[RR] Tempohelg i Stockholm, 4-5 maj
Ja, då är jag hemma igen efter en helg i ensamhetens tecken, i dubbel bemärkelse. Jag fick inte med mig nån annan, så jag åkte upp ensam. Sen är tempo ensamt...
SMACK-tempot
För att spara pengar valde jag att övernatta i bilen. Först hade jag tänkt åka upp på fredagen, men när jag fick se att jag skulle starta strax efter kl 14 så bestämde jag mig för att åka upp på förmiddagen i stället. Lämnade hemmet kvart i sju och anlände Odensala, strax norr om Märsta, ungefär halv ett, alltså med god marginal. När jag klev ur bilen var det sommarväder. Solsken från en blå himmel och 16-17°C! Hämtade nummerlapp och bytte om, och värmde upp några minuter. Banan hann jag inte köra igenom, men jag hade sett kartan innan. Jag fick lite tips och varningar från deltagare som redan varit ute, bland annat om ett nylagt asfaltparti som kunde vara halt.
Bild på mig, i blåröd tempodräkt och silvergrå hjälm (14:e uppifrån) finns här:
http://www.kraftwerketsblogg.com/2013/05/mer-bilder-fran-smack-tempot.html
Jag gav mig iväg och inledde ganska hårt, utan problem. På några få platser tog kantvinden tag i framhjulet, men för det mesta var det lugnt och tryggt, trots att det blåste en hel del. Efter en dryg mil blev jag omkörd av han som startade en minut efter mig. De två tvära svängarna klarade jag bra, och sen var det full fart mot vändpunkten. Att vända på tempocykel är nåt jag måste börja träna på. Jag tappar mycket fart och många sekunder där.
Några hundra meter efter vändningen blev jag omkörd av näste man, killen som startade två minuter bakom mig. Som alltid så kändes banan kortare på hemvägen, och snart var jag i de två skarpa svängarna igen, och på det följde en ganska lång uppförsbacke. Strax efter viadukten, med några kilometer kvar till mål insåg jag att jag själv skulle komma att köra om en annan deltagare. Mycket riktigt gjorde jag det, med två kilometer kvar till mål. Minus två men plus en, alltså!
Motvinden in mot mål märkte jag knappt av och när jag kände igen mig höjde jag tempot för att få till en tempospurt. Jag passerade mållinjen och blev förvånad över att den inte var vid starten, utan en bit bort, så jag kom i mål lite överraskande. Bara sekunder efter mig kom killen som startade tre minuter efter mig. Gôtt att slippa bli omkörd av ännu en...
Ett rätt enkelt lopp, utan svåra partier. Mycket bra arrangerat på alla vis. Hål var välmarkerade, det fanns flaggvakter överallt, och de skötte sig exemplariskt. Resultatlistorna kom upp rätt snabbt och prisceremonierna var strax avklarade.
Jag kom på en femteplats av sju startande i H30, och både det och tiden är jag nöjd med. Efteråt kom GurraG och PG och snackade lite - trevligt!
Lite siffror för mig från loppet:
Distans: 29.8 km
Tid: 44 min 26 sek
Snittfart: 40.3 km/h
Snitteffekt: 269 W
Snittkadens: 91
Snittpuls: 166
Maxpuls: 181
Data för SMACK-tempot
Hofvettempot
Efter loppet hade jag massa dötid, så jag åkte över motorvägen till Arlanda och kollade på flygplan som lyfte en stund. Sen åkte jag till Sollentuna, handlade lite mat och satte av österut mot Åkersberga.
Arlanda, från ett av spottingställena
Jag hade planerat att parkera på en liten skogsväg, ganska ensligt, men det var vägbommar överallt, så jag fick överge den planen. Lite modstulen åkte jag vidare till startplatsen för söndagens lopp, och upptäckte att där fanns en stor parkeringsplats där redan 4-5 husbilar stod uppställda. Jag parkerade och började rigga om bilen för natten.
Hotell Passat
Cykeln fick sova i framsätena, vilket frigjorde hela bagageutrymmet i min kombi för att sova i. Min luftmadrass fick faktiskt plats i sin fulla längd, på diagonalen. En presenning och några tältbågar blev till ett "innertält" för att stänga ute ljus. Bakluckan var öppen en gnutta för friskluft. Sovsäck på det, så var det bara att sova. Jag somnade och sov gott, men tyvärr vaknade jag när det blev ljust. Klockan fyra, efter ca fem timmars sömn. Jag käkade lite, klädde på mig och klev ut. Packade ihop allt sovrelaterat och flyttade tillbaks cykeln till bagaget. Sen körde jag en vända på banan, klockan sex.
Banan såg enkel ut, och när jag körde där var vinden rakt mot på vägen ut, och rakt med på hemvägen. Perfekt, tänkte jag! Jag parkerade igen och sov en halvtimme i framsätet, och sen började det komma folk. Då hämtade jag ut nummerlappen och började "mingla", med fyra timmar till start. Temperaturen kröp upp över 10°C när det närmade sig start, så jag slapp ha termounderstället...
Wira bruk
Vinden vred sig mer och mer västerut under förmiddagen, och jag började oroa mig för mitt framhjul med hög fälg. Jag försökte fråga så många som möjligt som hade kört vad de tyckte, och de flesta rekommenderade mig att välja ett hjul med lägre fälg. Jag bytte om och värmde upp med mitt högprofilhjul men tyckte inte att vinden var så farlig, så jag bestämde mig för att ändå använda det. Med en kvart till godo kom jag fram till starten, som låg nån kilometer från målet och parkeringen. Alla utom en av de snabba startade före mig, så jag räknade inte med att bli omkörd, och blev inte det heller.
När väl starten gick trampade jag iväg och insåg efter ganska kort tid mitt misstag. Låg fälg hade varit bättre. Jag gick ändå ut hårt och försökte hålla tempoställning så mycket som möjligt. Men vissa partier hade så kraftig och byig kantvind att jag tvingades gå ur tempoställningen långa stunder. Det gick snabbt ändå, men nog förlorar man en hel del på det. Halvvägs kom en rätt brant backe, och där cyklade jag om en. Lite senare passerade jag nästa.
Banan går genom rätt så vackra omgivningar. Det växlar mellan gles barrskog, öppna fält i en dal, storblockig morän med nästan fjällaktig vegetation och ett parti förbi en vacker sjö. Närmast vändpunkten rullar man en kilometer genom ett enormt grustag, så det var inte lika vackert. Vändpunkten kom ganska plötsligt efter en svag kurva, men jag fick ner farten och svängde runt rätt så bra. Sen var det lite mer medvind, och jag kunde tillbringa en större del av tiden i tempoställning än på vägen ut. Riktigt nervöst var det när jag mötte en stor lastbil när jag höll 55 utför en backe. Då var jag rädd, för jäklar vad det svajade om framhjulet!
Efter en stunds kämpande med kantvinden var det äntligen dags för målgång igen. Med en kilometer kvar höjde jag tempot och passerade mållinjen med snoret hängande från näsan! Tempo är inte elegant...
Jag kom fyra i H30, ca 80 sekunder efter trean. Så mycket snabbare hade jag inte kunnat cykla ens om jag hade gjort allt perfekt, så jag behövde inte känna att jag hade kunnat stå på pallen om jag hade kämpat hårdare.
Lite siffror för mig från loppet:
Distans: 29.7 km
Tid: 44 min 55 sek
Snittfart: 39.7 km/h (40.1 om man räknar den officiella distansen)
Snitteffekt: 267 W
Snittkadens: 87
Snittpuls: 162
Maxpuls: 176
Data för Hofvettempot
Efter lite fika och eftersnack bytte jag snabbt om och gav mig av hemåt. Ett snabbt stopp för proviant i Åkersberga, och sen var nästa stopp i Landvetter, när jag inte vågade köra längre utan att tanka. Jag hade då drygt två liter kvar i tanken. Tanken var full när jag åkte hemifrån på lördag morgon. 60 liter på 116 mil. Miljövänligt att cykla?
Jag fick min revansch efter punkafiaskot i Barsebäck, och mina poäng i veterancupen. Dessutom rätt hyfsade placeringar för nån som mig, som inte är byggd för tempocykling. Nu är jag hemma igen och riktigt nöjd med helgen.
