Visa din Miyata!

MIGHTYnoob

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Nejdå, bara kärlek! Enda problematiska är väl att man ska komma ihåg att informera flygtrafikledningen innan man far ut på en cykeltur?


Jag inbillar mig att ovala drev ger lite bättre driv i tekniska klättringar på mtb. Annars har jag aldrig märkt av nån skillnad
Så ännu ett nerköp i cykelprylar då. Fick plats med et 40 drev så jag var nöjd ändå.
 

jolov

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Önska jag var lagom lång så cyklar passade mig.

dom här är ju faktiskt sjukt coola. + att det är en cannondale med så jag kan tagga in @AlfaAlfa

C18B06BB-D688-4F43-A4D6-F3C87BAF0D57.png
D00AF58E-2B55-4884-8E7E-BB68B2E4AB98.jpeg
 

Hejnrik

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Märket är Alligator. Man får inte ta i för mycket med tång när man skruvar åt bara, för då går de sönder.
Själv gillar jag Forager cycles cable cherries. Dyra men finns i Miyata-rosa :-)

 

LWB

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Visa bilaga 583055

Jag hann inte med någon provtur ikväll eftersom det hade mörknat, men i morgon blir det premiär.
Idag begick jag så premiär på lyxdäcken. Om det var faktisk skillnad eller bara snöd kool aid skiter jag i låter jag vara osagt, men jag köper hela prylen med krok, lina och sänke som det gamla ursvenska talesättet lyder. Det kändes verkligen som att cykeln gick av sig själv, speciellt efter att jag hade lättat på ringtrycket en aning och kommit i åtnjutande av all la suppleness glory.

25262220-8384-4BAA-9DF0-80E4F52001CA.jpeg


Nu var det inga vidare utmanande förhållanden utan mest torr skogsbilväg och likaledes torr asfalt. Vi får väl se hur däcken uppför sig i blötan. Men hittills alltså succé.

94BBFD4F-3AC4-445B-95A1-79D8D7BFDFE9.jpeg


Jag har även hunnit hämta, sko och montera hjulen till Kryssar’n, men dem avhandlar vi när du har blivit lite större. Sov nu.

5CB76BC2-62C8-493C-A063-1F32B3CB8034.jpeg
 

slice me nice

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Idag begick jag så premiär på lyxdäcken. Om det var faktisk skillnad eller bara snöd kool aid skiter jag i låter jag vara osagt, men jag köper hela prylen med krok, lina och sänke som det gamla ursvenska talesättet lyder. Det kändes verkligen som att cykeln gick av sig själv, speciellt efter att jag hade lättat på ringtrycket en aning och kommit i åtnjutande av all la suppleness glory.

Visa bilaga 583303

Nu var det inga vidare utmanande förhållanden utan mest torr skogsbilväg och likaledes torr asfalt. Vi får väl se hur däcken uppför sig i blötan. Men hittills alltså succé.

Visa bilaga 583305

Jag har även hunnit hämta, sko och montera hjulen till Kryssar’n, men dem avhandlar vi när du har blivit lite större. Sov nu.

Visa bilaga 583306

Stilrent och snyggt växelreglage där. Stör mig på mitt stora plastiga och svarta. Är det en thumbie?
 

Skruff

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Jag vet att det förekommit miyata med skivbroms i den här tråden. Är det någon som känner någon som vet hur man hanterar en svets så får man gärna pm:a mig.

Filurar lite på ett eget japanbygge, med skivbroms alltså.
 

Moses95

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Jag vet att det förekommit miyata med skivbroms i den här tråden. Är det någon som känner någon som vet hur man hanterar en svets så får man gärna pm:a mig.

Filurar lite på ett eget japanbygge, med skivbroms alltså.
Jag har en Miyata ram som en vän svetsade! Själv ingen aning om hur man gör osv!

Förövrigt, någon i gruppen som är sugen på ramen, jag har den inte ihopbyggd och har planer som lutar åt annan ram!
 

aben

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Cyklade en tur över till Blekinge i helgen. Längs kusten till Karlskrona och sen tillbaka, på delvis andra vägar, till Karlshamn där jag vek in på Banvallsleden, den bit jag missade förra turen. Gott och väl en 60-milare blev det.

qtFJOSN.jpg


Stannade till en kort stund i Mörrum vid "kungsforsen", Pool 1. Roligt att se men tveksamt om man skulle vilja äta fisken som fångas med så mycket miljögifter och de allra flesta verkar återutsättas från vad jag läste på fångsttavlan.
lJ1TeRN.jpg


Finns mycket att se i Karlskrona men jag kom inte riktigt överens med staden så tog bara en bild på herr Rosenbom. Men några guldkorn fann jag utanför: Chapmans sommarresidens Skärfva och Wambåsa safaripark, de var verkligen fina och kul att få se och uppleva.

CjazcJ3.jpg


Cykelvägen mellan Ronneby och Karlskrona, intill väg 27, var inget vidare minst sagt och mitt humör på återresan var i botten. Så för att pigga upp cyklade jag på vandringsleden istället, Blekingeleden, och då blev det bättre med sådana här vägar
foAc2yr.jpg


Vid Karlshamn vek jag av norrut och in på Banvallsleden. Den biten jag cyklade, längs Mörrumsån var helt otroligt fin cykling, utan tvekan en av de bästa lederna jag cyklat! Det är uppförsbacke upp längs ån och när man upplever att cykeln trots det går av sig självt - då är det något alldeles extra. Bilderna mobilkameran tar gör tyvärr inte alls rättvisa. Vid Fridafors vek jag av för att spara en bit ocyklad Banvallsed ör kommande turer :)
1YzRYiG.jpg

TGUKkwm.jpg


Kombinerad korvgrillning och kedjevaxning vid Bredasjön utanför Kyrkhult på hemresan.
3UxFaJo.jpg


(De nya MKS Sylvan Touring-pedalerna funkade bra, ganska enkla men med bra lagergång och känns helt klart som bra kvalitet)
 

LWB

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Stilrent och snyggt växelreglage där. Stör mig på mitt stora plastiga och svarta. Är det en thumbie?
Ser ut som ngn Paul -variant va?
Skulle inte förvåna mig @LWB.. 😘
Jag tar den! 😀

Det är en Paul Thumbie för vänster sida med Shimano tumfilijox också för vänster/fram. Dessa sitter uppochner på höger sida och funkar alldeles utmärkt till bakväxeln i friktionsläge.

Det började med att brorsan gjorde 1x av sin 2x och jag ärvde hans framväxelreglage. Det hamnade på ovan beskrivna sätt på Enpetaren och funkade så bra att jag duplicerade det på Tuppgöken.
 

slice me nice

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Jag tar den! 😀

Det är en Paul Thumbie för vänster sida med Shimano tumfilijox också för vänster/fram. Dessa sitter uppochner på höger sida och funkar alldeles utmärkt till bakväxeln i friktionsläge.

Det började med att brorsan gjorde 1x av sin 2x och jag ärvde hans framväxelreglage. Det hamnade på ovan beskrivna sätt på Enpetaren och funkade så bra att jag duplicerade det på Tuppgöken.

Då jag i rådande ekonomiska läge vill vänta med att sälja organ åtminstone till vintern, får jag därmed leta vidare efter något inte fullt så Pauligt.
 

slice me nice

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Jag undrar om inte… heter de Sun Race…? …har nåt motsvarande.

Jodå de har en sort som inte ser jättespännande ut. Dia Compe har en variant som är ganska blingigt fin dock, runt 700 har jag för mig.

Kan man förresten köra styrändreglage på rakt styre, eller passar det helt enkelt inte? Hade vart galet stiligt, om man bara kommer på något bra sätt att dra vajern.
 

Hutnu

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Jodå de har en sort som inte ser jättespännande ut. Dia Compe har en variant som är ganska blingigt fin dock, runt 700 har jag för mig.

Kan man förresten köra styrändreglage på rakt styre, eller passar det helt enkelt inte? Hade vart galet stiligt, om man bara kommer på något bra sätt att dra vajern
Borde inte vara några problem, men känns som att man skulle slå i saker rätt så exakt hela tiden.
 

Kashmirsocialist

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Det här har ingenting specifikt med Miyata att göra, men det är en fundering kring vad vi håller på med i vår lilla klubb. Jag ser tråden som ett sätt att odla ett specialintresse, träffa och hålla kontakt med fina människor, få utlopp för sin (nåja) kreativitet och inspireras, kanske lära sig något på vägen (eller i verkstan).

Men vi är också miljöns räddningsmanskap i det lilla. Var och en av oss räddar sådant som annars hade gått till spillo, slängts på tippen, ”återvunnits” i något smältverk dit containern hade körts på lastbil. Glöm inte det.

Visst, man ska kanske inte slå sig för bröstet, i alla fall inte jag, för jag lever mycket mindre klimatsmart än jag borde, men något värde har det ändå när vi plockar sönder, lagar, putsar upp och bygger ihop cyklar - ett fordon som räknas som det mest energieffektiva i världshistorien.

Det har också slagit mig att de prylar vi tar hand om verkligen är värda det. De ger något tillbaka. De blir vackra. De har en kvalitet som det mesta som produceras i dag inte kommer i närheten av.

Ni har säkert hört talas om Mafac Racer, den centrumdragna bromsen som var så vanlig på 60- och 70-talet. Jag köpte ett par för något år sen, en tidig variant som det inte ens står ”Racer” på än. De satt en stund på min kärestas cykel men sedan hamnade de i en låda. Jag tog tag i dem i dag. Gav dem kanske två timmars kärlek. Och ärligt talat, jag har svårt att se att det inte är nya grejer jag har framför mig. Två timmar av mek, tvätt och polering. Med nya belägg lever de i 60 år till. Minst.

Jag önskar att fler kunde göra som vi.
78D8A77E-3A55-4A67-954A-405A381283F0.jpeg

9F1226E9-4BAF-4858-BB0C-C5BC41780992.jpeg
 
Senast ändrad:

LWB

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Det här har ingenting specifikt med Miyata att göra, men det är en fundering kring vad vi håller på med i vår lilla klubb. Jag ser tråden som ett sätt att odla ett specialintresse, träffa och hålla kontakt med fina människor, få utlopp för sin (nåja) kreativitet och inspireras, kanske lära sig något på vägen (eller i verkstan).

Men vi är också miljöns räddningsmanskap i det lilla. Var och en av oss räddar sådant som annars hade gått till spillo, slängts på tippen, ”återvunnits” i något smältverk dit containern hade körts på lastbil. Glöm inte det.

Visst, man ska kanske inte slå sig för bröstet, i alla fall inte jag, för jag lever mycket mindre klimatsmart än jag borde, men något värde har det ändå när vi plockar sönder, lagar, putsar upp och bygger ihop cyklar - ett fordon som räknas som det mest energieffektiva i världshistorien.

Det har också slagit mig att de prylar vi tar hand om verkligen är värda det. De ger något tillbaka. De blir vackra. De har en kvalitet som det mesta som produceras i dag inte kommer i närheten av.

Ni har säkert hört talas om Mafac Racer, den centrumdragna bromsen som var så vanlig på 60- och 70-talet. Jag köpte ett par för något år sen, en tidig variant som det inte ens står ”Racer” på än. De satt en stund på min kärestas cykel men sedan hamnade de i en låda. Jag tog tag i dem i dag. Gav dem kanske två timmars kärlek. Och ärligt talat, jag har svårt att se att det inte är nya grejer jag har framför mig. Två timmar av mek, tvätt och polering. Med nya belägg lever de i 60 år till. Minst.

Jag önskar att fler kunde göra som vi.
Visa bilaga 583679
Visa bilaga 583680
Jag håller verkligen med. Det är inget att sticka under stol med att det vi håller på med i jämförelse med mycket annat här i världen är ganska obetydligt. Men för att åter närma sig en ovan nämnd hip influenser så, om man som vit medelålders sis-man i dessa tider ska objektifiera något så torde cyklar vara bland det mer harmlösa.

Som du också har varit inne på tidigare så är det inte heller helt tokigt att ”hålla på” och på kuppen kanske lära sig något nytt. Att skruva isär och ibland skruva ihop, att kombinera delar på sätt som hade fått strukturfascister och puritaner att sätta i halsen och till slut stå där antingen med något som liknar ett verk av Jackson Pollock eller något helt annat men som också, iaf vad man tycker själv, hade platsat på ett konstmuseum (Duchamps ”Fountain”?).

Utan att ens försöka dölja självgodheten eller det faktum att ingen har bett om varesig min åsikt eller mitt medlidande så tycker jag att det är otroligt sorgligt hur många som idag är helt handfallna inför vanlig enkel vardagsmekanik. Senast jag var förbi en cykelaffär så kom det en tjej ledande en cykel med punka. Hon skulle köpa ny cykel eftersom den hon hade var trasig och dessutom ganska gammal (3-4 år?). Jag tog på mig min riddarrustning och pumpade framdäcket med butikens tryckluftslang, och hon tackade förvisso men hon pratade ändå om att dumpa sin gamla cykel och köpa en ny.

Så på det planet håller jag med om att det är klokt att skruva, fixa, tänka, testa, göra om och däremellan ibland också cykla en sväng. Däremot kan jag för egen del inte gå i god för att mitt mekintresse gör plus i den stora kalkylen. Även om jag återanvänder mesta möjliga så blir det ändå alltid några nya pedaler, vajrar, däck mm som jag får cykla bra länge på innan klimat- och resursavtrycket vägs upp och jag närmar mig netto noll.

