Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
- Trådstartare gabbeon
- Start datum
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Dag 14 början på slutet. Cykelsuget har satt in och det är dags att ge sig av hemåt. https://goo.gl/maps/jjEJFap1HuC2
Idag hämtade jag hojen från utställningen. Det var bara att knata in vid stängningsdags, hänga på väskorna och rulla iväg.
En kvart efter att sista gästen var hemskickad var det mesta rivet.
Det har varit en ganska kylig helg med skurar som kom o gick, men för början av veckan har de lovat högtryck med ihållande fint väder. Och kvällningen går inte att klaga på.
Ikväll bor jag äntligen på en tvättäkta B&B ute på landsbygden. Imorgon ska jag försöka ta mig så långt mot London det går.
Äntligen får min fd södra öra lite vila, den är något sargad. Hoppas att det andra är såpass välbakad nu att den klarar sig lite bättre.
Idag hämtade jag hojen från utställningen. Det var bara att knata in vid stängningsdags, hänga på väskorna och rulla iväg.
En kvart efter att sista gästen var hemskickad var det mesta rivet.
Det har varit en ganska kylig helg med skurar som kom o gick, men för början av veckan har de lovat högtryck med ihållande fint väder. Och kvällningen går inte att klaga på.
Ikväll bor jag äntligen på en tvättäkta B&B ute på landsbygden. Imorgon ska jag försöka ta mig så långt mot London det går.
Äntligen får min fd södra öra lite vila, den är något sargad. Hoppas att det andra är såpass välbakad nu att den klarar sig lite bättre.
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Dag 15. Medvind hela dagen. Idag seglade jag till Hersham. https://goo.gl/maps/qu1rbqc2cM92
Dagen började med en tvättäkta brittisk frukost. Mmmmmm.
Det var ganska kyligt och mulet. Jag trampade en del längs Avon-Kennet kanal. Denna slusstrappa består av 29 slussar. Måste ta en hel dag att ta sig igenom.
Fågelskådning.
Gav upp kanalen när towpath-en övergick från grus till gyttja.
En förhistorisk getbild av okänd (antagligen utomjordisk) härkomst.
Dagen avlöpte odramatiskt och tack vare frisk medvind var jag före utsatt tid hemma hos nästa kusin. Äntligen får jag besiktiga nästa generation Kugler.
Dagen började med en tvättäkta brittisk frukost. Mmmmmm.
Det var ganska kyligt och mulet. Jag trampade en del längs Avon-Kennet kanal. Denna slusstrappa består av 29 slussar. Måste ta en hel dag att ta sig igenom.
Fågelskådning.
Gav upp kanalen när towpath-en övergick från grus till gyttja.
En förhistorisk getbild av okänd (antagligen utomjordisk) härkomst.
Dagen avlöpte odramatiskt och tack vare frisk medvind var jag före utsatt tid hemma hos nästa kusin. Äntligen får jag besiktiga nästa generation Kugler.
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Dag 16. En kort och jobbig dag.
Idag rullade jag bara 7 mil norrut, https://goo.gl/maps/rXnvmoaygN22 men det var inte så enkelt som jag trodde. Navigeringen är alltid bökigare i samhällen än ute på vischan helt enkelt eftersom det finns fler vägar att ta fel på. Dessutom är trafiken jobbig i längden och folk är märkbart mer stressade än ute på landet. Att korsa Londons förstäder är inget jag skulle rekommendera. Det måste vara oerhört frustrerande att bo och försöka träna här.
Det enda märkvärdiga som hände idag var att google navigerade mig direkt under inflygningen till Heathrow alldeles invid landningsbanan. Så jag fick lite kompensation för gyttjebadet som "cykelbanan" bjöd på.
Imorgon drar jag till Harwich och tar nattfärjan till Rotterdam.
Idag rullade jag bara 7 mil norrut, https://goo.gl/maps/rXnvmoaygN22 men det var inte så enkelt som jag trodde. Navigeringen är alltid bökigare i samhällen än ute på vischan helt enkelt eftersom det finns fler vägar att ta fel på. Dessutom är trafiken jobbig i längden och folk är märkbart mer stressade än ute på landet. Att korsa Londons förstäder är inget jag skulle rekommendera. Det måste vara oerhört frustrerande att bo och försöka träna här.
Det enda märkvärdiga som hände idag var att google navigerade mig direkt under inflygningen till Heathrow alldeles invid landningsbanan. Så jag fick lite kompensation för gyttjebadet som "cykelbanan" bjöd på.
Imorgon drar jag till Harwich och tar nattfärjan till Rotterdam.
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Ja, vad ska man säga, otroligt vackert.
Min första egna cykelsemester hade första övernattningen i Andover. Jag var 19 år och lämnade London sent och bakis, cyklade genom natten (utan lampor) och hängde på låset till ett B&B jag på något sätt hittade. Minnen!
Min första egna cykelsemester hade första övernattningen i Andover. Jag var 19 år och lämnade London sent och bakis, cyklade genom natten (utan lampor) och hängde på låset till ett B&B jag på något sätt hittade. Minnen!
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Dag 17. https://goo.gl/maps/PfJuTLQTgHS2 Idag fick man inget gratis, min medvindskarma är tydligen borta. Fintväderkarman är dock kvar och det är tacksamt. Punkakarman är också på topp, inte en punka hittills på potemkin. Proxypunkakarman däremot... När vi cyklade Maastricht-Bryssel med kusin fick han punka. Och imorse när jag körde min kompis jag bodde hos till tågstationen fick jag punka på bilen på vägen hem. Så starten fördröjdes en del medan jag skiftade hjul. Det var som tur var inte tokstressigt, färjan går kl 23.
Jag fick som sagt kämpa en del mot vinden, men lite bilder hann tas.
Såg dessa fantastiska båthus med groggburspråk. Vill ha.
Cyklade en del på fina fd tågspår omgjorda till cykelbanor.
Även en hel del på cykelbanor en halvmeter från motorvägen. Man blir helt mör i huvudet av allt buller. Men rätt vad det är hamnar man i Stones Green mellan Little Bentley och Great Oakley, och livet är som det ska igen.
Det har blivit en hel del grönare på en vecka.
Nu får jag sitta av ett par timmar på en pub här, men det går ingen nöd på mig.
Jag fick som sagt kämpa en del mot vinden, men lite bilder hann tas.
Såg dessa fantastiska båthus med groggburspråk. Vill ha.
Cyklade en del på fina fd tågspår omgjorda till cykelbanor.
Även en hel del på cykelbanor en halvmeter från motorvägen. Man blir helt mör i huvudet av allt buller. Men rätt vad det är hamnar man i Stones Green mellan Little Bentley och Great Oakley, och livet är som det ska igen.
Det har blivit en hel del grönare på en vecka.
Nu får jag sitta av ett par timmar på en pub här, men det går ingen nöd på mig.
Senast ändrad:
GoranS
Aktiv medlem
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Härligt! Jag tror jag får skaffa en Potemkinkryssare till min nästa cykelresa. Punkteringssäkerhet är något jag ibland verkligen önskat mig när det pyst till var och varannan dag på cykelresor.
Imorgon förväntar vi oss att alla bilder lutar (kantvindskörning) och att rapporten på holländska för att få den där rätta känslan. ;-)
Imorgon förväntar vi oss att alla bilder lutar (kantvindskörning) och att rapporten på holländska för att få den där rätta känslan. ;-)
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Dag 18. Idag vaknade jag med riktigt sega ben efter gårdagens mangling. Som tur var hade jag bara drygt 9 mil https://goo.gl/maps/jEyMq9geyhT2 på agendan, och vädret var återigen strålande. Det var ett lätt beslut att ta dagen som ett återhämtningspass. Målet var att hålla pulsen tvåsiffrig och spinna på lätta växlar. Tyvärr bor lillasyster precis i vindögat, det gick inte superfort framåt. Men jag lyckades hyfsat med målsättningen. Ibland när jag tappade koncentrationen kunde pulsen sticka bortåt 110, men i övrigt gick det bra att leka Steve. Benen kändes bättre o bättre under dagen. När jag började närma mig tänkte jag köra en 20-a tröskel, men det tyckte inte benen var en bra idé. Det fick bli spurtintervaller istället.
Fint men inte jättevarmt imorse.
Man gråter nästan av lycka så fort man kommer av färjan. Jag ville krama cykelbanorna.
Cylade i ett ökenlandskap mellan sanddynerna från Rotterdam till den Haag.
Här är Holland i ett nötskal. Och då tänker jag inte på kvarnen.
Holland är helt enkelt paradiset på jorden om man är cyklist eller särskilt cykelturist.
Hälsade på familjen get. Pappa mamma och barnen.
Fågelskådade en häger.
Sista biten längs kanalen blev det rejs igen. Denna gång blev det vinst, pråmen hade inte nedförsbacke.
En till vindmölla bara för den goda sakens skull.
Fint men inte jättevarmt imorse.
Man gråter nästan av lycka så fort man kommer av färjan. Jag ville krama cykelbanorna.
Cylade i ett ökenlandskap mellan sanddynerna från Rotterdam till den Haag.
Här är Holland i ett nötskal. Och då tänker jag inte på kvarnen.
Holland är helt enkelt paradiset på jorden om man är cyklist eller särskilt cykelturist.
Hälsade på familjen get. Pappa mamma och barnen.
Fågelskådade en häger.
Sista biten längs kanalen blev det rejs igen. Denna gång blev det vinst, pråmen hade inte nedförsbacke.
En till vindmölla bara för den goda sakens skull.
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Måste rätta lite här. Det är inte en häger, det är en sjöget. Håller med om den otroliga cykelstrukturen i Holland men även båtstrukturen är något utöver det vanliga. Man har helt enkelt tänkt till. Trots det är det kaos bland bilarna storstäderna. Man kan ana att bilar är ett större problem än man kan lösa. Dags att börja tänka annorlunda alltså.
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Dag 19. Idag tog vi det riktigt lugnt och efter frukost och lite cykelbestyr rullade vi iväg kring 12. Lillasyster skulle följa med en bit på vägen och visa lite sevärdheter. https://goo.gl/maps/iGszqXNqkjL2
Här är hon med en borg i bakgrunden.
Hon är bra på att navigera.
Det fläktade på. Kitesurfarna var ute o njöt.
En familj getter förklädda till getter.
Tog en sväng förbi alperna.
Efter detta kommer jag uppskatta Alebacken lite mer.
I Huizen byggs det sandslott. Men jag anser att maskinell hjälp borde dopingklassas.
Klappetiklapp låter det om getterna när de drar vagnen.
På väg till Almere passerade vi denna moderna ruin.
Undrar vad historien är bakom.
Här tog syster tåget hem och jag drog _raka_ vägen till Lelystad. Vägen och cykelbanan går på skyddsvallen mot Markermeer. Rakt. I kantvind. Hård. Tack Göran.
Som krydda på moset och grädde på i fick jag lite hagel.
Skurarna kom o gick, och med de regnkläderna. Blev många stopp. Mellan skurarna var det sol och för varmt att ha de kvar.
Mot slutet fick jag lite medvind och rykande vägar.
De första tulpanfälten började dyka upp, men jag hoppas att jag får lite bättre bilder imorgon.
Hann med lite fågelskådning också.
Men bästa fågeln bjöd orten Dronten på som jag hamnade i till slut.
Nu bär det av österut, nästa delmål är Berlin om fyra dagar.
Här är hon med en borg i bakgrunden.
Hon är bra på att navigera.
Det fläktade på. Kitesurfarna var ute o njöt.
En familj getter förklädda till getter.
Tog en sväng förbi alperna.
Efter detta kommer jag uppskatta Alebacken lite mer.
I Huizen byggs det sandslott. Men jag anser att maskinell hjälp borde dopingklassas.
Klappetiklapp låter det om getterna när de drar vagnen.
På väg till Almere passerade vi denna moderna ruin.
Undrar vad historien är bakom.
Här tog syster tåget hem och jag drog _raka_ vägen till Lelystad. Vägen och cykelbanan går på skyddsvallen mot Markermeer. Rakt. I kantvind. Hård. Tack Göran.
Som krydda på moset och grädde på i fick jag lite hagel.
Skurarna kom o gick, och med de regnkläderna. Blev många stopp. Mellan skurarna var det sol och för varmt att ha de kvar.
Mot slutet fick jag lite medvind och rykande vägar.
De första tulpanfälten började dyka upp, men jag hoppas att jag får lite bättre bilder imorgon.
Hann med lite fågelskådning också.
Men bästa fågeln bjöd orten Dronten på som jag hamnade i till slut.
Nu bär det av österut, nästa delmål är Berlin om fyra dagar.
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Dag 20 Idag var det en riktig roller coaster ride, även om landskapet var pannkaksplatt. Jag har tagit mig till Haselünne. https://goo.gl/maps/gRqAP4U6jvs
Dagen började med en hel del tunga moln runt omkring.
Det var ganska kallt också, så regnstället åkte på direkt.
Men ibland kikade solen fram och åstadkom riktigt fina vyer.
Som utlovat kommer lite fler bilder på tulpanfält.
Jag såg en hel del hagelskurar, men lyckades för det mesta kryssa mellan dem. De få korta jag fick på mig väntade jag ut i busskurar eller under träd.
Såg en flock sydamerikanska panflöjtgetter.
Det finns grader i helvetet, och det finns tydligen grader i paradiset också. Zvolle var bäst av de bästa för två år sen.
Bland det sista jag såg av Holland, en borg.
Denna gång lyckades jag inte missa gränspassagen. Stor tydlig skylt.
Eftersom allt är stängt på söndag förutom restauranger, och det var såpass kyligt att det kändes skönt att få komma inomhus och få lite värme i kroppen, blev det innesittarfrukost, lunch och middag idag. Det sista bev en gyrosrulle som enligt lokal tradition tydligen ska gratineras med pizzasås och ost. Rikigt smarrigt.
Man hinner filosofera en hel del en dag som denna. Jag kom underfund med att jag har tre fiender just nu; kyla, motvind och regn. Utan nån av dessa blir det en kanondag. En lite då och då är som lite krydda som piffar upp i monotonin. Två går det att tåla nån dag ibland. Får jag alla tre mot mig blir det till att ta tåget. Idag var det två av tre ibland, men medvinden räddade dagen.
Dagen började med en hel del tunga moln runt omkring.
Det var ganska kallt också, så regnstället åkte på direkt.
Men ibland kikade solen fram och åstadkom riktigt fina vyer.
Som utlovat kommer lite fler bilder på tulpanfält.
Jag såg en hel del hagelskurar, men lyckades för det mesta kryssa mellan dem. De få korta jag fick på mig väntade jag ut i busskurar eller under träd.
Såg en flock sydamerikanska panflöjtgetter.
Det finns grader i helvetet, och det finns tydligen grader i paradiset också. Zvolle var bäst av de bästa för två år sen.
Bland det sista jag såg av Holland, en borg.
Denna gång lyckades jag inte missa gränspassagen. Stor tydlig skylt.
Eftersom allt är stängt på söndag förutom restauranger, och det var såpass kyligt att det kändes skönt att få komma inomhus och få lite värme i kroppen, blev det innesittarfrukost, lunch och middag idag. Det sista bev en gyrosrulle som enligt lokal tradition tydligen ska gratineras med pizzasås och ost. Rikigt smarrigt.
Man hinner filosofera en hel del en dag som denna. Jag kom underfund med att jag har tre fiender just nu; kyla, motvind och regn. Utan nån av dessa blir det en kanondag. En lite då och då är som lite krydda som piffar upp i monotonin. Två går det att tåla nån dag ibland. Får jag alla tre mot mig blir det till att ta tåget. Idag var det två av tre ibland, men medvinden räddade dagen.
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
En lite senkommen rapport pga internetskugga igår.
Dag 21. Ännu en kylig och bitvis blöt dag tog mig till Schwarmstedt. https://goo.gl/maps/wLxa9dmwTQ82
Dagen började lovande, bara lätta moln. Men värmen var fortfarande som bortblåst. Som tur var med medvind.
Åkte igenom Rußland.
Kylan påminde förvisso om Sibirien, men så fort kan jag inte ha åkt österut.
Ibland tar Google lite märkliga shortcuts. Är man på tårna kan man fånga upp dem i tid och åka runt, men ibland åker man på en nit.
Jag var ganska tveksam om den här biten.
Här fick jag nästan ta fram macheten och hacka mig fram.
På andra sidan väntade fina småvägar.
Punkakarman räckte i 300 mil, helt godkänt tycker jag. Hoppas på lika problemfria 300 till.
Under dagen kom o gick skurarna, jag klädde på och av regnkläderna hela tiden kändes det som. När jag hade milen kvar till det tilltänkta målet kom sista skuren. Orkade inte stanna utan borrade tempo sista 20 minuterna. Kändes hur fint som helst att benen svarade utan knot efter 16 mil i sadeln.
Nu sitter jag på ett café i Celle och dricker morgonens tredje varma choklad. Första caféet antog jag bara hade internet, men icke. Nästa letade jag upp med telefonen i handen. Hann beställa innan jag frågade efter wifilösenord. Fick ingen. Nu sist hade jag loggat på innan jag beställde nåt. Idag får det bli en fikadag, det är kallt och småbistert ute.
Dag 21. Ännu en kylig och bitvis blöt dag tog mig till Schwarmstedt. https://goo.gl/maps/wLxa9dmwTQ82
Dagen började lovande, bara lätta moln. Men värmen var fortfarande som bortblåst. Som tur var med medvind.
Åkte igenom Rußland.
Kylan påminde förvisso om Sibirien, men så fort kan jag inte ha åkt österut.
Ibland tar Google lite märkliga shortcuts. Är man på tårna kan man fånga upp dem i tid och åka runt, men ibland åker man på en nit.
Jag var ganska tveksam om den här biten.
Här fick jag nästan ta fram macheten och hacka mig fram.
På andra sidan väntade fina småvägar.
Punkakarman räckte i 300 mil, helt godkänt tycker jag. Hoppas på lika problemfria 300 till.
Under dagen kom o gick skurarna, jag klädde på och av regnkläderna hela tiden kändes det som. När jag hade milen kvar till det tilltänkta målet kom sista skuren. Orkade inte stanna utan borrade tempo sista 20 minuterna. Kändes hur fint som helst att benen svarade utan knot efter 16 mil i sadeln.
Nu sitter jag på ett café i Celle och dricker morgonens tredje varma choklad. Första caféet antog jag bara hade internet, men icke. Nästa letade jag upp med telefonen i handen. Hann beställa innan jag frågade efter wifilösenord. Fick ingen. Nu sist hade jag loggat på innan jag beställde nåt. Idag får det bli en fikadag, det är kallt och småbistert ute.
Senast ändrad:
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Dag 22. Misär och kastad handduk. Idag gick det riktigt långsamt, med för många och långa pauser. Kylan och fukten kombinerat med motvridande vind och ännu en punka blev för mycket, i Oebisfelde gav jag upp och klev på tåget.
https://goo.gl/maps/McayKT12WDN2
Dagen började annars ganska fint. Passerade över A7 och kontemplerade över min lycka att slippa korsa Tyskland på autobahn som jag gjort ett antal gånger förr.
Framme i Celle skulle jag försöka hitta internet för att tanka ner nästa avsnitt i navigationen. Det var lättare sagt än gjort som det står här ovan. Stan är superfin med många gamla karakteristika byggnader.
Det var kallt o rått så jag hade inte så mycket emot att fika bort några timmar.
Efter Celle kom det en bit där cykelbanan slingrade sig i skogen isf att slaviskt följa vägen på en halvmeters håll. Mycket roligare.
Plötsligt såg jag några riktigt mörka moln torna upp sig över högra flanken.
Närmade mig en by lite längre fram, så jag gasade på och hoppades på det bästa. Sladdade in under en busskur i sista sekund.
Det brakade loss direkt.
Det var full komfort med bänk o fönster.
Det gick över hyfsat fort, men en hel del hann det snöa/hagla ändå.
Temperaturen föll från 7 till knappa 3 grader. Dags att dra fram mitt hemliga vapen, de sydkoreanska handvärmarna.
Allt skönt igen, bara att rulla vidare. De niedersachsische schneeziege jag fotade var inte lika muntra.
Även idag fick jag lite intressant navigationsövning. Rätt in i skogen, med en hel del sicksackande på traktorstigar som gick ungefär där google sa att de skulle göra, men aldrig riktigt. Allt för att hålla spänningen på topp.
Det verkar vara nån slags tysk nationalsport att vandra med cykel. På ryggen då, antar jag.
En av sakerna jag ska försöka fixa på cykeln framöver är infästningen av framskärmen. Den samlar gegga när man cyklar i lerpölar, och det är tydligen en del av sporten, om Google får bestämma. Efter ett dylikt äventyr är det bara att rycka framhjulet, och gräva loss jordkakan som har kilat fast sig.
Vid det här laget hade jag fortfarande en vag förhoppning om att kunna göra en vettig dag, men samtidigt som jag fotade resans tredje velociped kände jag punkan på bakhjulet.
Det var sista droppen som gjorde beslutet lätt. Slog in närmaste tågstation i gpsen och gav upp. Jag var tydligen precis på gränsen till DDR.
Potemkin får åka tåg och vi är framme i Berlin på 2 timmar isf 12.
Nu är det några vilodagar här innan sista etappen påbörjas. Planen är Rostock-Trelleborg och sen västkusten hem.
https://goo.gl/maps/McayKT12WDN2
Dagen började annars ganska fint. Passerade över A7 och kontemplerade över min lycka att slippa korsa Tyskland på autobahn som jag gjort ett antal gånger förr.
Framme i Celle skulle jag försöka hitta internet för att tanka ner nästa avsnitt i navigationen. Det var lättare sagt än gjort som det står här ovan. Stan är superfin med många gamla karakteristika byggnader.
Det var kallt o rått så jag hade inte så mycket emot att fika bort några timmar.
Efter Celle kom det en bit där cykelbanan slingrade sig i skogen isf att slaviskt följa vägen på en halvmeters håll. Mycket roligare.
Plötsligt såg jag några riktigt mörka moln torna upp sig över högra flanken.
Närmade mig en by lite längre fram, så jag gasade på och hoppades på det bästa. Sladdade in under en busskur i sista sekund.
Det brakade loss direkt.
Det var full komfort med bänk o fönster.
Det gick över hyfsat fort, men en hel del hann det snöa/hagla ändå.
Temperaturen föll från 7 till knappa 3 grader. Dags att dra fram mitt hemliga vapen, de sydkoreanska handvärmarna.
Allt skönt igen, bara att rulla vidare. De niedersachsische schneeziege jag fotade var inte lika muntra.
Även idag fick jag lite intressant navigationsövning. Rätt in i skogen, med en hel del sicksackande på traktorstigar som gick ungefär där google sa att de skulle göra, men aldrig riktigt. Allt för att hålla spänningen på topp.
Det verkar vara nån slags tysk nationalsport att vandra med cykel. På ryggen då, antar jag.
En av sakerna jag ska försöka fixa på cykeln framöver är infästningen av framskärmen. Den samlar gegga när man cyklar i lerpölar, och det är tydligen en del av sporten, om Google får bestämma. Efter ett dylikt äventyr är det bara att rycka framhjulet, och gräva loss jordkakan som har kilat fast sig.
Vid det här laget hade jag fortfarande en vag förhoppning om att kunna göra en vettig dag, men samtidigt som jag fotade resans tredje velociped kände jag punkan på bakhjulet.
Det var sista droppen som gjorde beslutet lätt. Slog in närmaste tågstation i gpsen och gav upp. Jag var tydligen precis på gränsen till DDR.
Potemkin får åka tåg och vi är framme i Berlin på 2 timmar isf 12.
Nu är det några vilodagar här innan sista etappen påbörjas. Planen är Rostock-Trelleborg och sen västkusten hem.
Senast ändrad:
GoranS
Aktiv medlem
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Det där med punktering som humörsänkare känner jag igen. Finns få saker som är så irriterande som en punktering, i synnerhet om det går lite tungt av andra skäl redan innan (eller om "lufttappen" varit otrevligt frekvent förekommande).
Det var ingen som bråkade med dig angående sista bildens något "busiga" cykelplacering?
Det var ingen som bråkade med dig angående sista bildens något "busiga" cykelplacering?
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
GoranS sa:
Det _är_ cykelvagnen, jag tror att just den färgglada korridoren ska lämnas fri. Nästa tåg var jag mer orolig för. Den hade också cykelvagn, men just på dena tåg var den stängd. Ställde undan cykeln så gott det gick och ingen sa nåt.
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Dag 23 Kalasdag från Berlin till Neustrelitz. https://goo.gl/maps/9SM8BtZneRz
En mindre klunga samlades imorse. Bror och kompis skulle följa med till Rostock.
Med lokal hjälp var det en barnlek att ta sig ur stan.
Åt picknick vid en fin sluss. Inte jättevarmt än.
Cyklade vidare längs Havel.
Såg ett hus kamouflerat till flera hus.
Cyklade i fina skogar.
Ibland även i terrängen.
Korsade en dressinbana.
Sen var vi framme i Neustrelitz.
Tvåsiffrig temperatur, medvind och gott sällskap har ett väldigt fint inflytande på humöret.
En mindre klunga samlades imorse. Bror och kompis skulle följa med till Rostock.
Med lokal hjälp var det en barnlek att ta sig ur stan.
Åt picknick vid en fin sluss. Inte jättevarmt än.
Cyklade vidare längs Havel.
Såg ett hus kamouflerat till flera hus.
Cyklade i fina skogar.
Ibland även i terrängen.
Korsade en dressinbana.
Sen var vi framme i Neustrelitz.
Tvåsiffrig temperatur, medvind och gott sällskap har ett väldigt fint inflytande på humöret.
Senast ändrad:
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Dag 24 Lite försenat kommer gårdagens rapport. Vi tog oss från Neustrelitz till Rostock på varierande vägar: https://goo.gl/maps/pT934XZcEby
Det började som det slutade dagen innan, i fina lövskogar.
Sen började vi få öva på våra terrängskillz.
I en jättefin undangömd liten by hittade vi en ny kompis.
De gula cyklarna förföljer mig.
Fågelskådning.
Åkte förbi Henrik Schliemanns födelseby. Hans uppfinning, den Trojanska trägeten finns återskapad i fullskala.
Åkte igenom grannbyarna Rumpshagen och Möllenhagen. Coincidence? I think not.
Åkte förbi några slott/herrgårdar. Den första är klädd i glassplitter.
Det andra är lite nedgånget, något för den händige.
Vi hade letat efter nån bäckerei ett längre tag att dryga ut matförråden. Åkte igenom by efter by utan att hitta något. Till slut gav vi upp och stannade för att äta vad vi hade kvar.
Precis när det var dags att ge sig av dyker det ambulerande bageriet upp som sänt från ovan.
Helt otrolig timing. Vi shoppade loss och rullade vidare.
Även i fd DDR finns det gamla fina små städer, även om man kan råka på lite insprängt 50-tals"arkitektur" här o var.
Sista 4 milen mot Rostock gick på en spikrak väg utan cykelbana i tilltagnde motvind. Jag var tacksam för hjälpryttare.
De har visst glömt måla den gul.
Äntligen framme i Rostock. Återstår att hitta lämplig ölhak.
Efter snabb mat- och ölstopp tog vi farväl. Bror med kompis tog tåget tillbaka till Berlin och jag rullade ut till hamnen. Kände mig som hemma direkt.
Vad gör en gammal Göteborgsvagn i Rostock till synes på väg söderut? Är det en gåva till Italienarna, så de ska kunna bygga vettiga vagnar i framtiden?
En trevlig medresenär med fin bil.
Fick inte tid med bordershop, men jag handlade hemkomstskumpan ombord.
Den får skumpa några dagar innan dess saga blir all.
Det började som det slutade dagen innan, i fina lövskogar.
Sen började vi få öva på våra terrängskillz.
I en jättefin undangömd liten by hittade vi en ny kompis.
De gula cyklarna förföljer mig.
Fågelskådning.
Åkte förbi Henrik Schliemanns födelseby. Hans uppfinning, den Trojanska trägeten finns återskapad i fullskala.
Åkte igenom grannbyarna Rumpshagen och Möllenhagen. Coincidence? I think not.
Åkte förbi några slott/herrgårdar. Den första är klädd i glassplitter.
Det andra är lite nedgånget, något för den händige.
Vi hade letat efter nån bäckerei ett längre tag att dryga ut matförråden. Åkte igenom by efter by utan att hitta något. Till slut gav vi upp och stannade för att äta vad vi hade kvar.
Precis när det var dags att ge sig av dyker det ambulerande bageriet upp som sänt från ovan.
Helt otrolig timing. Vi shoppade loss och rullade vidare.
Även i fd DDR finns det gamla fina små städer, även om man kan råka på lite insprängt 50-tals"arkitektur" här o var.
Sista 4 milen mot Rostock gick på en spikrak väg utan cykelbana i tilltagnde motvind. Jag var tacksam för hjälpryttare.
De har visst glömt måla den gul.
Äntligen framme i Rostock. Återstår att hitta lämplig ölhak.
Efter snabb mat- och ölstopp tog vi farväl. Bror med kompis tog tåget tillbaka till Berlin och jag rullade ut till hamnen. Kände mig som hemma direkt.
Vad gör en gammal Göteborgsvagn i Rostock till synes på väg söderut? Är det en gåva till Italienarna, så de ska kunna bygga vettiga vagnar i framtiden?
En trevlig medresenär med fin bil.
Fick inte tid med bordershop, men jag handlade hemkomstskumpan ombord.
Den får skumpa några dagar innan dess saga blir all.
Nä, nu är det dags att cykla lite. Nu med RR från dag 26
Dag 25 Jag gillar att komma hem så mycket att jag gjorde det två gånger idag. https://goo.gl/maps/hqgyWsFwtMx
Fast jag cyklade inte riktigt så långt. Googlemaps verkar inte lyckas pyssla ihop rutten riktigt.
Hursom, jag blev väckt av den klämtjäcka kaptenen 04:00. Fick lite sovmorgon för jag prioriterade bort frukosten.
Kl 5 rullade jag in i Sverige. (Första gången)
Fördelen med att vakna innan man borde är att man kan få se soluppgången.
Ger iaf lite kompensation för kyla och strilande regn.
Det började torka upp och klarna allt eftersom. Dagens fågelskådning blev ett riktigt lagtempo.
Digging the dynghög.
Halv sju en söndagmorgon. Inte bara kul att vara bonde alltid.
Åkte till Lomma, hem till en vän med familj på frukost. Sen slumpade det sig så att han inte hade roligare för sig än att följa med på en del av dagens etapp.
Planerna gjordes om lite snabbt. Vi cyklade till Malmö och tog tåget över till Köpenhamn.
Cyklade strandvägen till Helsingör i ordentlig motvind. Gott med lite mat-och ölstopp då.
Efter färjan skildes våra vägar. Men innan dess, hemkomst nr 2.
Jag fick fortsätta norrut i ensamt majestät kämpandes mot vinden.
Tänkte ta glasspaus vid kiosken utanför Sofiero innan jag såg kön. Blev inget.
Men hallå, ni måste måla den gul om ni vill väcka uppmärksamhet!
Följde kattegattleden lite för länge, men vad gör det när den är så här fin?
Efter Ängelholm dyker åsen upp. Såg fram emot den med skräckblandad förtjusning. Hade redan 16 mil i benen och var något låg på energi.
De sista 7 kilometrarna till Margaretetorp ville aldrig ta slut. Rakt in i vinden. Vid backens början tog jag en snabb chokladpaus och fotade en grupp fina getter.
Sen var det inget mer att vänta på, bara trumma på. Tog mig 24 minuter från korsningen i Mtorp till korsningen innan rasta. Har för mig att jag gjort den på under kvarten med andra förutsättningar. Måste kolla hemma.
Andra sidan gick betydligt fortare o behagligare.
Säg hej till publiken.
Imorgon rundar jag av detta äventyr, precis en månad efter starten. Ena ögat skrattar, andra gråter.
Fast jag cyklade inte riktigt så långt. Googlemaps verkar inte lyckas pyssla ihop rutten riktigt.
Hursom, jag blev väckt av den klämtjäcka kaptenen 04:00. Fick lite sovmorgon för jag prioriterade bort frukosten.
Kl 5 rullade jag in i Sverige. (Första gången)
Fördelen med att vakna innan man borde är att man kan få se soluppgången.
Ger iaf lite kompensation för kyla och strilande regn.
Det började torka upp och klarna allt eftersom. Dagens fågelskådning blev ett riktigt lagtempo.
Digging the dynghög.
Halv sju en söndagmorgon. Inte bara kul att vara bonde alltid.
Åkte till Lomma, hem till en vän med familj på frukost. Sen slumpade det sig så att han inte hade roligare för sig än att följa med på en del av dagens etapp.
Planerna gjordes om lite snabbt. Vi cyklade till Malmö och tog tåget över till Köpenhamn.
Cyklade strandvägen till Helsingör i ordentlig motvind. Gott med lite mat-och ölstopp då.
Efter färjan skildes våra vägar. Men innan dess, hemkomst nr 2.
Jag fick fortsätta norrut i ensamt majestät kämpandes mot vinden.
Tänkte ta glasspaus vid kiosken utanför Sofiero innan jag såg kön. Blev inget.
Men hallå, ni måste måla den gul om ni vill väcka uppmärksamhet!
Följde kattegattleden lite för länge, men vad gör det när den är så här fin?
Efter Ängelholm dyker åsen upp. Såg fram emot den med skräckblandad förtjusning. Hade redan 16 mil i benen och var något låg på energi.
De sista 7 kilometrarna till Margaretetorp ville aldrig ta slut. Rakt in i vinden. Vid backens början tog jag en snabb chokladpaus och fotade en grupp fina getter.
Sen var det inget mer att vänta på, bara trumma på. Tog mig 24 minuter från korsningen i Mtorp till korsningen innan rasta. Har för mig att jag gjort den på under kvarten med andra förutsättningar. Måste kolla hemma.
Andra sidan gick betydligt fortare o behagligare.
Säg hej till publiken.
Imorgon rundar jag av detta äventyr, precis en månad efter starten. Ena ögat skrattar, andra gråter.
Senast ändrad:
Senaste inläggen
-
-
-
-
-
Första hybridcykeln för nybörjare (tjej.)
- Senaste: Bratwurstbikelover
Köp & Sälj
-
Säljes i Jämtland -
Säljes i Stockholm -
Säljes i Älvsborg -
Säljes i Stockholm -
Säljes i Stockholm
