[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
- Trådstartare GoranS
- Start datum
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
En av dagens höjdpunkter, att (smyg)läsa kalendern vid läggning av dottern som har svårt att somna! Cypern verkar trevligare som cykeldestination än jag trodde. Nån gång vill jag också få möjlighet att cykla i berg igen...
Hur funkade utförskörningarna med vänstertrafiken? Misstänker att det är lite skillnad mot platta raksträckor, p.g.a. sämre sikt och högre hastighet.
Hur funkade utförskörningarna med vänstertrafiken? Misstänker att det är lite skillnad mot platta raksträckor, p.g.a. sämre sikt och högre hastighet.
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Tycker egentligen de enda gångerna vänstertrafiken var problematisk var då jag kört över och stannat på fel sida vägen, antingen för att ta ett foto eller för att det fanns någon plats det var lämpligt att stanna på. Var ett par gånger jag drog iväg på fel sida. Kom dock på mig efter några något tiotal meter.
Utför var det mer obehagligt med att det här och var fallit ner grus och stenar som låg på vägen. Nu fegade jag ändå så mycket utför att det inte påverkade mig jättemycket men hade det varit i fjol hade jag nog fått dra ner farten en del i vissa utförsbackar.
Visst fanns det några sträckor med trafik i närheten av städer men bortsett från det upplevde jag det som trafikmässigt tämligen behagligt. Om man ska dit på cykelsemester och avser att bo på samma ställe skulle jag inte välja Larnaca som bas, i synnerhet inte om man vill ha en del bergscykling. Inte heller att bo i Limassol tror jag är idealiskt, men någonstans en bit in från kusten ovanför Limassol kan nog vara rätt bra.
Utför var det mer obehagligt med att det här och var fallit ner grus och stenar som låg på vägen. Nu fegade jag ändå så mycket utför att det inte påverkade mig jättemycket men hade det varit i fjol hade jag nog fått dra ner farten en del i vissa utförsbackar.
Visst fanns det några sträckor med trafik i närheten av städer men bortsett från det upplevde jag det som trafikmässigt tämligen behagligt. Om man ska dit på cykelsemester och avser att bo på samma ställe skulle jag inte välja Larnaca som bas, i synnerhet inte om man vill ha en del bergscykling. Inte heller att bo i Limassol tror jag är idealiskt, men någonstans en bit in från kusten ovanför Limassol kan nog vara rätt bra.
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Åt frukost med fantastiskt fin utsikt över bergen österut.
Hade känts rätt svalt då jag stack ut handen genom fönstret på morgonen så jag startade cyklingen med armvärmare, knävärmare och en vindjacka. Rullade iväg söderut ner mot Pano Platres. Nästan omedelbart stötte jag dock på ett avtag där det stod att det ledde in på gamla vägen ner. Beslutade mig för att ta den. Visade sig att den efter ett par km åter anslöt till huvudvägen. Var dock betydligt kurvigare och finare än den nya vägen (tredje bilden nedan är när jag kom ut på stora vägen igen).
Fortsatte nerför. Vid nedre avtaget till Pano Platres tog jag av. Hade redan blivit såpass varmt att jag plockade av mig alla förstärkningsplagg. Hade det varit kris hade det nog gått att köra kort-kort redan från starten. En bild från Pano Platres.
Fortsatte utför förbi Kato Platres och tog snart efter av åt höger. Kom efter en kortare uppförskörning
och lite mer utför till ett avtag till Omodos. Var nu inne i ett vindistrikt och det låg vingårdar längs vägen där man kunde gå in och smaka på och köpa viner.
Vingårdar var dock inte mitt mål. Tog istället avtaget mot Omodos. Tror skylten var till byggnaden bakom snarare än den i förgrunden. Om inte så undrar jag hur affärerna egentligen gick.
Kom in i byn på någon sorts bakväg genom några smala gränder där byn gav ett sömnigt intryck.
Svängde runt en krök och plötsligt var jag inne i turistfällan med restauranger och krims-krams-butiker samt anledningen till dessas existens, Timios Stavros-klostret. Dess ursprung verkar vara lite oklart med flera olika legender. Nuvarande byggnad ska dock vara från början av 1800-talet. Tog en bild.
Trampade sen vidare ut ur byn längs huvudinfarten.
Fortsatte längs vägen som slutar i Limassol. Gick huvudsakligen utför och det rullade på fint. Passagen av en ås innebar dock att en seg backe behöver avklaras. Uppmuntrande(?) bild på toppen.
Nere i Agios Amvrosios tog jag av norrut. En kort klättring följdes av en utförskörning ner i en dal och upp på andra sidan.
Rann faktiskt lite vatten nere i botten av dalen och var frodigare än runt omkring.
Gnetade på uppför och kom efter en halvmil till Lofou. Svängde in i byn och hittade vid kyrkan en vattenkran så jag passade på att dricka och fylls flaskorna. Tog sedan en trång gränd som skyltades som vägen till Silikou.
När jag tämligen omgående kom ut ur byn visade sig vägen vara jättefin och tämligen nyasfalterad. Bergssidorna var rejäl terrasserade men i mångt och mycket verkade odlingarna på dem vara övergivna.
En utförskörning med ett antal kurvor följde.
Nere i dalen så tar asfalten helt plötsligt slut.
Var förberedd på att så skulle kunna vara fallet. Dock var kvaliteten på vägen initialt så risig att jag fick gå uppför en liten backe. Sen blev det cyklingsbart fram till en kort backe nerför där jag åter valde att gå (strax efter där vägen försvinner in bakom vinodlingen).
Luckan avslutas i inlägg nedan då alla bilderna inte får plats i detta inlägg.
Hade känts rätt svalt då jag stack ut handen genom fönstret på morgonen så jag startade cyklingen med armvärmare, knävärmare och en vindjacka. Rullade iväg söderut ner mot Pano Platres. Nästan omedelbart stötte jag dock på ett avtag där det stod att det ledde in på gamla vägen ner. Beslutade mig för att ta den. Visade sig att den efter ett par km åter anslöt till huvudvägen. Var dock betydligt kurvigare och finare än den nya vägen (tredje bilden nedan är när jag kom ut på stora vägen igen).
Fortsatte nerför. Vid nedre avtaget till Pano Platres tog jag av. Hade redan blivit såpass varmt att jag plockade av mig alla förstärkningsplagg. Hade det varit kris hade det nog gått att köra kort-kort redan från starten. En bild från Pano Platres.
Fortsatte utför förbi Kato Platres och tog snart efter av åt höger. Kom efter en kortare uppförskörning
och lite mer utför till ett avtag till Omodos. Var nu inne i ett vindistrikt och det låg vingårdar längs vägen där man kunde gå in och smaka på och köpa viner.
Vingårdar var dock inte mitt mål. Tog istället avtaget mot Omodos. Tror skylten var till byggnaden bakom snarare än den i förgrunden. Om inte så undrar jag hur affärerna egentligen gick.
Kom in i byn på någon sorts bakväg genom några smala gränder där byn gav ett sömnigt intryck.
Svängde runt en krök och plötsligt var jag inne i turistfällan med restauranger och krims-krams-butiker samt anledningen till dessas existens, Timios Stavros-klostret. Dess ursprung verkar vara lite oklart med flera olika legender. Nuvarande byggnad ska dock vara från början av 1800-talet. Tog en bild.
Trampade sen vidare ut ur byn längs huvudinfarten.
Fortsatte längs vägen som slutar i Limassol. Gick huvudsakligen utför och det rullade på fint. Passagen av en ås innebar dock att en seg backe behöver avklaras. Uppmuntrande(?) bild på toppen.
Nere i Agios Amvrosios tog jag av norrut. En kort klättring följdes av en utförskörning ner i en dal och upp på andra sidan.
Rann faktiskt lite vatten nere i botten av dalen och var frodigare än runt omkring.
Gnetade på uppför och kom efter en halvmil till Lofou. Svängde in i byn och hittade vid kyrkan en vattenkran så jag passade på att dricka och fylls flaskorna. Tog sedan en trång gränd som skyltades som vägen till Silikou.
När jag tämligen omgående kom ut ur byn visade sig vägen vara jättefin och tämligen nyasfalterad. Bergssidorna var rejäl terrasserade men i mångt och mycket verkade odlingarna på dem vara övergivna.
En utförskörning med ett antal kurvor följde.
Nere i dalen så tar asfalten helt plötsligt slut.
Var förberedd på att så skulle kunna vara fallet. Dock var kvaliteten på vägen initialt så risig att jag fick gå uppför en liten backe. Sen blev det cyklingsbart fram till en kort backe nerför där jag åter valde att gå (strax efter där vägen försvinner in bakom vinodlingen).
Luckan avslutas i inlägg nedan då alla bilderna inte får plats i detta inlägg.
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Avslutning av lucka 16.
Efter utförsbacken blev det snart betongväg och när jag strax därpå kom in i Silikou åter asfalt. Skönt! Fattar dock inte riktigt att de dragit en jättefin asfalterad väg ett par km ner till ett hus som jag undrar om det ens var bebott och sedan struntade i sista km till nästa by.
Nåväl, jag fortsatte nedåt och passerade i trakterna av Monagri en botten av en dalgång, klättrade upp på andra sidan och anslöt till stora vägen norrut och upp mot bergen. Var en hel del trafik på den vägen.
I Trimiklini gick jag in i en affär bredvid vägen. På andra sidan vägen var det någon slags marknad.
Jag var dock ute efter dryck och köpte en halv liter cola och en burk iste vilka båda rann ner i magen innan jag fortsatte.
Efter någon km började stigningen upp till Olympos på allvar. Kändes också som att inledande delen upp till avtaget till Pano Platres var det tuffaste. Rätt många sträckor som visades som 9-11%.
Även om det gick långsamt så kändes det rätt bra. Det man kan säga om stigningen är att stora delar går i tallskog. Fint, men kanske lite enahanda.
Passerade med ca fyra km kvar till hotellet ett par andra cyklister som precis när jag kom ikapp svängde av ut till andra sidan vägen (paus/fotostopp/?).
Efter att ha passerat hotellet fortsatte jag framåt men tog snart av vänster och efter ett par km ytterligare en gång vänster. Var molnigt och
började bli lite svalt.
Uppe vid toppen, eller rättare sagt så högt man kommer då toppen är militärt område. Drog på mig vindjackan och tog en bild innan jag rullade tillbaka ner till hotellet. DÅ det var fotoförbud mot anläggningarna blev bilden en tråkig parkeringsplats men man ska väl ha en toppbild i alla fall!?
Skidklubben hade av förklarliga skäl inte dragit igång för säsongen.
Stannade till vid en utsiktplats och porträtterade min kamrat på resan.
Träden där uppe verkade ha kommit överens om att sluta växa på höjden då de nått en viss höjd vilket gav dem ett lätt "avhugget" utseende.
Mest intressanta som sen inträffade var väl att när jag vid middagen beställde soppa och en pasta i förhoppningen att först få soppan och när jag ätit upp den en tallrik med pasta så kom de in samtidigt. Vet inte om det var någon kommunikationsmiss då han som tog min beställning var indier och talade en för mig inte alltför lättförstådd engelska. Eller så var det så de serverade maten. Fick äta på lite så att jag fick i mig det medan det var varmt men det smakade hur som helst bra att få mat i magen.
Karta och höjdprofil:
Efter utförsbacken blev det snart betongväg och när jag strax därpå kom in i Silikou åter asfalt. Skönt! Fattar dock inte riktigt att de dragit en jättefin asfalterad väg ett par km ner till ett hus som jag undrar om det ens var bebott och sedan struntade i sista km till nästa by.
Nåväl, jag fortsatte nedåt och passerade i trakterna av Monagri en botten av en dalgång, klättrade upp på andra sidan och anslöt till stora vägen norrut och upp mot bergen. Var en hel del trafik på den vägen.
I Trimiklini gick jag in i en affär bredvid vägen. På andra sidan vägen var det någon slags marknad.
Jag var dock ute efter dryck och köpte en halv liter cola och en burk iste vilka båda rann ner i magen innan jag fortsatte.
Efter någon km började stigningen upp till Olympos på allvar. Kändes också som att inledande delen upp till avtaget till Pano Platres var det tuffaste. Rätt många sträckor som visades som 9-11%.
Även om det gick långsamt så kändes det rätt bra. Det man kan säga om stigningen är att stora delar går i tallskog. Fint, men kanske lite enahanda.
Passerade med ca fyra km kvar till hotellet ett par andra cyklister som precis när jag kom ikapp svängde av ut till andra sidan vägen (paus/fotostopp/?).
Efter att ha passerat hotellet fortsatte jag framåt men tog snart av vänster och efter ett par km ytterligare en gång vänster. Var molnigt och
började bli lite svalt.
Uppe vid toppen, eller rättare sagt så högt man kommer då toppen är militärt område. Drog på mig vindjackan och tog en bild innan jag rullade tillbaka ner till hotellet. DÅ det var fotoförbud mot anläggningarna blev bilden en tråkig parkeringsplats men man ska väl ha en toppbild i alla fall!?
Skidklubben hade av förklarliga skäl inte dragit igång för säsongen.
Stannade till vid en utsiktplats och porträtterade min kamrat på resan.
Träden där uppe verkade ha kommit överens om att sluta växa på höjden då de nått en viss höjd vilket gav dem ett lätt "avhugget" utseende.
Mest intressanta som sen inträffade var väl att när jag vid middagen beställde soppa och en pasta i förhoppningen att först få soppan och när jag ätit upp den en tallrik med pasta så kom de in samtidigt. Vet inte om det var någon kommunikationsmiss då han som tog min beställning var indier och talade en för mig inte alltför lättförstådd engelska. Eller så var det så de serverade maten. Fick äta på lite så att jag fick i mig det medan det var varmt men det smakade hur som helst bra att få mat i magen.
Karta och höjdprofil:
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Frukost med solsken och fin utsikt.
Kom iväg vid tio i nio och startade turen med att åter åka upp mot Olympos. Tog dock inte sista avtagsvägen upp till toppen utan fortsatte rakt fram och efter någon km började det gå utför. Var på det stora hela ungefär tre mil utför med 1500 höjdmeter.
Nere vid Prodromos stannade jag till och kikade på kartan. Hade nämligen upptäckt några sevärdheter på denna som jag hade lite lösa funderingar på att kika på. Fortsatte sedan norrut och nerför. Tog av höger efter 1,5 km och åkte en mindre väg ner till Pedoulás.
I Pedoulás åkte jag sedan nerför en gatstensbelagd gata till en av de kyrkor som ingår i "De målade kyrkorna i Troodosregionen" vilka ingår i UNESCOS världsarvslista. Visade sig vara en mycket liten kyrka (byggd under andra halvan av 1400-talet) och helt fri från turister så jag kunde gå in och titta utan att bli störd.
Tog mig sedan tillbaka ut på stora vägen norrut och fortsatte nerför.
En linbana som förlorat slaget mot grönskan.
Svängde i nästa by, Moutloulás, upp till en annan av dessa målade kyrkor. Hade dock läst att den skulle vara stängd på söndagar (som detta var) och det visade sig också stämma så jag fick nöja mig att titta på utsidan.