Men hur jag krumbuktar mig så landar jag ändå alltid i att det är bättre såhär än om jag inte hade hållit på. I all synnerhet eftersom just de här cyklarna förmodligen hade blivit stående i sina cykelställ tills de var bortom räddning, åtminstone innan jepparna i Miyatatråden skapade den rådande Miyatahysterin…

(Jo tack, Trippelkryssar’n tar sig. Hjulen med Sputnik-fälgar och Shimano 600-nav är SÅ snygga och de återupplivade BR-M501-cantisarna och de OCD-polerade Exage-vevarna är en fröjd att se emot den svartlackerade ramen. Saknas bara en fungerande styrstam, men det kommer.)
 

Kashmirsocialist

Aktiv medlem
Visa din Miyata!
Jag håller verkligen med. Det är inget att sticka under stol med att det vi håller på med i jämförelse med mycket annat här i världen är ganska obetydligt. Men för att åter närma sig en ovan nämnd hip influenser så, om man som vit medelålders sis-man i dessa tider ska objektifiera något så torde cyklar vara bland det mer harmlösa.

Som du också har varit inne på tidigare så är det inte heller helt tokigt att ”hålla på” och på kuppen kanske lära sig något nytt. Att skruva isär och ibland skruva ihop, att kombinera delar på sätt som hade fått strukturfascister och puritaner att sätta i halsen och till slut stå där antingen med något som liknar ett verk av Jackson Pollock eller något helt annat men som också, iaf vad man tycker själv, hade platsat på ett konstmuseum (Duchamps ”Fountain”?).

Utan att ens försöka dölja självgodheten eller det faktum att ingen har bett om varesig min åsikt eller mitt medlidande så tycker jag att det är otroligt sorgligt hur många som idag är helt handfallna inför vanlig enkel vardagsmekanik. Senast jag var förbi en cykelaffär så kom det en tjej ledande en cykel med punka. Hon skulle köpa ny cykel eftersom den hon hade var trasig och dessutom ganska gammal (3-4 år?). Jag tog på mig min riddarrustning och pumpade framdäcket med butikens tryckluftslang, och hon tackade förvisso men hon pratade ändå om att dumpa sin gamla cykel och köpa en ny.

Så på det planet håller jag med om att det är klokt att skruva, fixa, tänka, testa, göra om och däremellan ibland också cykla en sväng. Däremot kan jag för egen del inte gå i god för att mitt mekintresse gör plus i den stora kalkylen. Även om jag återanvänder mesta möjliga så blir det ändå alltid några nya pedaler, vajrar, däck mm som jag får cykla bra länge på innan klimat- och resursavtrycket vägs upp och jag närmar mig netto noll.

Men hur jag krumbuktar mig så landar jag ändå alltid i att det är bättre såhär än om jag inte hade hållit på. I all synnerhet eftersom just de här cyklarna förmodligen hade blivit stående i sina cykelställ tills de var bortom räddning, åtminstone innan jepparna i Miyatatråden skapade den rådande Miyatahysterin…

(Jo tack, Trippelkryssar’n tar sig. Hjulen med Sputnik-fälgar och Shimano 600-nav är SÅ snygga och de återupplivade BR-M501-cantisarna och de OCD-polerade Exage-vevarna är en fröjd att se emot den svartlackerade ramen. Saknas bara en fungerande styrstam, men det kommer.)
Det här är ett ständigt problem för mig: Jag tar hand om gamla grejer, lagar och fixar men landar alltid i att det behövs en del nya prylar för att det ska bli bra eller bara ”snykkt”.

Min lösning är att handla också detta begagnat, i alla fall i så stor utsträckning som möjligt. Men även om jag gör av med en jävla massa slitdelar (vajrar, belägg, styrlindor..) är det ändå i grunden en god sak att reparera gamla saker och ge dem ett nytt liv. Och det finns inga hundraprocentigt cirkulära flöden någonstans, saker slits och går sönder och det är okej att byta dem så länge det handlar om att de nötts ned av användande och tidens tand och inte om att nyköpen sker på grund av ängslig konsumtion. Tänker jag. Någon måste ju också tillverka någonting för att samhället och ekonomin inte ska stanna och den ekonomiska depressionen lägga sin kalla hand över välfärdssamhället.

Detta med cirkularitet är komplext. Det finns de som köper nytt i högre utsträckning än tidigare på grund av möjligheten att sedan sälja det begagnat. Då driver andrahandsmarknaden konsumtion och det var ju inte meningen. Men vi som räddar cyklar vilka annars förr eller senare skulle lämnats åt sitt öde, vi behöver inte bära detta ok på axlarna. Vi kan klappa varandra på dem istället och tänka att vi gjort världen en tjänst. Vi rör på oss, vi lär oss nytt, vi träffas och mår bra, vi tar hand om värden få andra bryr sig om. Och när vi en gång ska sälja en cykel (oh the horror!) kommer vi antagligen se en viss vinst.

De e goa grejer.
 
Topp