Tips på allroundhybridcykel
Hej!
Jag skulle vilja ha lite tips på en bra allroundcykel.
Bakgrund
Från trean på gymnasiet till och med trean på gymnasiet cyklade jag två mil om dagen fram och tillbaka till skolan sommar som vinter utan dubbdäck, funktionskläder eller hjälm. Livsfarligt på vintern då det inte var cykelbana hela vägen och man bokstavligt talat snuddade bilarna på vissa ställen. Men jag överlevde och cyklingen var förmodligen en starkt bidragande orsak till att jag sprang milen på 39 minuter under min värnplikt. Då hade jag en Crescent Fashionline (med svartvitrandig sadel), icke professionell racer, från 1986 med 12 växlar. Det var som sagt en rätt enkel ingångsracer med en snygg design för att appellera till ungdomar och där det mesta som var racer med den var bockstyret, de smala däcken och antalet växlar.
Nuläge
Jag löptränar en hel del och cyklar sporadiskt mest som komplement till löpträningen för att få lite variation på min konditionsträning.
Jag ämnar inte ge mig ut kl. fem på helgmorgnarna för att med ett gäng medcyklister cykla 10-15 mil. Mina tonårshormoner är fullt verksamma och jag är norra hemisfärens mest morgontrötte och tycker att allt innan kl.12 på morgonen är vedervärdigt. Jag tränar alltså på eftermiddagen/kvällen. Jag tränar också helst själv. Jag ämnar inte heller cykelpendla till jobbet. Det gjorde jag tillräckligt som barn/ungdom. Det är för bökigt och mycket enklare med tunnelbana då jag endast har sex stationer till jobbet vid Stureplan. Då kan jag dessutom slumra till lite på tunnelbanan. Till skillnad från skolåren ämnar jag enbart cykla den snöfria delen av året.
Jag cyklar mest för motion och vill inte ha någon racer utan en hybridcykel. Dels för att det inte är bra för ländryggen att sitta i den onaturliga ställning som man gör på en racercykel. Dels för att man inte har samma styrsel med ett bockstyre som med ett rakt styre (Jag höll alltid händerna högts upp på min racer som vore det ett rakt styre.).
Idag cyklar jag mest runt Edsviken (Danderyd/Solna/Sollentuna). Det är kort sträcka på 2,1 mil och tar ca en timme. Det är blandad terräng med asfalterade cykelbanor och plana skogsvägar utan rötter men med andra hinder såsom alldeles för unga barnvagnsmorsor som går fyra i bredd. Två mil är ingen lång sträcka på cykel. Jag har inget behov att cykla 10-15 mil men ämnar åtminstone öka till ca 4-5 mil och kanske cykla runt Norrviken eller till/runt Lapplands-Väsby eller Vallentuna.
Frågor/önskemål/behov
Jag har idag en Crescent Logic från år 2006. En enkel instegsmodell till cityhybrid med 24 växlar och dämpad framgaffel och som fyller mina behov rätt väl på skogsstigarna. På den fattiga sidan av Danderyd (väster om E18) där jag bor liksom i Sollentuna är det dock stundom rätt kuperat (på den östra sidan E18, i Djursholm är det väldigt platt). Till exempel den långa branta backen vid Falkberget i Sollentuna eller den långa uppförsbacken vid DS. Jag blir där omcyklad av personer som med lätthet trampar uppför backen (och jag avser nu inte de som fuskar med elcyklar) medan jag får trampa som en tätting utan att knappt komma något vart. Bra konditionsträning förstås men det tar också mycket onödig kraft.
Och här kommer min första lekmannamässiga fråga (man kan inte vara expert på allt.). Och här är jag kanske ute och cyklar (pun intended).
Med vänlig undran
Glunten
Jag skulle vilja ha lite tips på en bra allroundcykel.
