(RR) Det känns som en…
Jag känner det direkt. Precis där jag sitter i Miss Sunshines första strålar för dagen. Jag är inte tillräckligt långt bort.. Bilarna är bara 200m bort o hela förorten håller på att vakna till liv. Klockan är strax efter kl 06 och jag sitter i mina tankar o irrar runt. Det är is på vattenpölarna och frost i marken. Det är ett skönt underlag att gå, sitta & cykla på.
Jag satt hemma och kunde inte få ro i kroppen, ni vet när det känns som myror överallt och skelettet kliar och man testar nästan headspinns på glasbordet bara för att man kan för man e så rastlös. Jag klär på mig o packar väskan med ditt o datt o släpar hojen ner för trappan och ut på gården. Då var det fortfarande mörkt ute och inte många var vakna. Slår på pannlampan men det är för ljust inne bland gårdarna så ”stelth-känslan” känns maximal då jag tyst swischar förbi gårdarna. Rullar vidare i hopp om att hitta lite mörker i skogen innan solen går upp.
Börjar dra mig mot Mudwall, där är det bara sol på morgonen och på förmiddagen på sommaren. Men jag e för tidig, solen har inte gått upp än och jag knäpper några bilder över Lärjedalen. Dimman ligger tätt och lågt. Man ser inte hammarkulleberget ens.. Och det var bara början visade det sig.
Fick inte till några bra frostbilder men ja, ni har sett sådana innan så men här får ni en för er fantasilösa samt att jag faktiskt har dumpat merparten av alla kameragrejjer hemma o kör utan blixtar o helst helt manuellt nu för att få full kontroll på kameran och vad man kan göra med den.
Jag tar mig ner för omdöpta ”Dh-track” (numera okänd som ”Tjuune-track”) och kör rakt fram o över bäcken.. SATAN att jag alltid kör på fel sida trädet, det ser så fint o smidigt ut där men F*ck hell no! Satans Fissump Rakt upp i röven o sååååå nära jag doppade foten rakt ner i sumpet samt bieffekten blir rakt ner i iskall bäck efteråt.. Varit där, gjort det.. men som tur e är jag väldigt harmonisk i kroppen och ler åt en koltrast som tycker jag e en klumpig fan. Jag kör rakt över nya ”Dh-track och vidare in i skogen för att se hur det ser ut samt så e det tillräckligt mörkt så jag kan köra med lampan men det känns ärligt talat lite löjligt.. Halvdant typ.. Inte för mörkt men inte tillräkligt ljust heller. Så när jag tar en paus o funderar så placerar jag lampan mot Bibbi Bullet och tar ngn bild i ett försök att få ngn ljuseffekt men nä.. Det blir inge vidare där heller så pallar mig vidare. Lampan ligger nu i väskan och sunkar o skumpar. Tur man inte e så mkt för vikt hit o dit. Lite mer i ryggan ger starka ben =)
Kom nu ut från en ny stig brevid Geråshallen / Karela klubbhus och styr vant ner för backen som leted till Bergsjöspåret, inte förvånad hittar jag en partybil dumpad o traschad i diket. Det är inte någon ovanlig syn här tyvärr.
Trampar envist uppåt mot toppen på detta berg jag befinner mig på för att fånga dagens första strålar. Grannygear i o trampa trampa trampa o inte lyfta på röven utan PRESSA DITT SLAPPA DRYGO! Första branten avklarad, ok. Inte ngn jättebacke direkt men fan, jag e en riktig Puschbike som hellre hoppar av o går än trycka upp ”onödig” mjölksyra i benen i vanliga fall, men det är det inte nu =) Stannar vidd kärret och ser hur det börjar gulna mellan träden, jag e lite sen men stannar ändå för att lyssna på Koltrastarnas tjatter och Ugglornas Hoande. Samt tyckte jag mig höra en ”kväk-kväk” fågel. Kommer inte ihåg vad dom heter men ca 70cm höga o står ofta som en konstig stock bland vassen och sträcker hals o huvud rakt upp o kvääääker, var länge sedan jag åkte runt och lekte Ornitolog och kryssa fågel så minnet e svagt.. (familjeintresse för alla utom mig när jag var mindre)
Jag anländer till elgatan och får se att jag inte har missat det fina ljuset iaf. Alla olika trädsorter som trängs på en sådan här storstads-elgata e nog vad vi kan kalla mångfald i faunan. Samt alla ledningar som försvinner in i dimman..
Jag fortsätter att fotografera lite o leka med olika inställningar. Ljust var inte riktigt det jag ville ha för då hade jag varit inne i gammelskogen redan o plåtat för fullt. Men pga dimman så har ljuset svårt o nå fram o ge dom skuggor jag vill ha så jag dröjjer mig kvar och sätter Brutus på bete..
Jag har svårt att slita mig från detta otroligt fula landskap av mängder med elledningar jag befinner mig i, dock ändå är det så intressant o studera i morgonljus och dimma ljus på våren. Men snart inser jag att dimman kommer lätta och Solen & hennes varma ljus-slöjjor kommer finnas kvar öven om jag förflyttar mig. Vill komma ner bakom berget för att komma ”i lä” från ljudet av trafik. Packar mina saker jag så smidigt spridit ut och drar åt remmar för ryggsäck och min lilla kameraväska med kameran i som sitter på plats via magsäcksmetoden fast på ryggen då under väskan.
Jag har nu kommit till insikt.. jag känner tydligt att jag finns och vart jag befinner mig står mig väldigt klart. Det oundvikliga är bara några meter ifrån mig in i den ”djupa" Ghettoskogen.
JAG MÅSTE SKITA NU!!!!
Ungefär en minut senare inser jag fördelen med Cykelbyxor med hängslen som sitter under understa svetto-tröjjan. Den berömda morgonkylan kommer och biter mig i arslet där jag sitter halvnaken i Bergsjöskogen hängandes över en gren med röven o försöker hålla undan alla kläder som nu hänger runt mina anklar och undrar vad jag har gjort inatt som gör att jag blir straffad på detta sätt..
En plågoande senare så är jag tillbaka på hojjen och rullar mot Bergsjöspårets topp för att ta mig ner på ”fel” sida berget och utförska lite mer där. Har inte kört så mycket på norrsidan då man snabbt kan komma en mycket längre bit hemifrån.
(Det var farligt på den tiden på Crächenten fick slita, 15kg verktyg o ändå missat det ända man behöver så på den tiden höll jag mig gärna närmare hemmet / verkstaden)
Växlarna smäller när jag grannygearar mig genom skogen men jag trampar vidare i total ignorans.. inte lust o svära över växlar nu.. tillslut blir det oundvikligt och jag skruvar in en fungerande SS-växel på ”russel-no-more” skruven för att vara lite mysig i skogen ist för ett stort brak. Den där växeln hade skrämt en björn. En stor en tom..
Ofta inser jag hur kort bit jag kan cykla på väldigt lång tid.. Ibland cyklar jag inte alls nästan, snarare går runt med cykeln mellan kullarna o letar efter det ”ultimata spåret”.. Och här är det inget DH spår utan snarare ett flowigt skönt parti som går upp o ner för kullar o stora stenar och man ska kunna hålla farten med ett tramptag då o då men mest viktplacering och pumpning. Köra ”länge” o inte ha en kilometer uppför igen e skönt.
Men väldigt ofta kan jag bara sitta och försöka uppfatta denna tystnad jag verkligen saknar från landet o gården. Men ibland så blir det helt tyst en sekund och det kan vara värt väntan..
Min fot började kännas att den fanns och magen var inte bättre den, Jag packar väskan Och börjar putta hojen uppför kullarna o klipporna som omgivningen mest består av, känner ngt hårt trycker mot en ryggmuskel, ”måste vara den där sista bananen jag har kvar.. den var lite grön innan o hård.”
