Restips av museal karaktär - Pyttel Radsport i Rastatt (DE)

[perlinde]

Om man är i närheten av Baden-baden (Tyskland mot franska gränsen) kan det vara kul att trilla förbi den trevliga staden Rastatt och hälsa på Christian Pyttels cykelverkstad "Radsport Pyttel", hälsa från mig. Han är en fd östtysk (lämnade DDR 1984) rambyggare med 2 OS-guld och 17 världsmästartitlar vunna på hans cyklar, både bancykling och landsväg. I väst öppnade han egen låda och gjorde bla hjulen till tyska landslaget till OS 88 och 92 samt även aeroekrarna till den första generationens Campagnolo Shamalhjul, de där toksnygga högprofilshjulen i aluminium. Han bygger uteslutande i stål så elitanknytningen bleknade väl där i början av nittiotalet men han ger sedan några år tillbaka kurser späckade med skrönor om cyklar och cyklister.

Jag var där förra året och byggde en ram (mer om det i annan tråd snart) men tänkte att jag kunde dela med mig av lite bilder på minst sagt exotiska cyklar. OBS! Om du tänkte dig dit bör du kunna tyska rätt bra och gärna även förstå Sächsisch, tysklands grötigaste dialekt. Sen ska man tala tyst om annat än Campagnolo....

Första cykeln får bli en bancykel från sent sjuttiotal ca, tror den här vann något VM. Ram i Reynolds 753, alltså de mest kinkiga rören som endast kan lödas med silverlod under 700 °C. För att få köpa de rören fick man först en liten sats att löda ihop som man sedan skickade till Reynolds för utvärdering. Om man gjort ett bra jobb fick man sedan köpa ett antal satser per år, om inte fick man en lapp med "bra försök men öva gärna mer..." på.

Intressanta detaljer, förutom det ganska imponerande totala droppet, är det lättade vevpartiet (sparade 83 g) och den minst sagt exotiska styrinfästningen. Styrlagret består av en undre standarddel men överdelen är infälld och dold i head tuben. Det är en bricka inlödd i head tuben som agerar mothåll. Hjulen är lite intressanta också, fälgar i en magnesiumlegering och aeroekrar (hans specialitet) med dolda nipplar. Enligt tysk historieskrivning var Christian Pyttel först med båda de innovationerna, vet inte om det stämmer.

 

[Kristoffer]

Åhh Drillium så här på fredagskvällen.
Ser fram emot din nästa träd och fler inlägg i denna.

 

[perlinde]

Kul med någon som uppskattar gammalt östtyskt stål.

Jo, tuberna ser ju lite slitna ut och man kan ju undra varför dom inte är bytta men det är för att det var super-hysch-pysch med diagonallager och sedan ytterst ett radiallager, allt för minsta möjliga rullmotstånd. Ekrarna är förresten inte kromade heller, allt för att spara vikt. Hittade en bild på Bernd Drittert på en liknande cykel från 1988, då med förstärkningar i alla rörmöten. Hyfsat framåtlutad.

 

[ostrand]

Är det Robert Förstemanns farsa på bilden?

 

[HåkanC]

Hjulen är lite intressanta också, fälgar i en magnesiumlegering och aeroekrar (hans specialitet) med dolda nipplar. Enligt tysk historieskrivning var Christian Pyttel först med båda de innovationerna, vet inte om det stämmer.

När påstås han ha uppfunnit detta (aeroekrar och dolda nipplar)?


/Håkan

 

[perlinde]

@HåkanC. Tja, han började bygga cyklar i början av 70-talet och hojen ovan är 80-ish. Tänkte följa upp med bilder på en tempohoj som Olaf Ludwig vann VM på 81 och den har samma typ av ekrar/nipplar. Så slutet 70-talet kanske. Själv säger han inget och det finns säkert sedan tidigare. Intet nytt under solen.

 

[HåkanC]

Intet nytt under solen.

+1 på det
Det fanns många som har kommit med "aerofinesser".

Vad gäller hjul med aeroekrar och dolda nipplar fanns tex de ursprungliga, franska, Roval-hjulen

Men oavsett vem som var först så är detta en intressant tråd och även jag ser fram mot din byggtråd.

Fråga: är det som brukar kallas byggtråd här verkligen en BYGGtråd? Dvs att skruva fast delar på en färdig ram?
Eller är det en MONTERINGStråd? I så fall har jag aldrig BYGGT ngn cykel, men MONTERAT en hel del....

/Håkan

 

[perlinde]

.....ursprungliga, franska, Roval-hjulen ...

Jo, fransk och tysk historieskrivning och tysk skiljer sig ju lite åt, är det inte det de krigat om ett antal gånger? Fast du har nog rätt, i min erfarenhet har fransmännen varit tidiga med mycket men det har liksom stannat i Frankrike.

Måndagen är lite seg så vi fortsätter på denna tråd om östtyskt stål. Östtyskarna gjorde alltså egna ban- (silver) och tempohojar (ljusblå) medan landsvägshojarna köptes från Colnago. Det var genomgående komponenter från Campagnolo och rör Reynolds på landslagsprylarna.

Härnäst följer en hoj gjord för lagtempo, sent sjuttiotal skulle jag säga. Bakhjul 27" och framhjul 24" så det är inte en lika extrem styrinfästning på denna, man har nöjt sig med en vanlig (quill)styrstam. Det är en ganska tjusig formning av sadelröret mot hjulet till, det är liksom veckat inåt för att följa röret, en vidareutveckling av varianten med ett sadelrör böjt nertill som ju var tyngre. Den här hojen har dock cirkulära rörtvärsnitt, inte ovala som den silvriga ovan. Det här är en av fyra cyklar som gjordes samtidigt, en av cyklisterna i det östtyska laget var tydligen ganska mycket kortare än de övriga så han fick en specialcykel (inte denna) där vevpartiet satt högre upp så att alla satt på samma höjd och därmed erbjöd ungefär samma lä. Det fanns en östtyskt formelsamling för cykling (topphemlig såklart) där de räknat och mätt på det mesta och enligt den var effektbehovet vid lagtempo (om en ensam cyklist är 100%) 97%, 79%, 57% och 34% för cyklist 1 tom 4 och det räknestycket kan man ju som en god kamrat inte sabba.

Kul detaljer på denna hoj är bla frambromsen som är en egen (patenterad) aerovariant, den något exotiska dragningen av bromsvajrarna genom bromshandtagen (alla sätt är rätt och det fanns ju faktiskt ett hål där) och den snygga dragningen av vajern till bakbromsen, genom sadelstolpen (slitsad). Aerobromsen användes faktiskt ända till slutet av 90-talet, Jan Ullrich hade en sådan på sin ommålade tempohoj på TdF 98-99.

 

[perlinde]

Äsch, vi fortsätter väl, alltid är väl någon intresserad...

Nästa hoj är en tempohoj, i princip en blandning av de två tidigare. Fram- och bakhjul nu 27" båda två och därmed styrinfästning i gaffelkronan. Man ser inte riktigt hur stort droppet är pga perspektivet i bilden. Här har man börjat radialekra framhjulet, i övrigt samma elliptiska ekrar och magnesiumfälg. Snajdig dragning av växelvarjrarna inuti röret men tydligen ett helvete att byta då det inte fanns något innerrör för att spara vikt. Personligen tycker jag att utväxlingen är lite imponerande; klingor 55/53 och kassett 12-17. Då har man bestämt sig för hur man vill cykla. Snyggt med den flacka kassetten också.

 

[perlinde]

Jo, för er som tycker stål är tråkigt så kommer det lite kolfiber snart också, se i bakgrunden...

 

[jomper]

Nu vill vi ju ha fortsättning även på denna tråd!

Hur justerar man egentligen styrlagret på de cyklarna där styret sitter monterat i gaffelrörets underkant?