Jag måste bara...
...berätta om när jag, Andreas och Johan var ute och körde i leran igår.
Vi satt, tre till synes helt vanliga pojkar i min lägenhet i Växjö igår och började tagga varandra.
Johan hade precis pillat ihop sin P3:a, med 2,3-däck och enkelklinga fram så det var inte oväntat med förslag om en liten cykeltur ute i skogen. Sagt och gjort, en liten stund senare var vi ute. OJ, jag säger OJ så skoj det var... Jag är i vanliga fall bästa kompis med solen och torra stigar, men ett gammalt militärt övningsområde tillsammans med ett alldeles färskt endurospår fick bli vår lekkamrat för dagen.
Vi hade väl inte världens bästa förutsättningar igår, Johan utan SPD, Andreas utan mittenklinga fram och undertecknad utan förstånd, men ack så skoj det var. Hornen i pannan växte nästan igenom cykelhjälmen och jag bara längtar tills nästa tur.
Härligt med semester...