Tegeltaket var av lite annan modell än typiska svenska tak.
Kyrkogården bredvid verkade ha ett överskott på kors.
Fortsatte sen ner till nästa by, Kalopanagiótis, och ytterligare en av de målade kyrkorna. Denna visade sig vara betydligt mer av ett turistmål. Dessutom var det om jag fattade det rätt något slags kloster och utanför ingången satte det skäggiga män i svarta kläder. Kändes fel att gå in i cykelkläder så jag nöjde mig att titta lite på utsidan.
Rullade nerför en liten backe ner till en parkeringsplats och stannade till för att titta på kartan jag hade i ryggsäcken. Klickade ur pedalerna och stod med ett ben på varje sida om ramen. Kände att högra benet var lite nära ramen så jag flyttade ut foten lite men jag tittade mig inte för var jag satte den och det bar sig inte bättre än att jag satte den halvt ner i ett litet håll, tappade balansen och föll. Blev något i stil med en SPD-vurpa utan att ens vara iklickad. Har sällan känt mig så dum och drog i huvudet en harang med inte alltför fina ord där jag förbannade min klantighet. Skrapade mig lite på armbåge och knä men inga värre kroppsskador än så. Blev lite skrap på bakväxel och bromshandtaget men då jag fått på kedjan som hoppat av visade det sig lyckligtvis att det inte var några funktionella problem utan att det växlade snällt och fint. Sköljde rent skrapsåren med vatten så gott jag kunde och fortsatte sedan ut genom byn. Såg denna bil som var i riktigt fint skick.
Passerade sedan Oíkos
och kom därefter ner förbi en damm.
Hade egentligen tänkt att denna dagstur skulle få rymmas i en lucka men jag orkar inte fullborda den i kväll så det får bli imorgon istället. Som en konsekvens kommer fredagens lucka förmodligen att bli rätt omfångsrik istället då jag behöver täcka en rätt lång dag i den luckan om jag ska hinna avsluta kalendern till julafton.
Kom iväg vid tio i nio och startade turen med att åter åka upp mot Olympos. Tog dock inte sista avtagsvägen upp till toppen utan fortsatte rakt fram och efter någon km började det gå utför. Var på det stora hela ungefär tre mil utför med 1500 höjdmeter.
Nere vid Prodromos stannade jag till och kikade på kartan. Hade nämligen upptäckt några sevärdheter på denna som jag hade lite lösa funderingar på att kika på. Fortsatte sedan norrut och nerför. Tog av höger efter 1,5 km och åkte en mindre väg ner till Pedoulás.
I Pedoulás åkte jag sedan nerför en gatstensbelagd gata till en av de kyrkor som ingår i "De målade kyrkorna i Troodosregionen" vilka ingår i UNESCOS världsarvslista. Visade sig vara en mycket liten kyrka (byggd under andra halvan av 1400-talet) och helt fri från turister så jag kunde gå in och titta utan att bli störd.
Tog mig sedan tillbaka ut på stora vägen norrut och fortsatte nerför.
En linbana som förlorat slaget mot grönskan.
Svängde i nästa by, Moutloulás, upp till en annan av dessa målade kyrkor. Hade dock läst att den skulle vara stängd på söndagar (som detta var) och det visade sig också stämma så jag fick nöja mig att titta på utsidan.
Tegeltaket var av lite annan modell än typiska svenska tak.
Kyrkogården bredvid verkade ha ett överskott på kors.
Fortsatte sen ner till nästa by, Kalopanagiótis, och ytterligare en av de målade kyrkorna. Denna visade sig vara betydligt mer av ett turistmål. Dessutom var det om jag fattade det rätt något slags kloster och utanför ingången satte det skäggiga män i svarta kläder. Kändes fel att gå in i cykelkläder så jag nöjde mig att titta lite på utsidan.
Rullade nerför en liten backe ner till en parkeringsplats och stannade till för att titta på kartan jag hade i ryggsäcken. Klickade ur pedalerna och stod med ett ben på varje sida om ramen. Kände att högra benet var lite nära ramen så jag flyttade ut foten lite men jag tittade mig inte för var jag satte den och det bar sig inte bättre än att jag satte den halvt ner i ett litet håll, tappade balansen och föll. Blev något i stil med en SPD-vurpa utan att ens vara iklickad. Har sällan känt mig så dum och drog i huvudet en harang med inte alltför fina ord där jag förbannade min klantighet. Skrapade mig lite på armbåge och knä men inga värre kroppsskador än så. Blev lite skrap på bakväxel och bromshandtaget men då jag fått på kedjan som hoppat av visade det sig lyckligtvis att det inte var några funktionella problem utan att det växlade snällt och fint. Sköljde rent skrapsåren med vatten så gott jag kunde och fortsatte sedan ut genom byn. Såg denna bil som var i riktigt fint skick.
Passerade sedan Oíkos
och kom därefter ner förbi en damm.
Hade egentligen tänkt att denna dagstur skulle få rymmas i en lucka men jag orkar inte fullborda den i kväll så det får bli imorgon istället. Som en konsekvens kommer fredagens lucka förmodligen att bli rätt omfångsrik istället då jag behöver täcka en rätt lång dag i den luckan om jag ska hinna avsluta kalendern till julafton.
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Avslutning av dagsetappen från lucka 17.
Från dammen gick det fortsatt utför i 6-7 km till innan jag tog av vänster och började klättra uppför.
Från avtaget var det drygt fem mil till etappmålet och klockan var bara runt halv tolv så det kändes som jag hade rätt gott om tid på mig. Dock indikerade mina vägnötter att det var upp och ner i stort sett hela vägen.
Lite intressanta färgvariationer i landskapet.
Från toppen av första backen ner mot andra sidan av dalen västerut där nästa backe kan skönjas.
Inledningen av utförskörningen.
Medan den första backen var 150-200 höjdmeter bjöd den andra på drygt 300 höjdmeter. Bortsett från inledningen var det dock inte speciellt brant. Vid toppen av denna backe tog en väg till Kampos av åt vänster. Efter detta blev den tidigare sparsamma trafiken nästan obefintlig.
Nere i dalen möttes jag av en ganska oväntad syn då denna byggnad dök upp. Lite oklart exakt vad dess syfte var med tanke på hur öde det var och hur få bilar som åkte på vägen.
En bild tillbaka upp mot vägen jag kommit ner. Var f.ö., bortsett från lite nerfallna stenar och grus huvudsakligen fin väg med oväntat bra beläggning och lagom kurvig och inte alltför brant.
Gick lite upp och ner ett tag innan det gick ner i en dal där det i botten rann ett litet vattendrag och det var klart grönare än högre upp.
Tog sen ytterligare en stigning på drygt 300 höjdmeter innan det var dags att åka ner i nästa dal. I denna var det inte lika mycket lövträd som i den föregående.
Efter en klättring på 100 höjdmeter fick jag slutligen vy ner mot Kato Pyrgos vid havet.
När jag sedan precis börjat rulla nerför så kommer en hund springande i motsatt riktning i tämligen hög fart. Blev lite smånervös då man aldrig vet vad lösspringande hundar kan hitta på. Denna hund hade dock en annan destination än mig och fortsatte rakt förbi mig utan att göra någon ansats till att sakta ner. Skönt!
Rullade ner till byn och följde sedan kusten västerut.
Kom efter några km fram till hotellet. Klockan var då ungefär halv fyra. Gick in och fick en nyckel till ett rum. Försökte fråga när de serverade middag resp. frukost men det verkade inte finnas några fixa tider utan det serverades när jag ville ha det. Såg bara en annan gäst så det var nog lågsäsong och jag misstänker att det äldre paret som verkade sköta om stället bodde där och kunde anpassa sig efter gästernas önskemål. Tänkte att jag ville hinna duscha, gå ut och titta lite samt ta det lugnt en stund så jag sa att middag vid halv sju skulle bli bra. Inga problem.
Tog en snabb dusch och gick sen ner på stranden.
Gick en liten bit bortåt, sen upp och tillbaka till hotellet längsmed vägen. Var inte direkt någon överdådig blomsterprakt.
Knallade en liten bit österut. Om någon behöver en uttjänt tvättmaskin verkade det finnas ett bra utbud på högra sidan vägen.
Tog en sväng ner till hamnen där det också fanns en arena av något slag.
Började sen mörkna och jag vände tillbaka till hotellet. Middagen blev den volumiöst mest omfattande. Det fanns ingen meny utan han frågade vad jag ville ha. Jag tänkte att det var ju inte helt enkelt så jag föreslog att han skulle ge några förslag. Landade i någon slags fläskkött. Han frågade om jag ville ha sallad också och det tyckte jag lät bra så jag sa ja. Slutade i en tallrik med tre stora bitar fläskkött, pommes frites samt en skål med sallad, tomater, oliver och säkert 200-250 gram feta. Var tur att jag inte ätit speciellt mycket under turen för det var med nöd och näppe jag fick i mig allt (+några skivor bröd med olivolja).
Karta och profil för turen.
Från dammen gick det fortsatt utför i 6-7 km till innan jag tog av vänster och började klättra uppför.
Från avtaget var det drygt fem mil till etappmålet och klockan var bara runt halv tolv så det kändes som jag hade rätt gott om tid på mig. Dock indikerade mina vägnötter att det var upp och ner i stort sett hela vägen.
Lite intressanta färgvariationer i landskapet.
Från toppen av första backen ner mot andra sidan av dalen västerut där nästa backe kan skönjas.
Inledningen av utförskörningen.
Medan den första backen var 150-200 höjdmeter bjöd den andra på drygt 300 höjdmeter. Bortsett från inledningen var det dock inte speciellt brant. Vid toppen av denna backe tog en väg till Kampos av åt vänster. Efter detta blev den tidigare sparsamma trafiken nästan obefintlig.
Nere i dalen möttes jag av en ganska oväntad syn då denna byggnad dök upp. Lite oklart exakt vad dess syfte var med tanke på hur öde det var och hur få bilar som åkte på vägen.
En bild tillbaka upp mot vägen jag kommit ner. Var f.ö., bortsett från lite nerfallna stenar och grus huvudsakligen fin väg med oväntat bra beläggning och lagom kurvig och inte alltför brant.
Gick lite upp och ner ett tag innan det gick ner i en dal där det i botten rann ett litet vattendrag och det var klart grönare än högre upp.
Tog sen ytterligare en stigning på drygt 300 höjdmeter innan det var dags att åka ner i nästa dal. I denna var det inte lika mycket lövträd som i den föregående.
Efter en klättring på 100 höjdmeter fick jag slutligen vy ner mot Kato Pyrgos vid havet.
När jag sedan precis börjat rulla nerför så kommer en hund springande i motsatt riktning i tämligen hög fart. Blev lite smånervös då man aldrig vet vad lösspringande hundar kan hitta på. Denna hund hade dock en annan destination än mig och fortsatte rakt förbi mig utan att göra någon ansats till att sakta ner. Skönt!
Rullade ner till byn och följde sedan kusten västerut.
Kom efter några km fram till hotellet. Klockan var då ungefär halv fyra. Gick in och fick en nyckel till ett rum. Försökte fråga när de serverade middag resp. frukost men det verkade inte finnas några fixa tider utan det serverades när jag ville ha det. Såg bara en annan gäst så det var nog lågsäsong och jag misstänker att det äldre paret som verkade sköta om stället bodde där och kunde anpassa sig efter gästernas önskemål. Tänkte att jag ville hinna duscha, gå ut och titta lite samt ta det lugnt en stund så jag sa att middag vid halv sju skulle bli bra. Inga problem.
Tog en snabb dusch och gick sen ner på stranden.
Gick en liten bit bortåt, sen upp och tillbaka till hotellet längsmed vägen. Var inte direkt någon överdådig blomsterprakt.
Knallade en liten bit österut. Om någon behöver en uttjänt tvättmaskin verkade det finnas ett bra utbud på högra sidan vägen.
Tog en sväng ner till hamnen där det också fanns en arena av något slag.
Började sen mörkna och jag vände tillbaka till hotellet. Middagen blev den volumiöst mest omfattande. Det fanns ingen meny utan han frågade vad jag ville ha. Jag tänkte att det var ju inte helt enkelt så jag föreslog att han skulle ge några förslag. Landade i någon slags fläskkött. Han frågade om jag ville ha sallad också och det tyckte jag lät bra så jag sa ja. Slutade i en tallrik med tre stora bitar fläskkött, pommes frites samt en skål med sallad, tomater, oliver och säkert 200-250 gram feta. Var tur att jag inte ätit speciellt mycket under turen för det var med nöd och näppe jag fick i mig allt (+några skivor bröd med olivolja).
Karta och profil för turen.
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Go for it!DH sa:
Som alternativ till Mallis och Kanarieholmarna på våren eller hösten tror jag det funkar fint. På sommaren kan det nog vara lite svettigt och mitt i vintern är nog trots allt Kanarieöarna ett säkrare val vädermässigt även om jag det nog med lite tur kan vara helt OK på Cypern då också om man håller sig på lite måttlig höjd. Direktflyg kan dock vara en utmaning under off season.
Senast ändrad:
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Klar och fin morgon (utsikt från hotellbalkongen).
Hade "beordrat" frukost till halv åtta. När jag kom ner till matsalen en våning ner var den andra gästen som jag såg på hotellet på väg att avsluta sin frukost. Plockade sedan ihop mina prylar, gjorde mig i ordning för att ge mig iväg och gick sen ner till matsalen för att checka ut och betala för middagen föregående dag (ingick inte i priset). Hade bokat och betalt via booking. När de började titta hittade de dock vare sig min bokning eller någon betalning. Jag fick fram något bekräftelsemejl och var inne på internetbanken och kollade att betalning på rätt belopp dragits från mitt konto. De ringde upp sonen som jag tror var den som skötte det hela, men han kunde inte hitta det. Försökte mejla över bekräftelsemejlet men det studsade (troligen blev det något fel då han bokstaverade sitt inte alltför korta namn vilket utgjorde första delen av mejladressen). Klart olustig situation. Funderade på om jag skulle betala cash och försöka ta diskussionen med booking när jag kom hem. Vet inte om de i det läget tyckte att jag fått stått och vänta för länge för helt plötsligt tyckte de att "vi fixar det här, oroa dig inte, vi kontaktar booking och reder ut det". Kändes, som sagt, inte helt lustigt men jag hade fått bekräftelse på bokningen och pengar hade dragits så jag kände mig ändå rätt hoppfull om att de skulle lyckas reda ut det hela. Betalade för middagen och gav mig vid niosnåret slutligen iväg.
Cyklade först några km västerut längs kusten innan vägen började klättra. På satellitbilder ser det ut som en grusväg fortsätter längsmed kusten. Det ligger dock en turkisk enklav där så det hade inte varit aktuellt att testa ens om jag skulle fortsatt längs kusten. Min plan var dock att dra upp i bergen så att vägen gick dit passade mig fint.
Stannade till en kort stund på infarten till Mosfili.
Försökte se om jag kunde inse varifrån ett knäppljud som dykt upp kom ifrån. Lät ekerrelaterat och jag kände på ekrarna men inget verkade uppenbart konstigt. Testade att lägga på en droppe olja i varje kors men det gav ingen effekt. Ljudet kom och gick lite under resten av resan men blev aldrig något mer så efter ett tag blev det att jag inte tänkte på det.