men snart får jag dumpa väska och hälften av kläderna för ett nytt besök i busken.. va faaan. Skitkul! Magknas ”mitt i” skogen och jag har inte alls lust att trampa hemåt redan.. Ok, tänker jag, det var fan sista gången jag visar mitt bleka arsle för skogens djur. Dags o dra sig hem till sin lilla råttlåda i den stora råttlådan... *suck*
Cykeldatorn jag unnade mig på Lidl igårkväll e en lustig grej men ingen vidare kompis. Säger mest ERR o blinkar om den e glad. Solceller is the shit när det e smörfet dimma och gryning. Men igår var den snäll, då lät den mig åka i 28km/h i vardagsrummet innan jag hade hunnit montera den ens.. stog i manualen att den kunde störas av mobiltelefon, radiosändare och kraftledningar och då visas ”interferenssignalen ”ERR”. Hade varit ”the shizzle” för StolleStellan på sidenvägen typ men kanske inte bland vanliga dödliga cyklister..
Den står mest i blinkar här hemma med tyvärr, såg någon annan här som hade köpt en o ksa se vad hans erfarenheter är.. Jag kan bygga datorer och behärskar Mac O Pc samt lite linux för länge sedan men grejer som Mobiltelefoner och Cykeldatorer e ett mysterium för mig.. Det verkar som ”Bike station” som gör denna modell ”Tronic” tycker nog det med om man ger sig in i på Manualen över den..
Sekundvisaren på min klocka tickar precis över 09.00 när jag sätter mig ner och tar fram skrivboken på toppen av Bergsjöspåret. Det är en stor fin häll där med ett fett dropp till platt om man e dum men gött o slänga benen över kanten iaf. Min mage påminner mig om hemfärd, det är ett faktum. Knas i maskineriet..
Men ändå ”ska jag bara” plåta av Betty Bull vid enebusken som så många andra hojjar (eller rat-rod ramar snarare) har fått posera under det senaste året. Ska se om jag hittar en bild o lägga upp, kanske tom på datumet om jag har tur, det var juh kalasväder förra året i April o jag & Eingang Spelade in en liten film då.. I T-SHIRT o det var varmt!
Njee, jag gillar den bättre i rött tror jag faktiskt =)
Hehe, Cräschenten med Suntour-gaffeln innan den blev böjd. Sweet memories with broken bones.. =)
Börjar rulla ner för spåret och inser att det är premiär för Billy Butt och tar ändå klippan ner fast jag inte tänkte det fast flytet var så gött juh.. =D
Sen kom tanken tillbaka på hur jag ska försöka binda ihop dessa 2spår. Rullar ner till slutet och ser att fler kids har roat sig med att se vem som kan slänga hoppstockar längst o paja mest, fattar inte att dom orkar. Shit vad jag ”armerade” upp det hoppet för att det skulle vara stabilt. Funderar på ett fetingdropp eller NS över elljusspåret men drömma måste man juh få göra =)
Rullar runt lite precis i området o ser plötsigt en liten stig som går utmed en bäck uppifrån en avsats på berget. Stigen är smal och skön och man känner verkligen att det inte är en ”bröta på & kötta fett” stig alls utan en lugn och fin gömd stig mer eller mindre, bäck till vänster med småvattenfall överallt och en klippvägg som reser sig högt upp på högersidan.
Fastnar såklart med kameran och hittar mig själv med ett knä på varje sida av bäcken och kameran på ett provisoriskt enbens-stativ mitt i bäcken.. MAGEN! Shitfuck!!!! (som Otis i ”The Devils Rejects” säger tänker jag eller vrålar, jag vet inte riktigt men snabbt ner med grejjerna i väskano vänder på hojjen… men nyikenheten tar över och jag rullar vidare på stigen men med lite raskare takt och hoppas hitta en övergång snart.. men ikke.. Jag kom ut längre ner än jag hade beräknat och hade en lång härlig pushbike bike framför mig hem. Men hem kom jag iaf och nu ska jag sy en skitlucka på mina förstora blöjjbyxor…
Men det är en känsla i kroppen… Det e inte magen eller något sådant. Jag bara känner det, i luften och jag tycker mig se det här o var i naturen. Kan inte riktigt koppla då magen låter mer än jag är döv.
...det känns som en Aprilmorgon ska göra.
mvh.
eder bizarra Morfum.
/whoooaaaaa... närmare 6h med redigering o text.. phuu. RR:s e jobbiga men roliga =D
