vätgas i källaren. I den skalan (och utan hänsyn till kostnaden) så är det relativt enkelt, i stor skala inte enkelt alls.
100 m^3 är litet. Vätgas har mycket låg energitäthet och kräver antingen stora volymer, höga tryck eller låga temperaturer. Dessutom diffunderar väte ut genom de flesta material som packningar och ventiler.100 kubik är väl inte så litet? Men vi får väl se vem som har/får rätt. Jag misstänker att nån ingenjör varit inblandad i H2 och Hybritprojektet. Kanske har du rätt. Kanske funkar det inte. Men det verkar finnas folk som faktiskt tror att det funkar (både vätgas och mer vindkraft). Att de INTE konsulterat nån ingenjör på vägen låter ganska orimligt (men jag är ingen matematiker).
ok, det är en extra dimension att räkna på.Det spelar om det finns tillräckligt mycket trög roterande massa i systemet utöver dessa. Jämför med att snurra en ultralätt aerofälg med lättaste landsvägsdäcket och stoppa den med handen jämfört med en 29"+ med DH-däck. Hjulet är turbinen och handen är belastningen i nätet. Något måste "hålla mot" inbromsningen om lasten ökar (vi behöver inte gå in på olika typer av reaktiv, induktiv och konduktiv last här, men det påverkar mycket det med) och om vi bara har en massa landsvägshjul och inget astungt DH-hjul så tar det stopp och frekvensen sjunker under acceptabla värden.
Det skulle säkert kunna fungera, men då måste man räkna in kostnaden för att bygga den anläggningen också och då blir det helt plötsligt mycket dyrare. Det är inte trivialt att koka vatten på den nivån.ok, det är en extra dimension att räkna på.
Som lekman är min spontana reaktion att vindturbiner också är små om man tänker att 100 sådana driver en vätgasturbin.
Jag vet inte vad de har för energibehov i sin process, så jag kan inte uttala mig om storleken är rätt eller fel. Eftersom man har en planerad start på processen 2024 (?) känns det som att man faktiskt HAR lösningar. Det är ingen åsiktsförklaring utan en affärsplan. Men vi får väl sen. Lätt är det sannerligen inte. All energiproduktion kostar (mer eller mindre och på olika sätt). Därför känner jag mig tvingad att involvera mig när folk säger: "Bygg mer kärnkraft, det är så vi får billig el.".100 m^3 är litet. Vätgas har mycket låg energitäthet och kräver antingen stora volymer, höga tryck eller låga temperaturer. Dessutom diffunderar väte ut genom de flesta material som packningar och ventiler.
Jag hoppas verkligen på väte som energibärare och jag tror att vi kan lösa de problem vi står inför, men vi är inte där än och vi har inte lösningarna idag, så vi gör oss en otjänst genom att säga att det bara är att köra för allt är redan löst. Ja, på den enklaste handviftande nivån men inte i dessa viktiga detaljer. Om vi säger att allt är lätt och löst gör vi oss en björntjänst. Allt är verkligen inte lätt och löst med kärnkraften heller, varken SMR:er eller billig livstidsförlängning av dagens verk. Ska vi vara uppgivna teknikpessimister? Nej absolut inte, men vi ska vara ärliga och inte tuta i den politiska trumpeten och låtsas tala för naturvetenskapen.
Man bygger inte, man pratar om att bygga. Fortfarande har ingen visat hur de faktiskt tänkte lagra vätet. De kanske kommer med en jättepiffig lösning (jag hoppas det), men idag finns den inte.
Det kanske spricker på att det inte duger att en enkel vaktmästare går och petar i brasan.Det skulle säkert kunna fungera, men då måste man räkna in kostnaden för att bygga den anläggningen också och då blir det helt plötsligt mycket dyrare. Det är inte trivialt att koka vatten på den nivån.
Jo, det är fortfarande storskaliga satsningar. :) Så, hur många kubik vätgas är gränsen för storskaligt? Inget svar? Så, du har inte svarat på en enda fråga än? Bara kommit in med dina vanliga oneliners. Har du hört talas om H2 och Hybrit? Investeras det nåt i tekniken? Tror du att det saknas tekniska lösningar?Först påstår man att det minsann finns storskaligt. När det ifrågasätts av nån som faktiskt är insatt och kan ämnet, blir svaret att man minsann läst ett reportage om det. Efter lite mer press kryper det fram att det är 100 m3, när så den insatte berättar att det är litet blir svaret att man inte vet om storleken är rätt eller fel.
Från att påstå att det minsann finns storskaligt har det nu blivit en fråga om storleken är rätt eller fel. Varför inte bara erkänna att man yrade i nattmössan och hade fel? Det man trodde var storskaligt var inte alls det.
Du kommer inte få ett gilla av ooms. Det skulle vara ett erkännande om en nattmössa.Den här lösningen med vätgas, som inte är löst, ger 250000 hushåll grön el och 44000 hushåll värme. Imponerande att en inte löst lösning ger så mycket el, tänk då vad det kan ge när det faktiskt är löst!
![]()
New 78.96MW hydrogen fuel cell power plant opens in South Korea
The Shinincheon Bitdream Hydrogen Fuel Cell Power Plant in Incheon, South Korea, has been completed with the plant set to supply green electricity to 250,000 households and heat to a further 44,000.www.h2-view.com