Dag fem bjöd på den kortaste etappen hittils:
https://goo.gl/maps/mzG3JEY34wL2
Regnet och hälsenan fick mig att ta det extra lugnt imorse, klockan hann bli 9 innan jag till slut satt på hojen. Vid det laget började det redan spricka upp, jag fick inte en droppe på mig. Vattnet nerifrån tas förtjänstfullt hand om av skärmarna från honjo.
Inte så lovande.
Men snart bättre.
Eftersom jag var tillbaka längs Donau var borgarna tillbaka också.
Dagen gick i sportgrusets tecken, det bjöds på allt mellan finaste stenhårt packade till grov singel. Vet inte riktigt varför man inte asfalterar iaf ena av de två cykelbanorna som går paralellt på var sin sida floden/kanalen.
Sen gäller det att se upp. Svänger man inte när skyltarna påpekar att det är lämpligt kan man lätt hamna i trångmål. Men skam den som ger sig, här ska det inte cyklas omvägar i onödan.
Dagens fågelskådning, en familj gäss.
Såg en fantastiskt spännande gångbro också :
Dessutom fick jag prova på självdriven linfärja.
Här nånstans insåg jag att det inte längre var Donau jag cyklade längs, utan Europa-kanal som kopplar ihop Donau med floden Main. Jag kom till sluss efter sluss, hela vägen uppför. Men av någon anledning var det ingen trafik på kanalen. Nån båt borde jag väl få se? Lösningen på gåtan kom när jag fick se kanalarbetatna mecka med en sluss.
Hela kanalen är tydligen stängd fram till maj. Tänk på det om ni tänkt ta båten till kontinenten snart.
Till slut fick jag ändå se en båt:
Bitvis var det ganska motigt, inte bara pga av grusväg och hälsenestrul.
Men efter fyra dagar av medvind eller stiltje kan man knappast klaga. Jag misstänker att värre kommer vid nordsjökusten.
Här är jag vid toppen av kanalen. Det borde teoretiskt innebära att det är nedförsbacke resten av resan.
En liten kort bit asfalt fick jag också. Dessutom finns det säkert en borg nånstans långt där framme.
Jag slutade lite tidigare än vanligt, hittade en gammaldags hotell i Fürth. Lite Fawlty Towers-vibbar, inrökta nedsuttna lädersoffor, fyra nyanser av brunt. Men de har Unicum. Dessutom intogs årets kaffe, eftersom 6. april är internationella alla-måste-dricka-kaffe-dagen, ifall ni inte visste det.
Hälsenan hölls i schack av lite voltaren, och det känns bättre idag än igår. Jag försöker köra en full dag igen imorgon så får vi se vad händer.