Första hjälpen för cyklister – del 1

Datum:
09 september 2015 09:52

Nyckelben (foto: Aron Gooch)

Ett känt gammalt cykelordspråk lyder: ”Det finns två sorters cyklister: de som har kraschat, och de som kommer att göra det”. Nästan alla cyklister synar någon gång marken, och för det mesta är det bara stoltheten som såras. Men är oturen framme kan en krasch få mer eller mindre allvarliga fysiska konsekvenser. Att vara förberedd är att vara en smart cyklist och en bra cykelkompis. HappyMTB och en cyklande läkare med vildmarksmedicin som specialkompetens tipsar kring första hjälpen för cyklister.

Text och foto där inte annat anges: Kristin Svenson (kristin@happymtb.org)

Vad gör du om du hamnar i sitsen att du är ensam ute i skogen, kraschar och bryter benet? Eller om cykelkompisen har en något för hård rendez vous med en rot och river upp ett sår på smalbenet ända in till benpipan*? Eller om kompisen slår i huvudet så pass att hen tuppar av?

Först och främst: Den skadade mountainbikecyklistens bästa vän är i många fall en fyrhjuling, eller en helikopter. En cyklist som kraschat på landsvägen kan oftast den ordinarie ambulansen plocka upp. Akutsjukvården i Sverige är, tack och lov, väl fungerande och nästintill gratis! Åker du utomlands och cyklar är ett hett tips att kolla upp vad som gäller i dina försäkringsvillkor om olyckan skulle vara framme.

Foto: Jon Lindgren

Foto: Jon Lindgren

Bra akutsjukvård till trots – oftast existerar en viss fördröjning mellan skadetillfället och professionell sjukvård. Om du befinner dig på en fjälltopp och vädret är dåligt kan det ta ganska lång tid innan hjälp kan nå dig. Att veta hur du ska agera under denna period kan innebära en skillnad mellan liv och död.

HappyMTB har konsulterat läkaren Emil Péclard, som för närvarande gör sin ST-tjänst för att bli specialist i allmänmedicin. Han är också inbiten mountainbikecyklist, styrelseledamot i Falu Stigcyklister, och utbildad instruktör i vildmarksmedicin i Utah, USA. Vildmarksmedicin ingår inte som kurs i den ordinarie läkarutbildningen, men Emil fick upp ögonen för denna typ av kunskap när han arbetade som läkare i Kiruna. I Norrbotten är det långt mellan städer och sjukhus och som friluftsintresserad insåg han behovet av att kunna lösa akuta problem snabbt och med små medel. Även erfaren sjukvårdspersonal kan stå handfallen utan stetoskop, röntgenapparater, steriliserad utrustning och assistans.

Blod (foto: Aron Gooch)

Foto: Aron Gooch

Undertecknad känner sig med andra ord ganska trygg under sin cykeltur med Emil. Men om en inte har en läkare utbildad i vildmarksmedicin vid sin sida under cykelturen, vilken baskunskap är viktigast att ha med sig om olyckan är framme? Emil poängterar att du om du är närvarande vid en olycka först och främst ska se till din egen säkerhet. Faller kompisen ut för ett stup fullt av lösa stenbumlingar är det inte en superbra idé att hoppa efter.

Om miljön tillåter en hjälpinsats är ABCDE-konceptet en standardmodell för akut omhändertagande inom sjukvården.

A: Airway (svenska: luftväg)
B: Breathing (sv: andning)
C: Circulation (sv: cirkulation)
D: Disability (sv: nervpåverkan)
E: Exposure (sv: omgivning)

Luftvägar, andning och cirkulation

“Det absolut första som bör kontrolleras är att luftvägarna är fria. En människa lever inte länge utan syre”, förklarar Emil. I cykelsammanhang innebär detta t.ex. att se till att inte remmen på cykelhjälmen trycker mot halsen och blockerar andningen, eller att tungan inte har fastnat i gommen. Därefter är det fokus på själva andningen – andas personen regelbundet? Hur snabbt? Finns tecken på bröstkorgsskador eller annat som kan hota en stabil andning (sjukdom, allergi, vätska i lungorna, etc)? Med ”cirkulation” menas att hjärtat pumpar blod – har personen puls? Cirkulation inkluderar även kontroll av blödningar – finns det synliga blödningar som är så stora att de kan påverka blodvolymen, eller tecken på inre blödningar (t.ex. uppspänd buk)?

Om luftvägarna är fria men du inte känner någon andning eller puls är det hjärt- och lungräddning som gäller. Emil rekommenderar alla att gå en HLR-utbildning, t.ex. via Röda Korset som på uppdrag av staten ordnar ett antal kostnadsfria utbildningar för privatpersoner och ideella föreningar varje år. Ett annat sätt är att be din arbetsgivare ordna en kurs för sin personal. Eller varför inte dra ihop den lokala cykelklubben eller Happyride-gänget och ordna en egen kurs med certifierad instruktör?

Nervpåverkan

Om den skadade andas och har puls är nästa steg att kontrollera eventuella skador på nervsystemet, det vill säga skall- och ryggskador. Om personen kanske blöder från huvudet, är medvetslös, inte kan röra sig eller har känselbortfall i vissa kroppsdelar så ska en vara försiktig med att flytta hen, såtillvida det inte är fara för livet att ligga kvar på olycksplatsen. Undertecknad har själv skadat nacken i en olycka, och en naturlig följdfråga från min sida blir därför hur en som amatör ska kunna veta om den skadade kan förflyttas.
”I de allra flesta fall går det bra att flytta en person som är vid medvetande och rör sig spontant”, säger Emil. ”Det har funnits en viss tradition från sjukvårdens sida att skydda nacke och rygg på alla som varit med om en olycka. Nu har man börjat gå ifrån det, eftersom det kommit ganska många studier på senare år som visar att det ibland skadar patienten mer än det hjälper att kanske ligga på en spineboard i flera timmar. Om personen inte har uppenbara skador i rygg och nacke så kan man oftast flytta dem till en plats som är bekvämare i väntan på hjälp.”

Nackkragar kan behövas i vissa lägen, till exempel om en landar på ansiktet och får frakturer på nackutskotten.

Omgivning

Sista steget, omgivning, handlar om att säkra miljön som den skadade befinner sig i. Det gäller framför allt att se till att den skadade håller sig torr och varm och i övrigt skyddad från omgivningen. Att bli nerkyld försämrar chanserna för en allvarligt skadad person att slippa komplikationer. Därefter görs även en fullständig helkroppsundersökning där även mindre, ej livshotande, skador tas om hand för att den skadade ska må efter omständigheterna bättre eller för att möjliggöra transport.

Akutvård av vanliga cykelrelaterade skador

När det gäller sår som blöder kraftigt stoppas blödningen bäst genom att trycka ihop sårkanterna och hålla det skadade området så högt som möjligt för att minska blodtrycket. Därefter läggs ett tryckförband. Finns inte kompresser och gasbinda att tillgå, ta en t-shirt och tryck mot såret och knyt hårt med till exempel en jacka eller reservslangen. Kraftiga och livshotande blödningar är vanligast i bröstkorg, buk, bäcken och lårben. Tecken på att den skadade har tappat mycket blod är hög puls, ökad andningsfrekvens och kallsvettningar. Om ett sår blivit smutsigt är det bra att kolla upp sitt stelkrampsvaccin. Stelkramp är en elak (men ovanlig) infektionssjukdom orsakad av bakterier som finns i till exempel jord, och om du inte är fullständigt grundvaccinerad, eller det var mer än 20 år sedan du fick din senaste grundvaccination kan det vara en god idé att fylla på.

En annan vanlig cykelskada är axlar som dragits ur led. Detta kan göra mycket ont, men Emil rekommenderar inte att någon som inte vet hur en axel ska dras försöker dra den rätt igen. Det kan göra mer skada än nytta. Andra ”cykelskadeklassiker” som bruten arm eller nyckelben kan stabiliseras genom att tillverka en enkel mitella av en cykelslang.

Cykelslangsmitella.

Det kanske viktigaste första hjälpen för cyklister-tipset är att inte cykla ensam. Om nu ändå det första scenariot i inledningen inträffar – du är ensam, bryter benet och dessutom har slagit sönder mobilen i kraschen – finns det något att göra? Jodå, det går att gå på ett brutet ben med lindrigare fraktur om du 1. biter ihop utav bara h-lsike, och 2. stabiliserar benet över två leder. Det betyder att om underbenet är av kan du försöka stabilisera benet med en rejäl pinne och silvertejp som låser både fot- och knäled. Låter det omysigt att gå på ett brutet ben: Kör bara gemensamma Happyrides. (Emil poängterar att detta är ett “worst case scenario” och inget han skulle rekommendera i första taget. Grundprincipen för frakturstabilisering är att rörelse = smärta och att frakturen därför ska hållas så orörlig som möjligt. Om dina kompisar måste bära dig en bit när du brutit benet är det därför en god idé att stabilisera frakturen först.)

Emil stabiliserar benet med en pinne över två leder.

Emil stabiliserar benet med en pinne över två leder.

I del två går vi igenom lämpliga första hjälpen-kit för både hemmarundan och flerdagars fjällcykelturen.

Information om Röda korsets HLR-utbildning

*bild på dylik skada finns att beskåda via följande länk, på egen risk.

Kommentera och diskutera på forumet