Lättaste stålramarna?

[Deleted member 77490]

Bästa sadeln! Ser du modellnummer?

Jag tror att det är en TB59 Professionnel. Serienumret är 264726.

 

[Deleted member 77490]

Om inte rosten är för svår så är det ett fint objekt! Funderade på om det inte är den modell som kallades "Blå Blixten"?

Nej, det är det nog inte. Blå Blixten hade en annan blå nyans och lite annorlunda utrustning. Jag tror, alltså tror, att det är en 59:a. Det kan vara en rätt ovanlig modell som avlöste Blå Blixten och bara tillverkades något eller några år innan ramarna började byggas med muffar.

http://www.cykelhobby.com/monark57.html

Frågan är vad det är för gängor på vevlagret. Har inte fått hem cykeln än.

 

[Peth]

För att svara på de frågorna måste jag först hitta ett skjutmått i svärfars verkstad (för övrigt han som oljat kedjan med något svart och klibbigt), återkommer om något år.

Åh, ska jag behöva prova själv. Det är ju så jobbigt att byta däck. Suck.

 

[Pfaff]

59 tillverkades 55-63. Men jag tror att de hade duraluminium räls. Fast med Ideale vet man aldrig, floran var enorm.
Med lite kärlek lär den hålla 60 år till :-)

 

[kais01]

Den blå Monarken kan ju bli riktigt snygg med lite fräscha prylar på, patina har den onekligen.

Jag kikade lite närmare på min Miyata 712: Mycket marginal vid framgaffel och sadelstag med 28mm, däremot är det vid kedjestagen som begränsningen finns. Visa bilaga 529650

om det verkligen gäller på, och inte absolut originalskick är en prioritet, kan man med lite smideskunskaper vidga utrymmet en del.

bör om det görs rätt inte innebära någon försvagning, snarare tvärtom.

 

[aben]

...

 

[velovin]

Åh, ska jag behöva prova själv. Det är ju så jobbigt att byta däck. Suck.

Jag har gott hopp om att hitta mätdon imorgon, håll ut!

 

[Deleted member 77490]

59 tillverkades 55-63. Men jag tror att de hade duraluminium räls. Fast med Ideale vet man aldrig, floran var enorm.
Med lite kärlek lär den hålla 60 år till :-)

Aha, ok! Det var den jag kunde hitta på internätt som var mest lik. Men jag har ju inte sett hojen i verkligheten. Auktionsfirmornas transportservice är inget att hurra för..Jag vet att det är en Professionnel-variant i alla fall m a p
serienumret på skylten.

 

[aben]

Nej, det är det nog inte. Blå Blixten hade en annan blå nyans och lite annorlunda utrustning. Jag tror, alltså tror, att det är en 59:a. Det kan vara en rätt ovanlig modell som avlöste Blå Blixten och bara tillverkades något eller några år innan ramarna började byggas med muffar.

Nya Blå Blixten alltså! Skulle nästan kunna köpa en sådan cykel bara för namnet :)

 

[Deleted member 77490]

Nya Blå Blixten alltså! Skulle nästan kunna köpa en sådan cykel bara för namnet :)

Snabb som ett reaplan. Kommer garanterat döpas till Gordon.

 

[Glenn Dahl]

Och vad har du för telefonnummer? ?

Har sett bilderna i den andra Cresent tråden så mitt garage är inte långt ifrån dig där man skymtade det nya p-huset i kba som bakgrund...
Med din fetisch för gammalt stål så står det en Crecent 92320 med Record i mint condition från 1972 där. Komplett med allt inkl reservtub från första ägaren inlindad i en Konsum Blåvit Kärnmjölkslimpa påse från tidigt 80-tal.

 

[atorger]

För att svara på de frågorna måste jag först hitta ett skjutmått i svärfars verkstad (för övrigt han som oljat kedjan med något svart och klibbigt), återkommer om något år.

Jag tycker det är svårt att mäta med skjutmått, den metod jag tycker funkar bäst och lättast komma åt är att man tar sin insexnyckelsats och så går man igenom från minsta till den grövsta man kan få mellan ramen och däcket.

