Happy testar knäskydd – Allt du behöver veta om knäskydd (1/4)

Datum:
15 februari 2016 15:02

Happyride har genomfört ett världsunikt test av knäskydd för mountainbike. Elva av marknadens hetaste knäskydd har placerats i vår specialbyggda testbänk för att mäta deras förmåga att absorbera och fördela kollisionskrafter. Resultatet visar tydligt att man inte ska lita på ögat när det gäller knäskydd. Några av de bastantaste skydden underpresterade och några små smäckra skydd överraskade. Du som är rädd om dina knän behöver läsa detta.

För många mountainbikescyklister ingår knäskydd i den grundläggande skyddsutrustningen tillsammans med hjälm och handskar. Under 2010-talet har vi sett en snabb utveckling där nya viskoelastiska material ersatt plastkåpor som skyddsbarriär mellan kropp och ”hårda saker”.

_7D_1555-3 Aron Gooch

Den sk dödsbranten

Vi presenterar våra testresultat i fyra avsnitt

1. Inledning – Allt du behöver veta om knäskydd (detta avsnitt)
2. Skydd för AM/enduro
3. Trailskydd
4. Storstryk i testlabbet

Testmetoder

Happy är en av ett fåtal cykelpublikationer som någonsin testat knäskydd vetenskapligt, och den första som testar cykelskydd med tryckkänslig film. Arbetet med detta test har pågått under över ett års tid. Vi har cyklat. Vi har mätt, klämt och vägt. Slutligen har skydden placerats i vår egenutvecklade testbänk för att få svart på vitt över hur väl de skyddar.

Knäskydden har prövats i ett unikt absorptionstest. Normen är annars att testa denna typ av skydd i det europeiska Standardtestet EN 1621-1:1997. Men eftersom skydden redan testats i ett institut någonstans så var vårt mål var att tillföra något nytt. Happy har därför valt att göra ett test som visar hur krafterna fördelar sig över själva skyddsmaterialet. I EN testet får man en siffra på anslagsenergin genom att använda en lastmätare. I vårt test så har vi använt en tryckkänslig film som ger en visuell bild av hur anslagskrafterna sprids genom knäskyddet.

Det bör noteras att våra testresultat visar att det skiljer sig en del även mellan de skydd som uppnår EN-normen. Vissa skydd överpresterar, andra ligger närmare gränsvärdet.

Happys redaktör har skogstestat samtliga skydd under minst 20 h vardera. Varje skydd har också utsatts för en långrunda på minst 3 h. De flesta skydden har dock använts betydligt mer än så. Där det funnits misstanke om friktionspunkter så har skydden även testats under långa landsvägsrundor för att genom högre kadens öka möjligheterna att få skavsår.

_7D_1751 Aron Gooch

Öppen testdag för Happyiter

Vi arrangerade även en testdag då Happyiter bjöds in att botanisera bland och jämföra skydden. Synpunkterna från denna testpanel presenteras i nästa artikelavsnitt.

Följande knäskydd ingår i vårt test

_1030376 Aron Gooch

En väska full av väldoft

Testet har delats in i två kategorier. Dels standardskydd, som vi väljer att kalla för AM/enduro nedan, detta är den vanligaste kategorin och de används till allt från DH till vanlig stigcykling. På senare år har det också kommit en ny kategori av lättare trailskydd som framförallt är avsedda för vanlig stigcykling.

AM/enduro

661 – Rage Hard Knee
661 – EVO II knee
Fox – Launch Pro Knee/Shin
P.O.C – Joint VPD 2.0 Knee
Race Face – Ambush knee
Sweet – Protection Bearsuit Pro Knee

Trailskydd

Dainese -Trail Skins Knee
Fox – Launch Enduro Knee
G-Form – Pro-X Knee
P.O.C – Joint VPD Air Knee
Troy Lee Designs – 5450

Saknar du ditt favoritskydd i testet?

Det finns hundratals knäskydd på marknaden och ur detta enorma utbud kokade vi fram en ganska lång lista på knäskydd som vi ansåg ha intressanta lösningar och/eller vara populära bland våra läsare. Sedan satte vi igång och kontaktade leverantörer. Några modeller föll bort då de är svåra att få tag på i Sverige, andra var slut hos tillverkaren och i några fall orkade tillverkaren inte ens svara på mejl.

Knäskyddets anatomi

Ett knäskydd lever ett hårt liv med förväntningar som det oftast har svårt att infria fullt ut. Det sitter på en knäled som är i ständig rörelse – men får ändå inte kasa, inte vara för varmt och inte skava. Komforten ska sedan balanseras mot att det måste vara kraftigt nog att skydda bäraren mot skador vid en vurpa.

Det skiljer en del mellan olika modeller men låt oss ta en titt på ett typiskt knäskydd. ”Stommen” utgörs av en öppen strumpa. Denna har oftast ett tunnare material baktill för att ge svalka och för att undvika veck. På insidan brukar det sitta någon form av silkonsträng upptill och nedtill som ska ge friktion och hindra skyddet från att kasa. Antalet spännremmar varierar stort, men vanligtvis sitter det i alla fall ett upptill. Primärskyddet täcker knäskålen och är format som en skål. Som komplement så brukar det sitta mindre kuddar på sidorna och eventuellt en remsa ovanför knät. Vissa modeller har armidförstärkta textilier för att de inte ska repas sönder vid en krasch.

I takt med att plastkåporna försvunnit så har också knäskydden krupit uppåt på benet. Idag ser man inte många ”stormtroperskydd” i skogarna längre, ni kanske minns de modeller från 2000-talet som slutade ovanpå foten.

_7D_1793 Aron Gooch

Jämförande test – P.O.C – Joint VPD Air Knee & Troy Lee Designs – 5450

Den stora trenden just nu är lättviktsskydd avsedda för vanlig stigcykling snarare än downhill. Tack vare nya material så har tillverkarna hittat möjligheter att göra skydden lättare och smidigare. Som vi kommer att se senare i testet så är det dock en mycket stor spridning i hur väl dessa skyddar användaren.

Hur fungerar egentligen ett knäskydd?

Ett effektivt knäskydd gör två saker. För det första måste hastigheten i anslaget bromsas in. För det andra ska energin fördelas över en större yta.

Låt oss leka med tanken att knät träffas av ett slag som graderas till 50 stycken av en fiktiv enhet som vi kallar för Smärta. Själva inbromsningen kapar toppen av rörelseenergin innan den når kroppen, kvar finns säg 30 stycken Smärta. Sprider vi dessutom ut de 30 Smärta över ett större område så registrerar kanske kroppen bara slaget som 5 smärta i slutänden. Genom att  bromsa och fördela energin så minskar risken för skador.

Skyddsmaterial

Om  du cyklar runt med tio år gamla knäskydd så är det hög tid att kassera dem nu. Skyddsteknologin i dagens produkter har blivit betydligt bättre, och framförallt bekvämare. För ungefär fem år sedan började viskoelastisk gel introduceras på bred front inom mountainbikeskydd och idag är alla de bättre skydden bestyckade med någon variant av geldämpning, ibland i kombination med en plastkåpa. Plastkåpans roll är dock främst att skydda mot extremt spetsiga föremål. Det är den viskoelastiska gelen som står för den största delen av själva skyddsverkan.

_1030495 Aron Gooch

Suspensoar eller knäskydd?

Vad är viskoelastiskt gel?

För det första är ordet gel lite missvisande, materialet har snarare konsistensen av en följsam plastbit. Trycker man på det så fjädrar det långsamt tillbaks. Och det är där magin ligger. Materialet beter sig olika beroende på hur hårt man pressar det.

Facktermen är icke-newtonskt material, vilket i detta fall innebär att materialet inte beter sig linjärt utan snabbt blir hårdare med ökat tryck. Gelen är uppbyggd av långa molekylkedjor sk polymerer. Om man trycker långsamt så hinner de arrangera om sig och materialet förblir följsamt. Trycker man däremot snabbt så kolliderar polymererna i en masskrock och materialet blir styvt. Med andra ord; om du trycker på skyddspucken med tummen så kommer det långsamt att ge efter och du kan trycka in tummen en bra bit i materialet. Slå på det med en hammare och materialet blir stenhårt.

Men om det bara var hårdheten man var ute efter så kunde man ju lika gärna använda sig av plastkåpor. Tricket här är att energin från kollisionen sprider sig som en chockvåg genom materialet så att det på samma gång både bromsar kraften och fördelar den över ett större område. Som en bonus får man dessutom ett material som är relativt följsamt mot kroppen, i stället för en hård platsbit.

_7D_1470 Aron Gooch

Fox – Launch Enduro Knee

Kärt barn har långa namn

Marknaden domineras av ungefär tio olika gel-material. Dessa är på det stora hela ganska likartade. De material som förekommer i vårt test är Pro Shape, VPD, D3O och SAS-Tec.

Viskoelastiska material i testet

Notera att beskrivningarna nedan är hämtade från tillverkarna.

D3O

D3O används av Raceface och 661. Enligt tillverkaren så hårdnar inte materialet med tiden. Följsamheten bibehålls även efter upprepade slag, en riktigt hård smäll kan dock innebära att det inte återfår sin ursprungliga form. Livslängden uppges till 2-3 år, beroende på vad det utsatts för.

Poron

G-form använder en variant av Poron som heter XRD. Enligt tillverkaren så har de den produkt som bäst klarar upprepade slag. Materialet är konstruerat för att ha goda egenskaper även i tunnare lager. Livslängd anges ej.

Pro Shape

Pro Shape är det material som används i ”sexkanterna” på Dainese skydd. Själva konstruktionen är lite speciell, men mer om det när vi tittar närmare på själva skyddet. Materialet är Dainese egna, men det finns tyvärr väldigt lite information tillgängligt om det.

VPD

VPD är ett material utvecklat av svenska P.O.C och används enbart i deras produkter. Den senaste inkarnationen heter VPD 2.0. VPD uppges klara av upprepade hårda smällar utan att förlora sina egenskaper. Materialet blir styvare i kyla och vid användning så tar det en liten stund innan kroppsvärmen får upp det till full följsamhet. Livslängd uppges ej.

_1030371 Aron Gooch

Afrikansk mask eller knäskydd?

SAS-Tec

Används i Sweets knäskydd. Tål upprepade slag utan att förlora sina egenskaper. Tillverkaren anger livslängden till ungefär tio år.

Övriga dämpningsmaterial som används i knäskydd

EVA

Kommer i olika densiteter och används bland annat till yogamattor och som stötdämpning i löparskor. Man kan lite slarvigt beskriva det som ett skumgummi med slutna luftceller.

Neoprene

Ett syntetiskt gummi med slutna luftceller som är töjbart och har god värmeisolering. Det finns studier som påvisar att neoprene skulle ha bättre stötdämpande egenskaper än EVA, det är dock ett betydligt dyrare material.

Både  EVA och Neoprene har miljontals små luftbubblor inkapslade i materialet. Dämpningseffekten uppstår när luften i dessa komprimeras. Exakta siffror på deras effektivitet går inte att få fram eftersom det skiljer mellan olika densiteter/produkter, men dessa material tar inte upp krafter lika effektivt som viskoelastiskt gel. Den stötdämpande effekten går också förlorad över tid eftersom luftcellerna spricker upp vid upprepad användning. Det är därför man uppmanas att kassera sina löparskor efter ett visst antal kilometer.

När det i texten refereras till gel så avses viskoelastiska gel, där det pratas om skum så handlar det om EVA eller liknande material.

Tips: Om du är nyfiken på att själv laborera med viskoelastiska material så prova att blanda potatismjöl med hälften vatten. Eller fundera på vad som egentligen händer när du skakar ketchupflaskan.

_7D_1479 Aron Gooch

Läs alltid tillverkarnas måttabeller innan du trycker på köpknappen

Passform

Passform är naturligtvis oerhört individuellt. Någon har utstående knäskålar, en annan har ridbyxlår och en tredje har pinnvader. Dessutom upplever vi skav olika, vissa är väldigt känsliga för friktionspunkter andra har pansarskinn.

Alla skydden beställdes i medium för att vi skulle kunna jämföra passform. De har testas på ca tio olika personer vardera och förutom något enstaka undantag så håller sig storlekarna inom det förväntade. På de flesta skydden så går det att reglera passformen något med remmar.

De flesta tillverkare har storlekstabeller på sina hemsidor. Använd dessa om du inte har möjlighet att prova i butik.

Siffror i alla ära, men det som avgör är känsla över tid. Det är först när man har cyklat en stund som man verkligen känner om ett skydd är bekvämt eller ej. Det tar några timmar innan man vet om den där friktionspunkten kommer att leda till ett skavsår eller om den tynar bort. Vissa av skydden blir också mjukare när de värms upp vilket gör att de sitter bekvämare efter en stund.

Till syvende och sist så ska skydden passa just din kropp. Prova om du kan, annars mät noga innan köp.

Tvätt

Vissa av materialen tål maskintvätt, andra inte. Om det inte specifikt anges att skyddet är avsett att tvättas i maskin så låt bli. Värmen och den omilda tillvaron i maskinen kan förkorta livslängden på de stötdämpande materialen.

Vår mätmetod

I stället för en lastcell så har vi använt ett tryckkänsligt ”blad” som visar grafiskt hur krafterna fördelas över skyddets yta. Mer om detta i avsnitt fyra.

_1010571 Aron Gooch

Nej, det är inte blod

I del två tittar vi närmare på skydd för AM/enduro

Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.

Senaste kommentarer

Stewe 2017-03-07

Tackar :-) Om jag mäter 10cm ovanför knät så har jag ca: 50-51cm, men knäet och vaden är nog förhållandevis "smalare" bör man gå på XL? Vill att dom ska sitta bra och inte glappa, eller töjas ut efter ett tag ...

Shrue 2017-03-07

Verkar ha utgått, men här finns en storleksguide för Air. http://www.pocsports.com/eu/customer-services/wheels-mtb-road-size-guide.html

Stewe 2017-03-07

Jaha, när jag läste den här testen för typ ett år sen så tänkte jag att "knäskydd behöver väl inte jag" som bara harvar runt på stigarna på Järvafältet... Jag kan intyga att till och med mossan är stenhård så här års :-) med nästan noll hastighet sk...

Tant_Trek 2016-05-07

POC Joint VPD Air Knee. Cyklat med skydden typ 1,5 timme, men inte använt skyddsförmågan i dem ännu (hade dock gärna haft dem rundan innan, aijjjeh). Faktiskt oväntat så lite jag tänkte på att de satt på under cyklingen, då är jag ändå en riktig gnä...

Lulle 2016-02-25

Ja, det låter ju rimligt. Alla i USA älskar ju vapen. Eller?

geologen 2016-02-25

Hade testet utförts i USA hade ett testmoment varit att skjuta på dem med pistol.

Rattnalle 2016-02-24

Om anslagsytan redan är som en femkrona så kanske det inte spelar så stor roll. Jag fick för mig att den var större. För än mindre föremål lär det krävas ett penetrationsskydd utöver det magiska skummet.

Aron 2016-02-24

Själva anslagsytan i vårt test är inte särskilt stort, mindre än en femkrona. Kolla på bilden som heter Grand Slam så syns träffytan i naturlig storlek. (Alla "splatterbilderna" är för övrigt i naturlig storlek). Disclaimer: Visst blir anslagsytan "s...

pdal 2016-02-24

Skulle, som sagt, också vara intressant att se samma test mot spetsig sten för att se hur gelen beter sig.

Sambal Oelek 2016-02-24

Bra test! Har själv ett par Sweet Bearsuite nånting, ser likadana ut fast ingen dragkedja. Är väl ok tycker jag, varken mer eller mindre :) de öglorna som finns uppe fram tror jag är för att dra upp dem igen. Men jag vet inte, inte helt optimala för ...