Inspirationen har vaknat efter att jag vilat en del från cyklingen under hösten. Har ändå hängt i men dragit ner rejält på volymen. Hoppas att en del av fysiken stannat kvar, men fokus behövde vara på annat än just cykling ett tag för att inte tappa motivationen allt för mycket.
Vet inte hur jag ska illustrera passupplägget på ett bra sätt, men såhär körde jag idag:
Passet består i uppvärmning följt av kort intervall strax under tröskel på låg kadens (typ "styrkeintervall"), följt av intervall på hög kadens på tröskel (typ "teknikintervall"). Därefter går styrkeintervallerna upp i längd men på samma effekt, medan teknikintervallerna går ned i längd men upp i effekt. Sist en tempo-del med några riktigt högkadensiga korta inslag eller enbenstramp/rundtrampsövning eller dylikt.
Detta 6-veckorsblocket är tänkt som en uppbyggnadsfas inför stundande lite hårdare upplägg. Jag vet av erfarenhet att jag tål konsekvent återkommande hårda pass dåligt, såsom vid två-tre maxhårda intervallpass per vecka kombinerat med distans på helgen. Jag vill tro att det är för att jag är för stark för mitt eget bästa på korta intervaller vilket gör att jag sliter ut mig. I verkligheten är det förmodligen för att jag saknar en ordentlig bas och att kontinuiteten ganska ofta fallerar pga "livet". Vet att
@glitch emellanåt nämner att man som glad amatör till skillnad från ett proffs är belastad av annat såsom jobb, familj osv, och så är säkert fallet för min del. Man kör liksom intervaller både på cykeln och på husrenovering-och-träna-pojklaget-i-fotboll-kombinationsdelen på något vis. Hur som helst blir resultatet att jag efter några veckor antingen tappar inspirationen eller att jag blir skadad, förkyld eller dylikt.
Dagens pass är inspirerat från Recks Giro-pass för Friskis och svettis, eller egentligen mer eller mindre stulet rakt av. Har inga större åsikter eller tankar om upplägget mer än att jag ska ha det som någon form av bas under en uppbyggnadsfas på ca 6 veckor, där fokus är på variation och att få till kontinuiteten. Jag tog del av ett dokument någonstans på happy där Recks upplägg gicks igenom i detalj, vilket jag alltså utgått från och byggt upp pass baserade på procent av tröskel snarare än Borg-skalan som Friskis-passen baseras på. Avsikten är att köra ett pass av denna typ per vecka samt ett mer klassiskt intervallpass typ 30/15 eller dylikt, kombinerat med så mycket distans jag har tid med. Det finns säkert en massa tokigheter i upplägget och jag har ingen direkt djup kunskap egentligen, men så länge jag inte går för hårt och ändå får en stabilare bas att stå på så är jag nöjd. Finliret får komma senare. Och de riktigt hårda intervallerna, om jag känner att jag tål dem.
Eftersom detta pass är någorlunda krävande (för mig) om man kör det på tröskel så har jag börjat med att skala ner det till 90% för att inte bränna mig direkt. Tänkte ägna 6 veckor åt att gradvis skala upp till 100% istället för att göra kontinuerliga FTP-test, eftersom dessa för min del ofta går ganska bra (för bra, tänker jag) varpå jag får det slitigt på intervallerna och bränner mig. Detta kanske låter lite bakvänt, men jag är fullt beredd på att därigenom inte kunna kräma ut max träningseffekt utan snarare bara (i teorin) ligga kvar på samma FTP-värde. Det som ska tränas är som sagt kontinuiteten och förmågan att kunna absorbera träningsmängden snarare än att ligga på max av vad systemet tål.
Man kan ju av ovanstående tro att jag har fel FTP-värde angivet då jag lätt blir sliten, men jag klarar uppenbarligen att prestera de siffror jag nu har satt men inte den träning som följer med dessa siffror. När kroppen anpassat sig till upplägget tänker jag skruva upp siffrorna och då förhoppningsvis få bättre utdelning på träningen.
Ska inte gå in i detalj kring hur jag tänker med nästkommande block, men någon form av plan är att fokusera mer på motor och tillslut bli mer specifik inför det jag tänker cykla. I mitt fall vet jag inte riktigt vad jag planerar cykla under sommaren mer än att tanken är att rampa upp distansen ganska rejält. Har tidigare år kört några breveter och på sikt lockar den riktiga långdistanscyklingen i form av rando-serie och sverigetempo, men det är mycket som ska klaffa för att jag ska få loss den tid som krävs till detta. Långdistanscyklistens främsta fokus kanske inte ska vara på korta intervaller och jag vet att jag av ovanstående träning förmodligen blir mer av en 10-milacyklist, men det är förmodligen sådant som kommer stå på agendan under detta året givet livssituationen. Just 10-12 mil är jag någorlunda stark på idag, men på en av 20-milarna förra året som jag cyklade tillsammans med en RIKTIGT stark Sverigetempogubbe (en sån där 112-timmarsgubbe..) så får jag slita ont under andra halvan av loppet. Kan jag undvika total krasch efter 12 mil och utöka snabbdistans till att vara 20 mil så är jag nog väldigt nöjd, följt av att de kommande åren förlänga sträckan jag tål inför de riktigt långa loppen. Cyklade förra året 45 mil som längst, med väl avvägd effekt men då går det inte så fort.. Tror den där basen som nämns ovan ger god utdelning även för långcyklingen.
Än så länge känner jag mig motiverad utan att ha några specifika mål, och det är en ganska skön känsla!
