Det länge emotsedda mellanårsmiyatakonventet gick tyvärr om intet, då truppen drabbades av både sjukdom, skador och logistikproblem. Men eftersom barnomsorgen redan var ordnad i casa LWB så gick jag upp i morse, väckte tuppen och gav mig ut på den planerade rundan själv.
Som vanligt tog det en evighet att komma iväg, trots att jag hade fixat det mesta redan igår. Men nån gång vid sjutiden grenslade jag till slut Trippelkryssar’n, knäppte på de lampor jag hade till hands - jo förresten, det lär visst vara en Edelux II framlampa på väg, planerad nedkomst nästa vecka… - och trampade iväg i beckmörkret.
Det var bara ett par minusgrader, men det blåste en sur gammal kärring från nordost så det var ganska bistert trots den blygsamma kölden. Efter någon mil stannade jag därför och värmde mig med en mugg LWB Special, varm buljong med några kryddmått chipotle chili:
Visa bilaga 596688
Turen fortsatte, och om det berodde på att jag färdades norrut eller helt enkelt på att temperaturen sjönk får vi fråga John Pohlman om, men det blev i alla fall märkbart mera snö och is på vägarna, vilket gjorde att jag fick hålla igen på farten för att inte stå på ändan.
Visa bilaga 596689
Ny vätskedepå, med herr och fru domherre som åskådare.
Jag hade en ungefärlig rutt planerad till mellanårskonventet och den följde jag till ett ungefär. Ibland innebar det att jag hamnade på irrvägar och fick vända om, men i huvudsak var det fina slingriga skogsvägar med nära nog obefintlig trafik.
Visa bilaga 596691
Ja, förutom viss nyttotrafik då förstås:
Visa bilaga 596692
Vid ett tillfälle hade jag bespetsat mig på en stigpassage för att binda samman två små vägar:
Visa bilaga 596703
Till skillnad från förra turen som jag försökte mig på motsvarande manöver så kunde jag idag inte skylla på den annalkande skymningen. Men jag kom en 10-20 meter in på stigen, otydlig men upptrampad av vilt, men sen var det STOPP. Ser ni stigen?
Visa bilaga 596693
Jag gjorde det inte. Däremot kände jag snön som rasade ned i nacken för varje steg jag trängde mig in i denna tätning, så jag vände och backtrackade tills jag kunde cykla vidare.
Jag fortsatte i samma stil, ömsom välsignande de ändlösa vägarna och den outtömliga potentialen för grävelcykling, ömsom önskande mig sommar, sol, värme…
Visa bilaga 596696
…och vägar utan isbark. Jag höll mig dock, under över alla under och till skillnad från båten ovan, på rätt köl hela turen utan några halkolyckor.
Visa bilaga 596695
Cykeln tuggade i sig vad jag än matade den med. Den byggde upp lite stelnad snö och is i bakänden av skärmarna, men inte värre än att jag höll mig rullande hela tiden.
Allt som allt blev det vad som i branschen brukar kallas ”en liten @aben”, dryga sju mil. Många fina vägar, en och annan fin gård inemellan de förfallna eller ännu värre sönderrenoverade ställena, all money and no smak, och en go känsla i benen framför vedspisen nu ikväll.
Tack för visat tålamod. Till nästa gång kör vi i klunga!