Fortsatte uppför.
Var precis brevid gränszonen och kunde se torn/kurer med turkiska flaggor.
Efter 12 km tog jag av vänster där vägen fortsatte ner till kusten på västra sidan om den turkiska enklaven. Passerades av ett militärt fordon kort efter avtaget men sen var det oerhört sparsamt med trafik en stund. Åkte uppe i barrskogen och jobbade mig lite i etapper uppför.
Passerade någon brandgata.
Fanns här och var grusvägar som vek av. Om man hade haft en MTB eller en gravelbike hade man nog kunnat hitta några fina vägar att köra där uppe. Jag hade dock inte så många alternativ utan fortsatte vägen framåt och uppåt.
Kom upp till ett pass (Selladi Tou Stavrou, 1026 möh). Klockan var då tjugo i ett. Räknade lite och kom fram till att jag borde ha tid att köra en liten bit på vägen österut. Fick på så viss ett par hundra höjdmeter till på ca 4 km.
Vände när det började gå nerför och åkte tillbaka ner till passet och fortsatte den väg jag inte åkt från passet vilken initialt gick i sydlig riktning men sedan vek av mer västerut.
Kom ner till Stavros tis Psokas där det fanns en liten kyrka (stängd).
Enligt någon legend(?) hade en flicka med psoriasis kommit till trakten och botades. Tidigare hette stället därför Stavros tis Psoras men det ansågs tydligen lite otrevligt varför de bytte ut sista ordet i namnet till Psokas. Jag fortsatte och passerade detta träd som fått överleva vägbyggnationen.
Jag hade fått för mig att de knappa två milen till Lysos skulle vara huvudsakligen utför så att jag skulle få det lättrampat. Visade sig dock inte bli fullt så enkelt då vägen gick in och ut i dalgångar. På vägen in så gick det utför men på vägen ut så gick det uppför. Försökte hålla hygglig fart då jag inte ville riskera att hamna i några tidsbryderier. Efter ett tag började det dock gå mer ihållande utför och kilometerna betades av i relativt rask takt. Någon km efter Lysos tog jag av åt vänster och fick en på några ställen skapligt brant uförskörning ner i en dalgång.
Var grusväg precis nere vid bron i botten på dalen men i övrigt helt Ok beläggning. En bild från andra sidan dalen tillbaka mot vägen jag åkte ner.
Var ett par helikoptrar som surrade runt och efter ett tag såg jag att de åkte fram och tillbaka till dammen och hämtade vatten för att bomba en brand med. I mitten på bilden ser man en helikopter som precis släppt ett lass (eller vad man nu ska kalla det) vatten.
Kom efter 3-4 km upp till en lite större väg och fortsatte klättrandet upp åt vänster.
Kom så upp till Lasa strax före fyra. Svängde in på gården, parkerade cykeln och gick in och där fanns två äldre damer som tog emot. Den ena var mer pratglad än den andra. Tyvärr hade jag väldigt svårt att förstå vad hon sa. Jag är fortfarande inte klar på hur stor del av ordflödet som var engelska och hur mycket som var grekiska. Det var dock väldigt tydligt att hennes favoritfras på engelska var "No problem". Jag tyckte förvisso att det var lite problematiskt att jag inte förstod vad hon sa men hon verkade i alla fall vara helt införstådd med att jag skulle dyka upp och att jag skulle ha ett rum.
Hon sa åt mig att sitta ner, var borta en stund, kom tillbaka med ett glas saft och ett fat med mandel och sockerkaka samt en nyckel och visade mig sedan till mitt rum. Satte mig utanför och åt och drack det som mig bjudits.
Gick sen in och duschade och gjorde mig efter lite småplockande i ordning för att gå och se om det fanns något ställe att äta på i byn. Hade försökt fråga om det fanns något ställe och jag fick intrycket att svaret var ja, men jag var inte helt säker. Solen var klart på väg ner så jag hade plockat med framlyset till cykeln för säkerhet skull.
Kom upp i byn och inte så långt ifrån kyrkan fanns en taverna men den var tvärstängd. Fortsatte förbi kyrkan
och någon plats med föremål som jag antar skulle illustrera vad bygden livnärde sig på.
Insåg att jag sen var på väg ut ur byn. Tittade lite på kartan och såg namnet Fyti. Hade någon hörselintryck att damen på boendet sagt något sådant när jag började fråga om restauranger. Var någon km upp till den byn så jag chansade och knallade vidare längs vägen. Större delen av vägen var det gatlampor men på ett kortare avsnitt saknades belysning så då tog jag fram cykellyset. Kom upp till Fyti men hittade bortsett från en bar där jag kunde fått något att dricka inget öppet ställe. Vände tillbaka. Var nu inte mkt ljus kvar på himmelen så jag var glad att jag hade plockat med mig lyset.
Tavernan i Lasa var fortfarande stängd när jag kom tillbaka till den byn. Stannade till och funderade vad jag skulle göra. Verkade som några katter tyckte det var spännande med en turist för det kom fram ett par stycken, en var lite modigare och gick och strök sig mot mina ben, ytterligare en dök upp och verkade vilja utmana benstrykaren men det hade han inget för. Efter någon minut hade ytterligare ett par katter kommit. Någon började jama och jag beslutade mig för att det kanske var bäst att gå tillbaka till hotellet om det inte skulle bli riktig jam session av det hela.
Hade en energikaka och hade börjat förlika mig med tanken att det nog skulle få bli min middag. Kollade mejlen och såg att jag fått ett mejl från han som hade stället, sonen till den mer pratglada av damerna (den andra damen var hennes syster). Han frågade om allt var OK. Jag svarade så artigt jag kunde att det var bra med rummet men att damerna och jag hade lite språklig förbistring i våra kommunikationsförsök. Dessutom frågade jag om han visste om tavernan var stängd hela kvällen eller om den skulle öppna senare.
Hur som helst hade jag behov av en adapter till eluttaget för att kunna ladda telefonen. Hade försökt titta efter affärer några gånger de första dagarna men det hade inte varit några problem att låna på de tidigare ställena så jag hade mer eller mindre tänkt att jag skulle klara mig med låneadaptrar på resan. Vidare saknade jag lösenordet till wifi:t så jag gick bort till delen där jag tidigare "checkat in" och fann de två damerna sittandes tittandes på grekisk TV. Jag hade insett att det kanske var bäst med lite handgripligheter istället för rent verbal kommunikation så jag hade plockat med mig laddsladd och telefon. Höll upp laddsladden och pekade på de två piggarna och höll upp tre fingrar och pekade på uttaget samtidigt som jag frågade om de hade någon adapter jag kunde få låna. Den mer pratsamma kommenderade mig att sitta ner och försvann. Efter fem minuters tittande på något grekiskt ordleksprogram kom hon tillbaka med en låda adaptrar. Fick låna en.
Tänkte att det var ju rätt lyckat så jag plockade fram telefonen och frågade om lösenord till wifi:t. Tog en liten stund men sen föll polletten ner och hon visade mig till en router där det satt en lapp med ett lösenord. Sen fick hon av någon anledning för sig att ringa sonen. Hon pratade i några minuter tämligen högljutt (tror hon hörde lite dåligt). Sen gav hon mig luren.
Sonen hade tydligen fått mitt mejl och hade instruerat sin mamma att hon skulle laga middag till mig. Så, jag fick en rejäl tallrik med fräst zucchini, potatis, halloumi samt någon annan ost. Tomat, oliver och gurka till samt yoghurt.
Damen visade sig vara pratglad trots våra problem att förstå varandra. Jag lyckades dock gå över till att via google translate producera mina meningar på grekiska (skriftligen). Underlättade en del även om jag inte är säker på att vi helt var på samma våglängd. Lite osäker men jag tror att hon när jag sa att jag inte hade vare sig fru eller barn tyckte att jag skulle komma tillbaka vid något senare tillfälle och träffa någon cypriotiska och gifta mig.
Avslutade med en kopp te med honung innan jag tackade damerna för maten och sa godnatt.
Profil och karta för turen.
Hade "beordrat" frukost till halv åtta. När jag kom ner till matsalen en våning ner var den andra gästen som jag såg på hotellet på väg att avsluta sin frukost. Plockade sedan ihop mina prylar, gjorde mig i ordning för att ge mig iväg och gick sen ner till matsalen för att checka ut och betala för middagen föregående dag (ingick inte i priset). Hade bokat och betalt via booking. När de började titta hittade de dock vare sig min bokning eller någon betalning. Jag fick fram något bekräftelsemejl och var inne på internetbanken och kollade att betalning på rätt belopp dragits från mitt konto. De ringde upp sonen som jag tror var den som skötte det hela, men han kunde inte hitta det. Försökte mejla över bekräftelsemejlet men det studsade (troligen blev det något fel då han bokstaverade sitt inte alltför korta namn vilket utgjorde första delen av mejladressen). Klart olustig situation. Funderade på om jag skulle betala cash och försöka ta diskussionen med booking när jag kom hem. Vet inte om de i det läget tyckte att jag fått stått och vänta för länge för helt plötsligt tyckte de att "vi fixar det här, oroa dig inte, vi kontaktar booking och reder ut det". Kändes, som sagt, inte helt lustigt men jag hade fått bekräftelse på bokningen och pengar hade dragits så jag kände mig ändå rätt hoppfull om att de skulle lyckas reda ut det hela. Betalade för middagen och gav mig vid niosnåret slutligen iväg.
Cyklade först några km västerut längs kusten innan vägen började klättra. På satellitbilder ser det ut som en grusväg fortsätter längsmed kusten. Det ligger dock en turkisk enklav där så det hade inte varit aktuellt att testa ens om jag skulle fortsatt längs kusten. Min plan var dock att dra upp i bergen så att vägen gick dit passade mig fint.
Stannade till en kort stund på infarten till Mosfili.
Försökte se om jag kunde inse varifrån ett knäppljud som dykt upp kom ifrån. Lät ekerrelaterat och jag kände på ekrarna men inget verkade uppenbart konstigt. Testade att lägga på en droppe olja i varje kors men det gav ingen effekt. Ljudet kom och gick lite under resten av resan men blev aldrig något mer så efter ett tag blev det att jag inte tänkte på det.
Fortsatte uppför.
Var precis brevid gränszonen och kunde se torn/kurer med turkiska flaggor.
Efter 12 km tog jag av vänster där vägen fortsatte ner till kusten på västra sidan om den turkiska enklaven. Passerades av ett militärt fordon kort efter avtaget men sen var det oerhört sparsamt med trafik en stund. Åkte uppe i barrskogen och jobbade mig lite i etapper uppför.
Passerade någon brandgata.
Fanns här och var grusvägar som vek av. Om man hade haft en MTB eller en gravelbike hade man nog kunnat hitta några fina vägar att köra där uppe. Jag hade dock inte så många alternativ utan fortsatte vägen framåt och uppåt.
Kom upp till ett pass (Selladi Tou Stavrou, 1026 möh). Klockan var då tjugo i ett. Räknade lite och kom fram till att jag borde ha tid att köra en liten bit på vägen österut. Fick på så viss ett par hundra höjdmeter till på ca 4 km.
Vände när det började gå nerför och åkte tillbaka ner till passet och fortsatte den väg jag inte åkt från passet vilken initialt gick i sydlig riktning men sedan vek av mer västerut.
Kom ner till Stavros tis Psokas där det fanns en liten kyrka (stängd).
Enligt någon legend(?) hade en flicka med psoriasis kommit till trakten och botades. Tidigare hette stället därför Stavros tis Psoras men det ansågs tydligen lite otrevligt varför de bytte ut sista ordet i namnet till Psokas. Jag fortsatte och passerade detta träd som fått överleva vägbyggnationen.
Jag hade fått för mig att de knappa två milen till Lysos skulle vara huvudsakligen utför så att jag skulle få det lättrampat. Visade sig dock inte bli fullt så enkelt då vägen gick in och ut i dalgångar. På vägen in så gick det utför men på vägen ut så gick det uppför. Försökte hålla hygglig fart då jag inte ville riskera att hamna i några tidsbryderier. Efter ett tag började det dock gå mer ihållande utför och kilometerna betades av i relativt rask takt. Någon km efter Lysos tog jag av åt vänster och fick en på några ställen skapligt brant uförskörning ner i en dalgång.
Var grusväg precis nere vid bron i botten på dalen men i övrigt helt Ok beläggning. En bild från andra sidan dalen tillbaka mot vägen jag åkte ner.
Var ett par helikoptrar som surrade runt och efter ett tag såg jag att de åkte fram och tillbaka till dammen och hämtade vatten för att bomba en brand med. I mitten på bilden ser man en helikopter som precis släppt ett lass (eller vad man nu ska kalla det) vatten.
Kom efter 3-4 km upp till en lite större väg och fortsatte klättrandet upp åt vänster.
Kom så upp till Lasa strax före fyra. Svängde in på gården, parkerade cykeln och gick in och där fanns två äldre damer som tog emot. Den ena var mer pratglad än den andra. Tyvärr hade jag väldigt svårt att förstå vad hon sa. Jag är fortfarande inte klar på hur stor del av ordflödet som var engelska och hur mycket som var grekiska. Det var dock väldigt tydligt att hennes favoritfras på engelska var "No problem". Jag tyckte förvisso att det var lite problematiskt att jag inte förstod vad hon sa men hon verkade i alla fall vara helt införstådd med att jag skulle dyka upp och att jag skulle ha ett rum.
Hon sa åt mig att sitta ner, var borta en stund, kom tillbaka med ett glas saft och ett fat med mandel och sockerkaka samt en nyckel och visade mig sedan till mitt rum. Satte mig utanför och åt och drack det som mig bjudits.
Gick sen in och duschade och gjorde mig efter lite småplockande i ordning för att gå och se om det fanns något ställe att äta på i byn. Hade försökt fråga om det fanns något ställe och jag fick intrycket att svaret var ja, men jag var inte helt säker. Solen var klart på väg ner så jag hade plockat med framlyset till cykeln för säkerhet skull.
Kom upp i byn och inte så långt ifrån kyrkan fanns en taverna men den var tvärstängd. Fortsatte förbi kyrkan
och någon plats med föremål som jag antar skulle illustrera vad bygden livnärde sig på.
Insåg att jag sen var på väg ut ur byn. Tittade lite på kartan och såg namnet Fyti. Hade någon hörselintryck att damen på boendet sagt något sådant när jag började fråga om restauranger. Var någon km upp till den byn så jag chansade och knallade vidare längs vägen. Större delen av vägen var det gatlampor men på ett kortare avsnitt saknades belysning så då tog jag fram cykellyset. Kom upp till Fyti men hittade bortsett från en bar där jag kunde fått något att dricka inget öppet ställe. Vände tillbaka. Var nu inte mkt ljus kvar på himmelen så jag var glad att jag hade plockat med mig lyset.
Tavernan i Lasa var fortfarande stängd när jag kom tillbaka till den byn. Stannade till och funderade vad jag skulle göra. Verkade som några katter tyckte det var spännande med en turist för det kom fram ett par stycken, en var lite modigare och gick och strök sig mot mina ben, ytterligare en dök upp och verkade vilja utmana benstrykaren men det hade han inget för. Efter någon minut hade ytterligare ett par katter kommit. Någon började jama och jag beslutade mig för att det kanske var bäst att gå tillbaka till hotellet om det inte skulle bli riktig jam session av det hela.
Hade en energikaka och hade börjat förlika mig med tanken att det nog skulle få bli min middag. Kollade mejlen och såg att jag fått ett mejl från han som hade stället, sonen till den mer pratglada av damerna (den andra damen var hennes syster). Han frågade om allt var OK. Jag svarade så artigt jag kunde att det var bra med rummet men att damerna och jag hade lite språklig förbistring i våra kommunikationsförsök. Dessutom frågade jag om han visste om tavernan var stängd hela kvällen eller om den skulle öppna senare.
Hur som helst hade jag behov av en adapter till eluttaget för att kunna ladda telefonen. Hade försökt titta efter affärer några gånger de första dagarna men det hade inte varit några problem att låna på de tidigare ställena så jag hade mer eller mindre tänkt att jag skulle klara mig med låneadaptrar på resan. Vidare saknade jag lösenordet till wifi:t så jag gick bort till delen där jag tidigare "checkat in" och fann de två damerna sittandes tittandes på grekisk TV. Jag hade insett att det kanske var bäst med lite handgripligheter istället för rent verbal kommunikation så jag hade plockat med mig laddsladd och telefon. Höll upp laddsladden och pekade på de två piggarna och höll upp tre fingrar och pekade på uttaget samtidigt som jag frågade om de hade någon adapter jag kunde få låna. Den mer pratsamma kommenderade mig att sitta ner och försvann. Efter fem minuters tittande på något grekiskt ordleksprogram kom hon tillbaka med en låda adaptrar. Fick låna en.
Tänkte att det var ju rätt lyckat så jag plockade fram telefonen och frågade om lösenord till wifi:t. Tog en liten stund men sen föll polletten ner och hon visade mig till en router där det satt en lapp med ett lösenord. Sen fick hon av någon anledning för sig att ringa sonen. Hon pratade i några minuter tämligen högljutt (tror hon hörde lite dåligt). Sen gav hon mig luren.
Sonen hade tydligen fått mitt mejl och hade instruerat sin mamma att hon skulle laga middag till mig. Så, jag fick en rejäl tallrik med fräst zucchini, potatis, halloumi samt någon annan ost. Tomat, oliver och gurka till samt yoghurt.
Damen visade sig vara pratglad trots våra problem att förstå varandra. Jag lyckades dock gå över till att via google translate producera mina meningar på grekiska (skriftligen). Underlättade en del även om jag inte är säker på att vi helt var på samma våglängd. Lite osäker men jag tror att hon när jag sa att jag inte hade vare sig fru eller barn tyckte att jag skulle komma tillbaka vid något senare tillfälle och träffa någon cypriotiska och gifta mig.
Avslutade med en kopp te med honung innan jag tackade damerna för maten och sa godnatt.
Profil och karta för turen.
Miss Lycka 2.0
Aktiv medlem
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Nå, blev det någon cypriotisk fru? Det är den viktiga frågan nu.
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Sjukt roligt med språkförbistring ibland, särskilt om båda parter är "med på tåget" sas. Kul beskrivet. Pch lösningen är ju oftast bra, som här.
Hade inte koll på att det fanns en extra minienklav i det hörnet av Cypern. Har lite lösa planer på en Tour de Enklaves framöver, gör minnesanteckning.
Hade inte koll på att det fanns en extra minienklav i det hörnet av Cypern. Har lite lösa planer på en Tour de Enklaves framöver, gör minnesanteckning.
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Hade dagen innan när jag pratade med ägaren kommit överens med honom om att frukost skulle vara klockan sju. Var tydligen inget som helst problem då damerna tydligen var morgonpigga och gick upp klockan fem. Jag plockade i ordning en del s.a. jag skulle kunna ge mig iväg relativt snart efter frukost och gick sedan bort till den delen där jag ätit middag dagen innan. Den mer pratglada av damerna var där och lyssnade på radio, någon nyhetssändning tror jag. När hon såg mig började hon dock fixa i ordning frukost. Bröd, gurka, tomat, oliver, kokt ägg, halloumi, hemlagad marmelad och te (och troligen något mer som jag glömt.
Efter att ha borstat tänderna och plockat ihop de sista prylarna gick jag bort och betalade för mig innan jag strax efter åtta gav mig iväg från hotellet (bodde i nedre våningen längst till vänster; ingång från andra sidan).
Var en solig och fin morgon och från Lasa på närmare 600 möh gick det ganska mycket utför inledningsvis då jag på 6 km tappade 250 höjdmeter på vägen ner till Kannaviou.
Inte helt säker på om ölsponsring av busskurer skulle vara OK i Sverige.
Från Kannavoiou var det klättring som gällde. Kom snart upp till en damm.
Förbi dammen brantade det på lite. Stannade och tog en bild ner på en del av sjön som bildats av uppdämningen.
Jobbade mig vidare uppför och kom efter ca 9 km klättring upp till Pano Panagia på drygt 800 möh. Jag tog där av vänster in på en gata precis före en kyrka och efter några hundra meter höger in på en liten väg som tämligen snart övergick till cement och blev brant. Dessutom låg det en hel del småsten på den så det gällde verkligen att se till vilket spår man valde. I ett parti blev det riktigt brant och jag fick sitta ner och bara trycka på uppför en ramp bara för att inse att jag kommit upp till ett vägkors där alla vägar ut därifrån var grusväg och i sådant skicka att i alla fall jag inte behövde fundera på att ens försöka cykla med racer. Kändes dock lite fel. Jag hade suttit och detaljstuderat satellitbilder och vägkorset stämde inte överens med min minnesbild. Tittade på karta och plockade fram telefonen och insåg att den sista rampen jag kört uppför nog var fel. Jag skulle ha svängt vänster innan den. Tog mig nerför och det visade sig att jag hade rätt. En bild från strax nedanför avtaget till vänster. Eller om man ska vara korrekt så var nog avtaget snarast rakt fram.
Fortsatte uppför. Var växlande betong, asfalt och grusväg med grus huvudsakligen på de flackare delarna så det gick att cykla på uppåt med lite försiktighet. Kom ganska omgående upp i vinodlingar och de dominerade hela vägen upp.
Passerade även ett träd med gula frukter. Smakade på en och smaken var helt klart bekant men jag kunde inte riktigt placera den.
Fanns en bit upp en bänk där man kunde sitta och beundra utsikten.
Efter två och en kvarts kilometer kom jag så upp till ett parti i närheten av ett brandtorn(?) där jag fick ge upp cyklandet. Var i samband med några kurvor som det var grusbeläggning men det var så mkt stenar och så löst och brant att jag inte vågade mig på att försöka cykla upp där.
Trodde först att jag bara skulle behöva gå upp till nästa kurva och att jag där skulle kunna hoppa på cykeln igen så jag knatade på uppför i cykelskorna. Blev dock ytterligare några kurvor jag fick gå innan vägen blev bättre och mindre brant så att jag åter kunde sätta mig på cykeln. Hade då en dryg km kvar till "Profeten Elias lantkyrka" (eller Profitis Ilias country church som skylten sa).
Kyrkan låg ca 300 höjdmeter högre än byn (Pano Panagia) och dessa hade klarats av på 3,5 km där den sista km dock var relativt flack. Fanns även här ett träd med samma gula frukter.
Fanns också en skylt bredvid trädet som sa att det var havtorn.
Var några trappsteg upp till stenläggningen runt kyrkan från vägen och jag cyklade inte utan gick runt kyrkan på stenläggningen. När jag sedan gått nerför trappstegen och ställt mig gränsle över cykeln och klickade i vänsterskon kändes det lite konstigt. Klickade ur och vinklade upp foten så jag kunde se undersidan. Såg då till min förskräckelse att "läppen" på klossen var minst sagt sliten. Var garanterat promenaden uppför i lösgruset som slitet hårt. Var inte så mycket att göra dock mer än att jag därifrån såg till att försöka att alltid bara stå på hälen på den skon för att inte slita bort de sista resterna av "läppen". Har ingen erfarenhet av hur det är att cykla om denna är borta och jag hade ingen lust att ta reda på det heller. Stannade till en liten bit bort å vägen tillbaka och tog en bild västerut där man kan se dammen en bit bort (och ner).
När jag närmade mig lösgruspartiet bytte jag till vandringssandalerna och gick ner förbi det partiet och ytterligare en bit. När jag kände att jag borde kunna cykla nerför resten bytte jag tillbaka till cykelskorna.
En bild ner över Pano Panagia. Pano som förekommer i flera ortsnamn betyder f.ö. tydligen övre. Så om det finns ett ortsnamn Pano XYZ finns det ofta i närheten ett Kato XYZ där Kato betyder nedre.
Och en bild på ett av de nedre grusvägsavsnitten.
När jag kom ner tillbaka till Pano Panagia var klockan runt elva. Stannade till vid en liten affär och köpte en cola och en burk iste vilka slank ner utan problem. Dividerade lite med mig själv om jag skulle åka bort till Chrysorrogiatissa-klostret. Hade blivit 5-6 km fram och tillbaka. Då jag inte hade några planer på att gå in och det fortfarande var en bra bit kvar på dagsetappen beslutade jag mig efter lite vånda för att skippa det.
Hinner inte få klart denna dagsetapp ikväll så jag kommer att slutföra den i morgondagens lucka. Troligen klämmer jag även in den därpå följande dagsetappen i den luckan
Efter att ha borstat tänderna och plockat ihop de sista prylarna gick jag bort och betalade för mig innan jag strax efter åtta gav mig iväg från hotellet (bodde i nedre våningen längst till vänster; ingång från andra sidan).
Var en solig och fin morgon och från Lasa på närmare 600 möh gick det ganska mycket utför inledningsvis då jag på 6 km tappade 250 höjdmeter på vägen ner till Kannaviou.
Inte helt säker på om ölsponsring av busskurer skulle vara OK i Sverige.
Från Kannavoiou var det klättring som gällde. Kom snart upp till en damm.
Förbi dammen brantade det på lite. Stannade och tog en bild ner på en del av sjön som bildats av uppdämningen.
Jobbade mig vidare uppför och kom efter ca 9 km klättring upp till Pano Panagia på drygt 800 möh. Jag tog där av vänster in på en gata precis före en kyrka och efter några hundra meter höger in på en liten väg som tämligen snart övergick till cement och blev brant. Dessutom låg det en hel del småsten på den så det gällde verkligen att se till vilket spår man valde. I ett parti blev det riktigt brant och jag fick sitta ner och bara trycka på uppför en ramp bara för att inse att jag kommit upp till ett vägkors där alla vägar ut därifrån var grusväg och i sådant skicka att i alla fall jag inte behövde fundera på att ens försöka cykla med racer. Kändes dock lite fel. Jag hade suttit och detaljstuderat satellitbilder och vägkorset stämde inte överens med min minnesbild. Tittade på karta och plockade fram telefonen och insåg att den sista rampen jag kört uppför nog var fel. Jag skulle ha svängt vänster innan den. Tog mig nerför och det visade sig att jag hade rätt. En bild från strax nedanför avtaget till vänster. Eller om man ska vara korrekt så var nog avtaget snarast rakt fram.
Fortsatte uppför. Var växlande betong, asfalt och grusväg med grus huvudsakligen på de flackare delarna så det gick att cykla på uppåt med lite försiktighet. Kom ganska omgående upp i vinodlingar och de dominerade hela vägen upp.
Passerade även ett träd med gula frukter. Smakade på en och smaken var helt klart bekant men jag kunde inte riktigt placera den.
Fanns en bit upp en bänk där man kunde sitta och beundra utsikten.
Efter två och en kvarts kilometer kom jag så upp till ett parti i närheten av ett brandtorn(?) där jag fick ge upp cyklandet. Var i samband med några kurvor som det var grusbeläggning men det var så mkt stenar och så löst och brant att jag inte vågade mig på att försöka cykla upp där.
Trodde först att jag bara skulle behöva gå upp till nästa kurva och att jag där skulle kunna hoppa på cykeln igen så jag knatade på uppför i cykelskorna. Blev dock ytterligare några kurvor jag fick gå innan vägen blev bättre och mindre brant så att jag åter kunde sätta mig på cykeln. Hade då en dryg km kvar till "Profeten Elias lantkyrka" (eller Profitis Ilias country church som skylten sa).
Kyrkan låg ca 300 höjdmeter högre än byn (Pano Panagia) och dessa hade klarats av på 3,5 km där den sista km dock var relativt flack. Fanns även här ett träd med samma gula frukter.
Fanns också en skylt bredvid trädet som sa att det var havtorn.
Var några trappsteg upp till stenläggningen runt kyrkan från vägen och jag cyklade inte utan gick runt kyrkan på stenläggningen. När jag sedan gått nerför trappstegen och ställt mig gränsle över cykeln och klickade i vänsterskon kändes det lite konstigt. Klickade ur och vinklade upp foten så jag kunde se undersidan. Såg då till min förskräckelse att "läppen" på klossen var minst sagt sliten. Var garanterat promenaden uppför i lösgruset som slitet hårt. Var inte så mycket att göra dock mer än att jag därifrån såg till att försöka att alltid bara stå på hälen på den skon för att inte slita bort de sista resterna av "läppen". Har ingen erfarenhet av hur det är att cykla om denna är borta och jag hade ingen lust att ta reda på det heller. Stannade till en liten bit bort å vägen tillbaka och tog en bild västerut där man kan se dammen en bit bort (och ner).
När jag närmade mig lösgruspartiet bytte jag till vandringssandalerna och gick ner förbi det partiet och ytterligare en bit. När jag kände att jag borde kunna cykla nerför resten bytte jag tillbaka till cykelskorna.
En bild ner över Pano Panagia. Pano som förekommer i flera ortsnamn betyder f.ö. tydligen övre. Så om det finns ett ortsnamn Pano XYZ finns det ofta i närheten ett Kato XYZ där Kato betyder nedre.
Och en bild på ett av de nedre grusvägsavsnitten.
När jag kom ner tillbaka till Pano Panagia var klockan runt elva. Stannade till vid en liten affär och köpte en cola och en burk iste vilka slank ner utan problem. Dividerade lite med mig själv om jag skulle åka bort till Chrysorrogiatissa-klostret. Hade blivit 5-6 km fram och tillbaka. Då jag inte hade några planer på att gå in och det fortfarande var en bra bit kvar på dagsetappen beslutade jag mig efter lite vånda för att skippa det.
Hinner inte få klart denna dagsetapp ikväll så jag kommer att slutföra den i morgondagens lucka. Troligen klämmer jag även in den därpå följande dagsetappen i den luckan
Senast ändrad:
D
Deleted member 43681
Guest
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
+42Freddie L sa:
Tack snälla GoranS!
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
I händelse av att du inte redan kände till det så har ön Cypern mer att erbjuda vad det gäller enklaver: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ormideiagabbeon sa:
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Avslutning av turen som påbörjades i lucka 20.
Efter drickpausen bar det av uppåt bergen eller rättare sagt, först var det 2-3 km utför men sen började det gå uppför. På 13 km klättrade jag 300 höjdmeter netto. Gick dock lite utför på några ställen så totalt sett blev det lite mer. Försökte se till att trampa på skapligt på denna del då den var ganska likartad med barrskog på sidorna av vägen och inga speciella sevärdheter.
Jag tog sedan av höger och åkte vägen via Cederträdsdalen.
Vägen slingrade sig fram, in i dalar och över något pass. Såg också vart jag skulle, men vägen dit var (lyckligtvis) inte den rakaste.
Återanslöt till det som nog trots allt är huvudvägen upp och fick knappt hundra höjdmeter nerför innan det var dags att ta sig upp till toppen som syntes i föregående bild. Backen gick i två etapper, vardera med ett par km med ca 7% lutning och ett flackare parti på ett par km mellan dem. I slutet av det flackare partiet låg Kykkos-klostret, grundat på slutet av det elfte århundradet efter Kristus. Den första presidenten på Cypern, ärkebiskop Makarios, var där som munk en kortare period på 1920-talet.
Jag tog vid klostret av för att komma upp till toppen. Däruppe fanns en stor parkeringsplats där det var ett mindre antal bilar parkerade. Runt själva toppen går en väg. Stod en skylt med förbud för fordonstrafik. Rätt säker på att det nog egentligen inkluderade cyklar. Med tanke på min ytterst slitna kloss på vänsterskon var det absolut inte aktuellt att gå runt i cykelskor. Funderade på om jag skulle byta om till sandalerna men precis då kom ett gäng och klev in i bilar och en minibuss och gav sig av. Var därefter bara några få bilar så jag tänkte att jag kanske kan cykla runt om jag tar det lugnt och försiktigt så att jag inte skulle störa någon. Och blev någon upprörd och klagade var det väl bara att byta till sandalerna då.
Passerade först Makarios i egen hög person.
Trampade sen vidare medurs runt toppen.
Själva tornet (på Thoni Hill) som innehåller graven.
För att komma upp till tornet hade jag varit tvungen att ta av från gången runt toppen. Kändes dock som att den inte var lämplig att cykla så jag skippade den. Beslutet var också delvis influerat av att klockan passerat två och jag hade en bit kvar till mitt boende för natten. Fortsatte ner längs den av mosaiker kantade vägen.
Var sedan samma väg ner till klostret som jag kommit upp längs. Klockstapeln strax ovanför klostret.
Var från toppen närmare 400 höjdmeter utför med ett litet kort uppförsparti under senare delen. Innan det började gå uppför passerade jag ett vägavsnitt där man körde längs en ås.
Var sedan 12-13 km där det steg närmare 500 höjdmeter. Inledningsvis var det dock relativt modest stigning och då klockan började närma sig tre försökte jag hålla skaplig fart och det blev därför inget fotat på denna bit. Efter att ha passerat precis i utkanten av Pedoulás blev det lite brantare och jag kom att köra sista biten upp till Prodromos längs samma väg som jag nyttjat då jag ett par dagar tidigare cyklade ner till nordkusten. I Prodromos tog jag dock inte vägen upp till Troodos utan fortsatte söderut.
Var på sina håll fina höstfärger i eftermiddagssolen.
Från Prodromos var det, bortsett från en liten knäppa på 50-100 höjdmeter, mest utför ner till Pano Platres. Ett par bilder tagna på vägen dit (den första tagen åt norr mot området jag passerat).
Profil och karta för dagsetappen.
En epilog på denna del av luckan:
Då jag efter att ha checkat in gått in på rummet som låg precis bredvid receptionen så låste jag dörren då jag skulle duscha. Efter att ha duschat och tagit det lugnt en stund så var det dags att gå ner och få lite mat i magen i restaurangdelen som låg två trapport ner. Tog nyckeln och skulle låsa upp. Nyckeln gick dock bara runt och inget hände. Stod och lirkade en bra stund. Kunde träffa ett läge där det kändes som jag började påverka låskolven men plattan som håller inne själva låsmekanismen i dörren fjädrade ut och jag kunde inte få runt nyckeln. Hade ju dock förstås ett multiverktyg med mig så jag skruvade loss plåtbiten som man sticker in nyckeln genom och som håller handtaget för att se om jag kunde se något fel. Gav dock ingenting så jag skruvade tillbaka det.
Stod och lirkade en stund till men jag kunde för mitt liv inte få nyckeln att låsa upp. Tänkte att det kanske var något specialtrix man behövde så jag bankade på dörren och ropade i förhoppning om att någon skulle höra. Gav dock ingenting. Kändes minst sagt irriterande.
Tänkte att jag får väl ringa hotellet och se om det går att får tag på någon. Kom dock bara till en telefonsvarare där jag efter att ha lyssnat på meddelandet på både grekiska och engelska kunde lämna ett lite halvförvirrat meddelande om att de hade en gäst som inte lyckades låsa upp dörren för att ta sig ut ur rummet.
Satte mig någon minut och väntade. Gjorde sen ett försök till med dörren, vet inte riktigt varför, men då hittade jag ett läge där det gick att vrida runt nyckeln och få upp dörren. Jag hade nog huvudsakligen försökt med nyckeln för långt instucken i låset men jag hade också försökt på olika djup tidigare. Jag hade nog bara inte träffat rätt.
Kom ner till matsalen en kvart efter att jag sagt att jag skulle vara där. Då de bara hade några få gäster hade jag fått beställa mat redan då jag kom. Och om det underlättade för dem så hade jag inga problem med det. Blev en moussaka och sallad samt yoghurt med honung efter.
Efter drickpausen bar det av uppåt bergen eller rättare sagt, först var det 2-3 km utför men sen började det gå uppför. På 13 km klättrade jag 300 höjdmeter netto. Gick dock lite utför på några ställen så totalt sett blev det lite mer. Försökte se till att trampa på skapligt på denna del då den var ganska likartad med barrskog på sidorna av vägen och inga speciella sevärdheter.
Jag tog sedan av höger och åkte vägen via Cederträdsdalen.
Vägen slingrade sig fram, in i dalar och över något pass. Såg också vart jag skulle, men vägen dit var (lyckligtvis) inte den rakaste.
Återanslöt till det som nog trots allt är huvudvägen upp och fick knappt hundra höjdmeter nerför innan det var dags att ta sig upp till toppen som syntes i föregående bild. Backen gick i två etapper, vardera med ett par km med ca 7% lutning och ett flackare parti på ett par km mellan dem. I slutet av det flackare partiet låg Kykkos-klostret, grundat på slutet av det elfte århundradet efter Kristus. Den första presidenten på Cypern, ärkebiskop Makarios, var där som munk en kortare period på 1920-talet.
Jag tog vid klostret av för att komma upp till toppen. Däruppe fanns en stor parkeringsplats där det var ett mindre antal bilar parkerade. Runt själva toppen går en väg. Stod en skylt med förbud för fordonstrafik. Rätt säker på att det nog egentligen inkluderade cyklar. Med tanke på min ytterst slitna kloss på vänsterskon var det absolut inte aktuellt att gå runt i cykelskor. Funderade på om jag skulle byta om till sandalerna men precis då kom ett gäng och klev in i bilar och en minibuss och gav sig av. Var därefter bara några få bilar så jag tänkte att jag kanske kan cykla runt om jag tar det lugnt och försiktigt så att jag inte skulle störa någon. Och blev någon upprörd och klagade var det väl bara att byta till sandalerna då.
Passerade först Makarios i egen hög person.
Trampade sen vidare medurs runt toppen.
Själva tornet (på Thoni Hill) som innehåller graven.
För att komma upp till tornet hade jag varit tvungen att ta av från gången runt toppen. Kändes dock som att den inte var lämplig att cykla så jag skippade den. Beslutet var också delvis influerat av att klockan passerat två och jag hade en bit kvar till mitt boende för natten. Fortsatte ner längs den av mosaiker kantade vägen.
Var sedan samma väg ner till klostret som jag kommit upp längs. Klockstapeln strax ovanför klostret.
Var från toppen närmare 400 höjdmeter utför med ett litet kort uppförsparti under senare delen. Innan det började gå uppför passerade jag ett vägavsnitt där man körde längs en ås.
Var sedan 12-13 km där det steg närmare 500 höjdmeter. Inledningsvis var det dock relativt modest stigning och då klockan började närma sig tre försökte jag hålla skaplig fart och det blev därför inget fotat på denna bit. Efter att ha passerat precis i utkanten av Pedoulás blev det lite brantare och jag kom att köra sista biten upp till Prodromos längs samma väg som jag nyttjat då jag ett par dagar tidigare cyklade ner till nordkusten. I Prodromos tog jag dock inte vägen upp till Troodos utan fortsatte söderut.
Var på sina håll fina höstfärger i eftermiddagssolen.
Från Prodromos var det, bortsett från en liten knäppa på 50-100 höjdmeter, mest utför ner till Pano Platres. Ett par bilder tagna på vägen dit (den första tagen åt norr mot området jag passerat).
Profil och karta för dagsetappen.
En epilog på denna del av luckan:
Då jag efter att ha checkat in gått in på rummet som låg precis bredvid receptionen så låste jag dörren då jag skulle duscha. Efter att ha duschat och tagit det lugnt en stund så var det dags att gå ner och få lite mat i magen i restaurangdelen som låg två trapport ner. Tog nyckeln och skulle låsa upp. Nyckeln gick dock bara runt och inget hände. Stod och lirkade en bra stund. Kunde träffa ett läge där det kändes som jag började påverka låskolven men plattan som håller inne själva låsmekanismen i dörren fjädrade ut och jag kunde inte få runt nyckeln. Hade ju dock förstås ett multiverktyg med mig så jag skruvade loss plåtbiten som man sticker in nyckeln genom och som håller handtaget för att se om jag kunde se något fel. Gav dock ingenting så jag skruvade tillbaka det.
Stod och lirkade en stund till men jag kunde för mitt liv inte få nyckeln att låsa upp. Tänkte att det kanske var något specialtrix man behövde så jag bankade på dörren och ropade i förhoppning om att någon skulle höra. Gav dock ingenting. Kändes minst sagt irriterande.
Tänkte att jag får väl ringa hotellet och se om det går att får tag på någon. Kom dock bara till en telefonsvarare där jag efter att ha lyssnat på meddelandet på både grekiska och engelska kunde lämna ett lite halvförvirrat meddelande om att de hade en gäst som inte lyckades låsa upp dörren för att ta sig ut ur rummet.
Satte mig någon minut och väntade. Gjorde sen ett försök till med dörren, vet inte riktigt varför, men då hittade jag ett läge där det gick att vrida runt nyckeln och få upp dörren. Jag hade nog huvudsakligen försökt med nyckeln för långt instucken i låset men jag hade också försökt på olika djup tidigare. Jag hade nog bara inte träffat rätt.
Kom ner till matsalen en kvart efter att jag sagt att jag skulle vara där. Då de bara hade några få gäster hade jag fått beställa mat redan då jag kom. Och om det underlättade för dem så hade jag inga problem med det. Blev en moussaka och sallad samt yoghurt med honung efter.
Senast ändrad:
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Avslutningen av lucka 21.
Hade mejlat cykeluthyraren kvällen innan för att få tips om bästa cykelaffären för att få tag i en ny kloss till min sko. Är möjligt att jag med extrem försiktighet hade kunnat klara mig resten utan att byta men det kändes chansartad och skulle utgöra ett konstant orosmoment och sådana undviker jag gärna. Dessutom hade den nedre skruven till det främre flaskstället skakat loss under slutet av föregående dags tur. Hade dragit fast det med eltejp men det kändes som ett hack mer än en bra lösning.
Han hade ett tips på ett ställe nere i Limassol så jag gav mig efter frukost iväg. Cyklade genom byn. Var en hel del hus som kändes som att de nog var semesterhus snarare än permanentboenden. Kan tänka mig att det kan vara rätt skönt att dra upp dit på sommaren när temperaturen ofta ligger runt 40 grader nere på låglandet.
Efter att ha kommit ut på stora vägen så åkte jag nerför den väg jag cyklat upp när jag skulle upp till Olympos. Första kilometerna var asfalten av lite varierande kvalitet men sen blev den riktigt bra. Passerade Trimiklini. Var en del trafik och det kändes som det blev mer och mer ju närmare kusten jag kom. Var väldigt lättåkt och i en spikrak utförslöpa sattes årets toppnotering vad gäller fart med 68 km/h. Är intressant hur hjärnan funkar. Efter vurpan skriker den varningar i kurvor när jag håller tämligen måttlig fart. Det är dock verkligen kurvorna som triggar det för går det rakt ner och är bra asfalt är farten i sig inga problem.
Ett par kortare uppförsbackar var det enda som "störde" på vägen ner till Limassol. Var ganska tät trafik nere i staden. Jag hade prioriterat enkel navigering och var glad att cykelaffären låg så till att jag för att komma dit klarade mig med att svänga av i två större korsningar.
Kom fram och gick in med min cykel. Var några personer inne i affären. En kille mekade med en cykel och några stod och snackade. Jag förklarade att jag behövde ett par nya klossar samt få flaskhållaren fastdragen med en skruv. Inga problem. Fick dessutom klossen monterad. Var inne i max en kvart i affären (33 Bikes). Åkte sen tillbaka samma väg ut genom staden som jag kom in. Direkt efter att ha passerat under motorvägen svängde jag av västerut i riktning mot Kato Polemídia. Var ganska varmt och då jag hade en bit framför mig där det inte kändes som att det skulle vara så stor chans att hitta någon affär kikade jag efter någon och fann ganska snabbt en på vänster hand. Inhandlade en glass och en flaska iste. Var nog f.ö., tragiskt nog, min enda cykelreseglass detta år. Brukar annars kunna hamna i ett visst glassmissbruk när jag är iväg och cyklar, men det ville sig inte riktigt vare sig i Frankrike eller på Cypern. Väder i kombination med att det mest fanns standardglass tror jag kan ha med saken att göra.
Fortsatte sedan genom förorterna till Limassol. Var lite knölig navigering. Jag kom dock ut och slapp sluta(?) mina dagar som denna bil som stod vid sidan av en gata i närheten av en kyrka.
Kom efter ett tag ut på väg E613 som gick upp till och förbi en damm.
Var väldigt fridfullt med knappt någon trafik alls. I norra änden av dammen stötte jag på ett gäng getter som dock inte var i närheten av lika intresserade av en cyklist som de på Mont Vial.
Tog sedan vägen upp till Lofou (F817) där jag åkte in till kyrkan där jag dagen då jag cyklade upp till Olympos fyllt vatten och gjorde detsamma nu. Åkte tillbaka ut ur byn och fortsatte norrut. Åkte uppe på en ås/höjd och hade ganska fin utsikt.
Sista biten fram till Pera Pedi gick det först nerför (har för mig att det är där bilden är tagen), sedan uppför där inledningen på den backen var ganska brant och slutligen utför ner till byn och en lite större väg.
Längs huvudvägen låg någon sedan länge nerlagd industri/verksamhet. Försökte googla på det men hittade ingen vettig information om vad det varit.
Tog ganska snart av från huvudvägen genom byn och klättrade på en liten väg upp mot Pano Platres. Passerade en liten damm på vägen.
Totalt sett var den mindre vägen drygt 4 km med 7% snittlutning. Lutningen var dock ojämn och bitvis brantade det till lite men det var dock inga större problem. Följde sedan stora vägen upp mot Olympos i en knapp km innan jag tog av vänster för att komma in till Pano Platres. Då klockan var kvart över tre och jag kände mig lite hungrig stannade till vid en affär i övre delen av "centrum". Affären var öppen och jag gick in och plockade till mig en cola och ett paket kex. Sen uppstod dock problem. Det fanns ingen i kassan. Gick igenom den inte speciellt stora affären. Ingen där. Fanns något utrymme i bakre änden med städutrustning. Vet inte om det fortsatte någon gång därifrån. Ropade, först lite försiktigt och sedan högre. Ingen kom. Väntade några minuter. Fortfarande tvärdött. Tittade ut utanför butiken men det var rätt dött där också. Kändes larvigt att inte kunna handla i en affär som var öppen så jag kollade vad colan och kexen kostade och lyckligtvis hade jag mynt som blev precis rätt summa så jag la dessa vid kassaapparaten och tog mina varor. Hade tyvärr ingen penna med mig och jag såg ingen i affären så jag kunde inte skriva något meddelande. Även om det inte var någon större action i byn så kan jag tycka att det var lite udda att lämna affären vind för våg och helt öppen.
Cyklade upp en liten bit och tog en liten kortfika vid några konstverk(?).
Avslutar med en bild på en lite större sommarstuga (eller vad det nu var) samt karta och höjdprofil för turen där loopen alltså genomfördes i medurs riktning.
Hade mejlat cykeluthyraren kvällen innan för att få tips om bästa cykelaffären för att få tag i en ny kloss till min sko. Är möjligt att jag med extrem försiktighet hade kunnat klara mig resten utan att byta men det kändes chansartad och skulle utgöra ett konstant orosmoment och sådana undviker jag gärna. Dessutom hade den nedre skruven till det främre flaskstället skakat loss under slutet av föregående dags tur. Hade dragit fast det med eltejp men det kändes som ett hack mer än en bra lösning.
Han hade ett tips på ett ställe nere i Limassol så jag gav mig efter frukost iväg. Cyklade genom byn. Var en hel del hus som kändes som att de nog var semesterhus snarare än permanentboenden. Kan tänka mig att det kan vara rätt skönt att dra upp dit på sommaren när temperaturen ofta ligger runt 40 grader nere på låglandet.
Efter att ha kommit ut på stora vägen så åkte jag nerför den väg jag cyklat upp när jag skulle upp till Olympos. Första kilometerna var asfalten av lite varierande kvalitet men sen blev den riktigt bra. Passerade Trimiklini. Var en del trafik och det kändes som det blev mer och mer ju närmare kusten jag kom. Var väldigt lättåkt och i en spikrak utförslöpa sattes årets toppnotering vad gäller fart med 68 km/h. Är intressant hur hjärnan funkar. Efter vurpan skriker den varningar i kurvor när jag håller tämligen måttlig fart. Det är dock verkligen kurvorna som triggar det för går det rakt ner och är bra asfalt är farten i sig inga problem.
Ett par kortare uppförsbackar var det enda som "störde" på vägen ner till Limassol. Var ganska tät trafik nere i staden. Jag hade prioriterat enkel navigering och var glad att cykelaffären låg så till att jag för att komma dit klarade mig med att svänga av i två större korsningar.
Kom fram och gick in med min cykel. Var några personer inne i affären. En kille mekade med en cykel och några stod och snackade. Jag förklarade att jag behövde ett par nya klossar samt få flaskhållaren fastdragen med en skruv. Inga problem. Fick dessutom klossen monterad. Var inne i max en kvart i affären (33 Bikes). Åkte sen tillbaka samma väg ut genom staden som jag kom in. Direkt efter att ha passerat under motorvägen svängde jag av västerut i riktning mot Kato Polemídia. Var ganska varmt och då jag hade en bit framför mig där det inte kändes som att det skulle vara så stor chans att hitta någon affär kikade jag efter någon och fann ganska snabbt en på vänster hand. Inhandlade en glass och en flaska iste. Var nog f.ö., tragiskt nog, min enda cykelreseglass detta år. Brukar annars kunna hamna i ett visst glassmissbruk när jag är iväg och cyklar, men det ville sig inte riktigt vare sig i Frankrike eller på Cypern. Väder i kombination med att det mest fanns standardglass tror jag kan ha med saken att göra.
Fortsatte sedan genom förorterna till Limassol. Var lite knölig navigering. Jag kom dock ut och slapp sluta(?) mina dagar som denna bil som stod vid sidan av en gata i närheten av en kyrka.
Kom efter ett tag ut på väg E613 som gick upp till och förbi en damm.
Var väldigt fridfullt med knappt någon trafik alls. I norra änden av dammen stötte jag på ett gäng getter som dock inte var i närheten av lika intresserade av en cyklist som de på Mont Vial.
Tog sedan vägen upp till Lofou (F817) där jag åkte in till kyrkan där jag dagen då jag cyklade upp till Olympos fyllt vatten och gjorde detsamma nu. Åkte tillbaka ut ur byn och fortsatte norrut. Åkte uppe på en ås/höjd och hade ganska fin utsikt.
Sista biten fram till Pera Pedi gick det först nerför (har för mig att det är där bilden är tagen), sedan uppför där inledningen på den backen var ganska brant och slutligen utför ner till byn och en lite större väg.
Längs huvudvägen låg någon sedan länge nerlagd industri/verksamhet. Försökte googla på det men hittade ingen vettig information om vad det varit.
Tog ganska snart av från huvudvägen genom byn och klättrade på en liten väg upp mot Pano Platres. Passerade en liten damm på vägen.
Totalt sett var den mindre vägen drygt 4 km med 7% snittlutning. Lutningen var dock ojämn och bitvis brantade det till lite men det var dock inga större problem. Följde sedan stora vägen upp mot Olympos i en knapp km innan jag tog av vänster för att komma in till Pano Platres. Då klockan var kvart över tre och jag kände mig lite hungrig stannade till vid en affär i övre delen av "centrum". Affären var öppen och jag gick in och plockade till mig en cola och ett paket kex. Sen uppstod dock problem. Det fanns ingen i kassan. Gick igenom den inte speciellt stora affären. Ingen där. Fanns något utrymme i bakre änden med städutrustning. Vet inte om det fortsatte någon gång därifrån. Ropade, först lite försiktigt och sedan högre. Ingen kom. Väntade några minuter. Fortfarande tvärdött. Tittade ut utanför butiken men det var rätt dött där också. Kändes larvigt att inte kunna handla i en affär som var öppen så jag kollade vad colan och kexen kostade och lyckligtvis hade jag mynt som blev precis rätt summa så jag la dessa vid kassaapparaten och tog mina varor. Hade tyvärr ingen penna med mig och jag såg ingen i affären så jag kunde inte skriva något meddelande. Även om det inte var någon större action i byn så kan jag tycka att det var lite udda att lämna affären vind för våg och helt öppen.
Cyklade upp en liten bit och tog en liten kortfika vid några konstverk(?).
Avslutar med en bild på en lite större sommarstuga (eller vad det nu var) samt karta och höjdprofil för turen där loopen alltså genomfördes i medurs riktning.
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Det är ju en sak om man inte har så mkt val. Det som gjorde mig arg på mig själv var att jag ju hade ju ett par sandaler i ryggsäcken och tanken att byta till dessa fanns i tankarna men jag trodde att det bara var en kurva upp som jag skulle behövt gå. Nu blev det lite längre och dessutom var det nog ett riktigt dåligt underlag för klossarna.Bele sa:
Blev förvisso en helt ok tur upp från Limassol, men hade jag inte haft problemen hade jag nog hållit mig mer uppe i bergen. Fanns några olika alternativ som jag hade funderat på där som jag tror kunde ha blivit bra.
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Dan före dan före dopparedan. Kalendern börjar närma sig sitt slut. De två sista luckorna innehåller lite kortare dagsetapper så detta är sista lite mer seriösa turen i årets kalender.
Var åter igen dags att byta boende denna dag så efter frukost checkade jag ut och kunde kvart över nio starta dagens cykling. Var lite osäker på vad jag skulle satsa på för rutt. Initialt sett hade jag tänkt en ganska hyggligt ambitiös tur uppe i bergen till nästa boende men väderprognoserna sa att det var risk för regn och åska under eftermiddagen så det kändes lite vanskligt att ge sig ut på något alltför vågat. Att vara uppe i bergen, ha två stigningar till nattboendet och det vräker ner regn är inte kul. Inledningen var hur som helst densamma oavsett vilken (rimlig) väg jag än skulle ta, d.v.s. jag startade med att precis som föregående dag åka ner stora vägen mot Limassol. Gjorde en liten variant och åkte direkt ut till stora vägen istället för att åka genom byns centrum.
Nere vid Saittas var jag tvungen att ta ett första beslut. Enligt orginalplanen skulle jag åka upp till Mesa Potamos, förbi Timios Prodromos-klostret, via Káto Amíantos till Peléndri. Det hade inneburit 450 meter upp, 200 meter ner, 150 meter upp och 100+ meter ner. Det andra alternativet var att ta vägen direkt upp till Peléndri. Då blev det 350 meter upp, 100 meter ner och 50 meter upp och dessutom en mil kortare. Den sista varianten var att hålla sig på 500-600 möh och åka österut via Agios Mámas och Kalo Chorio.
Då vädret var fint och det fanns en möjlighet att ta sig ner lite längre österut om jag körde upp i bergen och vädret visade sig försämras beslutade jag mig för att testa mellanalternativet. Var en relativt stor väg men med gles trafik.
Var uppför i en halvmil med 7% snittlutning där första halvan var lite brantare och det sen flackade ut lite. Passerade ett pass och fick en lätt utförskörning ner mot Peléndri. Ordentligt terrasserat på andra sidan dalen.
Åkte genom byn och svängde ner till Timios Stavros, ytterligare en av de målade kyrkorna. Denna hade anor från mitten av 1100-talet, hade till stor del förstörts och byggts upp igen på 1300-talet och sedan utökad i ett par omgångar under 1400- och 1500-talen. Var inne och tittade men då det var fotoförbud inne i kyrkan har jag inga bilder. Dock värd en titt in i om man råkar passera byn. Andra bilden är från kyrkan upp mot själva byn.
Fortsatte bortåt, förbi Potmitissa och beslutade mig för att istället för att köra upp via Agrós hålla mig lite lägre och fortsätta österut via Kato Milos och Agios Ioannis till Papoutsa.
Var här tvungen att ta ett nytt beslut angående rutt. Vädret var där ganska svårbedömt. Blåste en del och lite hotfulla moln drog in från sydost medan det på nordost såg bättre ut. Jag kunde här ta väg F139 antingen söderut, över ett pass på ca 1150 möh eller åt nordost och åka över ett ca 100 meter högre pass. Om jag valde det senare alternativet skulle jag få en utförskörning och sen behöva ta mig över ett ostligare pass för att komma ner på vägen som ledde till boendet. Var verkligen inte något självklart val, men jag beslutade mig med viss tvekan att trots allt satsa på rutten åt nordost.
Försökte hålla hygglig fart så att jag i alla fall inte skulle riskera att få regn i första utförskörningen. Blev dock några bilder knäppta på uppvägen.
Var en bred och fin väg ner på andra sidan och om man velat hade det nog gått att hålla bra fart utför.
Nere vid Palaichori fanns en möjlighet att ta en väg söderut via Sykópetra. Jag var dock sugen på att testa vägen lite längre österut så jag fortsatte neråt i dalen 4-5 km ytterligare innan jag svängde av in på en mindre väg.
Visade sig vara en rätt trevlig väg. En liten bit upp noterade jag på andra sidan dalen en rejäl samling med oljefat.
Vägen slingrade sig uppåt i dalen förbi en damm.
¨
Kom sen upp mot Farmakás.
Byn hade en kyrkogård som verkade framtidssäkrad för ett antal år.
Molnen skiftade här i lite oroväckande mörka toner. Fortfarande höll sig dock regnet borta och jag trampade på uppför med hyggligt flåsande då jag verkligen om möjligt ville komma över även detta pass och ner på andra sidan innan något regn eventuellt skulle komma. En bild då det var några hundra meter kvar till passet kostade jag på mig.
Och en uppifrån passet som jag nådde vid kvart över två.
Utförskörningen gick fint och när jag kom ner en bit skingrades t.o.m. molnen en del. Kom efter knappt två km på den vägen jag klättrat uppför som andra stigningen den andra cykeldagen på resan. Fortsatte österut och slog nu av lite på takten då vädret inte längre verkade så hotfullt och då jag hade relativt gott om tid innan det skulle bli mörkt.
Svängde av från stora vägen och åkte genom Orá. Tänkte jag skulle se om det fanns någon affär där jag kunde köpa en dricka men jag hittade ingen. Däremot passerade jag ett hus med rejäl apelsinodling i trädgården.
I utkanten av byn fanns ett monument, gissningsvis tillägnat någon som stupade i samband med Cypernkrisen 1974.
Luckan avslutas i ett kommande inlägg. Alla luckans bilder får inte plats i ett inlägg.
Var åter igen dags att byta boende denna dag så efter frukost checkade jag ut och kunde kvart över nio starta dagens cykling. Var lite osäker på vad jag skulle satsa på för rutt. Initialt sett hade jag tänkt en ganska hyggligt ambitiös tur uppe i bergen till nästa boende men väderprognoserna sa att det var risk för regn och åska under eftermiddagen så det kändes lite vanskligt att ge sig ut på något alltför vågat. Att vara uppe i bergen, ha två stigningar till nattboendet och det vräker ner regn är inte kul. Inledningen var hur som helst densamma oavsett vilken (rimlig) väg jag än skulle ta, d.v.s. jag startade med att precis som föregående dag åka ner stora vägen mot Limassol. Gjorde en liten variant och åkte direkt ut till stora vägen istället för att åka genom byns centrum.
Nere vid Saittas var jag tvungen att ta ett första beslut. Enligt orginalplanen skulle jag åka upp till Mesa Potamos, förbi Timios Prodromos-klostret, via Káto Amíantos till Peléndri. Det hade inneburit 450 meter upp, 200 meter ner, 150 meter upp och 100+ meter ner. Det andra alternativet var att ta vägen direkt upp till Peléndri. Då blev det 350 meter upp, 100 meter ner och 50 meter upp och dessutom en mil kortare. Den sista varianten var att hålla sig på 500-600 möh och åka österut via Agios Mámas och Kalo Chorio.
Då vädret var fint och det fanns en möjlighet att ta sig ner lite längre österut om jag körde upp i bergen och vädret visade sig försämras beslutade jag mig för att testa mellanalternativet. Var en relativt stor väg men med gles trafik.
Var uppför i en halvmil med 7% snittlutning där första halvan var lite brantare och det sen flackade ut lite. Passerade ett pass och fick en lätt utförskörning ner mot Peléndri. Ordentligt terrasserat på andra sidan dalen.
Åkte genom byn och svängde ner till Timios Stavros, ytterligare en av de målade kyrkorna. Denna hade anor från mitten av 1100-talet, hade till stor del förstörts och byggts upp igen på 1300-talet och sedan utökad i ett par omgångar under 1400- och 1500-talen. Var inne och tittade men då det var fotoförbud inne i kyrkan har jag inga bilder. Dock värd en titt in i om man råkar passera byn. Andra bilden är från kyrkan upp mot själva byn.
Fortsatte bortåt, förbi Potmitissa och beslutade mig för att istället för att köra upp via Agrós hålla mig lite lägre och fortsätta österut via Kato Milos och Agios Ioannis till Papoutsa.
Var här tvungen att ta ett nytt beslut angående rutt. Vädret var där ganska svårbedömt. Blåste en del och lite hotfulla moln drog in från sydost medan det på nordost såg bättre ut. Jag kunde här ta väg F139 antingen söderut, över ett pass på ca 1150 möh eller åt nordost och åka över ett ca 100 meter högre pass. Om jag valde det senare alternativet skulle jag få en utförskörning och sen behöva ta mig över ett ostligare pass för att komma ner på vägen som ledde till boendet. Var verkligen inte något självklart val, men jag beslutade mig med viss tvekan att trots allt satsa på rutten åt nordost.
Försökte hålla hygglig fart så att jag i alla fall inte skulle riskera att få regn i första utförskörningen. Blev dock några bilder knäppta på uppvägen.
Var en bred och fin väg ner på andra sidan och om man velat hade det nog gått att hålla bra fart utför.
Nere vid Palaichori fanns en möjlighet att ta en väg söderut via Sykópetra. Jag var dock sugen på att testa vägen lite längre österut så jag fortsatte neråt i dalen 4-5 km ytterligare innan jag svängde av in på en mindre väg.
Visade sig vara en rätt trevlig väg. En liten bit upp noterade jag på andra sidan dalen en rejäl samling med oljefat.
Vägen slingrade sig uppåt i dalen förbi en damm.
¨
Kom sen upp mot Farmakás.
Byn hade en kyrkogård som verkade framtidssäkrad för ett antal år.
Molnen skiftade här i lite oroväckande mörka toner. Fortfarande höll sig dock regnet borta och jag trampade på uppför med hyggligt flåsande då jag verkligen om möjligt ville komma över även detta pass och ner på andra sidan innan något regn eventuellt skulle komma. En bild då det var några hundra meter kvar till passet kostade jag på mig.
Och en uppifrån passet som jag nådde vid kvart över två.
Utförskörningen gick fint och när jag kom ner en bit skingrades t.o.m. molnen en del. Kom efter knappt två km på den vägen jag klättrat uppför som andra stigningen den andra cykeldagen på resan. Fortsatte österut och slog nu av lite på takten då vädret inte längre verkade så hotfullt och då jag hade relativt gott om tid innan det skulle bli mörkt.
Svängde av från stora vägen och åkte genom Orá. Tänkte jag skulle se om det fanns någon affär där jag kunde köpa en dricka men jag hittade ingen. Däremot passerade jag ett hus med rejäl apelsinodling i trädgården.
I utkanten av byn fanns ett monument, gissningsvis tillägnat någon som stupade i samband med Cypernkrisen 1974.
Luckan avslutas i ett kommande inlägg. Alla luckans bilder får inte plats i ett inlägg.
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Avslutning av lucka 22.
Fortsatte österut och hade mestadels lite svagt utför. Från Lageia gick det lite uppför till Vávla där jag tog av och åkte in vad jag tror var gamla vägen till byn.
Vägen gick sen ner i dalen. I en vänsterkurva var det en lite halvläskig passage där en ojämnhet i vägen gjorde att det blev några meter där det var tvärbrant och det kändes som jag nästan lättade. Med högre fart hade det nog verkligen kunnat inträffa. Hade från botten av dalen sen ca 3,5 km upp till Kato Drys vilket var byn där mitt boende fanns.
Några blommor på en buske jag passerade en bit upp i backen.
Några hus längs vägen genom byn.
Hade egentligen kommit överens med boendet att jag skulle ringa en halvtimme innan jag var framme men jag kände att jag hellre ville trampa klart och veta att jag var framme innan jag ringde. Om det sedan dröjde en halvtimme innan de dök upp så var det inga problem för mig att sitta och vänta. Åkte genom byn och tog ner den väg som det stod i instruktionerna och kom till en parkeringsplats. Såg en skylt med boendets namn peka upp i en gränd och jag tog mig upp en liten bit i gränden. Var inte helt enkelt att på google maps inse exakt var boendet låg så jag tänkte att jag ringer så får vi se vad de säger. Hade två nummer och ringde det ena och en man svarade. Han var uppenbarligen inte på plats men sa att han skulle ringa och säga att jag var på plats. Efter ett par minuter kommer en kvinna uppifrån gränden och det visar sig vara hon som hade hand om stället.
Fick nyckel och kunde packa upp. En katt var väldigt intresserad av den nya gästen och satt utanför min dörr både länge och väl. Lyckligtvis var den inte alltför intresserad av att gå in hos mig.
Fanns en pool precis utanför rummet och jag tänkte att jag måste i alla fall testa den så efter att ordentligt ha sköljt av mig svetten. Visade sig dock vara klart under den temperatur jag tycker krävs för något angenämt badande så det blev dopp och sen upp och in i den varmare duschen.
Gick sedan en promenad i byn och passade på att köpa en dricka på ett kafé/miniaffär. Visade sig vara en ganska prydlig by som inte kändes alltför turistig. Ett museum för bin och broderier hade de dock som lockmedel. Tror jag låter bilderna från min lilla bytur tala för sig själv.
Då jag hade bokat boendet hade de frågat om jag var intresserad av middag och det hade jag tackat ja till. Visade sig vara ett bra beslut då jag fick en mycket god måltid med bröd med humus, tzaztiki och någon rödbetsröra och sen en riktigt god köttgryta. Var ett äldre par i lokalen där jag satt och åt också. Pratade lite med dem och jag tror de var föräldrarna till han som lagade maten. De åt dock bar något lättare så jag hade väsentligen privat kock!
Karta och höjdprofil för cykelturen.
Fortsatte österut och hade mestadels lite svagt utför. Från Lageia gick det lite uppför till Vávla där jag tog av och åkte in vad jag tror var gamla vägen till byn.
Vägen gick sen ner i dalen. I en vänsterkurva var det en lite halvläskig passage där en ojämnhet i vägen gjorde att det blev några meter där det var tvärbrant och det kändes som jag nästan lättade. Med högre fart hade det nog verkligen kunnat inträffa. Hade från botten av dalen sen ca 3,5 km upp till Kato Drys vilket var byn där mitt boende fanns.
Några blommor på en buske jag passerade en bit upp i backen.
Några hus längs vägen genom byn.
Hade egentligen kommit överens med boendet att jag skulle ringa en halvtimme innan jag var framme men jag kände att jag hellre ville trampa klart och veta att jag var framme innan jag ringde. Om det sedan dröjde en halvtimme innan de dök upp så var det inga problem för mig att sitta och vänta. Åkte genom byn och tog ner den väg som det stod i instruktionerna och kom till en parkeringsplats. Såg en skylt med boendets namn peka upp i en gränd och jag tog mig upp en liten bit i gränden. Var inte helt enkelt att på google maps inse exakt var boendet låg så jag tänkte att jag ringer så får vi se vad de säger. Hade två nummer och ringde det ena och en man svarade. Han var uppenbarligen inte på plats men sa att han skulle ringa och säga att jag var på plats. Efter ett par minuter kommer en kvinna uppifrån gränden och det visar sig vara hon som hade hand om stället.
Fick nyckel och kunde packa upp. En katt var väldigt intresserad av den nya gästen och satt utanför min dörr både länge och väl. Lyckligtvis var den inte alltför intresserad av att gå in hos mig.
Fanns en pool precis utanför rummet och jag tänkte att jag måste i alla fall testa den så efter att ordentligt ha sköljt av mig svetten. Visade sig dock vara klart under den temperatur jag tycker krävs för något angenämt badande så det blev dopp och sen upp och in i den varmare duschen.
Gick sedan en promenad i byn och passade på att köpa en dricka på ett kafé/miniaffär. Visade sig vara en ganska prydlig by som inte kändes alltför turistig. Ett museum för bin och broderier hade de dock som lockmedel. Tror jag låter bilderna från min lilla bytur tala för sig själv.
Då jag hade bokat boendet hade de frågat om jag var intresserad av middag och det hade jag tackat ja till. Visade sig vara ett bra beslut då jag fick en mycket god måltid med bröd med humus, tzaztiki och någon rödbetsröra och sen en riktigt god köttgryta. Var ett äldre par i lokalen där jag satt och åt också. Pratade lite med dem och jag tror de var föräldrarna till han som lagade maten. De åt dock bar något lättare så jag hade väsentligen privat kock!
Karta och höjdprofil för cykelturen.
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Regnade på natten och morgonkvisten. Åskade även lite grann så det spelade mig ingen roll att frukosten var först 8.30. Kom någon skur och åskade lite mer efter frukosten. Började fundera på om det skulle bli en vilodag. Hittade en sajt med satellitbilder där man kunde se hur moln och regn rörde sig och det såg ut som att fronten var på väg att dra förbi och mycket riktigt sprack det upp under sena förmiddagen. Väntade lite s.a. det skulle hinna torka upp på vägarna innan jag strax efter halv ett lämnade boendet, övervakad av en katt.
Trampade bort mot Léfkara (se bild), men tog då jag efter några km kom ut på den lite större vägen som leder upp dit istället av höger och åkte ner mot kusten.
Passerade under motorvägen efter att ha passerat Skarinou och tog sen vänster mot Kofinou där jag köpt dricka första dagen. Tog dock av ner mot kusten innan jag nått den byn. Cyklade i en dal med en del citrusfruktsodlingar ner mot kusten.
När jag började närma mig kusten stötte jag på följande hjälpsamma skyltar.
Tog naturligtvis vägen till stranden, d.v.s. den högra vägen. När jag kom ner till kusten tog jag av västerut.
I Zygi fanns en enormt lång pir/brygga ut i havet och några industrier på land. Tror att det var något naturgasrelaterat.
Tog en sväng ner till hamnen i Zygi.
Stannade till i en kiosk och köpte en cola och någon kexartad sak. Drack upp colan medan den fasta födan åkte ner i ryggsäcken, något som senare visade sig ha varit rätt smart. Tog åter av inåt land och passerade byn Tochni.
För att inte behöva åka upp samma backe som jag åkte ner så tog jag i Choirokoita av och cyklade upp till Válva. Steg 350 höjdmeter på 9 km men var bortsett från ett par kortare partier tämligen lättåkt.
Från Válva till Kato Drys blev det visserligen en upprepning på avslutningen från gårdagen men det kändes helt OK. Kom upp till Kato Drys vid fyrasnåret.
Tog det sedan lugnt några timmar. De hade ingen mat på hotellet denna kväll men det fanns en restaurang i östra änden av byn. Knallade bort dit strax före sju. Var dock helt mörkt och såg inte ut att finnas något hopp om att de skulle öppna. Gick en liten kvällspromenad genom byn där det var väldigt tyst och stillsamt.
Blev en minimal middag med den halva energikaka jag hade kvar från gårdagen, den kexartade saken jag köpt nere vid kusten samt tre koppar te. Lyckligtvis är jag relativt okänslig för lite matbrist så det gick ingen större nöd på mig och jag hade ju dessutom bara kört en kortare tur denna dag.
Karta och profil för turen.
Trampade bort mot Léfkara (se bild), men tog då jag efter några km kom ut på den lite större vägen som leder upp dit istället av höger och åkte ner mot kusten.
Passerade under motorvägen efter att ha passerat Skarinou och tog sen vänster mot Kofinou där jag köpt dricka första dagen. Tog dock av ner mot kusten innan jag nått den byn. Cyklade i en dal med en del citrusfruktsodlingar ner mot kusten.
När jag började närma mig kusten stötte jag på följande hjälpsamma skyltar.
Tog naturligtvis vägen till stranden, d.v.s. den högra vägen. När jag kom ner till kusten tog jag av västerut.
I Zygi fanns en enormt lång pir/brygga ut i havet och några industrier på land. Tror att det var något naturgasrelaterat.
Tog en sväng ner till hamnen i Zygi.
Stannade till i en kiosk och köpte en cola och någon kexartad sak. Drack upp colan medan den fasta födan åkte ner i ryggsäcken, något som senare visade sig ha varit rätt smart. Tog åter av inåt land och passerade byn Tochni.
För att inte behöva åka upp samma backe som jag åkte ner så tog jag i Choirokoita av och cyklade upp till Válva. Steg 350 höjdmeter på 9 km men var bortsett från ett par kortare partier tämligen lättåkt.
Från Válva till Kato Drys blev det visserligen en upprepning på avslutningen från gårdagen men det kändes helt OK. Kom upp till Kato Drys vid fyrasnåret.
Tog det sedan lugnt några timmar. De hade ingen mat på hotellet denna kväll men det fanns en restaurang i östra änden av byn. Knallade bort dit strax före sju. Var dock helt mörkt och såg inte ut att finnas något hopp om att de skulle öppna. Gick en liten kvällspromenad genom byn där det var väldigt tyst och stillsamt.
Blev en minimal middag med den halva energikaka jag hade kvar från gårdagen, den kexartade saken jag köpt nere vid kusten samt tre koppar te. Lyckligtvis är jag relativt okänslig för lite matbrist så det gick ingen större nöd på mig och jag hade ju dessutom bara kört en kortare tur denna dag.
Karta och profil för turen.
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Dags för sista luckan i årets julkalender.
Om middagen dagen innan varit lite knaper så var frukosten dagen därpå desto bättre. Förutom bröd, marmelad, ost och te bjöds först en tallrik med brynt lök och fetaost, en tallrik med friterade bönbollar med humus och en tallrik med äggröra med squash samt lite yoghurt med honung som avslutning. Var inte hungrig efter den måltiden!
Tog en liten stund innan jag kom iväg men tio över tio rullade jag iväg på sista etappen på resan. Hade ursprungligen varit tänkt att jag skulle ta mig till uthyrningsfirman, lämna cykeln där och knalla tillbaka till hotellet. Han som hade firman hade dock fått något som dykt upp och som gjorde att han var tvungen att ha stängt på em och han hade föreslagit lösningen att han skulle komma och hämta cykeln på mitt hotell istället så vi hade beslutat att han skulle dyka upp där klockan åtta. Var ju ingen nackdel för mig då jag därmed slapp knalla 2,5 km genom stan från uthyrningen till hotellet.
Hon som hade stället jag bodde med tillsammans med sin man(?) hade låtit lite orolig över att jag skulle ut och cykla på vägarna då hon menade att cyprioterna körde som galningar och ffa att de gärna körde mitt i vägen. Kan inte påstå att jag upplevde trafiken som alls speciellt problematisk, snarast var den väldigt sparsam så fort jag kom bort från städerna och några få lite mer trafikerade vägar. Fanns dock här och var skyltar som uppmanade till hänsynstagande mot cyklister.
Startade dagen på samma väg som jag nyttjat föregående dag. Denna gång tog jag dock vägen upp till Páno Léfkara istället för att ge mig ner till kusten. Åkte gamla vägen genom byn.
Huvudmålet för dagen var att ta mig tillbaka till Larnaca utan något strul och utan att hamna i någon tidsnöd med avseende på solnedgång. Dock var det inte längre närmaste vägen till Larnaca än att jag kunde kosta på mig någon extra avstickare så efter att ha tagit mig igenom byn cyklade jag upp till Vavatsinia. Gick i etapper uppför med några kortare nerförsbackar inslängda på några ställen.
Uppe i Vavatsinia, som jag ju passerat under andra cykeldagen på resan, vände jag. Roade mig under nerfarten med att med blandad framgång försöka trycka på ordentligt och besegra de kortare uppförsbackarna på stora klingan. Tillbaka i Páno Léfkara tog jag väg E143 nrorut (och sen gradvis vikande av alltmer åt öster). Fick en backe på en halvmil utför där jag åkte från 600 till drygt 250 möh.
Åkte sedan en dryg mil på samma väg som jag åkt första cykeldagen (fast i motsatt riktning) till Kornos.
I Kornos fanns möjlighet att byta till lätt bedagad brittisk bil. Jag höll mig dock även avslutningsvis till tvåhjuligt fordon.
Passerade under motorvägen och fortsatte österut. I Pyrga stannade jag till som hastigast vid Agia Aikaterini-kapellet som var från början av 1400-talet.
Var huvudsakligen platt och nerför.
Kom upp till den lite större vägen E104 och tog där österut. Stannade till i någon by för att köpa en dricka. Tog en stund då en busslast med vad jag tror var ryssar (är tydligen gott om dem på ön) invaderat stället och skulle köpa snacks och diverse drycker. Fortsatte sedan ner mot Kalo Chorio.
Hade i ursprungsplanen tänkt vika av åt nordost då jag bedömt att det skulle ge mig en bättre infart till uthyrningsfirman. Nu hade jag ju dock inte behov av att ta mig dit och jag fortsatte därför framåt på vägen jag befann mig. När jag kom ner till där motorvägarna A3 och A5 sammanstrålar och väg B5 leder in i stan fick jag dock lite problem då vägen jag tänkt ta var förbjuden att cykla på. Hade dock en reservplan och cyklade genom ett industriområde så att jag kom ner till vägen som jag kommit ut från stan på under första dagen.
Cyklade sedan väsentligen omvänd väg jämfört med första dagen genom förorten så att jag kom på Faneromenis-vägen. Denna kunde jag sedan hålla mig på tills jag i stort sett var framme vid hotellet. När jag kom dit var klockan ca tjugo över två.
Profil och karta för turen sista dagen.
Checkade in och fick ut väskan de hade haft förvarad åt mig i ett låst rum och ställde istället in cykeln där så att den skulle vara säker. Mannen i receptionen tyckte att det egentligen hade räckt med att ha den stående i korridoren/utrymmet utanför det låsta rummet då han menade att det bara var personalen som gick där men jag propsade på att få in den i det låsta rummet då det kändes lugnare. Gick sen upp och duschade av innan jag gav mig ut på en liten tur upp och ner längs strandpromenaden. Elsparkcyklar hade som synes dykt upp även där.
Var lite blåsigt men inte speciellt kallt och människor både solade och badade.
Orkade inte engagera mig i någon vettig mat så jag hamnade på McDonalds. Mest spännande där var en man som satt i närheten av mig och hade en blomkruka bredvid sig på bordet. När han sedan lämnade bordet satte han blomkrukan på huvudet och knallade iväg (dålig mobilbild).
Jag tror att han på något sätt var löpare (Larnaca marathon gick dagen därpå) och kan väl bara spekulera i vad som gjorde att han ville knalla omkring med en blomkruka på skallen. Det roliga var att när jag sedan kom tillbaka till hotellet så stod han i entrén och pratade, fortfarande med krukan på skallen.
Jag tog det sedan lite lugnt och sov en stund innan jag vid kvart i åtta gick ner till receptionen för att bli insläppt och kunna börja förbereda cykeln för att killen från hyrfirman skulle komma och hämta den. Mannen i receptionen meddelade dock att två killar i röda tröjor varit och hämtat cykeln. Var helt övertygad om att han skämtade med mig. Tänkte att det kanske var p.g.a. att jag varit så tydlig på att jag verkligen ville ha cykeln inlåst. Mannen gick dock med mig till rummet och öppnade dörren. Tomt!
Hann få hjärtat i halsgropen och en massa otrevliga tankar flygande genom huvudet innan jag såg att mina flaskor, slangar/sadelväska och cykeldator låg längs en vägg i rummet. Drog fram telefonen och, jo, jag hade mycket riktigt ett par mejl från cykelfirman som först sa att de kommit loss lite tidigare och skulle vara där klockan sju och dels ett mejl som sa att de hade hämtat cykeln. Var ju visserligen ingen toppmodell på cykeln, men det hade känts ganska surt att behöva ersätta den (eller bråka med försäkringsbolag kring det) då villkoren var att jag var fullt ansvarig så det var verkligen med en lättnadens suck jag gick upp till rummet.
Resan avslutades sedan med flyg hem dagen därpå. Hade inte gått att hitta något direktflyg så jag flög från Cypern med avfärd 8.10 och mellanlandning i Aten. Av någon anledning lyckades den inte checka in bagaget hela vägen så jag fick hämta ut det och checka in igen i Aten. Gick dock väldigt smidigt och då jag hade drygt två timmars väntan där gjorde det mig inget. Måste sen ha varit bra medvind från Grekland för utsatt flygtid på 3.45 underskred med hela 55 minuter.
I och med det är årets kalender slut och det återstår bara att önska god jul och gott nytt år.
Om middagen dagen innan varit lite knaper så var frukosten dagen därpå desto bättre. Förutom bröd, marmelad, ost och te bjöds först en tallrik med brynt lök och fetaost, en tallrik med friterade bönbollar med humus och en tallrik med äggröra med squash samt lite yoghurt med honung som avslutning. Var inte hungrig efter den måltiden!
Tog en liten stund innan jag kom iväg men tio över tio rullade jag iväg på sista etappen på resan. Hade ursprungligen varit tänkt att jag skulle ta mig till uthyrningsfirman, lämna cykeln där och knalla tillbaka till hotellet. Han som hade firman hade dock fått något som dykt upp och som gjorde att han var tvungen att ha stängt på em och han hade föreslagit lösningen att han skulle komma och hämta cykeln på mitt hotell istället så vi hade beslutat att han skulle dyka upp där klockan åtta. Var ju ingen nackdel för mig då jag därmed slapp knalla 2,5 km genom stan från uthyrningen till hotellet.
Hon som hade stället jag bodde med tillsammans med sin man(?) hade låtit lite orolig över att jag skulle ut och cykla på vägarna då hon menade att cyprioterna körde som galningar och ffa att de gärna körde mitt i vägen. Kan inte påstå att jag upplevde trafiken som alls speciellt problematisk, snarast var den väldigt sparsam så fort jag kom bort från städerna och några få lite mer trafikerade vägar. Fanns dock här och var skyltar som uppmanade till hänsynstagande mot cyklister.
Startade dagen på samma väg som jag nyttjat föregående dag. Denna gång tog jag dock vägen upp till Páno Léfkara istället för att ge mig ner till kusten. Åkte gamla vägen genom byn.
Huvudmålet för dagen var att ta mig tillbaka till Larnaca utan något strul och utan att hamna i någon tidsnöd med avseende på solnedgång. Dock var det inte längre närmaste vägen till Larnaca än att jag kunde kosta på mig någon extra avstickare så efter att ha tagit mig igenom byn cyklade jag upp till Vavatsinia. Gick i etapper uppför med några kortare nerförsbackar inslängda på några ställen.
Uppe i Vavatsinia, som jag ju passerat under andra cykeldagen på resan, vände jag. Roade mig under nerfarten med att med blandad framgång försöka trycka på ordentligt och besegra de kortare uppförsbackarna på stora klingan. Tillbaka i Páno Léfkara tog jag väg E143 nrorut (och sen gradvis vikande av alltmer åt öster). Fick en backe på en halvmil utför där jag åkte från 600 till drygt 250 möh.
Åkte sedan en dryg mil på samma väg som jag åkt första cykeldagen (fast i motsatt riktning) till Kornos.
I Kornos fanns möjlighet att byta till lätt bedagad brittisk bil. Jag höll mig dock även avslutningsvis till tvåhjuligt fordon.
Passerade under motorvägen och fortsatte österut. I Pyrga stannade jag till som hastigast vid Agia Aikaterini-kapellet som var från början av 1400-talet.
Var huvudsakligen platt och nerför.
Kom upp till den lite större vägen E104 och tog där österut. Stannade till i någon by för att köpa en dricka. Tog en stund då en busslast med vad jag tror var ryssar (är tydligen gott om dem på ön) invaderat stället och skulle köpa snacks och diverse drycker. Fortsatte sedan ner mot Kalo Chorio.
Hade i ursprungsplanen tänkt vika av åt nordost då jag bedömt att det skulle ge mig en bättre infart till uthyrningsfirman. Nu hade jag ju dock inte behov av att ta mig dit och jag fortsatte därför framåt på vägen jag befann mig. När jag kom ner till där motorvägarna A3 och A5 sammanstrålar och väg B5 leder in i stan fick jag dock lite problem då vägen jag tänkt ta var förbjuden att cykla på. Hade dock en reservplan och cyklade genom ett industriområde så att jag kom ner till vägen som jag kommit ut från stan på under första dagen.
Cyklade sedan väsentligen omvänd väg jämfört med första dagen genom förorten så att jag kom på Faneromenis-vägen. Denna kunde jag sedan hålla mig på tills jag i stort sett var framme vid hotellet. När jag kom dit var klockan ca tjugo över två.
Profil och karta för turen sista dagen.
Checkade in och fick ut väskan de hade haft förvarad åt mig i ett låst rum och ställde istället in cykeln där så att den skulle vara säker. Mannen i receptionen tyckte att det egentligen hade räckt med att ha den stående i korridoren/utrymmet utanför det låsta rummet då han menade att det bara var personalen som gick där men jag propsade på att få in den i det låsta rummet då det kändes lugnare. Gick sen upp och duschade av innan jag gav mig ut på en liten tur upp och ner längs strandpromenaden. Elsparkcyklar hade som synes dykt upp även där.
Var lite blåsigt men inte speciellt kallt och människor både solade och badade.
Orkade inte engagera mig i någon vettig mat så jag hamnade på McDonalds. Mest spännande där var en man som satt i närheten av mig och hade en blomkruka bredvid sig på bordet. När han sedan lämnade bordet satte han blomkrukan på huvudet och knallade iväg (dålig mobilbild).
Jag tror att han på något sätt var löpare (Larnaca marathon gick dagen därpå) och kan väl bara spekulera i vad som gjorde att han ville knalla omkring med en blomkruka på skallen. Det roliga var att när jag sedan kom tillbaka till hotellet så stod han i entrén och pratade, fortfarande med krukan på skallen.
Jag tog det sedan lite lugnt och sov en stund innan jag vid kvart i åtta gick ner till receptionen för att bli insläppt och kunna börja förbereda cykeln för att killen från hyrfirman skulle komma och hämta den. Mannen i receptionen meddelade dock att två killar i röda tröjor varit och hämtat cykeln. Var helt övertygad om att han skämtade med mig. Tänkte att det kanske var p.g.a. att jag varit så tydlig på att jag verkligen ville ha cykeln inlåst. Mannen gick dock med mig till rummet och öppnade dörren. Tomt!
Hann få hjärtat i halsgropen och en massa otrevliga tankar flygande genom huvudet innan jag såg att mina flaskor, slangar/sadelväska och cykeldator låg längs en vägg i rummet. Drog fram telefonen och, jo, jag hade mycket riktigt ett par mejl från cykelfirman som först sa att de kommit loss lite tidigare och skulle vara där klockan sju och dels ett mejl som sa att de hade hämtat cykeln. Var ju visserligen ingen toppmodell på cykeln, men det hade känts ganska surt att behöva ersätta den (eller bråka med försäkringsbolag kring det) då villkoren var att jag var fullt ansvarig så det var verkligen med en lättnadens suck jag gick upp till rummet.
Resan avslutades sedan med flyg hem dagen därpå. Hade inte gått att hitta något direktflyg så jag flög från Cypern med avfärd 8.10 och mellanlandning i Aten. Av någon anledning lyckades den inte checka in bagaget hela vägen så jag fick hämta ut det och checka in igen i Aten. Gick dock väldigt smidigt och då jag hade drygt två timmars väntan där gjorde det mig inget. Måste sen ha varit bra medvind från Grekland för utsatt flygtid på 3.45 underskred med hela 55 minuter.
I och med det är årets kalender slut och det återstår bara att önska god jul och gott nytt år.
Miss Lycka 2.0
Aktiv medlem
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
En bra Hjulning!
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
Även jag får instämma i hyllningarna av kalendern, alltid lika härligt att läsa dem!
En fråga (som även andra får svara på); var det helt omöjligt att hitta en vettig cykeluthyrning i Nice (eller Antibes)?
Kommer nämligen ev ha en ledig helg där i samband med tjänsteresa i mars...
En fråga (som även andra får svara på); var det helt omöjligt att hitta en vettig cykeluthyrning i Nice (eller Antibes)?
Kommer nämligen ev ha en ledig helg där i samband med tjänsteresa i mars...
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
ooms sa:
För några år sen hyrde vi racers av en kombinerad motorcykel, moped och cykeluthyrning i Nice. Vi hade beställt tre cyklar och hade ett par timmars körning till hotellet. I det läget hade det blivit strul om inte ena killen hade fått förhinder, då hjulet alt däcket på ena cykeln inte var ok och de inte verkade meka själva. De två andra funkade bra. De var drygt en halvtimme försenade med att öppna butiken när vi skulle lämna tillbaka cyklarna.
[RR, lvg] Julkalender - Ett udda cykelår (Alla luckor öppnade)
ooms:
om jag inte minns helt galet hittade jag två firmor på nötet som verkade ha racercyklar men ingen svarade. Jag var dock relativt sent ute och angav tidsperiod och storlek på cykel så det är möjligt att de helt enkelt inte hade någon cykel att hyra ut och därigenom inte bemödade sig att svara. Eller så gillade de inte att jag mejlade på engelska. Jag orkade dock inte jaga vidare utan beslutade mig för att ta med en egen cykel.
om jag inte minns helt galet hittade jag två firmor på nötet som verkade ha racercyklar men ingen svarade. Jag var dock relativt sent ute och angav tidsperiod och storlek på cykel så det är möjligt att de helt enkelt inte hade någon cykel att hyra ut och därigenom inte bemödade sig att svara. Eller så gillade de inte att jag mejlade på engelska. Jag orkade dock inte jaga vidare utan beslutade mig för att ta med en egen cykel.
Liknande trådar
Köp & Sälj
-
Säljes i Västerbotten -
Säljes i Skaraborg -
Säljes i Skåne -
Säljes i Stockholm -
Säljes i Stockholm