Sigge Star
Aktiv medlem
[RR] Muntii Bucegi, Rumänien. En runda till...
Tjenahej,
En hälsning från Rumänien…
Med bara en och en halv timma i bil från det platta Bukarest (100 möh) kommer man till Sinaia på ca 900 meters höjd. Plötsligt är man mitt i Karpaterna och om man vill tar man kabinbanan upp till 2000 möh och man är långt borta från hettan och stojet i huvudstan. Gissa om man vill…
Hade ett kundevent i just Sinaia igår och passade på att ta med hojen för en ”liten tur” efteråt. Jag har aldrig lyckats med en ”liten tur” i stora berg tidigare så varför skulle jag det nu? Dessutom ville jag reka lite innan Cross Micke kommer på besök i Juli. Fuskade lite genom att börja med att klara av 1100 höjdmeter med kabinbana, men det blev ytterligare 1100 höjdmeter på egen hand och nästan 5 timmars cyklande. Framför allt blev det en utförstur där härliga 1600 fallhöjdsmeter klarades av i ett åk.
Visst såg det kymigt ut på väg upp, men bor man på låglandet och längtar efter berg hela dagarna så spelar vädret ingen roll.
Skönt att veta att kabinkillen i alla fall fått sig ett par bira…
Skam den som ger sig. Bakom molnen som höll till utefter kanten på berget väntade solen och sjukt sköna stigar. Grymt skönt avbrott från hettan i stan. Med över 30 grader och hög luftfuktighet var det helt underbart att få trampa på i ca 15 grader.
Tekniskt blev det också bitvis
Ett bidrag till avdelningen märliga skyltar…
Lite bortom molnen vid bergskanten ner mot dalen blev det riktigt skönt i solen
En stor dag för mig, men en helt vanlig för denna herde på ca 2200 möh. Jag har sett många herdar i detta underbart vackra land, men något som skiljer dessa herdar från de jag sett i andra länder är deras läskunnighet. Många gånger ser man dom gå omkring och läsa en roman och bara titta upp då och då.
Stigen fortsätter… med sällskap
Jag når Cabana Babele och märkliga formationer. Lite nördigt med självporträtt, jag vet, men utan sällskap så...
Och så lite av ett varumärke för Muntii Bucegi som massivet kallas. Sfinx’en
Med extremvintern långt bakom oss känns det exotiskt med snö
Landskapet är vackert och utsikten nästan bedövande. I bakgrunden syns orten Azuga som är ytterligare en av skidorterna på vintern
Målet i sikte: Cabana Umo 2507 meter över havet. Lite kasst ljus i bilden men tog med den för att visa stigen som jag tog ner efter toppturen. Det blev den mest brutala fjällsidan jag cyklat utför någon gång. Ni ser den sicksacka ner från toppstugan
Bild från samma ställe men tagen åt vänster. Följde stigen hela vägen till toppen längst upp till höger i bild
Samma stig, men från toppen
Dessa vyer… helt grymt skådespel när molnen totalt mystifierar bergen ner mot Bran.
Mera utsikt…
Toppen nådd som sagt
Dags att ge sig utför. Första partiet var mycket brant och med stora lösa stenar i gruset. Vurpade lätt i en switchback och ramlade som tur var in mot berget. Tog det lite mer försiktigt efter det. Spana in en helt fantastiskt vacker dal och med stigen lååångt där nere:
Neråt neråt. Lite väl hårigt ibland men emellanåt bra flow. Stora behållningen var nog naturupplevelsen och tekniska utmaningen. Bortom min egen skugga skymtar några vandrare på väg ner de också.
Nåväl, dalen blir något mindre dramatisk och jag kommer ner i skogen som bjuder på sköna stigar som ibland avrbyts av ställen där man får bära cykeln.
De sista 400 fallhöjdmetrarna erbjöd fullkomligt episka utförsslingor i helt galet hög fart, vilken finale!
Väl nere från berget i Busteni väntade en mil landsväg tillbaka till bilen i Sinaia. Med ytterligare några fallhöjdsmeter till godo var det ett rent nöje. Slut för denna gången, men det blir mer fler turer framöver!
Sigge
En hälsning från Rumänien…
Med bara en och en halv timma i bil från det platta Bukarest (100 möh) kommer man till Sinaia på ca 900 meters höjd. Plötsligt är man mitt i Karpaterna och om man vill tar man kabinbanan upp till 2000 möh och man är långt borta från hettan och stojet i huvudstan. Gissa om man vill…
Hade ett kundevent i just Sinaia igår och passade på att ta med hojen för en ”liten tur” efteråt. Jag har aldrig lyckats med en ”liten tur” i stora berg tidigare så varför skulle jag det nu? Dessutom ville jag reka lite innan Cross Micke kommer på besök i Juli. Fuskade lite genom att börja med att klara av 1100 höjdmeter med kabinbana, men det blev ytterligare 1100 höjdmeter på egen hand och nästan 5 timmars cyklande. Framför allt blev det en utförstur där härliga 1600 fallhöjdsmeter klarades av i ett åk.
Visst såg det kymigt ut på väg upp, men bor man på låglandet och längtar efter berg hela dagarna så spelar vädret ingen roll.
Skönt att veta att kabinkillen i alla fall fått sig ett par bira…
Skam den som ger sig. Bakom molnen som höll till utefter kanten på berget väntade solen och sjukt sköna stigar. Grymt skönt avbrott från hettan i stan. Med över 30 grader och hög luftfuktighet var det helt underbart att få trampa på i ca 15 grader.
Tekniskt blev det också bitvis
Ett bidrag till avdelningen märliga skyltar…
Lite bortom molnen vid bergskanten ner mot dalen blev det riktigt skönt i solen
En stor dag för mig, men en helt vanlig för denna herde på ca 2200 möh. Jag har sett många herdar i detta underbart vackra land, men något som skiljer dessa herdar från de jag sett i andra länder är deras läskunnighet. Många gånger ser man dom gå omkring och läsa en roman och bara titta upp då och då.
Stigen fortsätter… med sällskap
Jag når Cabana Babele och märkliga formationer. Lite nördigt med självporträtt, jag vet, men utan sällskap så...
Och så lite av ett varumärke för Muntii Bucegi som massivet kallas. Sfinx’en
Med extremvintern långt bakom oss känns det exotiskt med snö
Landskapet är vackert och utsikten nästan bedövande. I bakgrunden syns orten Azuga som är ytterligare en av skidorterna på vintern
Målet i sikte: Cabana Umo 2507 meter över havet. Lite kasst ljus i bilden men tog med den för att visa stigen som jag tog ner efter toppturen. Det blev den mest brutala fjällsidan jag cyklat utför någon gång. Ni ser den sicksacka ner från toppstugan
Bild från samma ställe men tagen åt vänster. Följde stigen hela vägen till toppen längst upp till höger i bild
Samma stig, men från toppen
Dessa vyer… helt grymt skådespel när molnen totalt mystifierar bergen ner mot Bran.
Mera utsikt…
Toppen nådd som sagt
Dags att ge sig utför. Första partiet var mycket brant och med stora lösa stenar i gruset. Vurpade lätt i en switchback och ramlade som tur var in mot berget. Tog det lite mer försiktigt efter det. Spana in en helt fantastiskt vacker dal och med stigen lååångt där nere:
Neråt neråt. Lite väl hårigt ibland men emellanåt bra flow. Stora behållningen var nog naturupplevelsen och tekniska utmaningen. Bortom min egen skugga skymtar några vandrare på väg ner de också.
Nåväl, dalen blir något mindre dramatisk och jag kommer ner i skogen som bjuder på sköna stigar som ibland avrbyts av ställen där man får bära cykeln.
De sista 400 fallhöjdmetrarna erbjöd fullkomligt episka utförsslingor i helt galet hög fart, vilken finale!
Väl nere från berget i Busteni väntade en mil landsväg tillbaka till bilen i Sinaia. Med ytterligare några fallhöjdsmeter till godo var det ett rent nöje. Slut för denna gången, men det blir mer fler turer framöver!
Sigge
Senast ändrad:
