Cykeltokigt barn = Gymnasiumval

Healons

Aktiv medlem
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Hej!

Min son ska börja gymnasiet 2026. Han är sugen på cykelgymnasium och då enduro inriktning

Redan nu spånar vi på olika alternativ.
Vi bor i Borås så kikat på
•Ulricehamn som har sporttillval LIU. Verkar inte vara cykelspecifikt men nära slalombacken iaf 😂
• Jönköping. Har endast XC
• Falun verkar vara det enda som har enduro/utför som gren. Men så långt borta 😭

Ngn som har haft en liknande resa och kan komma med inputs , ris o ros, hur det gick etc…
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag skulle stryka Ulricehamn. Det som har med LIU att göra skulle jag säga har endast koppling till Lassalyckan-området. Sen känns det vanskligt med liftarna, hur kommer de gå under skoltid? Skolan generellt sen har en lång tradition av urusla studieresultat. Det är mycket Epa-traktorer och Eddie Meduza här i utkanten av Schlätta.

Sen kom jag att tänka på den här artikeln:
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Den enda kvalifikation jag har är att jag bor i Falun. Men tror att både infrastrukturen och miljön här är väldigt bra att utvecklas i. Det är mycket unga duktiga cyklister här, som bygger och lever cykel.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Den enda kvalifikation jag har är att jag bor i Falun. Men tror att både infrastrukturen och miljön här är väldigt bra att utvecklas i. Det är mycket unga duktiga cyklister här, som bygger och lever cykel.
Låter som en kanonidé. Kan familjen tänka sig att ta flyttlasset till Dalarna?
Om ni tycker att avståndet blir för långt alltså.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag vill inte vara negativ, men tänker sig sonen någon alternativ karriär om/när cyklingen inte går att leva på? Även om han lyckas så väl att just han blir en av mycket få som kan leva på sin sport är pensionsåldern kanske någonstans runt 35 år. Då har han 30 år kvar i yrkeslivet. Och det är ändå den "lyckliga" historien.

Om jag förstått det rätt brukar idrottsgymnasium vara upplagda så att eleven får någon form av examen utöver fokus på sporten. Jag skulle fundera några varv där. Vad vill han göra om/när livet som elitcyklist är över?

Cykelgymnasium är säkert jättekul, men ger det en grund för livet? Eller bara för de närmsta åren? Ett vanligt gymnasium med cykling som specialidrott borde också kunna ge rätt mycket utrymme för träning. Visst, cykling kanske inte är så lätt att träna seriöst på vilken ort som helst, och sparringen blir kanske inte lika bra/rolig, men är det skäl nog?
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag vill inte vara negativ, men tänker sig sonen någon alternativ karriär om/när cyklingen inte går att leva på? Även om han lyckas så väl att just han blir en av mycket få som kan leva på sin sport är pensionsåldern kanske någonstans runt 35 år. Då har han 30 år kvar i yrkeslivet. Och det är ändå den "lyckliga" historien.

Om jag förstått det rätt brukar idrottsgymnasium vara upplagda så att eleven får någon form av examen utöver fokus på sporten. Jag skulle fundera några varv där. Vad vill han göra om/när livet som elitcyklist är över?

Cykelgymnasium är säkert jättekul, men ger det en grund för livet? Eller bara för de närmsta åren? Ett vanligt gymnasium med cykling som specialidrott borde också kunna ge rätt mycket utrymme för träning. Visst, cykling kanske inte är så lätt att träna seriöst på vilken ort som helst, och sparringen blir kanske inte lika bra/rolig, men är det skäl nog?
Tycker det kvittar, det är väl inte många som gått ett gymnasium med en inriktning som sedan valt samma yrkesbana därefter.

Jag har i alla fall inte stått i ett fotolabb och framkallat film sedan jag slutade gymnasiet.

När vi anställer folk är gymnasieinrikting nästan helt irrelevant. (Anställer ett tjugotal ungdomar om året)
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Tycker det kvittar, det är väl inte många som gått ett gymnasium med en inriktning som sedan valt samma yrkesbana därefter.

Jag har i alla fall inte stått i ett fotolabb och framkallat film sedan jag slutade gymnasiet.

När vi anställer folk är gymnasieinrikting nästan helt irrelevant. (Anställer ett tjugotal ungdomar om året)
Gymnasievalet kan ju styra framtida möjligheter. Oavsett om man vill jobba praktiskt eller vidareutbilda sig.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Tidigare kunde man få reducerat program/studietimmar på alla gymnasier om man sysslade med sport eller kanske något annat konst, musik också? Kanske kan vara ett alternativ.

Styvsonen skickades på ett idrottsgymnasium, som sen inte blev av. Det höll på att bli en massa svindyra bostadskostnader i och med det. Oskönt att betala runt 100 000 SEK i onödan. Det hela slutade som tur var lyckligt.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Titta på vad för program som skolan erbjuder, vad det är för examen man får.
Utgången är precis samma för ett cykel gymnasium som ett vanligt gymnasium, exempelvis El och Energiprogrammet. Det finns programgemensamma ämnen alla läser, sen olika inriktningar, sedan programfördjupningar (600poäng) och det är där det kan skilja mellan skolorna.
Frågan är hur attraktiv man blir på arbetsmarknaden sen när man gått ut, om man läst ”träningslära” istället för Installstionsteknik nivå 3…? GY25.
Det är en del att tänka på…
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Har själv en dotter som just nu är i processen att söka idrottsgymnasium, inte just cykel dock. Vi har besökt ett flertal skolor och upplever att fokus på studierna skiftar ganska mycket. Just Falun känner jag ungdomar som gått på och har bara fått positiv feedback. En "riktig" skola med många idrottsinriktningar men också en skola som erbjuder många program i kombination med idrott. Tror t.ex. att de en av väldigt få som erbjuder teknikprogram. Många idrottsskolor erbjuder bara studieförberedande program i kombination med idrott.

Litet tips; om ni inte redan gjort det (och överväger flytt) så sätt igång med att låta sonen sköta tvätt, matlagning och städning redan nu. Många som hoppar av för att de inte är beredda på att klara dessa sysslor i kombination med studier och idrott.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Wow tack för fina svar!!!

Ja tanken är inte färdigtänkt ännu men det är därför vi börjar i tid.

Tror inte att grundtanken är att han ska leva på cyklingen öht mer än att just nu är det hela livet. Som jag fattat det läser man typ ekonomi + cykel. Själv jobbar jag exakt med det jag gick som , estet = musiker , men inte lätt och framförallt kanske tråkigt att välja nåt vid 16 och sen hålla på till 67. Nä då är det bättre att lattja lite när han ändå är ung.

Vi har inte tänkt flytta med så inackordering/studentrum är tanken.

Fortsättning följer…
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag skulle stryka Ulricehamn. Det som har med LIU att göra skulle jag säga har endast koppling till Lassalyckan-området. Sen känns det vanskligt med liftarna, hur kommer de gå under skoltid? Skolan generellt sen har en lång tradition av urusla studieresultat. Det är mycket Epa-traktorer och Eddie Meduza här i utkanten av Schlätta.

Sen kom jag att tänka på den här artikeln:

Åh fasen. Trodde den hade gott rykte med sitt längdskidoprogram m.m.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Gymnasievalet kan ju styra framtida möjligheter. Oavsett om man vill jobba praktiskt eller vidareutbilda sig.
I synnerhet tror jag det kan vara surt att behöva lägga tid och energi på att komplettera för att uppnå behörighet om man ska plugga vidare. Förr i tiden var det väl bara att läsa in det man behövde på komvux men jag vet inte hur det ser ut nu för tiden. Blir ju dock effektivt sett att förlänga gymnasiet i så fall.

Jag hade nog utgått från ett grundkrav på att utbildningen skulle vara lämplig baserat på tankar om framtida yrke. Sen hade jag möjligen kunnat laborera med cykelmöjligheter bland de som uppfyllde grundkravet.

Tillägg: sen tycker jag att det är lite tveksamt att säga att man väljer det man ska jobba med när man väljer gymnasieprogram. Visst, det finns program som har rätt tydlig inriktning på yrke. Många är dock så breda att de täcker in mängder av mkt olikartade jobb.

Om jag tittar på min egen arbetsplats och de jag jobbar med skulle jag gissa att rätt få innan gymnasiet hade klart för sig att de skulle hamna där de gjorde, men jag tror att en överväldigande majoritet gick natur på gymnasiet och det är nog det gymnasieprogram som ligger närmast jobbet.
 
Senast ändrad:
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
I synnerhet tror jag det kan vara surt att behöva lägga tid och energi på att komplettera för att uppnå behörighet om man ska plugga vidare. Förr i tiden var det väl bara att läsa in det man behövde på komvux men jag vet inte hur det ser ut nu för tiden. Blir ju dock effektivt sett att förlänga gymnasiet i så fall.

Jag hade nog utgått från ett grundkrav på att utbildningen skulle vara lämplig baserat på tankar om framtida yrke. Sen hade jag möjligen kunnat laborera med cykelmöjligheter bland de som uppfyllde grundkravet.
Man kan välja att läsa en utbildning som är högskoleförberedande om man är nationell elev, dvs godkänt i alla grundämnen från grundskolan. Alla program som är nationella har alla ämnen som är högskoleförberedande. Sen om man inte är nationell elev och kanske inte hinner eller klarar läsa upp det under första året så behöver man plugga komvux efter gymnasiet. Eller om
Man som nationell elev råkar få ett F i ett ämne så kan man få prövning för att höja det, eller så får man köra komvux.
Det finns många varianter hur man kan lösa det, och skolan är skyldig att hjälpa dig att höja dina kunskaper.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Om jag minns rätt så finns det goda möjligheter att hinna både lattja OCH få högskolebehörighet över 3 år. Om det nu är målet.
Inte för att jag lattja så mycket men inte var problemet för mycket läxläsning.

Lattjolajbans på heltid vet jag inte om det lär ut rätt saker
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
I Stockholm har man ett (kanske fler?) idrottsgymnasium. Där får man ingen idrott alls. Man får ett mycket flexibelt schema så att man kan träna med klubben på angivna tiderna och åka till en- eller fleradags tävlingar i (ut)landet.

Men det är kankse precisa motsatsen till vad ni letar efter.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Om jag minns rätt så finns det goda möjligheter att hinna både lattja OCH få högskolebehörighet över 3 år. Om det nu är målet.
Inte för att jag lattja så mycket men inte var problemet för mycket läxläsning.

Lattjolajbans på heltid vet jag inte om det lär ut rätt saker
Håller med. Sen finns det säkert en del som verkligen får slita pga sämre förutsättningar. Om jag tittar på min gymnasieklass var det dock få som pluggade livet ur sig. Och det gick nog generellt sett inte alltför illa för gruppen efter gymnasiet.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Håller med. Sen finns det säkert en del som verkligen får slita pga sämre förutsättningar. Om jag tittar på min gymnasieklass var det dock få som pluggade livet ur sig.

Ja och det ska vi ha respekt för men i efterhand och som föräldrar känns det ändå rimligt med ett mått av akademiskt fokus om man ska spendera 3 år på en skola.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
@Healons Är gymnasielärare. Min bild av idrottsprogrammen på de skolor jag arbetat är positiv.

Gällande studiemotivation och resultat tycker jag att det framförallt handlar om kulturen i den specifika klassen, precis som i alla klasser. Vissa har höga ambitioner på både idrotts- och studieområdet, och vissa skiter i det eller gör minsta möjliga. Det är ett lotteri.

Möjligheten till allmän behörighet till högskolan finns på alla program, om det är det som avgör ditt och din sons val.

Jag gick musikestet på gymnasiet, det är något av det bästa jag har gjort. Jag fick en fin gemenskap, möjlighet att utvecklas och se ut som jag ville i en trygg miljö, göra det jag älskade och få behörighet till vidare studier. Musiken har följt mig hela livet och jag spelar fortfarande, men nu som hobby.

Trivs din son med det han gör, ökar chanserna till goda skolresultat, är min övertygelse.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Allmän behörighet är en sak. Kan krävas ett års studier för att komplettera från det till dess att man är behörig att söka en specifik högskoleutbildning.

Jag tror att om man ska studera vidare efter gymnasiet är det en rätt tydlig fördel, av flera skäl, om den gymnasieutbildning man väljer ger möjlighet att göra detta utan kompletteringar.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Allmän behörighet är en sak. Kan krävas ett års studier för att komplettera från det till dess att man är behörig att söka en specifik högskoleutbildning.

Jag tror att om man ska studera vidare efter gymnasiet är det en rätt tydlig fördel, av flera skäl, om den gymnasieutbildning man väljer ger möjlighet att göra detta utan kompletteringar.
Tja, vill du vara negativ står det dig förstås fritt. Jag har alldeles för många högskolepoäng och har aldrig behövt komplettera med en enda gymnasiekurs trots studier av en massa olika ämnen (som inte är naturvetenskapliga). Vet @Healons pojke att han vill läsa på Chalmers eller någon annan utbildning som kräver en massa matematik och annat i behörigheten, kan han säkert ta ställning till det innan gymnasievalet.

Chanserna till goda betyg ökar om du har roligt och trivs med vad du gör i skolan, är min upplevelse som lärare.
 
Senast redigerad av en moderator:
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Ja, det är helt tydligt att det finns olika målbilder och det är helt ok.
Sen kan man tycka att om man ändå ska spendera tre år på en skola så kan man passa på och göra lite skolgrejor. Nu anar jag att även definitionen av vad som kvalar in som skolgrej kommer variera så jag skjuter ut mig.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag vill inte vara negativ, men tänker sig sonen någon alternativ karriär om/när cyklingen inte går att leva på? Även om han lyckas så väl att just han blir en av mycket få som kan leva på sin sport är pensionsåldern kanske någonstans runt 35 år. Då har han 30 år kvar i yrkeslivet. Och det är ändå den "lyckliga" historien.

Om jag förstått det rätt brukar idrottsgymnasium vara upplagda så att eleven får någon form av examen utöver fokus på sporten. Jag skulle fundera några varv där. Vad vill han göra om/när livet som elitcyklist är över?

Cykelgymnasium är säkert jättekul, men ger det en grund för livet? Eller bara för de närmsta åren? Ett vanligt gymnasium med cykling som specialidrott borde också kunna ge rätt mycket utrymme för träning. Visst, cykling kanske inte är så lätt att träna seriöst på vilken ort som helst, och sparringen blir kanske inte lika bra/rolig, men är det skäl nog?

Spontant skulle jag inte vara speciellt orolig för gymnasievalets påverkan på eventuell karriär. Det är väl bättre att ge drömmen en chans och sen hantera eventuellt komvux etc om det skulle skita sig.

Om jag bara tittar på min egen karriär så verkar det inte skadat att vara en gymnasiedropout med komvux och universitet senare i livet.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Ja, det är helt tydligt att det finns olika målbilder och det är helt ok.
Sen kan man tycka att om man ändå ska spendera tre år på en skola så kan man passa på och göra lite skolgrejor. Nu anar jag att även definitionen av vad som kvalar in som skolgrej kommer variera så jag skjuter ut mig.
Det är klart att man ska studera om man går på gymnasiet! Bortkastad tid annars.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Har en dotter hemma som vi diskuterar samma upplägg med, och jag är extremt ambivalent med vad jag tycker är det bästa valet framåt.

Spontant tänker jag "klart ungen ska ha kul", hade själv en otroligt soft gymnasietid och har lyckats göra karriär inom ehandel utan någon direkt utbildning, så visst går det. Samtidigt så är det sällan jag rekryterar individer som har pluggat efter gymnasiet, de är i regel förstörda av sin utbildning och har ett tunnelseende som är svårt att bryta ner. De riktigt duktiga har haft någon typ av intresse inom sin blivande roll långt innan dom blev yrkesverksamma. Detta gäller ju dock långt ifrån alla yrkesområden.

Vill man ta den säkra vägen så bör man nog fokusera på sina studier för att sen ha möjlighet att plugga vidare. Men vilken unge idag vet vad den vill bli när "den blir stor"? Risken är att man lägger flera år på sitt liv för något man inte vill jobba med när det väl är dags.

I slutändan landar jag i att om det finns ett intresse som det går att spinna vidare på för att betala räkningarna så är det bättre än en fokuserad gymnasieutbildning. Här hemma sitter jag och lär upp dottern kring hur man arbetar med AI, kommer även ge henne ett sommarjobb nästa år så hon får lite praktisk erfarenhet. Hon vill gå ett hästgymnasium och siktar på att bli veterinär, men om det intresset skulle svalna så tycker iaf jag att det är viktigt att det finns något att falla tillbaka på.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Tja, vill du vara negativ står det dig förstås fritt. …
Jag håller inte med om jag i denna fråga är negativ. Jag har dock en rätt stark föraning om vart en diskussion om detta skulle ta vägen. Då varken du eller jag skulle bli gladare och tråden skulle skräpas ner nöjer jag mig därför med att konstatera att jag inte håller med.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Cykel har väl RIG i Skara, så i första hand är det väl dit man söker sig om man är på den nivån. NIU och LIU kan ha skiftande kvalitet, så där bör man nog tänka sig för.

Har själv ett barn på NIU (sporten hen pysslar med har inte RIG), men vi har varit extremt tydlga med att hen får hålla på och leka så länge skolan funkar. Annars blir det hemförlovning. Skolan är ok (rektorn är kanon), men det är generellt mycket bygg och barn & fritid på idrottsgymnasierna...
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag håller inte med om jag i denna fråga är negativ. Jag har dock en rätt stark föraning om vart en diskussion om detta skulle ta vägen. Då varken du eller jag skulle bli gladare och tråden skulle skräpas ner nöjer jag mig därför med att konstatera att jag inte håller med.
Som sagt, det beror på vad du ska plugga efter gymnasiet. Jag har sett tillräckligt många avhopp från program föräldrar tyckt att eleven ska läsa, för att ha en rätt tydlig uppfattning om vad som är smart att göra.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Som sagt, det beror på vad du ska plugga efter gymnasiet. Jag har sett tillräckligt många avhopp från program föräldrar tyckt att eleven ska läsa, för att ha en rätt tydlig uppfattning om vad som är smart att göra.
Har jag någonstans skrivit att jag anser att det är lyckat att välja ett gymnasieprogram rakt av baserat på vad föräldrarna tycker? Tror inte ens jag nämnt föräldrarnas åsikter.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Har jag någonstans skrivit att jag anser att det är lyckat att välja ett gymnasieprogram rakt av baserat på vad föräldrarna tycker? Tror inte ens jag nämnt föräldrarnas åsikter.
Du skriver: Ska man studera vidare efter gymnasiet bör man välja ett program som ger särskild behörighet.

Jag skriver: Nej, det behöver man inte, jag tror att det är bättre att välja ett där man får allmän behörighet och trivs. Dessutom kan allmän behörighet ge dig tillgång till mängder av eftergymnasiala utbildningar. Risken för att behöva komplettera är låg (och om det är så brukar dessutom studiemotivationen vara högre och flummet mindre på komvux än på gymnasiet).

Jag har sett många ungdomar som uppmanas av sina föräldrar att läsa ett program som ger särskild behörighet, trots att det inte sällan leder till otrivsel och avhopp. Och visst är det pappan du/vi skriver till nu, eller hur?
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Går det att hitta nåt mellan ytterligheterna att tvinga barnen till särskild behörighet och att uppmana dem till att passa på att spela gitarr och lattja lite?

Jag gissar att särskild behörighet betyder att man uppmanar till något så kontroversiellt som att studera naturvetenskap? Det lär jag komma att göra mig skyldig till men tvinga lär jag inte göra/kunna
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Går det att hitta nåt mellan ytterligheterna att tvinga barnen till särskild behörighet och att uppmana dem till att passa på att spela gitarr och lattja lite?

Jag gissar att särskild behörighet betyder att man uppmanar till något så kontroversiellt som att studera naturvetenskap? Det lär jag komma att göra mig skyldig till men tvinga lär jag inte göra/kunna
Jag förstår inte riktigt vart du vill komma? Skulle det vara en ytterlighet att låta gymnasieelever gå estetiskt program (och spela gitarr)?

Mitt dummaste val under gymnasiet var beslutet att läsa Matematik C. Helt meningslöst. Jag kunde gjort något vettigare på de timmarna, exempelvis tagit en kurs i medie- eller kulturkunskap som jag de facto hade haft nytta av i yrkeslivet (och i livet överhuvudtaget).
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Mitt dummaste val under gymnasiet var beslutet att läsa Matematik C. Helt meningslöst. Jag kunde gjort något vettigare på de timmarna, exempelvis tagit en kurs i medie- eller kulturkunskap som jag de facto hade haft nytta av i yrkeslivet (och i livet överhuvudtaget).

Men är det inte svårt att förutspå? Det händer ofta att folk efteråt hellre hade tagit mattekursen för att t.ex. mycket nuförtiden handlar om stora datamängder och statistik.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag förstår inte riktigt vart du vill komma? Skulle det vara en ytterlighet att låta gymnasieelever gå estetiskt program (och spela gitarr)?

Mitt dummaste val under gymnasiet var beslutet att läsa Matematik C. Helt meningslöst. Jag kunde gjort något vettigare på de timmarna, exempelvis tagit en kurs i medie- eller kulturkunskap som jag de facto hade haft nytta av i yrkeslivet (och i livet överhuvudtaget).

Ja, det är det jag menar. Att se matte c som nåt märkligt och onödigt som bör undvikas.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Den enda kvalifikation jag har är att jag bor i Falun. Men tror att både infrastrukturen och miljön här är väldigt bra att utvecklas i. Det är mycket unga duktiga cyklister här, som bygger och lever cykel.
Hagströmska har även bra teoretisk utbildning/program, vet jag från källor med insikt.
Falun är nog det bästa valet, cyklisterna här är otroligt drivna, verkar ha kul och vettig utbildning på köpet.
Ha koll på datum och hur uttagningarna funkar.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Ja, det är det jag menar. Att se matte c som nåt märkligt och onödigt som bör undvikas.
För mig var Matte C meningslöst och helt onödigt. Det är det för många. Beror på vad man vill göra med sitt liv. Att du ser på det sättet på gymnasieprogram som exempelvis estetiskt program, tycker jag är fullständigt vansinnigt.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
För mig var Matte C meningslöst och helt onödigt. Det är det för många. Beror på vad man vill göra med sitt liv. Att du ser på det sättet på gymnasieprogram som exempelvis estetiskt program, tycker jag är fullständigt vansinnigt.

Jag har svårt för en värld där det är fult att rekommendera matte framför gitarr om det är gymnasiestudier som är frågan.
Det är också bra om vuxna inte påstår att matte är onödigt. Jag minns inte några onödiga moment.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
I princip är väl all form av bildning bra, såväl teoretisk som praktisk som estetisk. Men tiden är begränsad och man tvingas genom hela livet göra val.

Det viktiga är väl att ändå göra så bra val som möjligt? Givetvis kommer man ibland göra fel val, men chansen att göra rätt val ökar om man tänker igenom sina beslut ur många perspektiv. Kanske lite som Stenmark sade, ju mer jag tränar ju mer tur har jag.

Jag och min fru är säkert unikum men jag visste redan i högstadiet att jag var duktig på NO-ämnen, teknik och matte och att det var något jag ville bygga vidare på. Min fru likaså och därför valde vi natur på gymnasiet och min fundering gällde bara vilken sorts civilingenjör jag skulle bli. Min fru velade mellan landskapsarkitekt och samhällsbyggnad men valde till slut den senare.

Jag har full förståelse för att alla inte är så målmedvetna inom yrkesvalet som 15-åringar, men man kan ju väcka tanken iaf. Och det kanske är lättare att tänka om det är saker man inte vill jobba med. Då är det ju dumt att utbilda sig till det?

Jag hade iaf väldigt mycket tid till cykelskoj under gymnasie-tiden (och högskolan). Trots ett vanligt gymnasium.
 
Senast ändrad:
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag har svårt för en värld där det är fult att rekommendera matte framför gitarr om det är gymnasiestudier som är frågan.
Det är också bra om vuxna inte påstår att matte är onödigt. Jag minns inte några onödiga moment.
Nu pratar du i nattmössan. Var har jag sagt att det är fult att rekommendera matematik före gitarr? Och var har du skaffat dig föreställningen att det finns ett motsatsförhållande mellan matte- och gitarrkurser? Och varför skulle man inte kunna studera musik på gymnasiet? Och var har jag sagt att matematik generellt är onödigt? För mig var Matte C totalt meningslöst att studera, jag kunde ha läst någonting betydligt mer meningsfullt som hade kunnat ge mig ett mervärde. För mig var denna tillvalskurs ett slöseri med tid och energi.

Att tro att matematik per definition är bättre än musikteori eller kulturhistoria eller husbyggnad, visar på ett märkligt sätt att se på gymnasiet som bildningsinstitution. Det är en felriktad elitism som tyder på bristande insikt i hur gymnasiestudier bedrivs och vad vi förbereder våra elever för. Det finns ingenting som säger att elever kommer att ha mer nytta av en kurs i avancerad matematik, än av en annan kurs i något annat ämne. Det beror GIVETVIS på eleven.
 
Senast redigerad av en moderator:
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
För mig var Matte C totalt meningslöst att studera, jag kunde ha läst någonting betydligt mer meningsfullt som hade kunnat ge mig ett mervärde. För mig var denna tillvalskurs ett slöseri med tid och energi.
Det är det här jag också är ute efter. Att kolla igenom hela utbildningen, vad får man för examen, vad vill man i livet utöver cyklingen?

Om du får en examen som plåtslagare men absolut inte vill jobba med det är det ju massa tid man slösar bort i skolan. Om det då finns en annan utbildning/skola/lösning där man kan kombinera intresset för cykling med gymnasieutbildning så är det väl bra att utforska detta iaf?
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Det är det här jag också är ute efter. Att kolla igenom hela utbildningen, vad får man för examen, vad vill man i livet utöver cyklingen?

Om du får en examen som plåtslagare men absolut inte vill jobba med det är det ju massa tid man slösar bort i skolan. Om det då finns en annan utbildning/skola/lösning där man kan kombinera intresset för cykling med gymnasieutbildning så är det väl bra att utforska detta iaf?
Självklart. Som sagt, min upplevelse är att de elever som går ett specialprogram och trivs med det, mår bra och presterar bra. Då ökar chanserna till att de också presterar schyssta resultat i GG-ämnen.

Det kommer alltid finnas de som exempelvis går estet för att de är duktiga på gitarr och ingenting annat, som går ett idrottsprogram för att de är bra på fotboll och ingenting annat, men då är det ju bra att de får vara duktiga på någonting i skolan, och inte känna sig totalt misslyckade. Min bild är att dessa elever inte hade gjort bättre ifrån sig på ett program där de inte tillåtits ”kasta bort sin tid på att leka med gitarren eller bollen” eller hur man nu vill definiera PRAEST-ämnen.
 
Cykeltokigt barn = Gymnasiumval
Jag har ägnat mig åt mycket obskyra hobbys genom mina år, utan att behöva göra detta till ett gymnasieval. Om man vill plugga vidare gäller det att utbildningen ger behörighet till detta. Om man inte vill/kan plugga vidare är det nog rätt lämpligt att göra något i gymnasiet som ökar möjligheterna att försöja sig. Eller så får man ha täta föräldrar som kan försörja en misslyckad hemmasittare... Men om man får behörighet till universitet genom cykelgymansium kanske det är ett perfekt val! Det finns däremot viktigare saker att tänka på än att det ska vara jätteroligt i 3 år...
 
Tillbaka
Topp