[RR] AM, Abisko + ANNAT. Komplett, äntligen!
Jag varnar redan nu för att detta kommer att ta sin tid, totalt knäpptes närmre 2000 bilder, men nu kör vi!
Eller vi försöker i alla fall, den lokala faunan är som vanligt helt obrydd
Äntligen är cyklarna inlastade i stugan på vår destinationsort, Abisko Turiststation
och byggadet av matlagningsutrustningen kan ta vid
Med på resan var förutom undertecknad även Monglo, Martinpetter, s och McFjodor, som den minnesgode läsaren kan erinra sig tidigare presenteras som "Niklas den oreggade" och mest figurerar med tusenmilablick, lutad mot träd längs Höga Kusten.
Efter att ha grillat lite burgare och sovit en skvätt, vaknat, bevittnat en saftig mektabbe med efterföljande hamrande, svärande, fulmekande (har någon bilderna så lägg gärna upp dem, jag hittade inga), frukost, smörgåsbyggade av groteska proportioner och allt annat som hör en ordentlig cykelsemester till begav vi oss till den ångestladdade invägningen
Det visade sig att s har lättast cykel i förhållande till slaglängd, så han borde egentligen cykla med sten i ryggsäcken. Monglo väger minst och har tyngst cykel, men så är hon också lite tuffare än vi andra. McFjodors OnOne överraskar med att vara lättare än den känns, och min Cannondale behöver definitivt mer kolfiber. Martinpetters Rush är förvisso lätt, men eftersom hans framgaffel bara väldigt ogärna bjuder på mer än 20mm slaglängd får han ändå se sig besegrad av s.
Dagens första mål är Nuoljas topp, dvs berget närmast Tursitstationen. Vi struntar givetvis i liften, hur jobbigt kan det vara med pushbike egentligen? Vi passar på att ta ett gruppfoto och tänker att snart är vi nog uppe.
Igen, hur svårt kan det vara med lite pushbike?
Väldigt visar det sig, stigen verkar ha fått för sig att erodera bort.
Bära cykel anbefalles
Denna spång i uppförsbacke hade varit en välkommen respit där man faktiskt kunde gå som folk om inte s valt att förnedra oss andra genom att faktiskt cykla den. Tro mig det är mer uppför än det ser ut.
Vi når liftens toppstation där fika äts och kartor studeras.
Efter ivrig debatt, kartpekande och utfrågning av lokalbefolkningen bestämmer vi oss för dagens rutt. Siktet är inställt på Nuoljas topp (1163möh), för att därifrån gå ner i passet och upp på Slåttatjokka, (1186möh). Turiststationen ligger på runt 400möh. Till topps!
Uppe på Nuoljas topp, sikten är mist sagt begränsad. Förvirring om åt vilket håll vi ska utbryter någonstans, medan jag lungt och metodiskt förklarar för s hur en insexnyckel fungerar
Ska vi hitta ner åt rätt håll? Förstår s storheten i insexnyckeln? Vem får första punkan? Jag väljer att lämna en cliffhanger här eftersom happy verkar lite extra segt just nu, fortsättning följer snart!
Eller vi försöker i alla fall, den lokala faunan är som vanligt helt obrydd
Äntligen är cyklarna inlastade i stugan på vår destinationsort, Abisko Turiststation
och byggadet av matlagningsutrustningen kan ta vid
Med på resan var förutom undertecknad även Monglo, Martinpetter, s och McFjodor, som den minnesgode läsaren kan erinra sig tidigare presenteras som "Niklas den oreggade" och mest figurerar med tusenmilablick, lutad mot träd längs Höga Kusten.
Efter att ha grillat lite burgare och sovit en skvätt, vaknat, bevittnat en saftig mektabbe med efterföljande hamrande, svärande, fulmekande (har någon bilderna så lägg gärna upp dem, jag hittade inga), frukost, smörgåsbyggade av groteska proportioner och allt annat som hör en ordentlig cykelsemester till begav vi oss till den ångestladdade invägningen
Det visade sig att s har lättast cykel i förhållande till slaglängd, så han borde egentligen cykla med sten i ryggsäcken. Monglo väger minst och har tyngst cykel, men så är hon också lite tuffare än vi andra. McFjodors OnOne överraskar med att vara lättare än den känns, och min Cannondale behöver definitivt mer kolfiber. Martinpetters Rush är förvisso lätt, men eftersom hans framgaffel bara väldigt ogärna bjuder på mer än 20mm slaglängd får han ändå se sig besegrad av s.
Dagens första mål är Nuoljas topp, dvs berget närmast Tursitstationen. Vi struntar givetvis i liften, hur jobbigt kan det vara med pushbike egentligen? Vi passar på att ta ett gruppfoto och tänker att snart är vi nog uppe.
Igen, hur svårt kan det vara med lite pushbike?
Väldigt visar det sig, stigen verkar ha fått för sig att erodera bort.
Bära cykel anbefalles
Denna spång i uppförsbacke hade varit en välkommen respit där man faktiskt kunde gå som folk om inte s valt att förnedra oss andra genom att faktiskt cykla den. Tro mig det är mer uppför än det ser ut.
Vi når liftens toppstation där fika äts och kartor studeras.
Efter ivrig debatt, kartpekande och utfrågning av lokalbefolkningen bestämmer vi oss för dagens rutt. Siktet är inställt på Nuoljas topp (1163möh), för att därifrån gå ner i passet och upp på Slåttatjokka, (1186möh). Turiststationen ligger på runt 400möh. Till topps!
Uppe på Nuoljas topp, sikten är mist sagt begränsad. Förvirring om åt vilket håll vi ska utbryter någonstans, medan jag lungt och metodiskt förklarar för s hur en insexnyckel fungerar
Ska vi hitta ner åt rätt håll? Förstår s storheten i insexnyckeln? Vem får första punkan? Jag väljer att lämna en cliffhanger här eftersom happy verkar lite extra segt just nu, fortsättning följer snart!
Senast ändrad:
