Långtidstest: Evil The Calling, del två: första intryck

Datum:
16 augusti 2017 21:18

Satan en sån cykel. Evil själva kallar The Calling för en ”skateboard i cykelform” och trots att jag är tämligen talanglös på skateboard börjar jag förstå vad de menar. Detta är en seriöst rolig cykel för den som gillar att cykla aktivt, en stor liten hoj byggd för hårda tag och nervösa garv.

Läs del ett av testet här.

Evils nylanserade The Calling är en lång, låg och flack 27,5” hoj med en rejält byggd kolfiberram, länkagedriven single pivot och 130 mm staglängd i bakarslet. För dig som läste förra artikeln så inledde jag den med en frågeställning, vem i Sverige ska egentligen köpa den här cykeln?

Frågan håller jag obesvarad ett tag till eftersom testen fortfarande är i sin linda, men det jag hittills upplevt är, att åtminstone jag är helt såld. För just mig och för just den typ av cykling jag uppskattar är Evil The Calling en galet rolig cykel med en genuin kvalitetskänsla i konstruktionen. Hittills har cykeln främst gått i bike parks och naturliga fjäll-till-fjordstigar och alltså antingen upp för höga berg eller ner för höga berg.

Björn Olsson

Flippa mellan Low och X-low.

Ramens länkage är utrustat med så kallade flip chips, två vändbara aluminiumbrickor som förändrar cykelns geometri från låg till extra låg. Jag körde de första veckorna i varianten låg, som alltså är den högre och brantare av de två och upplevde en cykel som var rejält pigg och glad i låg fart men ändå förvånansvärt lugn och trygg i hög hastighet. De allra första intrycken var att cykeln var styv och riktningsstabil, med stötdämpning som var väldigt följsam i småstöket men samtidigt till synes bottenlös i när underlaget var stort. Dessutom upplevde jag cykeln som väldigt poppig och trevlig att hoppa med, och såklart lite mindre trevlig att landa fel med eftersom den trots allt är utrustad med en något begränsad slaglängd. Men misstolka mig nu rätt, detta är en riktigt fin parkcykel som verkligen trivs i leder som Shimano, Twist twist och Lite för liten. Känslan i det här fallet är att materialet kommer hålla längre än gubben som sitter på och jag har inte någon gång känt att tveksamheter kring cykelns hållbarhet hållit mig tillbaka. Däremot får jag direkt feedback när jag inte sköter mig.

Så till hjortstigar då. Jag har under några veckor umgåtts med snabba cyklister på stora endurocyklar på stigarna i Sogndal och Ål och jag har inte haft ett uns mindre roligt än mina vänner, snarare tvärt om. Hojen går att pressa upp i ordentlig fart och sväljer stora mängder skit, samtidigt uppmanar den något mindre slaglängden till att cykla mer aktivt och med huvudet. The Calling fungerar bäst under press och den korta baken och långa fronten gör kurvtagning till en dröm när tekniken väl sitter eftersom poppigheten gör att hojen vill lämna varje kurva i överljudsfart, med hjulen i en bana genom luften med siktet på nästa kurva. The Calling är den roligaste cykeln jag hittills testat i denna genre. För mer passiva cyklister som gärna låter cykeln göra allt jobb kan det finnas lämpligare objekt på marknaden än cyklar från Evil men för mig är denna rena drömmen. Åtminstone de dagar jag själv är fulladdad och peppad på att cykla fort. Filmen nedan är från en filmtävling i Ål i somras där cykeln fick vara med.

Idag har jag cykeln i det sänkta läget, och har så haft i mer än halva testperioden. Pedalerna hamnar märkbart närmare land och cykeln blir ytterligare något lugnare i sitt uppförande i extra low-inställningen, men utöver det upplever jag inte skillnaden som stor i själva beteendet. jag kör denna cykel något djupare i slaget än jag brukar vilket såhär långt känns bra. Väldigt finkänslig på småstöket och samtidigt progressiv mot slutet av slaget. Laborationerna fortsätter löpande.

Ludwig Lind

Evil klättrar helt okej, men ibland går man hellre ändå.

När backen lutar uppför klättrar the Calling alldeles utmärkt. Det är knappast en sprättig cykel på väg uppför men den gör jobbet utan knot och den generösa utväxlingen gör långa klättringar bekväma, om än långsamma med min begränsade fysiska förmåga. Något större behov för dämparens plattformsinställningar har jag inte märkt, cykeln klättrar bra nog med dämparen i öppet läge. Med flip chipen i det lägsta läget behöver jag tänka lite extra vid klättring på teknisk stig eftersom pedalerna hamnar väldigt nära marken, något att tänka på även vid teknisk plattcykling förmodligen. Någon sådan har jag dock inte hunnit med än.

När det gäller slitage och finish då. Lacken, i en färg som Evil valt att kalla Muddy Waters, har på några ställen skavts ordentligt. Den (tack och lov) utanpåliggande bakbromsslangen är dragen lite olyckligt och gnagde sig nästan omgående genom lacken där framtriangeln och svingen möts, en tejpbit täcker nu missödet men för spekulanter på Evilcyklar är detta en sak värd att åtgärda redan vid köp. Detsamma gäller lite överallt på ramen. Jag är rätt okänslig mot lackskador men för den som gillar andrahandsvärde kan det vara vettigt att dra på någon form av lackskydd innan första turen. Ramens vitala funktioner är i mycket övrigt utrustad med feta gummiskydd mot omvärlden.

En annan lite tokig sak, om än så trivial, är att logotyperna är av tjock vinyl klistrade utanpå lacken och därmed verkar ha lätt för att lossna. Det har redan hänt på baksidan av sadelröret och får mina tankar till Saab-bilar vars flerfärgade emblem inte tålde automatiska biltvättar. Trivialt som sagt, men med en konstruktion som i allt annat känns genuint förväntar jag mig att företaget vill ge ett bättre skydd åt det som för dem borde vara viktigast på cykeln, alltså firmanamnet. Åtminstone om man vill ta 55 000 kr för en cykel och utstråla kvalitet.

Björn Olsson

Är det lite Angry Dolphin som tittar fram?

Efter de första fyra dagarna i Åre uppstod ett irriterande knak i länkaget, och det tog mig ett tag att komma på vad det var. Jag plockade ner halva konstruktionen samt vevpartiet när jag ändå vände på flip chipsen och det hjälpte inte alls, det var först många dagar senare när jag hann göra rent Trunnionfästena som ljudet försvann. Klantigt misstag, skruvarna i övre dämparinfästningen har en tendens till att glappa upp så jag borde förstått att Åres sandiga lera fick flera chanser att leta sig in just där. Tips till köpare är alltså att gänglåsa de skruvarna rätt omgående om cykeln ska gå hårt.

Ludwig Lind

Lång, låg, flack, snabb.

Idag är prissättningen utredd för europa, det var lite oklarheter i första artikeln men nu har Evil inkluderat momsen i alla köp på den europeiska sidan. Det innebär att en Evil The Calling med GX-komponenter kostar € 5499 inklusive moms, en ansenlig prissänkning eller i alla fall en ökad tydlighet för kunderna.

Evil The Calling ska snart få rulla i en något mer diversifierad stigflora, mer lik den vardagscykling som de flesta svenskar rullar efter jobbet för att få visa färg där farten aldrig är gratis. Men mer om det om flera veckor, än finns det fjordstigar att cykla och i den miljön är Evil The Calling inget annat än fantastisk.

 

 

Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.

Senaste kommentarer

Beofred 2018-08-04

Till folk i västra sverige som vill kolla närmare på evil-cyklar, nån svensk representation verkar inte finnas än men i Norge finns en butik med demohojar och söörvice och sånt mellan Oslo och Drammen. kolla med jorgen@jbssport.no. 0047 95790218 Nu ...

Beofred 2017-11-14

hehe jamen hela cykeln ska nyttjas!

Frippe.A 2017-11-13

Following MB tar 27.5 plus.

marr 2017-11-13

Finns de nån evil byggd för o köra 27.5plus?

mattias_i_skogen 2017-11-13

Jag älskar hur bakdämparens O-ring har blivit behandlad i bilden med kedjestyraren!!! Har slaglängden verkligen varit tillräcklig?

Shk 2017-11-11

Har denna killen en webbutik???:)

EST 2017-11-09

Härligt skrivet känns som om du redan saknar den?

Luthman Photography 2017-11-08

Fjälltouring med lådcykel!!! Step it up!

Beofred 2017-11-08

Tack för det Larsa! Jag tror The Following är en utmärkt tjunia för Hellabruk, nu verkar de dessutom ha uppdaterat den lite med heta standardz. Lär nog hålla fint för några varv i parken också för den delen. Och vad gäller the calling är det väl fr...

larsaw 2017-11-08

Välskrivet Beo! För oss som inte har ynnesten att ha så många fallhöjdsmetrar att tillgå kanske The Following är en bättre kompromiss, eller vad tror du? BTW, vad får du leka på för hoj tills nästa år?