[RR] Rjukan, Norge
Har tidigare varit i Rjukan för att bestiga Gaustatoppen, men denna gång tog vi med cyklarna och vår 2,5-åring. Då jag var tvungen att ta lilltjejen i barnsits (hört om mycket tillgänglighetsproblem med vagn) så fick min FS stanna hemma, tog i stället min Genesis som jag vanligtvis pendlar med.
De bästa cykelturerna börjar med en grym roadtrip, så även denna gången, 8h i bil hade vi framför oss.
Vi kom fram precis i tid för att hinna upp till Gaustatoppens utsiktsplats för att se solnedgången. Den svenska sommaren har inte direkt varit sig själv i år men när man kommer ut från bilen till ett par plusgrader och frisk vind så kommer hemlängtan krypandes.
Utsikten är dock grym. Nästkommande 2h letar vi boende då hela Norge verkar vara fullbokat på hotelfronten, passar inte riktigt in i vårt spontana semesterlevene. Innan midnatt får vi dock tag i en riktigt sur Danska som äger ett vandrarhem i Gaustablick-området. Efter lite övertalning så har vi ett rum för natten.
Utsikten från rummet var det inte heller något fel på.
Tidigt nästa morgon så ger vi oss ut för att leta reda på den där stigen som alla snackar om (...), men det visar sig lättare sagt än gjort då appen vi använder (visit norway) inte visar rätt destination. Vi litar istället på magkänslan och följer flocken av norrmän som ger sig ut i skogen.
Dessa alltså.
När vi tittat klart på djuren och stått en timme i kö så tog vi krossebanan upp på berget, väldigt uppskattat av den minsta i sällskapet.
Rutten började med ett par km stigning, då jag hade 25kg dödvikt på min hoj blev det pushbike. Kort därefter så flackade det ut och cyklingen kunde påbörjas.
Väl igång så tog det inte många km innan lillen somnade, bara att gilla läget och försöka hitta en buske som gav tillräckligt med skydd från den hårda och kalla vinden.
Vi sov rätt gott en timme innan det här vilddjuret väckte oss med sitt bräkande. Snabbt mellanmål och så vart vi iväg igen.
Trots temperaturer precis över nollan och isvindar så kunde man faktiskt njuta av vyerna.
Barnsits fungerade över förväntan, nu var det inte direkt någon brötig terräng vi körde i men det var skönt att inte behöva släpa på en vagn.
Väl tillbaka vid krossebanan så vände vindarna och bjöd på lite värme. Nedanför cyklade ett gäng på sina trenduros och jag var inte alls avundsjuk.
Hemåt igen, en dag kortare än beräknat men vi kände oss ändå nöjda med vad vi upplevt. Personligen så uppskattade jag nog den nylagda asfalten mer, bjöd in till inspirerande körning på de slingriga småvägarna. Thulestället fick visa vad det tålde.
De bästa cykelturerna börjar med en grym roadtrip, så även denna gången, 8h i bil hade vi framför oss.
Vi kom fram precis i tid för att hinna upp till Gaustatoppens utsiktsplats för att se solnedgången. Den svenska sommaren har inte direkt varit sig själv i år men när man kommer ut från bilen till ett par plusgrader och frisk vind så kommer hemlängtan krypandes.
Utsikten är dock grym. Nästkommande 2h letar vi boende då hela Norge verkar vara fullbokat på hotelfronten, passar inte riktigt in i vårt spontana semesterlevene. Innan midnatt får vi dock tag i en riktigt sur Danska som äger ett vandrarhem i Gaustablick-området. Efter lite övertalning så har vi ett rum för natten.
Utsikten från rummet var det inte heller något fel på.
Tidigt nästa morgon så ger vi oss ut för att leta reda på den där stigen som alla snackar om (...), men det visar sig lättare sagt än gjort då appen vi använder (visit norway) inte visar rätt destination. Vi litar istället på magkänslan och följer flocken av norrmän som ger sig ut i skogen.
Dessa alltså.
När vi tittat klart på djuren och stått en timme i kö så tog vi krossebanan upp på berget, väldigt uppskattat av den minsta i sällskapet.
Rutten började med ett par km stigning, då jag hade 25kg dödvikt på min hoj blev det pushbike. Kort därefter så flackade det ut och cyklingen kunde påbörjas.
Väl igång så tog det inte många km innan lillen somnade, bara att gilla läget och försöka hitta en buske som gav tillräckligt med skydd från den hårda och kalla vinden.
Vi sov rätt gott en timme innan det här vilddjuret väckte oss med sitt bräkande. Snabbt mellanmål och så vart vi iväg igen.
Trots temperaturer precis över nollan och isvindar så kunde man faktiskt njuta av vyerna.
Barnsits fungerade över förväntan, nu var det inte direkt någon brötig terräng vi körde i men det var skönt att inte behöva släpa på en vagn.
Väl tillbaka vid krossebanan så vände vindarna och bjöd på lite värme. Nedanför cyklade ett gäng på sina trenduros och jag var inte alls avundsjuk.
Hemåt igen, en dag kortare än beräknat men vi kände oss ändå nöjda med vad vi upplevt. Personligen så uppskattade jag nog den nylagda asfalten mer, bjöd in till inspirerande körning på de slingriga småvägarna. Thulestället fick visa vad det tålde.
