Var den trevligaste personen på stigen - Stigvett för stigcyklister

[jonte987]

Det är väl möjligen att jaga varvtider och liknande som ställer till det. På ett endurospår hoppas jag ingen försöker fullfölja när det är barn i vägen. Sen får man räkna med att ff minst dubblar rädsla/aversion eftersom det blir väldigt mycket svårare att identifiera sig med dig för motparten.

 

[ejma]

Jag gillar att köra ”snabbt” på naturstigar, men har som regel att gående alltid har företräde och passager skall göras i promenadfart, dvs 5-6 km/h. Är stigen smal kliver jag åt sidan och låter de mötande passera på stigen.
Stannar nästan alltid för att klappa hundar. Är hunden glad är husse eller matte glad.
Mycket trevligare att cykla med trevliga tankar än att ha negativa tankar från mötet med den griniga människan.

 

[KungJulian]

Grus är väl ingen som ifrågasätter. Men motionsspår brukar vara ganska smala och kurviga. Kör du 30-40 km/h vilket man kan anta om du ska träna motion och intervaller, lär du ha svårt att visa hänsyn om du får ett möte efter en sväng tex.

Som sagt, det finns platser och vägar som är bättre för ändamålet än motionsspår. I alla fall om man vill undvika att folk blir arga.

Eller så cyklar man runt Falun. Här finns motionsspår som är skidspår på vintern och löp- och cykelspår på sommaren som funkar alldeles utmärkt. Klart det ställer krav på cyklisten, men vi är vana vid varandra och accepterar varandra och samsas och hejar. Även kring Lugnet (tänkte på Stångtjärn ovan) samsas löpare och cyklister på spåren. En del av de markerade cykellederna går delvis på ”springspåren” och det funkar great. Handlar återigen om att vi är vana med varandra och har lärt oss vara uppmärksamma och alltid visa hänsyn.

 

[Der Kaiser]

Det där med FF tänker jag också är en barriär, dels för att man ser mindre mänsklig ut, och dels för att de med rätta kan uppfattas som en del i ett snabbcyklande/hetsigt beteende.
Det är en anledning till jag brukar välja hjälmen med avtagbart haksskydd och ha det i ryggen på väg till nackas enduroberg.

Det är väl möjligen att jaga varvtider och liknande som ställer till det. På ett endurospår hoppas jag ingen försöker fullfölja när det är barn i vägen. Sen får man räkna med att ff minst dubblar rädsla/aversion eftersom det blir väldigt mycket svårare att identifiera sig med dig för motparten.

 

[calmbay]

Snyggt lagda stravasegment är lagda där det är minimal risk att nån gående befinner sig.

 

[Pfaff]

 

[Wingqvist]

Instämmer med de flesta i tråden här, alltså grundgrejen att vi stigcyklister ska vara nästan äckligt trevliga och bromsa in överdrivet mycket, då blir det bättre för alla! Och om fotgängare är otrevliga, fortsätter man att le och argumenterar lugnt och diplomatiskt. Sen får man ju ändå stå upp för sig verbalt och förklara, utan att skälla, och utan att dras in i gräl.

Har bland annat pratat med en person som skrek till på mig och två kompisar i södra Sandsjöbacka att DET ÄR NATURRESERVAT OCH FÖRBJUDET ATT CYKLA, GÅ AV, GÅ AV! (de sista två "gå av" skulle jag vilja ha versaler i kvadrat resp kubik på, hittar inte de tangenterna...). Jag berättade för honom om allemansrätten och då sa hans fru till honom att lugna ned sig, så det gick faktiskt fint.

Enda gången som jag nästan tappade det var när en stor dam möte mig på en lång, hög spång, och jag klev av spången, ner i ganska dyigt gräs och stod bredvid och sa:
"–Hej, fin dag" och hon stannar framför mig och är då alltså ovanför mig och bara kläcker ur sig:
"–Måste sånna som ni vara ute och förstöra naturen?" jag svarade:
"– Det är väl trevligt att många är ute här och cyklar, går, springer och så vidare?"
Den situationen var faktiskt nästan förnedrande. Men jag tog det och kan känna att jag blir pissed på den där damen bara när jag skriver detta, men tja, jag gjorde nog rätt. Men det flög definitivt andra tänkbara kommentarer i huvudet till den otrevliga damen resten av den rundan.

Kanske dumt att ta upp dessa två verkligen extraordinära händelserna som jag har upplevt, 99 procent av gångerna är det ju glada möten på stigarna precis som många av er andra vittnar om här i tråden, många är nyfikna på cykeln och frågar grejer, eller står och kikar och hejar på lite smått. Så ja, kontentan är ju så klart att fortsätta heja, få ögonkontakt och ha extra god marginal när man bromsar in etc, men sen får man ju ändå säga emot om man blir påhoppad. Och om/när man gör fel själv eller kommer för fort och skrämmer någon så får man bjuda på ett förlåt och ursäkta. Det kostar inte så mkt.

 

[Häftklammer]

Jag har cyklat mycket MTB i min ungdom men dom sista åren har det blivit mer vandring för att detta år tagit upp MTB igen. Under alla dessa år som jag vandrat främst runt Lida och Grödinge har jag för det första knappt mött varken människor eller cyklister. Och dom få gånger jag mött en cyklist har jag inte ens reflekterat över att "dom" inte skulle få cykla där. Jag tror detta mest är ett storstads problem och i Stockholm kanske med koncentration runt Hellas kan jag tänka mig?. Övriga områden man går är det ju knappt några människor. Sen finns det många surhål i skogen (det är en skog) men har man bra skor får man väll gå runt. Samma sak med träd som fallit över stigar då blir det en stig runt trädet men så fort någon kapat det så växer ju stigen igen.

 

[Makten]

Om man kommer bakifrån så är väl en snäll ringklocka på behörigt avstånd i kombination med att sakta ned väl ändå det bästa? Nu har jag ett getingbo i mitt baknav men det går så mycket fortare och jag upplever det är mer uppskattat när man plingar än om man inte plingar och bara smyger bakom någon.

Det värsta är ju att man inte vet förrän man är ganska nära om personen kommer upptäcka en eller inte. Och då är man redan för nära för att plinga. Visst kan man plinga även på långt håll, om man kommer ihåg det i tid.

 

[manneblask]

Det värsta är ju att man inte vet förrän man är ganska nära om personen kommer upptäcka en eller inte. Och då är man redan för nära för att plinga. Visst kan man plinga även på långt håll, om man kommer ihåg det i tid.

Man märker ofta med den lustiga "skutt-åt-sidan-manövern" haha. Plinga väldigt nära brukar inte vara uppskattat har jag märkt, men det är fortfarande svårt med de som t.ex. har hörlurar och inte märker något alls.

Sen finns de en liten skara som oftast går i bredd på en stig/väg, man plingar i god tid, man ser att de uppenbarligen märker av detta men ändå fortsätter gå i bredd. Vet inte om det är en ren protest eller vad anledningen är riktigt.

 

[Bonf]

Bra skrivet. Det finns också tyvärr ganska många som cyklar på helt fel plats. Exempelvis Tyresta nationalpark. Bara kolla in Strava.

 

[AX3L]

@Aron nu kanske din bok redan är klar, men skulle du inte kunna lägga till nåt slags "10 budord" på typ första sidan? Det borde också ligga som ständigt klistrad tråd på happy. /Åsikt

 

[AAverdal]

Eller som damen jag träffade förra helgen.
Jag fångade in hennes hund som sprang lös och inte lyssnade på inkallning utan istället jagade mig.
När vi möttes spydde hon galla över mitt cyklande och jag lugnt påpekade att i Delsjöns naturreservat råder det koppeltvång. Svaret blev: Är du någon djävla polis eller.
Jag släppte hunden och cyklade iväg med hunden efter mig igen, hon skrikandes efter sin hund som inte lyssnade.
Hoppas för hundens skull att de hittade varandra igen,

Det är inte alltid lätt att vara trevlig och hjälpsam.

 

[hm]

Det där med FF tänker jag också är en barriär, dels för att man ser mindre mänsklig ut, och dels för att de med rätta kan uppfattas som en del i ett snabbcyklande/hetsigt beteende.
Det är en anledning till jag brukar välja hjälmen med avtagbart haksskydd och ha det i ryggen på väg till nackas enduroberg.

Samma sak med solglasögon , man ser inte människan där bakom utom bara en idiot som vill snabbt fram .

 

[peo]

Detta stycket håller jag inte alls med om. Låter väldigt märkligt

”Minimera cyklandet i löparspår, visst kan man korsa dem ibland och kanske ta en kortare transportsträcka i lugnare takt, men i övrigt bör löparna få vara ifred där. Många löpare springer med hörlurar, eller är försjunkna i sina egna tankar, och kan lätt bli skrämda om någon snabbt kommer ikapp bakifrån. Att ligga och köra konditionsträning i motionsspåren betraktas bland stigcyklister som ett prov på ytterst dåligt omdöme.”

Särskilt sista stycket låter sjukt ”översittigt” Klart som tusan man ska träna kondition på motionsspår. Handlar väl om att visa hänsyn? Till fots eller på cykel där det tillåts.Alla Mountainbikecyklister kör inte stig.

Nej, man cyklar inte i motionsspåren.

 

[Fjärdebrunn]

Nej, man cyklar inte i motionsspåren.

Det funkar, om man ger sig ut 06:00 och fortsätter hälsa trevligt på de andra dårarna som är ute då. Samförståndet är av någon anledning stort då.

 

[AAverdal]

Grundproblemen tycker jag ofta ligger i följande missuppfattningar:
Att det vi gör (cyklar i skogen) är olagligt.
Att när vi cyklar genom leran så förstör vi skogen. (JA, vi sliter precis som alla andra men vi förstör inte mer än marginellt mer än fotgängare)
Att man som fotgängare gör skogen en tjänst när man går runt surhålen för att inte bli lerig (Stigbreddningen är ju faktisk olaglig enligt allemansrätten)

När jag har tagit dessa tre punkter med icke cyklande vänner så blir svaret ofta, Det trodde jag, jaha, och Det visste jag inte.

 

[Bluorange]

Mycket trevligt första inlägg i tråden. Kan bara hålla med på alla punkter. Vi vill ju kunna fortsätta cykla i skogen med så få restriktioner som möjligt.

Skulle också vilja slå ett litet slag för att vara lite försiktig med att starta nya spår, bygga hopp etc. Änggårdsbergen i gbg är välbesökt av många och det kan numera inte undgå någon att det cyklas mycket där. Området har varit/är? under utredning och jag gissar att om det blir för mycket cykelyta så kommer länsstyrelse etc kanske att vilja sätta regler.

 

[Jacke89]

Det handlar väl om att visa respekt, oavsett vart det är. Ligger man och plöjer asfalt vill man inte man att bilarna snuddar vid en, samma sätt som en stigcyklist ska visa hänsyn i ett motionsspår mot gående.

Sen kan man bli duktigt förbannad när det går 4 i bredd med musik i öronen eller när cykelklungor tar upp hela vägar.

 

[grondahl]

Det funkar, om man ger sig ut 06:00 och fortsätter hälsa trevligt på de andra dårarna som är ute då. Samförståndet är av någon anledning stort då.

Dessutom är ju ex spåret från Äventyrsbanan till Söderbysjön skyltad med cykelskylt. Det är väl bara cykelförbud i elljusspåren vid Hellasgården. Hittills har jag aldrig sett en stigcyklist som leder cykeln från ex slutet av tre amigos till droppet ner i sanden, eller som inte cyklar motionsspår när de ska till Roswell etc. Jag tycker att det är mycket enkelt, man visar hänsyn och anpassar farten efter omständigheterna. Hur svårt ska det vara?

 

[rix]

Instämmer med de flesta i tråden här, alltså grundgrejen att vi stigcyklister ska vara nästan äckligt trevliga och bromsa in överdrivet mycket, då blir det bättre för alla! Och om fotgängare är otrevliga, fortsätter man att le och argumenterar lugnt och diplomatiskt. Sen får man ju ändå stå upp för sig verbalt och förklara, utan att skälla, och utan att dras in i gräl.

Har bland annat pratat med en person som skrek till på mig och två kompisar i södra Sandsjöbacka att DET ÄR NATURRESERVAT OCH FÖRBJUDET ATT CYKLA, GÅ AV, GÅ AV! (de sista två "gå av" skulle jag vilja ha versaler i kvadrat resp kubik på, hittar inte de tangenterna...). Jag berättade för honom om allemansrätten och då sa hans fru till honom att lugna ned sig, så det gick faktiskt fint.

Enda gången som jag nästan tappade det var när en stor dam möte mig på en lång, hög spång, och jag klev av spången, ner i ganska dyigt gräs och stod bredvid och sa:
"–Hej, fin dag" och hon stannar framför mig och är då alltså ovanför mig och bara kläcker ur sig:
"–Måste sånna som ni vara ute och förstöra naturen?" jag svarade:
"– Det är väl trevligt att många är ute här och cyklar, går, springer och så vidare?"
Den situationen var faktiskt nästan förnedrande. Men jag tog det och kan känna att jag blir pissed på den där damen bara när jag skriver detta, men tja, jag gjorde nog rätt. Men det flög definitivt andra tänkbara kommentarer i huvudet till den otrevliga damen resten av den rundan.

Kanske dumt att ta upp dessa två verkligen extraordinära händelserna som jag har upplevt, 99 procent av gångerna är det ju glada möten på stigarna precis som många av er andra vittnar om här i tråden, många är nyfikna på cykeln och frågar grejer, eller står och kikar och hejar på lite smått. Så ja, kontentan är ju så klart att fortsätta heja, få ögonkontakt och ha extra god marginal när man bromsar in etc, men sen får man ju ändå säga emot om man blir påhoppad. Och om/när man gör fel själv eller kommer för fort och skrämmer någon så får man bjuda på ett förlåt och ursäkta. Det kostar inte så mkt.

Enklaste är nog att vara trevlig, är personen otrevlig så är det ju inget konstigt att vara otrevlig tillbaka. Du ska ju inte behöva ta skit bara för att du cyklar. Det finns en hel del sura människor, både cyklister, fotgängare osv som skulle behöva uppföra sig bättre, att låta dom vara otrevliga och bara ta skit hjälper nog ingen.

 

[Reivennob]

Enklaste är nog att vara trevlig, är personen otrevlig så är det ju inget konstigt att vara otrevlig tillbaka. Du ska ju inte behöva ta skit bara för att du cyklar. Det finns en hel del sura människor, både cyklister, fotgängare osv som skulle behöva uppföra sig bättre, att låta dom vara otrevliga och bara ta skit hjälper nog ingen.

Jag tror att man vinner mycket på att bara låta den andre vara otrevlig. Det är lättare för mig i vart fall. Om jag går igång och blir arg så är det bara jobbigt längre tid än om jag kan hålla ihop det och styra mina känslor som en vettig människa.

Lågaffektivt bemötande – Wikipedia

sv.wikipedia.org

 

[hm]

Det funkar, om man ger sig ut 06:00 och fortsätter hälsa trevligt på de andra dårarna som är ute då. Samförståndet är av någon anledning stort då.

Ja att motionera ibland andra likasinade motionärer på anlagda motionslingor är givetvis väldigt ajabaja andra tider på dygnet . Men att göra det på vandringsleder är helt pk rätt och vi behöver bara vifta med vårt allemansrättkort och vi glatt trampar vidare medans leran stänker ;)

 

[Ustzeust]

Jag tror att man vinner mycket på att bara låta den andre vara otrevlig. Det är lättare för mig i vart fall. Om jag går igång och blir arg så är det bara jobbigt längre tid än om jag kan hålla ihop det och styra mina känslor som en vettig människa.

Lågaffektivt bemötande – Wikipedia

sv.wikipedia.org

Haha, i länken står det "i arbete med intellektuella funktionsnedsättning" ,tycker jag passar bra när man läser vissa historier här.

 

[Debbo]

Dessutom är ju ex spåret från Äventyrsbanan till Söderbysjön skyltad med cykelskylt. Det är väl bara cykelförbud i elljusspåren vid Hellasgården. Hittills har jag aldrig sett en stigcyklist som leder cykeln från ex slutet av tre amigos till droppet ner i sanden, eller som inte cyklar motionsspår när de ska till Roswell etc. Jag tycker att det är mycket enkelt, man visar hänsyn och anpassar farten efter omständigheterna. Hur svårt ska det vara?

Vaaaaa! Alla småleder runt Kärrtorps eljusspår hade väl varit bättre exempel 😚
Tre Amigos kommer ut på löparspår där man får, dock olämpligt, att cykla och Roswell är ju inte i närheten av varken eljuspår eller löparspår! Börjar vid en grusväg för endast behörig biltrafik.

Bra Aron att detta tas upp igen!
Det där med budord skrev väl Bicycling någonting om ifjol 🤔

Vill tillägga att aldrig använda ringklocka vid hästmöte, utan ropa gärna i tid, "Hej hästen, bara en cykel som kommer" så hästen vet att det är en människa! Det är det okända som skrämer hästen.

I Erstavik så är hästarna så vana vid cyklister, men i områden där det cyklas mindre kan det vara bra att stanna helt vid möte och vid omkörning kommunicera med ryttaren innan om det är okej att rulla sakta förbi.

 

[KOLOSS]

Vill tillägga att aldrig använda ringklocka vid hästmöte, utan ropa gärna i tid, "Hej hästen, bara en cykel som kommer" så hästen vet att det är en människa! Det är det okända som skrämer hästen.

Vill tillägga; Hästar litar på människor men är livrädda för det mesta andra dom inte blivit vana vid. Dom är även fruktansvärt närsynta så dom kommer inte se att det är en människa på en cykel utan bara något snabbt och aggressivt som kommer emot dom.

Kliv av cykeln och börja prata med ryttaren vid hästmöte är optimalt.

 

[NickPick]

Ett under att man 2020 får framföra hästar på allmän väg.

 

[grondahl]

Vaaaaa! Alla småleder runt Kärrtorps eljusspår hade väl varit bättre exempel 😚
Tre Amigos kommer ut på löparspår där man får, dock olämpligt, att cykla och Roswell är ju inte i närheten av varken eljuspår eller löparspår! Börjar vid en grusväg för endast behörig biltrafik.

Min poäng är att man ska utgå från att man är där på fotgängares villkor. Att skriva "cykla inte i motionsspåren" är inte realistiskt eftersom motionsspåren binder ihop många av de riktiga stigarna. Man är inte på spåret särskilt länge men om man hetsar förbi någon så bryr de sig nog inte särskilt mycket om hur långt på spåret du cyklar, bara att du hetsar där just de är. Sen att man inte ska jaga varvtider just på spåren i Hellas är ju givet, men det ska man tydligen i Falun.

 

[KOLOSS]

Ett under att man 2020 får framföra hästar på allmän väg.

Vadå? Gillar du inte att cykla igenom hästskit mitt på stig och väg?

 

[NickPick]

Vadå? Gillar du inte att cykla igenom hästskit mitt på stig och väg?

Jodå, dom är väl lite för oberäkneliga för mig kanske... Mest det 😬.
Ibland funderar man dock om det är ägaren eller hästen som är värst.
Jagr uppvuxen med hästar såklart.

 

[KOLOSS]

Jagr uppvuxen med hästar såklart.

Samma här!

Man ser ofta en tolvårig tjej komma rida på ett ton muskler med nerverna utanpå pälsen!

 

[Daddy D.Lux]

Bra skrivet Aron. Själv är jag rädd att det handlar om mognad. I min ungdom, på nittiotalet, tyckte jag mig "ha rätt" att bränna på i spåren runt Judarn, Lovön, Ursvik (Marabouspåret), Hellas som alla var direkt olämpliga, utan att fatta bättre. Nu kan jag sedan länge skriva under på hela din argumentation. Förhoppningsvis påskyndar ditt inlägg mognadsprocessen - även hos gubbar som ännu inte fattat att alternativet är förbud och/eller farliga stigsabotage.

 

[liten_men_tuff]

En till grej med hästar, när man passerar är det bättre att trampa långsamt än att frihjula, då hästarna oftare blir skrämda av ljudet som uppstår när man rullar.

 

[Berk]

Bra skrivet Aron. Själv är jag rädd att det handlar om mognad. I min ungdom tyckte jag mig "ha rätt" att bränna på i spåren runt Judarn, Lovön, Ursvik (Marabouspåret), Hellas som alla var direkt olämpliga, utan att fatta bättre. Nu kan jag sedan länge skriva under på hela din argumentation. Förhoppningsvis påskyndar ditt inlägg mognadsprocessen - även hos gubbar som ännu inte fattat att alternativet är förbud och/eller farliga stigsabotage.

Bra att du har bättrat din beteende!
Men det är inte "bara" för att undvika alternativen du tar upp, det är framförallt för att göra utflykter i vara fina natur trevligt för alla.

 

[Deleted member 43681]

En till grej med hästar, när man passerar är det bättre att trampa långsamt än att frihjula, då hästarna oftare blir skrämda av ljudet som uppstår när man rullar.

Eller så skaffar man en cykel med tysta Shimano-nav.

 

[Spacekitty]

Varför blir hästar rädda när dom går i vägrenen, men inte om dom går i hagen en halvmeter längre in och står och hänger ut med huvudet över staketet i samma vägren? Sånt man funderar på.

 

[Raggamuffin]

Varför blir hästar rädda när dom går i vägrenen, men inte om dom går i hagen en halvmeter längre in och står och hänger ut med huvudet över staketet i samma vägren? Sånt man funderar på.

De är fullkomligt ologiska djur. Hoppa 140 hinder är inga problem men samma häst kan få panik över en gren som ligger på vägen.

Jag tror att de förstår staketet trygghet, de flesta går inte över en tråd som ligger på marken ens.

 

[Paka]

Hästar är svårast att veta hur man ska bete sig med tycker jag också. Sambon stannade vid vägkanten när hon mötte en häst m sulky efter. Det gick bra ändå tills hon obetänksamt(?) nog böjde sig ner efter vattenflaskan och hästen satte av i fullt sken...
Sedan är ju min personliga åsikt att en häst som inte klarar att möta en cyklist som kommer i sakta mak inte ska ridas utanför en paddock.

 

[KOLOSS]

De är fullkomligt ologiska djur

Detta.
De är även flyktdjur så dom ser inte lika bra framåt som åt sidorna

 

[AAverdal]

Varför blir hästar rädda när dom går i vägrenen, men inte om dom går i hagen en halvmeter längre in och står och hänger ut med huvudet över staketet i samma vägren? Sånt man funderar på.

En häst blir lätt rädd när du kommer ikapp bakifrån. För de ser inget bakåt. De ser inte heller uppåt.
Det är också svårt att få en häst att kliva i vattenpölar, det enda de ser är en spegling av himlen, så för hästen är det ett djupt hål.
Sen är hästen ett flyktdjur så vid minsta misstanke om att något kanske är farligt så springer de.
Det är också stor skillnad på hur trafiksäkra hästar är men i hagen så är de lite tryggare.

Ett bra trick för att underlätta möten med häst är att prata. Då har hästen lättare att tolka dig som människa. Tyst på cykeln så vet de inte riktigt vad de möter.

 

[calmbay]

Säkrast för alla vid hästpassage är ju att kommunicera med hästföraren så att man tillsammans kan göra saker för en säker passering.

 

[jonte987]

eller att stå still och vara tyst funkar för mig.

 

[jonte987]

Sen angående var det ska ridas, i alla fall vad gäller Skåne, grevar och baroner rider och de äger också mark. De rider och jagar bock men de cyklar inte alltid enduro.

 

[Fjärdebrunn]

Då jag alltid utgår från att ryttaren inte har koll snackar jag med hästen när jag ska om ett ekipage på t ex grusväg. Det har funkat de senaste 20 åren. Missade det en gång i förhistorien och då hoppade hästen rätt upp i granplanteringen alldeles oavsett vad damen uppepå gjorde. Det är anmärkningsvärt vad dålig koll många ryttare har.

 

[Vänsterbacken]

Jättebra tråd!

Håller med många som skriver om att det gäller att sakta ner mycket mer än vad jag själv tycker är lämpligt. Du kanske är en väldigt skicklig cyklist som har full koll på saker i 15km/h på en rotig stig. Det kommer familjen som gör årets enda skogspromenad inte att kunne ta in.

Min grundtanke är ungefär samma som i trafiken, jag försöker se till så att medtrafikanter så tidigt som möjligt kan se mig och förstå vad jag tänker göra för att undvika att att överraska någon.

Jag tror att problem som uppstår mellan olika grupper som nyttjar naturen också har att göra med en mindre vana generellt att vistas i naturen på stigar och spår än för ett antal år sedan som egentligen inte har något med skogscykling att göra. Har spenderat en vintervecka i Sälenfjällen på längdskidor varje år sedan barnsben. På 80 var det fortfarande många som åkte längd och var vana att visa hänsyn genom att gå ur spår, gå åt sidan när någon kommer uppifrån etc. Under 90 och 00-talen höll längd på att tyna bort för att nu få en revival igen. Många av de som nu hittat ut i spåren har ingen koll på vilket beteende som gör skidåkning till en trevlig upplevelse för alla utan kan mycket väl bestämma sig för att t.ex. stanna mitt i spåret i en backe och ta ett telefonsamtal. Jag hoppas att detta bara är ett tecken på ovana och inte att vi som samhälle blivit egoistiska j*klar men i bland undrar jag.

Hur som helst kan detta kanske vara en förklaring till konflikter som dessutom kanske är större runt storstadsområden. Här runt Falun där många uppskattar friluftsliv upplever jag väldigt sällan problem trots många möten.