Bakgrund
Från trean på gymnasiet till och med trean på gymnasiet cyklade jag två mil om dagen fram och tillbaka till skolan sommar som vinter utan dubbdäck, funktionskläder eller hjälm. Livsfarligt på vintern då det inte var cykelbana hela vägen och man bokstavligt talat snuddade bilarna på vissa ställen. Men jag överlevde och cyklingen var förmodligen en starkt bidragande orsak till att jag sprang milen på 39 minuter under min värnplikt. Då hade jag en Crescent Fashionline (med svartvitrandig sadel), icke professionell racer, från 1986 med 12 växlar. Det var som sagt en rätt enkel ingångsracer med en snygg design för att appellera till ungdomar och där det mesta som var racer med den var bockstyret, de smala däcken och antalet växlar.
Nuläge
Jag löptränar en hel del och cyklar sporadiskt mest som komplement till löpträningen för att få lite variation på min konditionsträning.
Jag ämnar inte ge mig ut kl. fem på helgmorgnarna för att med ett gäng medcyklister cykla 10-15 mil. Mina tonårshormoner är fullt verksamma och jag är norra hemisfärens mest morgontrötte och tycker att allt innan kl.12 på morgonen är vedervärdigt. Jag tränar alltså på eftermiddagen/kvällen. Jag tränar också helst själv. Jag ämnar inte heller cykelpendla till jobbet. Det gjorde jag tillräckligt som barn/ungdom. Det är för bökigt och mycket enklare med tunnelbana då jag endast har sex stationer till jobbet vid Stureplan. Då kan jag dessutom slumra till lite på tunnelbanan. Till skillnad från skolåren ämnar jag enbart cykla den snöfria delen av året.
Jag cyklar mest för motion och vill inte ha någon racer utan en hybridcykel. Dels för att det inte är bra för ländryggen att sitta i den onaturliga ställning som man gör på en racercykel. Dels för att man inte har samma styrsel med ett bockstyre som med ett rakt styre (Jag höll alltid händerna högts upp på min racer som vore det ett rakt styre.).
Idag cyklar jag mest runt Edsviken (Danderyd/Solna/Sollentuna). Det är kort sträcka på 2,1 mil och tar ca en timme. Det är blandad terräng med asfalterade cykelbanor och plana skogsvägar utan rötter men med andra hinder såsom alldeles för unga barnvagnsmorsor som går fyra i bredd. Två mil är ingen lång sträcka på cykel. Jag har inget behov att cykla 10-15 mil men ämnar åtminstone öka till ca 4-5 mil och kanske cykla runt Norrviken eller till/runt Lapplands-Väsby eller Vallentuna.
Frågor/önskemål/behov
Jag har idag en Crescent Logic från år 2006. En enkel instegsmodell till cityhybrid med 24 växlar och dämpad framgaffel och som fyller mina behov rätt väl på skogsstigarna. På den fattiga sidan av Danderyd (väster om E18) där jag bor liksom i Sollentuna är det dock stundom rätt kuperat (på den östra sidan E18, i Djursholm är det väldigt platt). Till exempel den långa branta backen vid Falkberget i Sollentuna eller den långa uppförsbacken vid DS. Jag blir där omcyklad av personer som med lätthet trampar uppför backen (och jag avser nu inte de som fuskar med elcyklar) medan jag får trampa som en tätting utan att knappt komma något vart. Bra konditionsträning förstås men det tar också mycket onödig kraft.
Och här kommer min första lekmannamässiga fråga (man kan inte vara expert på allt.). Och här är jag kanske ute och cyklar (pun intended).
- Vad beror det på att de kan cykla så lätt i uppförsbackar? Är det utväxlingen det beror på? Och finns det något (teknisk) term som beskriver det? När jag går till Sportson i Enebyängen och säger att jag vill ha en cykel där jag kan trampa lätt i uppförsbackar, vad säger jag då?
- Jag vill ha en hybridcykel. Har ni tips på en hybridcykel (utan bockstyre, ingen gravelcykel alltså) som har följande egenskaper: kan både klättra lätt i uppförsbackar som klara av skogsstigar. Och gärna vara lite snabb på asfalt?
Med vänlig undran
Glunten
Senast ändrad:
