Skrikande skivbromsar från helvetet
Älskade medcyklister. Välkommen till andaktsstund. Nu ska det delas! Delas med av flerårigt uppbyggd frustration. Frustration över hjärtskärande FÖRBANNADE JÄVLA skrivbromshelveten.
Är du en Stockholmscyklist som stått vid ett rödljus i lugnan ro klockan 7 en morgon, bara för att plötsligt få hjärtat krossat och trumhinnorna pangade av ett jävla pucko som försöker stanna bakom dig? Grattis, du kan ha träffat mig!
Jag har provat väldigt mycket och bara fått min självkänsla stampad på igen och igen. Dags att be om hjälp. Eftersom det händer på både min och fruns cykel så börjar jag ju tro att jag gör något jävligt fel.
Bakgrund:
Frun har en hybridpendlare med BR-M486. Jag har hybridpendlare med BR-M395. Hon har plågat Stockholm i flera år, jag bara i ett (innan dess var det fälgbroms för mig). Vi har B01S pads. Tur för henne att jag fick samma problem. Motivationen att fixa det ökar med närvaron till satans sång.
Symptom:
Efter genomförda åtgärder (se nedan) så bromsar det både jävligt bra och jävligt tyst i typ några veckor eller kanske till och med någon månad. Sen avtar bromsverkan ganska tydligt. Responsen i handtagen är fortfarande lika bra/hård, men det biter inte längre. Kan trycka rätt hårt och det biter aldrig. Känns som någon smörjt beläggen så de glider jättefint mot skivan... Är tyst i högre hastigheter men när det skall till att stanna helt, då börjar skrikfesten.
Eftersom jag inte gillar att vara i allas fokus har jag utvecklat tekniken att bromsa så gott det går och vid första skriket släpper jag bromsen och försöker stanna med att sätta ned fötterna och hoppa mig framåt. Jävligt snyggt. Men ändå mer diskret.
Testade åtgärder och resultat:
- Byta både skivor och belägg i en smäll på fruns cykel (ja, jag var rätt desperat). Höll i några månader sen skriket tillbaka.
- Byta bara beläggen och rengöra skivorna med Bräkleen. Höll i några veckor.
- Bränna beläggen med gasspis eller varmluftspistol tills det slutar ryka (och lite mer), sen gnida beläggen mot varandra med lite diskmedel och varmt vatten. Rengöra skivan med Bräkleen. Rengöra oken med Bräkleen. Höll i några veckor.
- Har gått igenom så oken sitter rakt. Och det bromsar ju fint en stund innan det börjar skrika.
- Kopparpasta på baksida av belägg. Hjälpte hyfsat en liten stund, sen som vanligt igen. Hjälper dock inte mot problemet att beläggen inte längre biter.
Såg en Sportson-video på YT där de tipsade om att man kunde få beläggen "hala"/skrikande om man fisbromsade för mycket. Men jag tycker inte jag gör det. Och då skulle det gå att bromsa upp dom igen. Men när mina belägg blivit hala så spelar det ingen roll hur hårt jag bromsar. Det bara glider och sjuuuuuuunger vackert.
Läckage av bromsvätska är ju förstås en möjlighet. Men fyra bromsok varav två är nya och aldrig luftade, och alla ska läcka ungefär i samma takt? Osannolikt.
Snart köper jag ett helt nytt kit med 675 eller whatever som håller käften.
Alla andra Stockholmare kör runt på tysta skivbromscyklar som ser helt uppfuckade ut. Jag håller min topsad men inte fan förstår bromsarna att uppskatta det!
Är du en Stockholmscyklist som stått vid ett rödljus i lugnan ro klockan 7 en morgon, bara för att plötsligt få hjärtat krossat och trumhinnorna pangade av ett jävla pucko som försöker stanna bakom dig? Grattis, du kan ha träffat mig!
Jag har provat väldigt mycket och bara fått min självkänsla stampad på igen och igen. Dags att be om hjälp. Eftersom det händer på både min och fruns cykel så börjar jag ju tro att jag gör något jävligt fel.
Bakgrund:
Frun har en hybridpendlare med BR-M486. Jag har hybridpendlare med BR-M395. Hon har plågat Stockholm i flera år, jag bara i ett (innan dess var det fälgbroms för mig). Vi har B01S pads. Tur för henne att jag fick samma problem. Motivationen att fixa det ökar med närvaron till satans sång.
Symptom:
Efter genomförda åtgärder (se nedan) så bromsar det både jävligt bra och jävligt tyst i typ några veckor eller kanske till och med någon månad. Sen avtar bromsverkan ganska tydligt. Responsen i handtagen är fortfarande lika bra/hård, men det biter inte längre. Kan trycka rätt hårt och det biter aldrig. Känns som någon smörjt beläggen så de glider jättefint mot skivan... Är tyst i högre hastigheter men när det skall till att stanna helt, då börjar skrikfesten.
Eftersom jag inte gillar att vara i allas fokus har jag utvecklat tekniken att bromsa så gott det går och vid första skriket släpper jag bromsen och försöker stanna med att sätta ned fötterna och hoppa mig framåt. Jävligt snyggt. Men ändå mer diskret.
Testade åtgärder och resultat:
- Byta både skivor och belägg i en smäll på fruns cykel (ja, jag var rätt desperat). Höll i några månader sen skriket tillbaka.
- Byta bara beläggen och rengöra skivorna med Bräkleen. Höll i några veckor.
- Bränna beläggen med gasspis eller varmluftspistol tills det slutar ryka (och lite mer), sen gnida beläggen mot varandra med lite diskmedel och varmt vatten. Rengöra skivan med Bräkleen. Rengöra oken med Bräkleen. Höll i några veckor.
- Har gått igenom så oken sitter rakt. Och det bromsar ju fint en stund innan det börjar skrika.
- Kopparpasta på baksida av belägg. Hjälpte hyfsat en liten stund, sen som vanligt igen. Hjälper dock inte mot problemet att beläggen inte längre biter.
Såg en Sportson-video på YT där de tipsade om att man kunde få beläggen "hala"/skrikande om man fisbromsade för mycket. Men jag tycker inte jag gör det. Och då skulle det gå att bromsa upp dom igen. Men när mina belägg blivit hala så spelar det ingen roll hur hårt jag bromsar. Det bara glider och sjuuuuuuunger vackert.
Läckage av bromsvätska är ju förstås en möjlighet. Men fyra bromsok varav två är nya och aldrig luftade, och alla ska läcka ungefär i samma takt? Osannolikt.
Snart köper jag ett helt nytt kit med 675 eller whatever som håller käften.
Alla andra Stockholmare kör runt på tysta skivbromscyklar som ser helt uppfuckade ut. Jag håller min topsad men inte fan förstår bromsarna att uppskatta det!