SMACK-tempot
För att spara pengar valde jag att övernatta i bilen. Först hade jag tänkt åka upp på fredagen, men när jag fick se att jag skulle starta strax efter kl 14 så bestämde jag mig för att åka upp på förmiddagen i stället. Lämnade hemmet kvart i sju och anlände Odensala, strax norr om Märsta, ungefär halv ett, alltså med god marginal. När jag klev ur bilen var det sommarväder. Solsken från en blå himmel och 16-17°C! Hämtade nummerlapp och bytte om, och värmde upp några minuter. Banan hann jag inte köra igenom, men jag hade sett kartan innan. Jag fick lite tips och varningar från deltagare som redan varit ute, bland annat om ett nylagt asfaltparti som kunde vara halt.
Bild på mig, i blåröd tempodräkt och silvergrå hjälm (14:e uppifrån) finns här:
http://www.kraftwerketsblogg.com/2013/05/mer-bilder-fran-smack-tempot.html
Jag gav mig iväg och inledde ganska hårt, utan problem. På några få platser tog kantvinden tag i framhjulet, men för det mesta var det lugnt och tryggt, trots att det blåste en hel del. Efter en dryg mil blev jag omkörd av han som startade en minut efter mig. De två tvära svängarna klarade jag bra, och sen var det full fart mot vändpunkten. Att vända på tempocykel är nåt jag måste börja träna på. Jag tappar mycket fart och många sekunder där.
Några hundra meter efter vändningen blev jag omkörd av näste man, killen som startade två minuter bakom mig. Som alltid så kändes banan kortare på hemvägen, och snart var jag i de två skarpa svängarna igen, och på det följde en ganska lång uppförsbacke. Strax efter viadukten, med några kilometer kvar till mål insåg jag att jag själv skulle komma att köra om en annan deltagare. Mycket riktigt gjorde jag det, med två kilometer kvar till mål. Minus två men plus en, alltså!
Motvinden in mot mål märkte jag knappt av och när jag kände igen mig höjde jag tempot för att få till en tempospurt. Jag passerade mållinjen och blev förvånad över att den inte var vid starten, utan en bit bort, så jag kom i mål lite överraskande. Bara sekunder efter mig kom killen som startade tre minuter efter mig. Gôtt att slippa bli omkörd av ännu en...
Ett rätt enkelt lopp, utan svåra partier. Mycket bra arrangerat på alla vis. Hål var välmarkerade, det fanns flaggvakter överallt, och de skötte sig exemplariskt. Resultatlistorna kom upp rätt snabbt och prisceremonierna var strax avklarade.
Jag kom på en femteplats av sju startande i H30, och både det och tiden är jag nöjd med. Efteråt kom GurraG och PG och snackade lite - trevligt!
Lite siffror för mig från loppet:
Distans: 29.8 km
Tid: 44 min 26 sek
Snittfart: 40.3 km/h
Snitteffekt: 269 W
Snittkadens: 91
Snittpuls: 166
Maxpuls: 181
Data för SMACK-tempot
Hofvettempot
Efter loppet hade jag massa dötid, så jag åkte över motorvägen till Arlanda och kollade på flygplan som lyfte en stund. Sen åkte jag till Sollentuna, handlade lite mat och satte av österut mot Åkersberga.
Arlanda, från ett av spottingställena
Jag hade planerat att parkera på en liten skogsväg, ganska ensligt, men det var vägbommar överallt, så jag fick överge den planen. Lite modstulen åkte jag vidare till startplatsen för söndagens lopp, och upptäckte att där fanns en stor parkeringsplats där redan 4-5 husbilar stod uppställda. Jag parkerade och började rigga om bilen för natten.
Hotell Passat
Cykeln fick sova i framsätena, vilket frigjorde hela bagageutrymmet i min kombi för att sova i. Min luftmadrass fick faktiskt plats i sin fulla längd, på diagonalen. En presenning och några tältbågar blev till ett "innertält" för att stänga ute ljus. Bakluckan var öppen en gnutta för friskluft. Sovsäck på det, så var det bara att sova. Jag somnade och sov gott, men tyvärr vaknade jag när det blev ljust. Klockan fyra, efter ca fem timmars sömn. Jag käkade lite, klädde på mig och klev ut. Packade ihop allt sovrelaterat och flyttade tillbaks cykeln till bagaget. Sen körde jag en vända på banan, klockan sex.
Banan såg enkel ut, och när jag körde där var vinden rakt mot på vägen ut, och rakt med på hemvägen. Perfekt, tänkte jag! Jag parkerade igen och sov en halvtimme i framsätet, och sen började det komma folk. Då hämtade jag ut nummerlappen och började "mingla", med fyra timmar till start. Temperaturen kröp upp över 10°C när det närmade sig start, så jag slapp ha termounderstället...
Wira bruk
Vinden vred sig mer och mer västerut under förmiddagen, och jag började oroa mig för mitt framhjul med hög fälg. Jag försökte fråga så många som möjligt som hade kört vad de tyckte, och de flesta rekommenderade mig att välja ett hjul med lägre fälg. Jag bytte om och värmde upp med mitt högprofilhjul men tyckte inte att vinden var så farlig, så jag bestämde mig för att ändå använda det. Med en kvart till godo kom jag fram till starten, som låg nån kilometer från målet och parkeringen. Alla utom en av de snabba startade före mig, så jag räknade inte med att bli omkörd, och blev inte det heller.
När väl starten gick trampade jag iväg och insåg efter ganska kort tid mitt misstag. Låg fälg hade varit bättre. Jag gick ändå ut hårt och försökte hålla tempoställning så mycket som möjligt. Men vissa partier hade så kraftig och byig kantvind att jag tvingades gå ur tempoställningen långa stunder. Det gick snabbt ändå, men nog förlorar man en hel del på det. Halvvägs kom en rätt brant backe, och där cyklade jag om en. Lite senare passerade jag nästa.
Banan går genom rätt så vackra omgivningar. Det växlar mellan gles barrskog, öppna fält i en dal, storblockig morän med nästan fjällaktig vegetation och ett parti förbi en vacker sjö. Närmast vändpunkten rullar man en kilometer genom ett enormt grustag, så det var inte lika vackert. Vändpunkten kom ganska plötsligt efter en svag kurva, men jag fick ner farten och svängde runt rätt så bra. Sen var det lite mer medvind, och jag kunde tillbringa en större del av tiden i tempoställning än på vägen ut. Riktigt nervöst var det när jag mötte en stor lastbil när jag höll 55 utför en backe. Då var jag rädd, för jäklar vad det svajade om framhjulet!
Efter en stunds kämpande med kantvinden var det äntligen dags för målgång igen. Med en kilometer kvar höjde jag tempot och passerade mållinjen med snoret hängande från näsan! Tempo är inte elegant...
Jag kom fyra i H30, ca 80 sekunder efter trean. Så mycket snabbare hade jag inte kunnat cykla ens om jag hade gjort allt perfekt, så jag behövde inte känna att jag hade kunnat stå på pallen om jag hade kämpat hårdare.
Lite siffror för mig från loppet:
Distans: 29.7 km
Tid: 44 min 55 sek
Snittfart: 39.7 km/h (40.1 om man räknar den officiella distansen)
Snitteffekt: 267 W
Snittkadens: 87
Snittpuls: 162
Maxpuls: 176
Data för Hofvettempot
Efter lite fika och eftersnack bytte jag snabbt om och gav mig av hemåt. Ett snabbt stopp för proviant i Åkersberga, och sen var nästa stopp i Landvetter, när jag inte vågade köra längre utan att tanka. Jag hade då drygt två liter kvar i tanken. Tanken var full när jag åkte hemifrån på lördag morgon. 60 liter på 116 mil. Miljövänligt att cykla?
Jag fick min revansch efter punkafiaskot i Barsebäck, och mina poäng i veterancupen. Dessutom rätt hyfsade placeringar för nån som mig, som inte är byggd för tempocykling. Nu är jag hemma igen och riktigt nöjd med helgen.
Senast ändrad:
