Oj, nu råkade jag skriva i tråden. Då får jag väl fortsätta med det.
När jag började nöjescykla blev jag väldigt nyfiken på hur "bra" jag cyklade och hur mycket jag förbättrade mig. Loggade alla rundor och kikade på hastigheter och annat. Tittade på sträckor där jag kunde köra lite extra fort och försökte sätta nya personbästa hastigheter, såväl på segment som totalsnitt.
Allt eftersom tiden gått har jag ändrat fokus. Hastighet är inte så viktigt. Som tur var skaffade jag aldir effekt- eller pulsmätare, det hade jag nog nu sett som ett slöseri med pengar. Mina nutida turer fokuserar istället på att hitta fina vägar. Upptäcka och njuta av omgivningen. Gärna på grus men jag är inte så kräsen.
Jag loggar fortfarande alla rundor och det är klart att man tittar på siffrorna också men inte längre med samma fokus. Jag tycker om att se hur långt jag cyklat och var. Se var mina bilder tagits och minnas de bra vägarna (bra feature i Strava faktiskt). Snitthastigheten har gått från ett mått på prestation till ett riktvärde för hur lång runda jag hinner med på lunchen.
I tisdags hade jag lyxen att vara nästan helt ledig (nåja, min kalender var fri i alla fall) så jag valde att tillbringa dagen med att cykla. Jag hade tidigare läst om Slottsrundan-rando och tyckt att det låter rätt trevligt. Dock är den sortens turer något över min förmåga. Jag bestämde mig därför att planera min egen slottsrunda runt Stockholmstrakten. Med googles hjälp valde jag ut 15 "slott", d.v.s. byggnader med ordet slott (eller slottet) i sitt namn. (Egentligen fanns denna plan sedan tidigare men jag återupptog den på måndagskvällen eftesom möjligheten hade uppenbarat sig).
Varning för många bilder och kortfattad "RR".
Jag började rundan vid Hässelby slott. Lite energidryck, smågodis, en lien macka samt en banan fanns beredda. Vädret lovade värme men även lite moln. Det här kunde bli en strålande dag.
Visa bilaga 564086
Färden började effektivt och de nästföljande tre slotten betades av i rask takt; Ljunglöfska slottet, Ängby slott och Åkeshovs slott.
Visa bilaga 564087
Visa bilaga 564088
Visa bilaga 564089
Efter denna mjukstart var det dags att lämna Stockholm för ett tag och entra Ekerö. Tror inte det kommer som någon överraskning att Drottningholms slott var nästa destination.
Visa bilaga 564090
Om man ändå är i området kan man ju lika gärna passa på att knipa Kina slott också.
Visa bilaga 564091
Därefter var det dags för den första lite längre etappen till nästa destination. Jag upptäckte att man lagt en ny cykelbana längs Ekerövägen, på vänster sida denna gång. Mjuk och fin asfalt, vackra omgivningar och lite lagom motvind som svalkade i solskenet. Njutbart helt enkelt. Åtminstone till Tappström för därefter cyklade jag lite vilse bland husen. Jag misstänker att Komoot spelade mig ett spratt med sin ruttdragning där. Till slut kom jag dock ut ur bebyggelsen och in i Ekebyhov där nästa slott väntade.
Visa bilaga 564092
Nu var det lite paus från slotten och en lång etapp väntade. Tog den fina allén från Ekebyhov och sedan vägen till hamnen där Venus snart skulle ta mig till Slagsta. Bananen avverkades i väntan på den gula skönheten.
Efter överfart samt snabb vattenpåfyllning vid närmsta mack vände färden norrut förbi Kungens kurva, genom villkvarter och vidare. Aspudden, Trekanten, Gröndal, Essingen, Alvik... inte riktigt lika inspirerande som besöket på Ekerö men vad gör man inte för att klämma in ett extra, för mig tidigare okänt, slott? Ulfsunda väntade.
Visa bilaga 564093
Har passerat otaliga gånger men aldrig tänkt på att det finns ett slott här.
Nu måste jag passa på att bekänna en sak. Ursprungligen innehöll min lista 16 slott. Här någonstans började jag dock fundera över huruvida jag behövde stanna och äta lunch någonstans eller om jag skulle klara mig med medhavd kost. Försjunken i hungriga tankar missade jag helt Huvudsta Gamla Slott och cyklade glatt vidare till Karlberg.
Visa bilaga 564094
Jag beslutade att lunch ej var nödvändigt och tog Kungsholmens Kungsholmens norra strand till Stadshuset för att svänga in mot city och Kungliga slottet. Att cykla genom stan är väl inte heller så spännande men det gick bra ändå denna gång.
Visa bilaga 564095
Det var skönt att lämna storstan bakom mig (nåja, för ett stund i alla fall) och bege sig, via Strandvägen, ut till Djurgården. Man fick i alla fall en liten andningspaus i grönskan på väg till Rosendal.
Visa bilaga 564096
Det varade dock inte så länge då min rutt nu tog mig över Folke Bernadottes Bro över till fastlandet (?) och sedan längs Valhallavägen. (Den är iofs bättre än många andra gator med sin grusbana i mitten.) Passade på att trycka i mig smörgåsen också för att hålla magen belåten.
Det var skönt att lämna stan bakom sig (nåja) och njuta av nästa gröna lunga, Hagaparken. Med sinande vattenförråd fick jag syn på ett kafé. Frågade om jag fick fylla på, det fick jag så gärna, och passade på att ta en Ananassplit också. Har ju läst på Happy att glass är det optimala rando-mellanmålet. Kände mig mycket proffsig!
Tyvärr är Haga slott skyddsobjekt och får därför inte avbildas. Som tröst tog jag istället en bild på Gustav III:s paviljong.
Visa bilaga 564097
Benen kändes lite använda men fortfarande fräsha här och även bakänden, som är min svagaste punkt vid långcykling, var även den okej. Allt gott alltså! Nästan anhalt torde vara lätt att gissa, en personlig favorit: Ulriksdal.
Visa bilaga 564098
Det var på vägen från Ulriksdal som jag började märka av nacke och axlar. Jag vet inte varför. Kanske för att jag alltid tagit lunchpauser på tidigare långa turer eller kanske jag lyft blicken mer denna gång men värken började komma och den skulle inte släppa förrän jag var hemma igen. Men! Skam den som ger sig. Bara två slott kvar nu!
Nästa stopp Edsberg.
Visa bilaga 564099
Nu hade även benen och baken, som skött sig väl tidigare, börjat gnälla. Benen gjorde i och för sig inte ont men varje uppförsbacke gick långsammare än den förra. De sista två milen skulle bli rätt ansträngande, det stod klart. Som en kombinerad grädde på moset och lök på laxen skulle jag nu korsa Järvafältet. Visserligen älskar jag grus och att cykla "på landet" men det gör inte underverk för ömmande rumpor, trötta ben och nu dessutom ömma händer. Tror dock jag gick mental plus. Så fort jag lämnat Knistaporten bakom mig och var omgiven av åkrar, fält och träd blev jag lycklig igen. Ytterligare psykologisk hälp var att jag poppade min påse med godis i lilla matväskan. Vattenpåfyllning igen vid Väsby gård och en skvätt i håret gav nya krafter och jag kände mig en aning bättre när jag passerade under E18 och in i bebyggelsen i Jakobsberg.
Tog mig via några parkvägar och smågator ner till Mälarvägen som skulle ta mig nästan hela vägen till det sista slottet på listan, Görvälns slott.
Visa bilaga 564100
Nu gjorde det mesta ont men när man ändå kommit såhär långt kan man lika gärna lida lite till. Sista biten är en välbekant sträcka genom Hummelmora hage och ner till Lövsta. Sedan ren transportcykling tillbaka till resans utgångspunkt vid Hässelby slott.
Visa bilaga 564101
Nästan samma vy men helt annan skugga som vittnar om tidens gång.
Det är kul att cykla långt och man lär sig en del av att utmana sig själv. Inser att jag behöver en mer rejäl lunchpaus nånstans efter kanske 50-60 km om jag ska klara sådana turer bra samt att jag borde unvika all stadscykling. Det är sällan kul, trots vissa sevärdheter på vägen.
Blev lite mer text än jag trodde (och inte lika härliga bilder som Maktens) men nu är jag klar.