För att mäta själva däcket vill man ju emellertid ha ett skjutmått...

(Notera att en insexnyckel på X mm är X mm tjock platt sida till platt sida, måttet hörn till hörn är lite större)

 

[aben]

.. en Crecent 92320 med Record i mint condition från 1972 där. Komplett med allt inkl reservtub från första ägaren inlindad i en Konsum Blåvit Kärnmjölkslimpa påse från tidigt 80-tal.

Är den till salu?

 

[Deleted member 77490]

Har sett bilderna i den andra Cresent tråden så mitt garage är inte långt ifrån dig där man skymtade det nya p-huset i kba som bakgrund...
Med din fetisch för gammalt stål så står det en Crecent 92320 med Record i mint condition från 1972 där. Komplett med allt inkl reservtub från första ägaren inlindad i en Konsum Blåvit Kärnmjölkslimpa påse från tidigt 80-tal.

Den vill jag se. PM kommer.

 

[Glenn Dahl]

Är den till salu?

Allt är till salu. Fråga Zlatan.

 

[Steel is Real]

Jag har gott hopp om att hitta mätdon imorgon, håll ut!

Åh, ska jag behöva prova själv. Det är ju så jobbigt att byta däck. Suck.

Angående däck diskussionen om Miyata 712 så fick jag inte in 28:or i min bak. Dock var min i stl 52 så det kanske går i de större ramarna? Trevlig cykel annars. Nu såld dock, just pga begränsningen med däck,

 

[atorger]

Angående däck diskussionen om Miyata 712 så fick jag inte in 28:or i min bak. Dock var min i stl 52 så det kanske går i de större ramarna? Trevlig cykel annars. Nu såld dock, just pga begränsningen med däck,

Inte en stålcykel, men med min aluminium CAADX märkte jag en intressant sak, min bror har en exakt likadan fast en storlek mindre (jag har 54, han 51), och det visade sig vara så att den mindre storleken har något mer däckutrymme än den större. Anledningen är att smalaste punkten var vid kedjestagen och på den mindre storleken så var de gjorda med lite brantare vinkel och mer böj så det är lite mer utrymme på just det kritiska stället. Antar att det är rätt ovanligt att det är just på detta vis, men att olika ramstorlekar kan ha lite olika däckutymme är nog rätt vanligt.

Snygg cykel förresten!

 

[velovin]

Angående däck diskussionen om Miyata 712 så fick jag inte in 28:or i min bak. Dock var min i stl 52 så det kanske går i de större ramarna? Trevlig cykel annars. Nu såld dock, just pga begränsningen med däck,

Visa bilaga 529670

Min är en 58:a. Funkar prima för sin ålder, men tycker nog att moderniteter som genomgående vevaxlar och ogängade styrlager är rätt trevligt på min nya stålis.

 

[atorger]

Min är en 58:a. Funkar prima för sin ålder, men tycker nog att moderniteter som genomgående vevaxlar och ogängade styrlager är rätt trevligt på min nya stålis.

Jag kör ihålig vevaxel och ogängat styrlager på min gamla stålram, det går ju ofta(st) installera rakt av. Rätt mycket vikt att spara där faktiskt, särskilt vevpartiet.

 

[Jonatan F]

Många som skriver här som aldrig ägt en bra stålcykel.

Ingaraget här står en crescent från 80-talet. 319. Tange no3 rör. 59 cm och 1,9 kg ram och 700 g gaffel enl bagagevåg. Cykeln väger prick tio kilo med tunga hjul och biltemakomponenter. Rymmer 32mm ca. Framförallt om man crimpar som nämnts tidigare. Buckla finns på överröret från styret men det påverkar varken hållfasthet eller känsla. Den ramen fick jag med på köpet så den kostade mig väll 0 kr antar jag. Så det går allt att hitta.

Riktigt lätta cyklar kan ju få bucklor lättare men jag vet tusan inte om lätta alu-cyklar är starkare? De bucklas ju förbannat lätt de med.

Fördelen med lätta stålcyklar är att de agerar trampolin när man cyklar. På samma sätt som Nikes nya skor med trampoliner i sulan får man ut effektivare framdrivft med lite spänstigt fjädrande stål. Jag känner det tydligt när jag cyklar men det betyder ju inte att det märks om man testar i labb etc.

 

[jofahjalm]

Detta har varit en mycket märklig tråd...

 

[Deleted member 77490]

Detta har varit en mycket märklig tråd...

De flesta brukar ju sväva ut mer än så här. Känns rätt sammanhållen tycker jag.

 

[atorger]

Många som skriver här som aldrig ägt en bra stålcykel.

Ingaraget här står en crescent från 80-talet. 319. Tange no3 rör. 59 cm och 1,9 kg ram och 700 g gaffel enl bagagevåg. Cykeln väger prick tio kilo med tunga hjul och biltemakomponenter. Rymmer 32mm ca. Framförallt om man crimpar som nämnts tidigare. Buckla finns på överröret från styret men det påverkar varken hållfasthet eller känsla. Den ramen fick jag med på köpet så den kostade mig väll 0 kr antar jag. Så det går allt att hitta.

Riktigt lätta cyklar kan ju få bucklor lättare men jag vet tusan inte om lätta alu-cyklar är starkare? De bucklas ju förbannat lätt de med.

Fördelen med lätta stålcyklar är att de agerar trampolin när man cyklar. På samma sätt som Nikes nya skor med trampoliner i sulan får man ut effektivare framdrivft med lite spänstigt fjädrande stål. Jag känner det tydligt när jag cyklar men det betyder ju inte att det märks om man testar i labb etc.

Gillar både stål och aluminium. Kan dock inte riktigt jämföra känsla då min stålcykel är landsväg och aluminiumcykel är gruscykel med mycket större däck, och dessutom dämpad sadelstolpe och styrstam så den är hur soft som helst. Hursomhelst väldigt skön flex-och-spänst-känsla i min stålcykel. Har inte testat en modern stålram med större rörprofiler som jag tror är betydligt styvare, jag kan tänka mig att en del tycker gammeldags stål helt enkelt är för flexigt.

Aluminiumhojen (en Cannondale) har tagit en hel del smällar så det tjongar till i ramen när jag kört like crazy i grovgrusbackarna men har ändå nästan inga bucklor, så är nöjd med hur den hållit ihop. Har ingen aning om vad den ramen väger dock, kanske är ganska grovt gods i den.

Nån liten buckla kan man leva med, det ska ju synas att cykeln använts ?

 

[Jonatan F]

Gillar både stål och aluminium. Kan dock inte riktigt jämföra känsla då min stålcykel är landsväg och aluminiumcykel är gruscykel med mycket större däck, och dessutom dämpad sadelstolpe och styrstam så den är hur soft som helst. Hursomhelst väldigt skön flex-och-spänst-känsla i min stålcykel. Har inte testat en modern stålram med större rörprofiler som jag tror är betydligt styvare, jag kan tänka mig att en del tycker gammeldags stål helt enkelt är för flexigt.

Aluminiumhojen (en Cannondale) har tagit en hel del smällar så det tjongar till i ramen när jag kört like crazy i grovgrusbackarna men har ändå nästan inga bucklor, så är nöjd med hur den hållit ihop. Har ingen aning om vad den ramen väger dock, kanske är ganska grovt gods i den.

Nån liten buckla kan man leva med, det ska ju synas att cykeln använts ?

Instämmer helt. Aluminiumcyklar är ju bra de också. Hade en aluminiumcykel jag älskade och körde flera randon på. Tyvärr var den lite för stor så den bytte jag bort.

Jag har bara bucklat en aluminiumcykel och det var racern jag nämnde ovan. En smäll på överröret och så var den bucklad. Men då föll den från stående och landade på en kant så rätt oturligt. De hybrider jag haft har aldrig bucklats.

 

[kais01]

.

Fördelen med lätta stålcyklar är att de agerar trampolin när man cyklar. På samma sätt som Nikes nya skor med trampoliner i sulan får man ut effektivare framdrivft med lite spänstigt fjädrande stål. Jag känner det tydligt när jag cyklar men det betyder ju inte att det märks om man testar i labb etc.

kul att insikten om fördelen med anpassat flex i ramen verkar sprida sig även här på happy. det har inte alltid varit så:)

planande cyklar vs styvare är bättre

i en tråd härintill efterfrågas komfort på en racer. komfort tolkar jag som att den går lätt och bekvämt att cykla på, och inte tröttar ut i onödan. samtidigt har vi matats vi med konceptet styvare är bättre, är det inte ett motsatsförhållande där? konceptet har fått mera öppet mothugg på...

happyride.se

 

[uandt]

Moderna

Fördelen med lätta stålcyklar är att de agerar trampolin när man cyklar. På samma sätt som Nikes nya skor med trampoliner i sulan får man ut effektivare framdrivft med lite spänstigt fjädrande stål. Jag känner det tydligt när jag cyklar men det betyder ju inte att det märks om man testar i labb etc.

Alltså, så funkar det ju inte. Om vi bortser från däcken finns ingen anslagsenergi som går att återvinna när du är ute och cyklar. Den energi du får tillbaka när cykeln flexar (minus lite försumbara förluster) är sånt du redan själv "satt in". Därför styva cyklar känns kvickare även om de i praktiken inte är det.

Sen måste jag väl instämma kören om alla materials förträfflighet. Nya lite finare ramar idag verkar ju nästan helt utan undantag vara väldigt trevliga att cykla på.

 

[Jonatan F]

Moderna

Alltså, så funkar det ju inte. Om vi bortser från däcken finns ingen anslagsenergi som går att återvinna när du är ute och cyklar. Den energi du får tillbaka när cykeln flexar (minus lite försumbara förluster) är sånt du redan själv "satt in". Därför styva cyklar känns kvickare även om de i praktiken inte är det.

Sen måste jag väl instämma kören om alla materials förträfflighet. Nya lite finare ramar idag verkar ju nästan helt utan undantag vara väldigt trevliga att cykla på.

Energin är konstant - absolut - men min upplevelse är att det är betydligt enklare att trycka på när cykeln fjädrar lite jämfört med när den är helt stum. Sedan inser jag att du har en poäng - det är antagligen skillnad i löpning där kraften går ut som värme i nedslaget. På cykeln går kraften sannolikt inte ut någonstans. Jag håller med om att det är högst tveksamt om det ger mer än placebo men placebon är i mitt fall i alla fall uppenbar :D

 

[kais01]

uandt, om man läser på lite i länkarna i mitt förra inlägg inses att det är just återvunnen, tillfälligt lagrad energi som gör den flexande ramen snabbare.

enligt heines mätningar kan det innebära så stor skillnad som 50 watt vid 500 watts output, dvs massor.

styvare är bättre är ett dött koncept även hos t ex cannondale. det hindrar inte att cykeln måste vara styvare för att hantera en 1500 watts spurt än en 500 watts tempoetapp.

när det gäller att stål i sig som material skulle vara bättre på detta, ställer jag mig tvivlande. det är nog mest en tillfällighet att det tillverkades mest stålramar under den tid det fanns insikt om detta. särskilt tempocyklar lär ha med flit gjorts mjukare..

 

[Jonatan F]

uandt, om man läser på lite i länkarna i mitt förra inlägg inses att det är just återvunnen, tillfälligt lagrad energi som gör den flexande ramen snabbare.

enligt heines mätningar kan det innebära så stor skillnad som 50 watt vid 500 watts output, dvs massor.

styvare är bättre är ett dött koncept även hos t ex cannondale. det hindrar inte att cykeln måste vara styvare för att hantera en 1500 watts spurt än en 500 watts tempoetapp.

när det gäller att stål i sig som material skulle vara bättre på detta, ställer jag mig tvivlande. det är nog mest en tillfällighet att det tillverkades mest stålramar under den tid det fanns insikt om detta. särskilt tempocyklar lär ha med flit gjorts mjukare..

Jag har också läst heines resonemang om att det lagrar energi men ärligt talat förstår jag inte. Energin är ju konstant. Handlar det om biomekanik?

 

[uandt]

uandt, om man läser på lite i länkarna i mitt förra inlägg inses att det är just återvunnen, tillfälligt lagrad energi som gör den flexande ramen snabbare.

enligt heines mätningar kan det innebära så stor skillnad som 50 watt vid 500 watts output, dvs massor.

styvare är bättre är ett dött koncept även hos t ex cannondale. det hindrar inte att cykeln måste vara styvare för att hantera en 1500 watts spurt än en 500 watts tempoetapp.

när det gäller att stål i sig som material skulle vara bättre på detta, ställer jag mig tvivlande. det är nog mest en tillfällighet att det tillverkades mest stålramar under den tid det fanns insikt om detta. särskilt tempocyklar lär ha med flit gjorts mjukare..

Jag tar heines slutsatser med en ganska stor nypa salt bortsett från den ganska självklara slutsatsen att du cyklar längre på en cykel du är bekväm på. Den biten har som du själv säger dock inget med material att göra .

Sen är det irriterande när bakhjulet poppar ur horisontella droputs på flexiga ramar (iofs inga problem längre pga ålder) och diverse skär/bromsskav när en trycker på också

 

[Jonatan F]

Jag tar heines slutsatser med en ganska stor nypa salt bortsett från den ganska självklara slutsatsen att du cyklar längre på en cykel du är bekväm på. Den biten har som du själv säger dock inget med material att göra .

Sen är det irriterande när bakhjulet poppar ur horisontella droputs på flexiga ramar (iofs inga problem längre pga ålder) och diverse skär/bromsskav när en trycker på också

Instämmer. Kul att läsa någon som vågar tycka saker - mycket i cykelpressen är ju ren marknadsföringstext - men salt krävs! Däremot har han ju verkligen en poäng i att bra däck sparar mycket energi jämfört med billiga hårda däck. Så - för att gå on topic nästan - köp en cykel som är snygg och bra däck så är du framme sedan :)

 

[Peth]

Heine stod väl med ett lager René Herse-brandade budgetramar som ingen ville köpa pga flexiga som en övermogen gurka. Fem minuter efter blogginlägget så var lagret borta.

?

 

[NiklasL]

Har följt tråden med intresse och har en liten fråga: Vad är att crimpa en cykel? Google hjälper inte...

 

[aben]

Energin är konstant - absolut - men min upplevelse är att det är betydligt enklare att trycka på när cykeln fjädrar lite jämfört med när den är helt stum. Sedan inser jag att du har en poäng - det är antagligen skillnad i löpning där kraften går ut som värme i nedslaget. På cykeln går kraften sannolikt inte ut någonstans. Jag håller med om att det är högst tveksamt om det ger mer än placebo men placebon är i mitt fall i alla fall uppenbar :D

Det kan nog vara en vanesak men jag tycker samma, lagom flex är lättare att arbeta mot än något som är för stumt. Har för mig att det har gjorts ramtest av någon cykeltidning med resultat i den riktningen.

Man kan jämföra med att lyfta vikter, att arbeta mot en helt stum stång utan minsta flex är mycket svårare. Kanske är det att kroppen får en känsla för hur stor kraften är genom att motståndet ger efter?

 

[Peth]

Har följt tråden med intresse och har en liten fråga: Vad är att crimpa en cykel? Google hjälper inte...

Man bucklar till kedjestagen så att det får plats större däck. De flesta ramar sedan ganska länge är redan crimpade från fabrik.

 

[uandt]

Har följt tråden med intresse och har en liten fråga: Vad är att crimpa en cykel? Google hjälper inte...

...men för de cyklar som inte är det går det till ungefär som nedan. En rörtång duger också om du inte har tving. Cykeln på bild var så tajt att stänkskärmar knappt fick plats med ens 23'or men mindre hjul och fetare däck blev allt fina fisken

 

[kais01]

Det kan nog vara en vanesak men jag tycker samma, lagom flex är lättare att arbeta mot än något som är för stumt. Har för mig att det har gjorts ramtest av någon cykeltidning med resultat i den riktningen.

Man kan jämföra med att lyfta vikter, att arbeta mot en helt stum stång utan minsta flex är mycket svårare. Kanske är det att kroppen får en känsla för hur stor kraften är genom att motståndet ger efter?

tolkat det som det på ett som det blir en en självsvängning i harmoni med kraftutvecklingen, och att detta tar bort topparna i denna. att det är bekvämare känns ju givet, men många har svårt att svälja att det även är snabbare. jag tror dock att han har rätt.

men sedan för mycket flex i förhållande till kraft-toppen bör likaså vara ogynnsamt...?

heine är inte alltid rätt ute, men han har vänt marknadsförings-atlantångare förr, t ex myten att smalare däck rullar bättre.

 

[kais01]

om det verkligen gäller på, och inte absolut originalskick är en prioritet, kan man med lite smideskunskaper vidga utrymmet en del.

bör om det görs rätt inte innebära någon försvagning, snarare tvärtom.

Har följt tråden med intresse och har en liten fråga: Vad är att crimpa en cykel? Google hjälper inte...

det var precis det jag skrev om i inlägg 140..

 

[uandt]

Glömde posta bilden på när jag fulkrimpar. Jag är en klantig slarver så om jag klarar det klarar alla det

 

[velovin]

Ok @Peth, en uppdatering (skjutmåttet låg i borrlådan, såklart):

Fälgen är 14mm invändigt, ett 28mm däck blir 27mm monterat. Då finns det 4mm på var sida innan däcket tar i kedjestaget.

 

[HåkanC]

Så - för att gå on topic nästan - köp en cykel som är snygg och bra däck så är du framme sedan :)

+1
Den bör även passa i strl, både längd och höjd, dvs reach och stack
och inte minst i uppträdande, dvs hur du upplever cykeln; kvick/nervös eller stabil/trög?

 

[HåkanC]

det var precis det jag skrev om i inlägg 140..

Men det du la till där stämmer i verkligheten väldigt sällan

bör om det görs rätt inte innebära någon försvagning, snarare tvärtom.

Att det är så är enkelt att själv prova med en/ett par tomma aluburkar (Cola, öl eller likn)
Men som tur är har rören i den typiska stålramen bra marginaler så där är den ofrånkomliga försvagningen i praktiken inga problem

 

[Deleted member 77490]

+1
Den bör även passa i strl, både längd och höjd, dvs reach och stack
och inte minst i uppträdande, dvs hur du upplever cykeln; kvick/nervös eller stabil/trög?

Lustigt när jag provcyklade min senaste Crescentrenovering i går kväll. Den kändes verkligen nervös, i brist på bättre ord. Någonting med styrningen. Helt annorlunda än mina tidigare hojar. Och då är det blott en enklare version av en enklare version av en enklare version av en racer.

 

[HåkanC]

Lustigt när jag provcyklade min senaste Crescentrenovering i går kväll. Den kändes verkligen nervös, i brist på bättre ord. Någonting med styrningen. Helt annorlunda än mina tidigare hojar.

Hur utsträckt är din sittställning och hur lång är styrtappen på cykeln?
För om det funkar map det ovan kan en 1-2 cm längre styrtapp "lugna ner" styrningen.
Kan åtminstone vara värt att prova om du har den möjligheten.

 

[Deleted member 77490]

Eftersom vi redan svävat ut en del så kan jag passa på att fråga lite.

Jag har bestämt mig för att använda Monarkramen från omkring 1960, men jag vill sätta på lite lättare komponenter. Originalgrejerna är svårt rostiga och jag har redan originalrenoverat flera hojar. Detta skriver jag mest för att slippa kommentarer av typen ”Förstör inte en gammal racer genom att försöka modernisera!”.

Det första gäller gaffeln. Jag tror att ramen tar entums gafflar, alltså smalare än i dag, och styrlagret är förstås gängat. Finns det någon möjlighet att sätta på ex.vis en nyare alugaffel för ogängat lager. Finns det ö h t så smala gafflar idag?

Det andra gäller vevpartiet. Är det någon som vet vilken bredd och vilka gängor som gällde på gamla Monark? Är det franskgängat som på Crescent? Kom ihåg att MCB inte fanns än då cykeln byggdes, så märkena har ännu ingenting med varandra att göra.